Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning i syfte a) att få till stånd en intensifierad forskning om den kollektiva vårdens inverkan på barn, b) att bereda familjedaghemsmammorna större möjligheter att förkovra sig för sin fostrarinsats, c) att utvidga och förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.

1964-04-09 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:18, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning i syfte a) att få till stånd en intensifierad forskning om den kollektiva vårdens inverkan på barn, b) att bereda familjedaghemsmammorna större möjligheter att förkovra sig för sin fostrarinsats, c) att utvidga och förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 7.964

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av dels väckta motioner angående familjepotitiken

och dels delar av motioner om bättre förhållanden

för kvinnlig arbetskraft m. in.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående

familj epolitiken:

1) de likalydande motionerna I: 624 av herr Bengtson m. fl. och II: 771

av herr Hedlund m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsamt utarbetande av ett familjepolitiskt program

enligt i motionerna angivna grunder, avsett att genomföras inom en

period av 3—5 år och omfattande:

1. höjning av de allmänna barnbidragen under perioden med 500 kronor

per barn,

2. avveckling av de generella bostadssubventionerna och familjebostadsrabatterna

och överförande av därigenom inbesparade medel till den allmänna

familj epolitiken att användas för förbättring av barnbidragsförmånerna

i enlighet med vad i motionerna angivits,

3. införande av allmänt vårdnadsbidrag om 1 200 kronor per år till mödrar

med barn under viss ålder, förslagsvis omkring tre år, och med högre

belopp till ensamföräldrar efter prövning och samordning med andra förmåner

i enlighet med vad i motionerna angivits,

4. riktlinjer och grunder för de familjepolitiska åtgärderna, avsedda att

sedan ovan nämnda höjningar genomförts säkerställa dels att ytterligare

familjepolitiska förbättringar kommer till stånd, dels att de familjepolitiska

förmånerna bibehåller sitt realvärde, dels att barnfamiljerna erhåller skälig

andel av de allmänna standardhöjningarna;

2) de likalydande motionerna I: 627 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och

II: 780 av herr Wedén in. fl. vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära att utredning skall ske på det familjepolitiska området

på sätt som i motionerna angivits,

A. avseende planering av en serviceinriktad och familjevänlig bebyggelse;
13.

avseende statsbidrag till familjedaghem;

C. avseende barnpsykologisk rådgivning vid barnavårdscentralerna;

D. avseende inrättande av professur i barnpsykologi;

E. avseende statsbidragsbestämmelserna för familjerådgivningsverksamBihang

till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964

heten samt i samband därmed frågan om utbildningskapaciteten beträffande

kuratorer; samt

F. avseende direktiv till pensionsförsäkringsutredningen att utreda de

s. k. hemmadöttrarnas problem m. m.; samt

3) de likalydande motionerna I: 638 av herr Virgin m. fl. och II: 766 av

herr Heckscher in. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning i syfte

a) att få till stånd en intensifierad forskning om den kollektiva vårdens

inverkan på barn,

b) att bereda familjedaghemsmammorna större möjligheter att förkovra

sig för sin fostrarinsats,

c) att utvidga och förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling och har i sammanhanget

jämväl behandlat delar av följande motioner, nämligen

4) de likalydande motionerna I: 386 och //: 462 i vad gäller i motionsyrkandena

under b) och c) gjorda hemställanden om utredning och förslag

i syfte

att öka forskningen beträffande förskolebarnen i samband med att man

bättre tillgodogör sig utländska rön på detta område samt att genom saklig

upplysning förmedla resultaten härav till allmänheten samt

att ändra statsbidragsgivningen för social hemhjälp så att den bättre kommer

att stimulera en kraftig utbyggnad av denna verksamhet;

5) de likalydande motionerna I; 387 och II: i63 vari, under hänvisning till

den motivering som anförts i de under 4) angivna motionerna, i här ifrågakommande

del av motionsyrkandet hemställes,

att en plan framlägges för hur man före år 1970 skall höja de allmänna

barnbidragen till en nivå, som motsvarar Vs av de verkliga barnkostnaderna,

samt införa indexreglering av desamma.

I motionerna I: 624 och II: 771 anföres bl. a. att samhället bör sträva att

utjämna standardskillnaden mellan barnfamiljer och andra grupper, även

om denna strävan icke bör drivas därhän att samhället helt övertar barnkostnaderna.

Det föreslås, att barnbidraget inom en tid av 3—5 år höjes med

500 kr. Bostadsstödet bör omvandlas på så sätt, att familjebostadsrabatterna

och de generella bostadssubventionerna avvecklas och de ekonomiska resurser

som därvid frigöres överföres till den allmänna familjepolitiken. Man

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i 3

kan därvid tänka sig antingen lika höjningar av samtliga barnbidrag eller

komplettering av barnbidragen för familjer som har särskilt behov därav.

I fråga om de hemarbetande mödrarna anföres, att målet bör vara, att modrama

så långt möjligt fritt kan välja mellan hemarbete och förvärvsarbete.

Det föreslås införande av ett allmänt vårdbidrag, som bör utgå med samma

belopp till alla hemarbetande mödrar med barn under viss ålder, förslagsvis

med 100 kr. i månaden tills barnet nått en ålder av tre år. Till ensamma föräldrar

bör ges stöd i större omfattning. I fråga om de förvärvsarbetande

mödrarna föreslås vidareutbildning, omskolning etc. samt att lokaliseringspolitiken

utformas med hänsynstagande till deras intressen. Barndaghemsverksamheten

bör stödjas bl. a. genom att utbildningskapaciteten för förskollärare

ökas. Familjedaghemmen bör stödjas bl. a. genom statsbidrag till

kommunerna, varjämte fritidshem i form av daghem bör prövas.

