Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.
1964-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1964:20, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1964
1
Nr 20
Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av sommartid.
I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion, II: 764, av fru Gärde Widemar och fröken Elmén hemställes,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om införande
på försök av sommartid i Sverige i enlighet med Nordiska rådets rekommendation
i ämnet.
I motionen anföres bl. a. att den tidsskillnad som under sommaren råder
mellan å ena sidan Finland och Norge och å andra sidan Danmark och Sverige
medför vissa praktiska olägenheter, främst ur kommunikationssynpunkt.
Den i Sverige verkställda utredningen och inkomna remissyttranden visade
mycket olika bedömningar hos olika myndigheter och organisationer. Ett
starkt intresse synes emellertid föreligga för att åtminstone försöksvis införa
sommartid, främst ur hälso- och trivselsynpunkt. Det har dock ansetts att
betydande nackdelar skulle uppkomma för jordbruket och ur kommunikationssynpunkt.
Invändningarna synes dock icke så allvarliga, att icke ett
försök borde kunna göras, därvid man kunde studera för- och nackdelar
med sommartid.
Visserligen har den danska regeringen avvisat tanken på sommartid, men
för Sveriges del föreligger sådant material för frågans belysning, att ett ställningstagande
icke längre bör uppskjutas.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet
När sommartid år 1916 tillfälligt infördes i Sverige — den gällde detta år
15/5—30/9 och anordningen återkom sedermera icke — skedde det efter
underhandlingar med Norges och Danmarks regeringar. Vid underhandlingarna
ställdes som ett villkor för införande av sommartid att detta skulle
ske i alla tre länderna. Danska folketinget och norska stortinget antog förslag
i frågan, och i Sverige infördes sommartiden på administrativ väg. Redan
vid 1917 års riksdag väcktes emellertid förslag om en återgång till den
Bihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 20
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 196i
gamla ordningen. Förslaget bifölls av riksdagen, och sedermera, vid 1926
och 1940 års riksdagar, väckta motioner om införande av sommartid avslogs
av riksdagen med hänvisning huvudsakligen till erfarenheterna av åtgärderna
år 1916 och opinionsyttringarna i anledning av desamma.
Frågan har på senare tid ånyo aktualiserats genom ett till Nordiska rådet
år 1958 avgivet medlemsförslag. Sedan utredningar verkställts utfärdade
rådet år 1963 en rekommendation till regeringarna i Danmark, Norge och
Sverige att försöksvis genomföra sommartid enligt enhetliga regler. Sverige
utsågs till koordinerande land för detta spörsmål.
När Nordiska rådet nyligen samlades till innevarande års session förelåg
meddelanden från regeringarna angående rekommendationen. Danmarks
regering meddelade att man icke kommer att företaga försök med sommartid
i Danmark, medan Norges regering anförde att den i Norge sedan år
1959 tillämpade ordningen med sommartid skulle gälla även i fortsättningen.
Sveriges regering uttalade att frågan övervägts inom regeringen. Med
hänsyn till den danska regeringens ställningstagande fann den svenska regeringen
förutsättningar inte föreligga att i en nära framtid efter enhetliga
regler försöksvis genomföra sommartid i de nordiska länderna. För Sveriges
del vore frågan föremål för fortsatt prövning.
Fragan om sommartid i Norden behandlades också vid årets session i
Nordiska rådet i samband med ett väckt förslag om införande av en ny nordisk
normaltid, överensstämmande med den finska, d. v. s. östeuropeisk tid.
Förslaget avslogs med stor majoritet.
Debatten i frågan om sommartid kännetecknas bl. a. dels av den vikt
som ansetts böra fästas vid att en enhetlig nordisk ordning åstadkommes
och dels av att meningarna om för- och nackdelar med sommartid varit
mycket delade. Att få till stånd en samnordisk lösning av frågan får med
hänsyn till den danska regeringens ståndpunkt anses t. v. icke vara möjligt.
Vad gäller argumenten för införande av sommartid kan uppenbarligen
främst åberopas hälso- och trivselskäl, medan skälen emot huvudsakligen
hänför sig till de olägenheter som skulle uppstå för lantbruket och kommunikationsväsendet.
