Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.

1964-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:20, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1964

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion, II: 764, av fru Gärde Widemar och fröken Elmén hemställes,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om införande

på försök av sommartid i Sverige i enlighet med Nordiska rådets rekommendation

i ämnet.

I motionen anföres bl. a. att den tidsskillnad som under sommaren råder

mellan å ena sidan Finland och Norge och å andra sidan Danmark och Sverige

medför vissa praktiska olägenheter, främst ur kommunikationssynpunkt.

Den i Sverige verkställda utredningen och inkomna remissyttranden visade

mycket olika bedömningar hos olika myndigheter och organisationer. Ett

starkt intresse synes emellertid föreligga för att åtminstone försöksvis införa

sommartid, främst ur hälso- och trivselsynpunkt. Det har dock ansetts att

betydande nackdelar skulle uppkomma för jordbruket och ur kommunikationssynpunkt.

Invändningarna synes dock icke så allvarliga, att icke ett

försök borde kunna göras, därvid man kunde studera för- och nackdelar

med sommartid.

Visserligen har den danska regeringen avvisat tanken på sommartid, men

för Sveriges del föreligger sådant material för frågans belysning, att ett ställningstagande

icke längre bör uppskjutas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet

När sommartid år 1916 tillfälligt infördes i Sverige — den gällde detta år

15/5—30/9 och anordningen återkom sedermera icke — skedde det efter

underhandlingar med Norges och Danmarks regeringar. Vid underhandlingarna

ställdes som ett villkor för införande av sommartid att detta skulle

ske i alla tre länderna. Danska folketinget och norska stortinget antog förslag

i frågan, och i Sverige infördes sommartiden på administrativ väg. Redan

vid 1917 års riksdag väcktes emellertid förslag om en återgång till den

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 196i

gamla ordningen. Förslaget bifölls av riksdagen, och sedermera, vid 1926

och 1940 års riksdagar, väckta motioner om införande av sommartid avslogs

av riksdagen med hänvisning huvudsakligen till erfarenheterna av åtgärderna

år 1916 och opinionsyttringarna i anledning av desamma.

Frågan har på senare tid ånyo aktualiserats genom ett till Nordiska rådet

år 1958 avgivet medlemsförslag. Sedan utredningar verkställts utfärdade

rådet år 1963 en rekommendation till regeringarna i Danmark, Norge och

Sverige att försöksvis genomföra sommartid enligt enhetliga regler. Sverige

utsågs till koordinerande land för detta spörsmål.

När Nordiska rådet nyligen samlades till innevarande års session förelåg

meddelanden från regeringarna angående rekommendationen. Danmarks

regering meddelade att man icke kommer att företaga försök med sommartid

i Danmark, medan Norges regering anförde att den i Norge sedan år

1959 tillämpade ordningen med sommartid skulle gälla även i fortsättningen.

Sveriges regering uttalade att frågan övervägts inom regeringen. Med

hänsyn till den danska regeringens ställningstagande fann den svenska regeringen

förutsättningar inte föreligga att i en nära framtid efter enhetliga

regler försöksvis genomföra sommartid i de nordiska länderna. För Sveriges

del vore frågan föremål för fortsatt prövning.

Fragan om sommartid i Norden behandlades också vid årets session i

Nordiska rådet i samband med ett väckt förslag om införande av en ny nordisk

normaltid, överensstämmande med den finska, d. v. s. östeuropeisk tid.

Förslaget avslogs med stor majoritet.

Debatten i frågan om sommartid kännetecknas bl. a. dels av den vikt

som ansetts böra fästas vid att en enhetlig nordisk ordning åstadkommes

och dels av att meningarna om för- och nackdelar med sommartid varit

mycket delade. Att få till stånd en samnordisk lösning av frågan får med

hänsyn till den danska regeringens ståndpunkt anses t. v. icke vara möjligt.

Vad gäller argumenten för införande av sommartid kan uppenbarligen

främst åberopas hälso- och trivselskäl, medan skälen emot huvudsakligen

hänför sig till de olägenheter som skulle uppstå för lantbruket och kommunikationsväsendet.

Det torde icke ankomma på utskottet att i detta sammanhang

taga ställning till frågan om sommartid i och för sig är en lämplig

anordning eller icke — motionärernas förslag avser endast ett försök med

sommartid. Även en sådan försöksverksamhet måste emellertid beräknas

få betydande ekonomiska konsekvenser och medföra avsevärda omställningssvårigheter.