Motionärerna sammanfattar sina synpunkter och förslag på följande satt:

Konkreta riktlinjer för programmets genomförande bör snarast möjligt

utarbetas. Härvid bör en allmän upprustning av familjepolitiken ses som

en första etapp. Som mål för denna etapp bör galla att de ovan forordade

ekonomiska förbättringarna bör genomföras inom en tid av 3—4 ^- Avvägningen

i tidsmässigt avseende mellan de olika atgarderna boi faststal a

vid den utredning som förutsättes komma till stånd. Reformprogrammets

andra etapp bör gälla dels ytterligare förbättringar, varvid bl. a. fragan

om huruvida vårdnadsbidraget skall höjas beloppsmässigt eller utgå till

högre ålder, t. ex. intill skolådern, förutsättningslöst prövas, dels säkerställande

både av de nämnda familjepolitiska åtgärdernas reella varde och eu

rättmätig andel för barnfamiljerna av de allmänna standardhöjningarna,

så att inte de familjepolitiska åtgärdernas utjämnande effekt forsamras.

Kostnaderna för reformprogrammets första etapp skulle beträffande de

allmänna barnbidragen uppgå till ca 825 milj. kronor och beträffande val

nadsbidraget till mödrar till ca 350 milj. kronor. Kostnaderna för det högre

vårdnadsbidraget till ensamföräldrar kan inte nu beraknas. Genom avveckling

av familjebostadsrabatterna och de generella bostadssubventionerna

skulle, räknat med utgångspunkt från nuvarande läge, ca 420 nnlj. kronor

överföras till den allmänna familjepolitiken.

venuias Ull UCIl anma.i.ia ...........-- ..... . V ••

De samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna bor

gi
-

ue samnaiiseivuuuiiiian.a o............----- - ,

vetvis beaktas både i utredningsarbetet och vid programmets genomförande.

I motionerna I: 627 och II: 780 anföres att frågor om allmänna barnbidrag,

sambeskattning och förvärvsavdrag behandlas i andra av motionärerna

väckta motioner. Bostadsproduktionen bör inriktas på anordnande av administrativa

enheter, som kan bilda underlag för olika serviceanordningar

såsom försäljning av färdiglagad mat, restaurang, inlämningstvätt, budeentral,

lekskolor, isolcringsavdelning, sjukavdelning, kvoterad hemhjälp o. s. \.

Frågan om familjedaghem bör utredas och antalet daghem utökas. Fn förebyggande

psykisk hälsovård bör inrättas, eventuellt knuten till barnavårdscentralerna.

Den barnpsykologiska forskningen bör intensifieras bl. a. genom

inrättande av eu professur i barnpsykologi. Familjerådgivningen bör väsentligt

utökas. De s. k. hemmadötlrarnas problem bör ytterligare undersökas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i

Manga av dem torde kunna få sysselsättning inom den sociala hemhjälpen

och andra torde böra förtidspensioneras.

I motionerna I: 638 och II: 766 framhålles, att familjens roll i det moderna

samhället på många sätt förändrats. Vissa dess funktioner har minskat

i betydelse, medan andra fått ökad vikt. Familj epolitiken måste ta hänsyn

härtill. Vid beskattningen tas nu ingen hänsyn till de fullständiga barnfamiljernas

lägre skatteförmåga. Bostadsbidragen är illa konstruerade. Bostadsmiljön

är icke tillfredsställande. Flerfamiljshusområden måste planeras

bättre och bostadsstandarden höjas. Småhusbebyggelsen måste ökas.

Kollektiv vård på daghem är en i vissa avseenden tvivelaktig hjälpform.

Lämpligare är familjedaghemmen, och denna verksamhet bör därför stödjas.

Lekskolorna är ett värdefullt komplement till dem. Dessutom bör

eftermiddagsvården ordnas på ett tillfredsställande sätt. Forskningen rörande

den kollektiva vårdformen är eftersatt, och man vet därför föga om

Ailka menliga verkningar den kan ha på småbarn. Familjedaghemsmammorna

bör kunna erhålla viss utbildning.

I motionerna I: 386 och II: 462 samt I: 387 och II: 463 anföres i de delar

som här är i fråga, att stora steg under de senaste åren tagits i vårt land för

kvinnornas sociala frigörelse men att den ännu är långt ifrån slutförd. Vi

har ett par hundra tusen kvinnliga medborgare som är arbetslösa i den

meningen att de gärna vill ha men inte kan finna sysselsättning. De flesta

är gifta kvinnor, särskilt i åldern 25—55 år. De förlorar inte endast inkomsten

av arbete utan blir också diskriminerade i fråga om semester- och sjukersättning.

Barninstitutionerna såsom daghem o. d. måste utbyggas, men därför

kräves en snabb och kraftig utbyggnad av förskollärarutbildningen. Lönesättningen

måste göras sådan, att förskollärarna stannar kvar i yrket. Smådaghem

i kvarteren hör ordnas liksom service- eller kollektivhus för förvärvsarbetande

föräldrar.

Barnbidragen bör höjas så att de år 1970 uppgår till minst en tredjedel

av de verkliga barnkostnaderna.

Man bör undersöka möjligheten att ge ekonomisk kompensation till de

mödrar med barn i småbarnsåldern som tvingas sluta sitt förvärvsarbete

på grund av att barninstitutioncr saknas. Familjebostadsbidragen bör höjas

och skolmåltider införas i hela landet. Kommunerna bör få högre bidrag till

den sociala hemhjälpen.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

II: 771, I: 627, II: 766, II: 462 och II: 463.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i

o

Yttranden över motionerna

Utskottet liar inhämtat yttranden i ärendet från familjeberedningen, socialpolitiska

kommittén, riksförsäkringsverket och Svenska försäkringsbolags

riksförbund.

Familjeberedningen anför:

De här ifrågavarande motionsparen innehåller var för sig en familjepolitisk

översikt, som utmynnar i förslag om utredningar på en rad punkter.

Beredningen finner sig inte ha anledning att närmare gå in på de i motionerna

anförda värderingarna eller de framställda förslagen. Flera av dessa

förslag avser frågor som är under behandling inom familjeberedningen och

beredningen önskar därför begränsa sitt utlåtande till att innefatta en översikt

över de frågor som står på beredningens arbetsprogram och det utredningsarbete

som f. n. bedrives inom beredningen.

