Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om effektivis er ing av samhällets rådgivningsoch hjälpverksamhet för kvinnor i abortsituation.

1964-04-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om effektivis er ing av samhällets rådgivningsoch hjälpverksamhet för kvinnor i abortsituation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 1964

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner om effektivis er ing av

samhällets rådgivnings- och hjälpverksamhet för kvinnor

i abortsituation.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade, likalydande motionerna

I: 31 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 43 av herr Wiklund m. fl., hemställes,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t som ett positivt bidrag till

den aktuella abortdebatten begära förslag snarast möjligt till en effektivisering

av samhällets rådgivnings- och hjälpverksamhet avseende kvinnor i

abortsituation främst genom att ökade hjälpresurser ställes till denna verksamhets

förfogande.

I motionerna anföres, att tanken på s. k. fri abort är ett symtom på att

icke tillräckligt gjorts för att söka hindra att abortsituationer uppstår. Upplysningsverksamhet

är givetvis erforderlig, men samhällets hjälpresurser

bör vara så utformade och kunna så snabbt ställas till förfogande att den

som kommit i abortsitution frivilligt avstår från abort. Den abortförebyggande

samhällsverksamheten fungerar emellertid inte tillfredsställande och är

inte tillräckligt utbyggd.

Den statsbidragsberättigade abortförebyggande verksamheten bedrives

under medicinalstyrelsens överinseende vid särskilda rådgivningsbyråer enligt

en av styrelsen uppgjord plan. Även inom familjerådgivningen förekommer

stöd och rådgivning åt abortsökande kvinnor.

År 1962 förekom abortförebyggande och familj erådgivande verksamhet i

16 landstingsområden samt i städerna utanför landsting. Ett flertal län saknar

helt rådgivningsbyråer för detta ändamål.

Det förhåller sig tydligen så, att den abortförebyggande verksamheten,

bl. a. på grund av dess otillräckliga förgrening, inte når fram till mer än eu

begränsad del av dem den är avsedd för.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen

II: 43.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från medicinalstyrelsen

och berett Sveriges läkarförbund tillfälle att inkomma med yttrande.

Medicinalstyrelsen anför:

Enligt kungörelsen angående statsbidrag till viss verksamhet för stöd och

rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte den 21 december

1945 (SFS nr 863) utgår statsbidrag till landsting eller stad, som ej deltager

i landsting, för anordnande och upprätthållande av dylik verksamhet. Vid

Bihang till riksdagens protokoll 196fr. 11 sand. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 196i

slutet av år 1962 hade 19 rådgivningsbyråer med statsunderstöd inrättats

i 11 landstingskommuner samt i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg;

sedan dess har en sådan rådgivningsbyrå inrättats i ytterligare ett län.

Abortforebyggande verksamhet kan jämväl ingå i den försöksvis anordnade

familjerådgivning, till vilken statsbidrag utgår enligt kungörelsen i

ämnet den 2 december 1960 (SFS nr 710). Dylik försöksverksamhet har hittills

igångsatts inom Stockholms stad samt fyra län, men blott i ett fall

förenats med abortrådgivning; samtliga ifrågavarande huvudmän driver

dessutom inom sina områden statsunderstödd abortförebyggande verksamhet

enligt 1945 års kungörelse.

Såsom framgår av ovanstående saknar flertalet landstingskommuner

statsunderstödd abo rf förebyggande verksamhet; av de enligt lagen om avbi

ytan de a\ havandeskap utförda aborterna utgör de genom rådgivningsbyråerna

förmedlade abortingreppen endast ungefär hälften. Anledningen

till att utbyggnaden av verksamheten enligt 1945 års kungörelse avstannat

torde vara att man såsom medicinalstyrelsen anfört i de senaste tre årens

anslagsäskanden avvaktat resultatet av en försöksvis anordnad familjerådgivning

med abortrådgivning.

Inom de landstingskommuner, där statsunderstödd abortförebyggande

verksamhet saknas, tas de abortsökande kvinnorna om hand på annat sätt,

ofta genom psykiater och kuratorer i samarbete med gynekologer vid lasaretten.

Endast kuratorerna vid de statsunderstödda rådgivningsbyråerna (inkl.

familjerådgivningsbyrå med abortrådgivning) har tillgång till av staten anvisade

medel för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos de abortsökande.

Under år 1962 utbetalades 131 748 kronor av dylika medel, medan

ytterligare 58 806 utgjordes av bidrag från huvudmännen och enskilda donatorer.