Att Danmark komme att stå utanför den föreslagna ordningen

torde innebära ytterligare komplikationer av de svårbedömda problem

som här anmäler sig. Utskottet är icke berett att i detta läge förorda

bifall till motionärernas förslag. Resultatet av den prövning av frågan som

nu sker genom Kungl. Maj:t bör avvaktas, och utskottet förutsätter att

denna kommer att slutföras utan tidsutdräkt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 196i 3

Utskottet får under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion II: 764 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 9 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Widén,

Sörlin, Nils-Eric Gustafsson, Hellebladh, Enarsson*, Tage Johansson,

Wallmark, fru Olsson och herr Hedlund;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg*, herrar

Svensson i Kungälv*, Hamrin i Kalmar*, Nilsson i Bästekille, Börjesson

i Glömminge*, Rask och fröken Anderson i Lerum.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Eriksson i Stockholm, herrar Carl Albert Anderson, Widén, Tage

Johansson, Wallmark, Carlsson i Huskvarna, fru Jäderberg, herrar Svensson

i Kungälv, Hamrin i Kalmar och fröken Anderson i Lerum, vilka ansett,

att utskottet bort anföra och hemställa följande:

I motionen har begärts att sommartid skall införas på försök i Sverige

enligt Nordiska rådets rekommendation.

Ett medlemsförslag till Nordiska rådet år 1958 ledde till att rådet rekommenderade

regeringarna att utreda förutsättningarna för att införa sommartid

i de nordiska länderna efter enhetliga regler.

I Sverige uppdrog Kungl. Maj :t åt järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och medicinalstyrelsen att i samråd utreda frågan. Utredningen har verkställts.

Vid Nordiska rådets session i år meddelades, att den danska regeringen

icke för närvarande kunde låta ett försök med sommartid omfatta Danmark,

och den svenska regeringen meddelade, att med hänsyn härtill förutsättningar

inte föreligger att i en nära framtid efter enhetliga regler försöksvis

genomföra sommartid i de nordiska länderna. Frågan vore emellertid

föremål för fortsatt prövning.

Sommartid innebär, att tiden skjutes framåt, vanligen en timme. Då klockan

exempelvis visar 21, är den i verkligheten endast 20. Genom en sådan

omställning vinnes, att den ljusa tiden efter den normala arbetstidens slut

förlänges med en timme.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1964

Sådan tidsförskjutning förekommer exempelvis i Frankrike hela året och

i England sedan 20-talet under sommarhalvåret. Finland har s. k. östeuropeisk

tid och ligger således normalt en timme före de övriga nordiska länderna.

Norge har sedan år 1959 sommartid.

Som argument för införande av sommartid kan i huvudsak anföras hälsooch

trivselsynpunkter, ökade möjligheter till utevistelse måste tillmätas ett

hälsovärde i och för sig, men dessutom ökas den tid, som kan disponeras för

motion i olika former. Från medicinsk synpunkt anses den ultravioletta

strålningen i solljus och dagsljus ha en icke ringa välgörande inverkan.

Mot sommartid anföres i huvudsak svårigheter för jordbruket och kommunikationstekniska

besvärligheter. Utskottet vill icke bestrida att sådana

svårigheter kan föreligga men vill framhålla att en i Nordiska rådets handlingar

år 1958 refererad då nyligen företagen Sifoundersökning visar, att

47 procent av tillfrågade personer inom jordbruk med binäringar varit positivt

inställda till gemensam sommartid. För Norges del visade en liknande

undersökning år 1960 att i jordbrukargruppen 52 procent och alltså mer

än hälften föredrog sommartid, medan 38 procent var negativa därtill. Totalt

ville 67 procent av de tillfrågade ha sommartid.

Att införande av sommartid måste medföra ändrade tidtabeller är självfallet,

men olägenheten härav bör inte överdrivas.

Även om sommartid icke kan genomföras i hela Norden, så länge Danmark

är ointresserat, anser utskottet att ett försök bör göras i Sverige under

lämplig tidrymd. Under denna tid kan erfarenheter vinnas, som blir av stort

värde, då frågan åter tas upp på samnordisk bas.

Enär utskottet håller före, att fördelarna med sommartid överväger de

nackdelar, som kan föreligga, bör enligt utskottets mening ett försök med

sommartid under lämplig tidrymd göras.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av motion II: 764 måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om införande på försök av

sommartid i Sverige.

ESSELTE Al. STHLM M

412662

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.