Efter hemställan av allmänna beredningsutskottet beslöt 1963 års riksdag

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande frågorna om

samhällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att

förbättra barnfamiljernas ställning samt rörande befolkningsfrågans olika

aspekter. Riksdagens skrivelse har sedan av Kungl. Maj :t överlämnats till

bl. a. familjeberedningen för beaktande i de delar som inte faller inom ramen

för vissa andra kommittéers utredningsuppdrag. Med anledning härav har

beredningen låtit utföra en intervjuundersökning bland gifta kvinnor för

att bl. a. kartlägga attityderna avseende barnantal, barnkostnader samt

samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna. På grundval av bl. a. detta utredningsmaterial

diskuteras för närvarande inom beredningen olika principer

för samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamiljerna. 1 det

sammanhanget diskuteras även frågan om vårdbidrag till mödrar med småbarn,

en fråga som för övrigt beröres i en till beredningen överlämnad riksdagsskrivelse.

Beredningen räknar med att resultaten från nämnda intervjuundersökning

jämte beredningens synpunkter i fråga om samhällets stödåtgärder

skall kunna presenteras inom de närmaste månaderna.

Familjeberedningen har tidigare avlämnat en promemoria om barnstugor,

vilken främst tog sikte på behovet av ökade ekonomiska insatser från statens

sida. Beredningen har emellertid därmed inte slutbehandlat barntillsynsfrågan,

utan avser att senare la upp bl. a. sådana frågor som daghemmens

öppethållningstider samt fritidshemsverksamhetens och familjedaghemsverksamhetens

utformning. 1 anslutning härtill kommer också lekskolornas

roll i barntillsynen att beaktas. Vissa enkätundersökningar har redan utförts

på dessa områden. Kungl. Maj:t har vidare till beredningen överlämnat

en riksdagsskrivelse, vari eu undersökning begäres av omfattningen och utformningen

av statens åtgärder för att få till stånd en intensifierad och planmässig

barnpsykologisk forskning.

Beträffande möjligheterna att erhålla tillsyn av sjuka barn till förvärvsarbetande

föräldrar, har beredningen i anslutning till behandlingen av den

sociala hemhjälpsverksainhcten uttalat som sin mening, att sådan tillsyn

bör organiseras i anslutning till den kommunala heinhjälpsverksamheten i

övrigt. I yttrande över socialpolitiska kommitténs förslag om statsbidrag till

kommunernas kostnader för hemhjälp åt åldringar och invalider har beredningen

vidare framhållit, att ett sådant bidrag bör avse den sociala hem
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b

hjälpsverksamheten i dess lielhet, således även hjälp till barnfamiljerna

med bl. a. tillsyn av sjuka barn i hemmet.

I samarbete med statistiska centralbyråns utredningsinstitut pågår vidare

inom familjeberedningen en undersökning av familjearbetets art och omfattning

med hänsyn till antal barn, deras ålderssammansättning etc. Avsikten

är att söka få underlag för någon form av värdering av hemarbetet,

av nytta vid bedömande av olika ersättningsfrågor inom familjepolitiken.

Dessutom pågår undersökningar rörande olika servicefrågor för barnfamiljerna,

bl. a. beträffande besöksfrekvensen vid olika institutioner och serviceställen

samt de olägenheter som är förknippade med dessa besök.

Socialpolitiska kommittén uttalar:

I motionerna föreslås, att en rad frågor rörande barnfamiljerna skall utredas.

Flera av dessa frågor har nyligen varit föremål för utredning och

förslag och andra är för närvarande under utredning på olika håll.

Riksdagens skrivelse den 29 mars 1963 (nr 117) i anledning av väckta

motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer har såvitt avser frågan om

särskilda förbättringar för vissa barnfamiljer överlämnats till socialpolitiska

kommittén för att övervägas vid fullgörandet av utredningsuppdraget. Detsamma

gäller riksdagens skrivelse samma dag (nr 118) i anledning av motioner

angående bidragsförskott till ensamstående mödrar samt utfyllnad av

vissa underhållsbidrag. Kommitténs uppdrag avser i detta sammanhang

huvudsakligen de ofullständiga familjernas situation. Kommittén har redovisat

resultatet av sitt arbete till denna del i betänkandet Trygghet för barns

underhåll (Socialdepartementet stencil 1963: 12). Kommitténs förslag har

lagts till grund för proposition i ämnet till årets riksdag (nr 70).

Frågor rörande de allmänna barnbidragen tas inte upp av kommittén. I

direktiven framhålles, att de allmänna barnbidragen väsentligen utgör en

socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring till barnfamiljerna. Frågan

om barnbidragens utformning bör enligt direktiven inte hänföras till

någon allmän socialpolitisk omprövning, utan får bedömas i sitt sammanhang

med skattepolitiken. Allmänna skatteberedningen har i uppdrag att

göra en allmän översyn av beskattningssystemet.

Frågan om vårdbidrag är aktuell i olika sammanhang och för olika grupper.

Här må erinras om de vårdbidrag som införts eller diskuterats för vård

av åldringar och sjuka i hemmen och som redovisas i socialpolitiska kommitténs

redogörelse för åldringsvårdens läge (SOU 1963:47). På grundval

av ett av kommittén framlagt förslag (Socialdepartementet stencil 1963: 3)

har nyligen i proposition till riksdagen (nr 94) föreslagits ett vårdbidrag för

vård av svårt handikappade barn i hemmet. Vidare har i olika sammanhang

ifrågasatts ett särskilt vårdbidrag till ensamstående mödrar. Kommittén

har behandlat denna fråga i det nyssnämnda betänkandet Trygghet för

barns underhåll och därvid framhållit, att det enligt kommitténs mening inte

är lämpligt att införa ett generellt vårdbidrag till ensamstående mödrar utan

att tillgodose andra grupper i samma situation. Kommittén tar upp frågor

rörande bidrag för vård av sjuka och handikappade i hemmet i sitt arbete

med åldringsvård och invalidvård. Frågan om ett allmänt vårdnadsbidrag till

mödrar med småbarn torde höra nära samman med familjeberedningens

arbetsuppgifter.

Hemmadöttrarnas situation har belysts i undersökningar och förslag, som

socialpolitiska kommittén redovisat i en promemoria, kallad Hemmadöttrar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b 7

(Socialdepartementet stencil 1963: 2). I fråga om speciella pensionsförmåner

framhåller kommittén i promemorian i huvudsak följande.