Beräknat per nyinskriven abortsökande uppgick hela bidraget till 43

kronor 65 öre, varav 30 kronor i statsbidrag. Även inom flera av de landstingskommuner,

som saknar statsunderstödd abortförebyggande verksamhet,

har huvudmännen ställt medel till förfogande för ekonomisk hjälp åt abortsökande

i en akut krissituation. I vilken omfattning detta har skett har icke

kunnat fastställas.

I sina petita för budgetåren 1959/60, 1960/61 och 1961/62 hemställde medicinalstyrelsen

om att ökade statsmedel skulle ställas till förfogande så att

beräkningsgrunden för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos de

abortsökande höjdes till 50 kronor per nyinskriven kvinna. Som motivering

anförde medicinalstyrelsen — under hänvisning till såväl 1950 års abortutredning

som 195o års familjerådgivningskommitté — att en höjning av

anslagsposten skulle förbättra möjligheterna att förmå kvinnor i abortsituation

att söka sig till den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten

i stället för att underkasta sig kriminell abort. För budgetåret 1959/60

beviljade Kungl. Maj :t en ökning av anslagsposten med 10 000 kronor, motsvarande

en höjning av bidraget från 20 kronor till 25 kronor per nyinskriven

kvinna. För budgetåret 1961/62 höjdes anslaget med 20 000 kronor,

vilket innebar att medel kunde fördelas till de olika rådgivningsbyråerna,

motsvarande 30 kronor per nyinskriven kvinna. Samma beräkningsgrund

har bibehållits under de därefter följande budgetåren och bär också varit

normgivande vid anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.

Eliuru medicinalstyrelsen varit medveten om att posten för ifrågavarande

ändamål är otillräcklig bär styrelsen med hänsyn till den ställning stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 10 år 106b

makterna intagit till frågan ansett sig böra något avvakta med att föreslå

ytterligare höjning. Härtill har även bidragit att styrelsen velat avvakta resultatet

av den abortförebyggande verksamheten inom den försöksvis anordnade

statsunderstödda familjerådgivningens ram, ävensom effekten av

moderskapspenningens förhöjning, vilken bland annat genomförts i abortförebyggande

syfte.

Såsom framgår av vad inledningsvis anförts har det numera visat sig att

möjligheten att anordna abortrådgivning inom den statsunderstödda familjerådgivningens

ram icke väckt något större intresse hos huvudmännen. Det

torde därför dröja innan några erfarenheter härifrån vinnes. Vad beträffar

moderskapspenningen kan förhöjningen av denna visserligen förmodas verka

i abortförebyggande riktning, men då bidraget i fråga icke till någon del

utbetalas förrän tidigast å etthundratjugonde dagen före den beräknade tidpunkten

för förlossningen, torde denna verkan vara begränsad. Medicinalstyrelsen,

som gärna vill vitsorda de av motionärerna anförda motiven för

en effektivisering av den abortförebyggande verksamheten, främst genom att

ökade hjälpresurser ställes till förfogande, avser att i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1905/66 framlägga förslag om höjning av anslagsposten för

överhängande hjälpbehov. Beträffande utbyggnaden av själva rådgivningsverksamheten,

som för närvarande vad beträffar familjerådgivningen har

karaktären av en försöksverksamhet, torde man, innan den ytterligare stimuleras,

böra närmare överväga i vilken form verksamheten i fortsättningen

lämpligast bör utövas. Detta torde kunna ske i samråd mellan medicinalstyrelsen

och socialstyrelsen eller eventuellt inom den av Kungl. Maj :t 1962

tillkallade familjeberedningen.

Sveriges läkarförbund anför att frågan av förbundet underställts dess

delföreningar, vilka samtliga tillstyrkt motionerna, samt anför:

Svenska gynekologförbundet delar i motionerna framförda synpunkter

beträffande otillräckligheten av samhällets hjälpverksamhet på detta område.

Det framhålles, att ett flertal län alltjämt saknar rådgivningsbyråer

och att dessas möjligheter att i den akuta abortsituationen ge ekonomisk

eller annan hjälp i många fall är otillräckliga. Bostadsfrågans betydelse i

sammanhanget understryks och Gynekologförbundet uttalar som ett önskemål

att rådgivningsbyråerna förfogade över förtursrätt till ett visst antal

lägenheter att tillställas kvinnor, vars abortsitution betingas av bostadsbrist.

Det föreligger utan tvekan ett stort behov av ökade ekonomiska resurser

för rådgivningsbyråerna, men, framhåller Gynekologförbundet, den materiella

sidan av problemet får icke övervärderas. Motiven för huvudparten av

abortansökningarna är av helt annan art.