De hjälpbehov, som kan föreligga för hemmadöttrar, bör inte lämpligen

tillgodoses genom särskilda bestämmelser i lagen om allmän försäkring.

Denna lag avser i princip att bereda medborgarna ekonomiskt skydd efter

generella bedömningsgrunder. En del hemmadöttrar torde bli berättigade

till förtidspension efter den 1 januari 1963. Sedan erfarenhet vunnits av den

nya lagstiftningen kan frågan om behovet av ändrade regler tas upp t

prövning. Om det då befinnes, att en utvidgad pensionsrätt ifrågasättes bör

saken behandlas från vidare utgångspunkter, dvs. inte endast med avseende

på den kategori kvinnor som utfört vårdnadsuppgifter i sina foraldrahem.

På grundval av kommitténs undersökningar och förslag har Kungl. Maj :t

i cirkulär till socialnämnderna och arbetsför medlingsorganen (SFS

1963:698) fäst deras uppmärksamhet på hemmadöttrarnas situation och

framhållit vikten av en aktiv medverkan när det gäller att hjälpa hemmadöttrarna

särskilt i de nya förhållanden som uppstår för dem exempelvis

genom att den eller de personer de vårdat intages på vårdinrättning eller

avlider. ..

Bostadsstödets fördelning på generella och individuella, konsumtionsinriktade

former har prövats från tid till annan. I fråga om de generella subventioner

till bostäder som utgår i form av räntebidrag beslöt 1963 års riksdag

en partiell avveckling. Samtidigt med subventionsavvecklingen beslöts

eu reform av familjebostadsbidragen. Nya bestämmelser om familj ebostadsbidrag

trädde i kraft den 1 januari 1964. Reformen beräknades leda till att

antalet familjer berättigade till familjebostadsbidrag mer än fördubblas

samtidigt som bidragsbeloppen för en stor del av bidragstagarna ökar. Ytterligare

ändringar i grunderna för räntebidragen har föreslagits i 1964 års

statsverksproposition. Frågan om de generella bostadssubventionerna skall

även övervägas inom bostadspolitiska kommittén.

Frågor rörande bostadsproduktionens framtida inriktning prövas av bostadsbvggnadsutredningen.

Familjeberedningen behandlar frågor rörande

familjedaghem och annan service till barnfamiljerna. Till familjeberedningen

har överlämnats en riksdagsskrivelse med begäran om en undersökning

av omfattningen och utformningen av statens åtgärder för att få till

stånd en intensifierad och planmässig barnpsykologisk forskning.

Riksförsäkringsverket anför:

(Motionerna I: 621 och II: 771)

I motionerna I: 624 och II: 771 framlägges förslag till ett familjepolitiskt

reformprogram, avsett att läggas till grund för närmare utredning. I »nötning

härtill vill riksförsäkringsverket endast framhålla, att verket utgår

ifrån att socialpolitiska kommittén under sitt arbete beaktar behovet av

samordning mellan de familjepolitiska hjälpåtgärder, som finnes önskvärda,

och de förmåner, som socialförsäkringen lämnar.

(Motionerna I: 627 och II: 780)

Motionärerna önskar att pensionsförsäkringskommittén skall fa i uppdrag

alt utreda frågan huruvida grunderna för förtidspensioneringen kan

utformas så alt försäkringskassornas pensionsdelegationer får möjlighet att

efter individuell prövning bevilja förtidspension till s. k. hemmadottrar och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964

andra äldre ensamstående kvinnor, varvid sålunda prövningen skulle bli

något mera generös för dessa grupper än för andra.

Riksförsäkringsverket vill rörande denna fråga till en början framhålla,

att de nya bestämmelserna i lagen om allmän försäkring i många fall medger

möjlighet till förtidspension, där invalidpension tidigare ej kunnat beviljas.

De väsentliga nyheterna inom förtidspensioneringen är — förutom att inkomstprövningen

i princip slopats —- dels att kravet på arbetsförmågans

nedsättning sänkts till hälften mot enligt tidigare lagstiftning två tredjedelar,

dels att förtidspensionen graderats i hel, två tredjedels och en tredjedels

pension alltefter arbetsförmågans nedsättning. Bedömningen i vilken

omfattning arbetsförmågan är nedsatt skall ske ej blott från medicinska

synpunkter utan även med beaktande av sådana faktorer som vederbörandes

utbildning, tidigare verksamhet, ålder och bosättningsförhållanden. För äldre

ensamstående kvinnor får de nya bestämmelserna förutsättas i viss omfattning

medföra pensionsrätt i fall där tillfredsställande arbete — ev. efter

rehabiliteringsåtgärder — ej kan anordnas. Eftersom lagen om allmän försäkring

endast varit gällande drygt ett år är det dock för tidigt att bedöma

verkningarna i praktiken av de nya lagreglerna ur nu förevarande synpunkt.

Det må även erinras om att socialpolitiska kommittén i sin i december

1962 upprättade promemoria »Hemmadöttrar» redovisat resultatet av en

riksomfattande undersökning rörande hemmadöttrarnas situation.

Sedan promemorian remissbehandlats, har Kungl. Maj :t i cirkulär den

30 december 1963 (nr 698) till socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen

angående åtgärder till hjälp för ensamställda hemmadöttrar m. in. framhållit

vikten av att socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen aktivt

medverkar för att hjälpa hemmadöttrarna, särskilt i det läge som uppstår, då

deras vårduppgift bortfaller exempelvis till följd av att den vårdade personen

intages på vårdinrättning eller avlider. Vidare anbefalles socialstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen att meddela de råd och anvisningar, som må

finnas erforderliga för ändamålet.

Det är att förvänta att cirkuläret kommer att utlösa kraftiga åtgärder för

uppspårande av hjälpbehov inom de grupper av ensamställda kvinnor, som

avses i motionerna, samt att individuell prövning av det lämpligaste sättet

för hjälpbehovens tillgodoseende kommer till stånd. Härvid torde även frågan

om möjligheter till förtidspension upptagas. En framtida redovisning av

resultatet av pensionsansökningar i dessa fall torde kunna ge material för

bedömande av frågan huruvida motiv finnes för införande av utvidgad

pensionsrätt för äldre ensamstående kvinnor inom den allmänna försäkringen.

Med hänsyn till vad nu sagts är enligt riksförsäkringsverkets mening frågan

om utvidgad pensionsrätt för den kategori kvinnor som avses i motionerna

ännu inte mogen att upptas till behandling.

Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker utredning rörande planering

av familjepolitiken och anför vidare bl. a. vissa synpunkter på ett i

motionerna I: 638 och II: 766 framfört förslag om frivillig barnsjukförsäkring,

vilket förslag emellertid icke är under prövning av allmänna beredningsutskottet.

I anslutning till nämnda fråga anföres:

Det förefaller emellertid riksförbundet lämpligare att ett annat förslag i

samma motioner göres till föremål för noggranna överväganden, nämligen

att utbygga barn- och hemvårdarinneinstitutionerna. Ett sådant arrange
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 19Gb 9

mang skulle också innebära en tillfredsställande kontroll av att hjälp lämnades

i fall där verkligen sjukdom inträffat.

Riksförbundet vill i detta sammanhang ifrågasätta om icke olika samhällsåtgärder

för underlättande av vården av de barn som är 1''ödselskadade

eller av arman anledning kräver särskild vård och tillsyn är angelägnare än

den nu föreslagna försäkringsformen. Vad särskilt gäller de födselskadadc

barnen, finns i dag mycket små möjligheter för föräldarna att få hjälp mot

en svår såväl ekonomisk som psykisk belastning.

Beträffande hemmadöttrarnas problem uttalar förbundet:

I motionerna I: 627 och II: 780 har föreslagits att grunderna för förtidspensioneringen

borde utformas sa att pensionsdelegationerna efter indi\iduell

prövning skulle kunna utge tilläggspension till äldre ensamstående

kvinnor trots att deras bristande försörjningsförmåga ej direkt beror på medicinska

faktorer.

Riksförbundet finner liksom motionärerna att bland de avsedda personerna

kan återfinnas många behj är tans värda fall där pensionsrätt skulle kunna

ifrågasättas av sociala skäl. Sannolikt torde emellertid dessa fall vara synnerligen

svåra att avgränsa. Riksförbundet har emellertid ej anledning motsätta

sig att frågan utredes.

Utskottet

I utlåtandet till 1962 års riksdag (nr 54/1962) över motioner om befolkningsfrågans

olika aspekter och om vissa familjepolitiska åtgärder föreslog

utskottet utredning om familjepolitiken och befolkningsfrågorna med sikte

bl. a. på samhällets ansvar för barnkostnaderna och på åtgärder för att förbättra

barnfamiljernas ekonomiska ställning. Utskottets förslag godkändes

enhälligt av riksdagen.

Riksdagens skrivelse i ärendet har överlämnats till bl. a. familjeberedningen

för beaktande i de delar som inte faller inom vissa andra kommittéers

utredningsuppdrag. I sistnämnda hänseende kan särskilt erinras om socialpolitiska

kommittén och allmänna skatteberedningen. Utskottet kommer i

det följande att redogöra för vissa framlagda förslag och pågående utredningar

m. m. beträffande särskilda spörsmål på området men vill inledningsvis

beröra en undersökning av familjestödets utformning i mera vidsträckt

mening.

Familjeberedningen har nämligen med anledning av förenämnda riksdagsskrivelse

ombesörjt en intervjuundersökning bland gifta kvinnor för att

bl. a. kartlägga attityderna i fråga om barnantal, barnkostnader och samhällets

stödåtgärder för barnfamiljerna. På grundval av härigenom erhållet

material diskuteras inom beredningen olika principer för sådant stöd. Resultatet

av undersökningen och beredningens synpunkter lär komma att redovisas

inom den närmaste tiden.

Vad beträffar de olika slag av stödåtgärder in. m. på familjepolitikens område

som upptagits i motionsyrkandena får utskottet anföra följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964

I motionerna I: 624 och II: 771 samt I: 387 och II: 463 har yrkats att en

bestämd successiv höjning av de allmänna barnbidragen skall genomföras

under de närmaste åren. Utskottet vill beträffande barnbidragen framhålla

att de, såsom anförts i direktiven för socialpolitiska kommittén, bör bedömas

i sitt sammanhang med skattepolitiken. Ett förslag till höjning av

bidragen med 150 kr. per år har av Kungl. Maj :t förelagts årets riksdag och

tillstyrkts av andra lagutskottet. Allmänna skatteberedningen har i uppdrag

att företaga en översyn av skattesystemet. Frågan om barnbidragen ingår i

detta sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit kommer beredningen inom

en nära framtid att framlägga förslag till genomgripande ändringar i skattesystemet

och därav betingade ändringar i fråga om bl. a. barnbidragen. Det

må samtidigt erinras om att i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln

anföres att barnbidragen har en central roll i familj estödet och vid avvägningen

mellan olika familjepolitiska åtgärder. I propositionen framhålles

även bl. a. att ett samband mellan skatter och barnbidrag alltid förefunnits

och vidare att de förslag och rekommendationer som under innevarande år

är att vänta från skatteberedningen och familjeberedningen bör ingå i underlaget

för en mera allmän prövning av familj estödets utformning.

Enligt utskottets mening får den nu föreslagna höjningen av barnbidragen

ses som ett steg på vägen mot en ytterligare upprustning av familj estödet.

Den vidare prövningen av frågor om barnbidragens storlek, utformning och

fortlöpande anpassning får sedan göras med ledning av det utredningsmaterial

som kan beräknas föreligga inom kort.

I motionerna 1:624 och II: 771 föreslås avveckling av de generella bostadssubventionerna

och familjebostadsrabatterna och en motsvarande förbättring

av barnbidragen.

Utskottet vill i dessa frågor erinra om att 1963 års riksdag beslutat en

partiell avveckling av de generella bostadssubventioner som utgår i form av

räntebidrag samt en reformering av familj ebostadsbidragen enligt regler som

gäller från ingången av år 1964. Reformen innebär bl. a. att för erhållande av

bidrag föreskriven inkomstgräns höjts och att kravet på viss årsgräns för

bostadens färdigställande slopats. De nya reglerna beräknas medföra en fördubbling

av antalet barnfamiljer som blir berättigade till bidrag.