Svenska internförbundet framhåller vikten av all samhälle! ger de abortsökande

kvinnorna största möjliga hjälp redan på elt tidigt stadium av graviditeten,

så att därigenom abort kan förebyggas. Ingen kvinna borde behöva

anhålla om abort på grund av bristande hjälpmöjligheter, varken när det

gäller ekonomiska eller sociala problem. De resurser som hittills stått till

förfogande bedöms som relativt blygsamma, och möjligheten för den abortsökande

kvinnan att till sig själv skaffa bostad eller få plats för barnet på

spädbarnshem ringa. Internförbundet vitsordar, att det skulle vara väsentligt

lättare att förmå abortsökande kvinnor att avstå från abort om det fanns

större sociala och ekonomiska hjälpmöjligheter.

Svenska psykiatriska föreningen understryker likaledes betydelsen av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 196i

att olika rådgivande organ får ökade möjligheter att aktivt ingripa på ett tidigt

stadium. Det är i dagens läge anmärkningsvärt och förtjänar att uppmärksammas,

att ett flertal län ännu saknar rådgivningsbyråer i hithörande

frågor och att förefintliga organ i stor utsträckning har otillräckliga resurser.

En förstärkning och effektivisering bör främst inriktas på att utbygga verksamheten

så att samtliga län får dessa rådgivande organ.

Läkarförbundet ansluter sig helt till de synpunkter som ovan framförts

och tillstyrker sålunda motionärernas förslag att ökade hjälpresurser ställs

till denna verksamhets förfogande.

Riksdagen kommer framdeles att få taga ställning till ett i motionerna

I: 589 och II: 715 framlagt förslag om översyn av abortlagstiftningen. Motionerna

har hänvisats till annat utskott.

Utskottet

Utskottet är ense med motionärerna om att samhället bör ha möjligheter

att lämna effektiv hjälp till kvinnor som kommit i abortsituation. De åtgärder

som kan vidtagas i sådant hjälpsyfte ankommer väsentligen på kommunerna,

men det är angeläget att dessa erhåller verksamt stöd från statens

sida.

För tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos de abortsökande har

inom anslagsposten till abortförebyggande åtgärder under femte huvudtiteln

beräknats ett belopp av 160 000 kronor. Beräkningsgrunden har varit

ett belopp av 30 kronor för varje vid rådgivningsbyråerna nyinskriven kvinna.

Som framgår av medicinalstyrelsens yttrande har styrelsen för avsikt

att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 begära en avsevärd höjning

av anslaget. Nästa års riksdag kommer således att få taga ställning till

frågan om en förbättring av resurserna för detta ändamål.

Vad åter gäller den med statligt stöd bedrivna rådgivande verksamheten

saknar flertalet landstingskommuner f. n. anordningar härför. Anledningen

till detta förhållande kan, som medicinalstyrelsen framhållit, vara att

man på olika håll velat avvakta resultatet av den försöksvis anordnade familjerådgivningen,

vilket avsetts skola innefatta bl. a. abortrådgivning. Utskottet

har i ett denna dag avgivet utlåtande (nr 18) angående vissa familjepolitiska

frågor berört familj erådgivningsverksamheten och därvid

uttalat bl. a. att verksamheten sedan starten för omkring fem år sedan icke

fått någon större omfattning och att utvecklingen icke kunde anses tillfredsställande.

Utskottet har därför föreslagit en allsidig översyn av förhållandena

i syfte att söka utröna vilka åtgärder från statens sida som kan

och bör företagas för att stimulera kommunerna att organisera en effektiv

familjerådgivning. Härvid bör även spörsmålen om personal för verksamheten

beaktas.

Utskottet förutsätter att behovet av effektivisering av verksamheten för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 19 år 196b

hjälp åt kvinnor i abortsituation blir beaktat vid en sådan översyn. Den

överblick som då kan vinnas av problemen på detta område bör utgöra en

god grundval för de vidare strävandena i sådant syfte.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 31 och II: 43 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 9 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött, Söderberg, Hellebladh, Eric

Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell, herrar

Hedlund, Helge Karlsson* och fru Hultell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Carlsson i

Huskvarna, Dickson*, Nilsson i Bästekille, Lundmark, Andersson i Billingsfors,

Börjesson i Glömminge*, Rask, fröken Anderson i Lerum och fru Forsling.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:237 Skrivelse till Konungen i anledning av dels motioner angående familjepolitiken och dels delar av motioner om bättre förhållanden för kvinnlig arbetskraft m. m. a1 i texten