Utskottet ser de nya reglerna som uttryck för en enligt utskottets mening

riktig tendens att reducera de generella bidragen till förmån för bidragen till

barnfamiljerna. Utskottet finner angeläget att de synpunkter som ligger till

grund för reformerna blir vägledande i den fortsatta utvecklingen på området

och att denna i övrigt kommer att gå i en riktning som innebär ökat stöd

särskilt för de ekonomiskt sämst ställda familjerna.

I motionerna I: 624 och II: 771 yrkas utredning om införande av ett allmänt

vårdbidrag.

Frågan om vårdbidrag för olika grupper är f. n. föremål för stor uppmärksamhet.

Bidrag för vård av sjuka och åldringar i hemmen har be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b

handlats av socialpolitiska kommittén. I proposition till årets riksdag (nr 94)

har föreslagits bidrag för vård av svårt handikappade barn i hemmet. Förslag

har väckts om införande av särskilt vårdbidrag till ensamstående

mödrar.

Det är enligt utskottets mening angeläget att också frågan om ett allmänt

vårdbidrag för vården av barn upptages till prövning, men det torde då få

beaktas att även denna stödform får bedömas i sitt sammanhang med stöd

av annat slag och med skattefrågornas lösning. Spörsmålet ligger i övrigt

inom ramen för familjeberedningens uppdrag och är under utredning inom

denna.

Beträffande barnfamiljernas boendeförhållanden har i motionerna I: 627

och II: 780 yrkats utredning avseende planering av en serviceinriktad och

familjevänlig bebyggelse.

Utskottet vill i deima fråga anföra att det av direktiven för bostadsbyggnadsutredningen

såvitt utskottet kunnat bedöma framgår att utredningen

vid fullgörandet av sitt uppdrag har att beakta även barnfamiljernas särskilda

intressen — bl. a. önskemål av den art som framförts av motionärerna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete innevarande ar.

I motionerna I: 627 och II: 780, I: 638 och II: 766 samt I: 386 och II. 462

har gjorts vissa yrkanden som avser vården vid barndaghem och familjedaghem

samt den sociala hemhjälpen. I detta sammanhang har bl. a. framförts

förslag angående undersökning och forskning beträffande barnpsykologiska

frågor.

De här berörda frågorna om barntillsynen är enligt utskottets mening av

största vikt när det gäller att åstadkomma den valfrihet för mödrama mellan

arbete i och utom hemmet som alla torde finna önskvärd. Avsevärda insatser

från såväl staten som kommunerna kräves för en upprustning kvantitativt

och kvalitativt av här ifrågavarande anordningar. Frågorna om barndaghemmen

har också under de senaste åren rönt en särskild uppmärksamhet.

Sålunda framlades för förra årets riksdag ett förslag om anslag till bidrag

till anordnande av barnstugor, grundat på en av familjeberedningen gjord

utredning. Syftet med anslaget, vilket beviljades av riksdagen, var att stimulera

kommunerna till eu snabb utbyggnad av daghemmen och fritidshemmen,

vilka beräknades böra få ett fördubblat platsantal fram till år

1970. En central planeringsgrupp, bestående av representanter för berörda

ämbetsverk, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

arbetar också för att stimulera den kommunala planeringen

på detta område. Anslaget utgår med 5 milj. kronor för innevarande

budgetår och har i årets statsverksproposition beräknats till samma belopp.

I sammanhang med utbyggnaden av verksamheten har anslaget till bidrag

till driften av barnstugor kraftigt uppräknats. Det uppgick till 5,3 milj. kronor

budgetåret 1962/63, 11 milj. kronor påföljande år och har i årets statsverksproposition

föreslagits till 20 milj. kronor. Utskottet vill starkt under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964

stryka angelägenheten av att den påbörjade upprustningen av barnstugeverksamheten

energiskt fullföljes med beaktande av att staten bör lämna

kommunerna stöd i olika former.

Barntillsyn kan också ordnas på annat sätt än genom barndaghem _

exempelvis genom familjedaghem, fritidshem, lekskolor och hemhjälp. Utskottet

får i dessa spörsmål hänvisa till vad familjeberedningen anfört. Efter

att ha erinrat om sin förenämnda utredning om barndaghemmen uttalar

beredningen i dessa och vissa andra i motionerna berörda frågor:

Beredningen har emellertid därmed inte slutbehandlat barntillsynsfrågan,

utan avser att senare ta upp bl. a. sådana frågor soin daghemmens öppethållningstider

samt fritidshemsverksamhetens och familj edaghemsverksamhetens

utformning. I anslutning härtill kommer också lekskolornas roll i

barntillsynen att beaktas. Vissa enkätundersökningar har redan utförts på

dessa områden. Kungl. Maj :t har vidare till beredningen överlämnat en riksdagsskrivelse,

vari en undersökning begäres av omfattningen och utformningen

av statens åtgärder för att få till stånd en intensifierad och planmässig

barnpsykologisk forskning.

Beträffande möjligheterna att erhålla tillsyn av sjuka barn till förvärvsarbetande

föräldrar har beredningen i anslutning till behandlingen av den

sociala hemhjälpsverksamheten uttalat som sin mening, att sådan tillsyn

bör organiseras i anslutning till den kommunala hemhjälpsverksamheten i

övrigt. I yttrande över socialpolitiska kommitténs förslag om statsbidrag till

kommunernas kostnader för hemhjälp åt åldringar och invalider har beredningen

vidare framhållit, att ett sådant bidrag bör avse den sociala hemhjälpsverksamheten

i dess helhet, således även hjälp till barnfamiljerna

med bl. a. tillsyn av sjuka barn i hemmet.

Det synes utskottet uppenbart att den omfattande utbyggnad av vårdmöjligheterna

utom hemmet som är nödvändig bl. a. kommer att ytterligare

understryka behovet av barnpsykologisk och annan forskning beträffande

olika spörsmål som uppstår i samband med en sådan vård. Utskottet förutsätter

att i motionerna anförda synpunkter på dessa och andra problem

med anknytning till barntillsynen kommer att beaktas vid familjeberedningens

fortsatta prövning av hithörande frågor. Frågan om inrättande av

en professur i barnpsykologi torde således få prövas i samband med den

blivande undersökningen beträffande den barnpsykologiska forskningen i

stort. Likaså torde spörsmålet om den kollektiva vårdens inverkan på barn

naturligen komma att ingå i undersökningen.

Vad beträffar frågan om familjedaghemsmammornas utbildning för sin

vårduppgift får utskottet framhålla att denna betydelsefulla fråga väsentligen

torde vara en angelägenhet som ankommer på kommunerna. En närmare

prövning av frågan torde bli ofrånkomlig i samband med en mera

väsentlig utbyggnad av denna vårdform.

Utskottet vill i övrigt beträffande barntillsynen erinra om alt i den nyligen

till riksdagen avlämnade propositionen nr 85 angående åldringsvårdsfrågor

m. m. upptagits frågan om bidrag till kommunernas kostnader för hemhjälp.

Sådant bidrag föreslås skola utgå för kostnaderna för hemhjälpen i dess hel
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b 13

het, således även för hemhjälp åt barnfamiljerna. Riksdagen har ännu icke

tagit ställning till förslaget och i anledning av detsamma väckta motioner.

I motionerna 1:627 och II: 780 föreslås utredning angående barnpsykologisk

rådgivning vid barnavårdscentralerna. Utskottet vill härom anföra

att bristen på utbildad personal för sådana arbetsuppgifter f. n. är mycket

stor och att det icke torde ligga inom möjligheternas gräns att förse barnavårdscentralerna

med barnspykologer. Utskottet anser det vara synnerligen

angeläget att denna brist blir avhjälpt men finner i nuvarande läge praktiska

skäl tala emot förslaget.

I nyssnämnda motioner har även förslag framförts om vissa åtgärder till

förbättrande av hemmadöttrarnas situation.

Utskottet får i denna fråga erinra om att socialpolitiska kommittén i en

särskild utredning, »Hemmadöttrars, behandlat dessas problem. I fråga om

deras speciella pensionsförmåner anförde kommittén bl. a. att hemmadöttrarnas

hjälpbehov inte lämpligen borde tillgodoses genom särskilda bestämmelser

i lagen om allmän försäkring. Vissa av dem torde vara berättigade

till förtidspension fr. o. m. den 1 januari 1963. Sedan erfarenhet vunnits av

den nya lagstiftningen kunde frågan om ändrade regler tagas upp till provning.

Kungl. Maj :t har vidare vid senaste årsskifte utfärdat ett cirkulär (SFS

698/1963) till socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen angående åtgärder

till hjälp för ensamställda hemmadöttrar.

Enligt utskottets mening bör här ifrågavarande hjälpbehov t. v. tillgodoses

efter individuell prövning i de särskilda fallen och frågan om ändrade

regler anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter.

I motionerna I: 638 och II: 766 föreslås utredning i syfte att utvidga och

förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.

Familjekunskap förekommer som särskilt ämne i grundskolans sista

klass och ingår i övriga klasser såsom inslag i olika ämnen, framför allt

samhällskunskap. Det är även enligt utskottets mening av värde att barnen

erhåller goda insikter i hithörande frågor. Utskottet kan emellertid icke bedöma

möjligheterna att f. n. bereda större utrymme för ämnet i kursplanerna.

Svårigheterna härför torde vara mycket stora. Det synes utskottet angeläget

att möjligheterna till en fördjupning av nämnda undervisning tillvaratages,

men en närmare prövning av frågan torde böra anstå i avvaktan

på ytterligare erfarenheter av grundskolans arbete.

I motionerna 1:627 och 11:780 föreslås utredning beträffande statsbidragsbestämmelserna

för familjerådgivningsverksamheten och utbildningskapaciteten

för kuratorer.

Familjerådgivning har sedan starten för omkring fem år sedan bedrivits

såsom försöksverksamhet med statligt stöd. Verksamheten har dock icke

fått någon större omfattning och utvecklingen kan icke anses tillfredsställande.

Det är enligt utskottets mening påkallat med eu allsidig översyn av förhållandena

på detta område i sylte alt söka utröna vilka åtgärder från sta
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i

tens sida som kan och bör företagas för att stimulera organiserandet av en

effektiv familjerådgivning. Härvid bör även spörsmålen om personal för

verksamheten, beaktas.

Utskottet får sammanfattningsvis och med hänsyn till de mera allmänt

syftande förslag som framförts i motionsyrkandena anföra, att uppfattningen

om behovet av kontantstöd till barnfamiljerna synes ha vuxit sig allt starkare

och numera vunnit allmän anslutning. Det är emellertid nödvändigt med

en avvägning mellan olika former för sådant stöd, och ett ställningstagande

till hithörande frågor ställer sig svårt innan utredningarna om så väsentliga

ting som exempelvis barnbidragen och skatterna slutförts och därvid analyser

framkommit av hur olika slag av stöd kan beräknas komma att verka.

Utskottet vill i övrigt hänvisa till vad ovan anförts beträffande pågående

utredningar m. m. och vill samtidigt framhålla att vissa ytterligare förslag

av betydelse för barnfamiljernas ställning framlagts för eller är att förvänta

till riksdagen i år. Härutinnan kan erinras om förslaget om höjda

förskottsbidrag och höjda barnpensioner, förslaget om ökning av intagningen

till förskoleseminarierna och den proposition som framlägges med anledning

av studdesociala utredningens förslag.

Det är mot den ovan angivna bakgrunden naturligt att de önskemål om

ytterligare initiativ och åtgärder som för ögonblicket kan framföras blir rätt

begränsade. Utskottet finner emellertid mycket angeläget att de pågående

försöken att komma till rätta med olika problem på familjepolitikens område

energiskt fullföljes och att utvecklingen på området fortlöpande hålles

under uppmärksam observation samt att allteftersom utredningsresultat

framkommer förslag till praktiska åtgärder utan tidsutdräkt framlägges för

riksdagen. Utskottet har visserligen, som framgår av det anförda, icke ansett

sig böra tillstyrka bifall till motionsyrkandena. Frågorna om barnfamiljernas

förhållanden är emellertid av sådan vikt för samhället att statsmakterna

bör vara beredda till betydande insatser för att ytterligare förbättra deras

ställning. Utskottet får hemställa,

att riksdagen i anledning av

1) de likalydande motionerna I; 624 och II: 771,

2) >

»

»

I: 627

»

II: 780,

3) »

I: 638

»

II: 766,

4) »

»

»

I: 386

II: 462 samt

5) »

»

2>

I: 387

II: 463,

de under 4) och 5) omförmälda motionerna såvitt nu är i

fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 9 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 15 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964 15

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg, Hellebladh,

Eric Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell,

herr Wallmark, fru Olsson och herr Hedlund;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästekille, Lundmark, fru

Gunne, herrar Andersson i Billingsfors, Rask, fröken Anderson i Lerum,

herr Magnusson i Nennesholm och fru Forsling.

Reservation

av herrar Skoglösa och Svanström, fru Olsson och herr Magnusson i Nennesholm,

vilka ansett att utskottet i sin motivering bort anföra följande:

I utlåtande etc____(= utskottet i styckena 1—4) ... anföra följande.

I motionerna I: 624 och II: 771 har yrkats dels på höjning av de allmänna

barnbidragen med 500 kronor per barn, dels på avveckling av de generella

bostadssubventionerna samt familjebostadsbidragen, varvid de därigenom

inbesparade medlen skall användas till familjepolitiska förbättringar genom

höjning av barnbidragsförmånerna, dels på införande av ett allmänt vårdnadsbidrag

om 1 200 kronor per år till mödrar med barn under viss ålder, förslagsvis

omkring tre år, och med högre belopp till ensamföräldrar. Enligt

yrkandet bör de sålunda föreslagna åtgärderna sammanfogas i ett familjepolitiskt

program, avsett att genomföras inom en period av 3—5 år. Enligt

yrkandet skall i det familjepolitiska programmet även ingå riktlinjer och

grunder för den fortsatta utvecklingen av familjepolitiken. Dessa riktlinjer

skall avse att säkerställa att ytterligare familjepolitiska förbättringar kommer

till stånd, ävensom att de familjepolitiska förmånerna bibehåller sitt

realvärde och att barnfamiljerna erhåller en skälig andel av den allmänna

standardhöj ningen.

Enligt utskottets mening skulle ett sådant konkret familjepolitiskt program

som skisserats i motionerna vara av betydande värde liksom fallet va
o

,

rit på andra områden där program av jämförlig art uppställts. I detta sitt

uttalande inbegriper utskottet både den upprustning som angetts för en period

av 3—5 år och de riktlinjer som angetts för tiden därefter.

Både den sammantagna omfattningen av de förbättringar som motionärerna

förordat och den tidsmässigt angivna perioden är enligt utskottets

mening så avvägda att de bör utgöra målsättning vid programmets utarbetande.

Såsom framhållits i motionerna är det av vikt att de samhällsekonomiska

och statsfinansiella förutsättningarna uppmärksammas både

vid programmets utarbetande och vid dess genomförande.

Vissa för programmet väsentliga frågor torde beröras i nu pågående utredningsarbete.

Förutsättningar kan därför anses finnas att relativt snabbt få

fram den belysning och det material, som fordras vid programmets utarbetande.

Med hänsyn till programmets art och omfattning bör uppdraget

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b

att i enlighet med vad utskottet här anfört utarbeta det åsyftade programmet

anförtros en parlamentarisk beredning.

Beträffande programmets olika delar, till vilkas syften utskottet ansluter

sig, bör understrykas vad i motionerna anförts om de allmänna barnbidragen

som den mest betydelsefulla formen på det berörda familjepolitiska fältet.

Förbättringarna av de allmänna barnbidragen under den åsyftade perioden

bör inte understiga den nivå, som angivits i motionerna. De övriga förbättringar

som förutsättes ingå i programmet får sålunda avvägas i förhållande

till de allmänna barnbidragens förbättring.

I fråga om det i motionerna föreslagna överförandet av medel, som nu användes

till bostadsstöd, från bostadsområdet till det familjepolitiska området,

att där användas till förbättring av barnbidragsförmånerna, vill utskottet

erinra om att en dylik lösning övervägdes beträffande familjebostadsbidragen

i samband med införandet av dessa. Ehuru den nu gällande utformningen

infördes ansågs dock den av motionärerna förordade ordningen

kunna komma i fråga i framtiden. Även vid senare tillfällen har enighet rått

om att en sådan omläggning borde kunna komma till stånd framgent. Med

hänsyn till att bostadspolitikens utformning nu är föremål för utredning är

enligt utskottets mening tillfället väl valt att genomföra den omläggning som

föreslagits i motionerna, emedan den kan beaktas vid utformningen av både

bostadspolitiken och familjepolitiken.

Syftet med det vårdnadsbidrag (arbetsnamn) som motionärerna förordar

är att ge de mödrar, som helt vill ägna sig åt hem och barn, bättre förutsättningar

härför under den tid barnen är små och mest beroende av moderns

omvårdnad. Bidraget skulle således vara motiverat av den betydelsefulla

insats de hemarbetande mödrarna sålunda svarar för. Det av motionärerna

angivna syftet kan uppnås genom olika metoder, t. ex. genom ett till

mödrarna utgående bidrag såsom angetts i motionen eller genom förbättring

av barnbidragsförmånerna. Den utformning bör väljas som bäst ansluter

till reformprogrammets övriga delar. Såsom framhållits i motionerna

bör ensamföräldrarna särskilt uppmärksammas.

Det i motionerna I: 387 och II: 463 framställda yrkandet rörande allmänna

barnbidragen torde vara tillgodosett genom vad utskottet ovan anfört.

Beträffande barnfamiljernas boendeförhållanden etc.... (= utskottet

fr. o. m. detta stycke på sid. 11 till slutet av motiveringen) ... deras ställning.

ESSELTE AB. STHLM 64

414892

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:236 Skrivelse till Konungen i anledning av dels motioner angående familjepolitiken och dels delar av motioner om bättre förhållanden för kvinnlig arbetskraft m. m. a1 i texten