Det torde icke ankomma på utskottet att i detta sammanhang
taga ställning till frågan om sommartid i och för sig är en lämplig
anordning eller icke — motionärernas förslag avser endast ett försök med
sommartid. Även en sådan försöksverksamhet måste emellertid beräknas
få betydande ekonomiska konsekvenser och medföra avsevärda omställningssvårigheter.
Att Danmark komme att stå utanför den föreslagna ordningen
torde innebära ytterligare komplikationer av de svårbedömda problem
som här anmäler sig. Utskottet är icke berett att i detta läge förorda
bifall till motionärernas förslag. Resultatet av den prövning av frågan som
nu sker genom Kungl. Maj:t bör avvaktas, och utskottet förutsätter att
denna kommer att slutföras utan tidsutdräkt.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 196i 3
Utskottet får under hänvisning till det ovan anförda hemställa,
att motion II: 764 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 9 april 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Widén,
Sörlin, Nils-Eric Gustafsson, Hellebladh, Enarsson*, Tage Johansson,
Wallmark, fru Olsson och herr Hedlund;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg*, herrar
Svensson i Kungälv*, Hamrin i Kalmar*, Nilsson i Bästekille, Börjesson
i Glömminge*, Rask och fröken Anderson i Lerum.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av fru Eriksson i Stockholm, herrar Carl Albert Anderson, Widén, Tage
Johansson, Wallmark, Carlsson i Huskvarna, fru Jäderberg, herrar Svensson
i Kungälv, Hamrin i Kalmar och fröken Anderson i Lerum, vilka ansett,
att utskottet bort anföra och hemställa följande:
I motionen har begärts att sommartid skall införas på försök i Sverige
enligt Nordiska rådets rekommendation.
Ett medlemsförslag till Nordiska rådet år 1958 ledde till att rådet rekommenderade
regeringarna att utreda förutsättningarna för att införa sommartid
i de nordiska länderna efter enhetliga regler.
I Sverige uppdrog Kungl. Maj :t åt järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och medicinalstyrelsen att i samråd utreda frågan. Utredningen har verkställts.
Vid Nordiska rådets session i år meddelades, att den danska regeringen
icke för närvarande kunde låta ett försök med sommartid omfatta Danmark,
och den svenska regeringen meddelade, att med hänsyn härtill förutsättningar
inte föreligger att i en nära framtid efter enhetliga regler försöksvis
genomföra sommartid i de nordiska länderna. Frågan vore emellertid
föremål för fortsatt prövning.
Sommartid innebär, att tiden skjutes framåt, vanligen en timme. Då klockan
exempelvis visar 21, är den i verkligheten endast 20. Genom en sådan
omställning vinnes, att den ljusa tiden efter den normala arbetstidens slut
förlänges med en timme.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 20 år 1964
Sådan tidsförskjutning förekommer exempelvis i Frankrike hela året och
i England sedan 20-talet under sommarhalvåret. Finland har s. k. östeuropeisk
tid och ligger således normalt en timme före de övriga nordiska länderna.
Norge har sedan år 1959 sommartid.
Som argument för införande av sommartid kan i huvudsak anföras hälsooch
trivselsynpunkter, ökade möjligheter till utevistelse måste tillmätas ett
hälsovärde i och för sig, men dessutom ökas den tid, som kan disponeras för
motion i olika former. Från medicinsk synpunkt anses den ultravioletta
strålningen i solljus och dagsljus ha en icke ringa välgörande inverkan.
Mot sommartid anföres i huvudsak svårigheter för jordbruket och kommunikationstekniska
besvärligheter. Utskottet vill icke bestrida att sådana
svårigheter kan föreligga men vill framhålla att en i Nordiska rådets handlingar
år 1958 refererad då nyligen företagen Sifoundersökning visar, att
47 procent av tillfrågade personer inom jordbruk med binäringar varit positivt
inställda till gemensam sommartid. För Norges del visade en liknande
undersökning år 1960 att i jordbrukargruppen 52 procent och alltså mer
än hälften föredrog sommartid, medan 38 procent var negativa därtill. Totalt
ville 67 procent av de tillfrågade ha sommartid.
Att införande av sommartid måste medföra ändrade tidtabeller är självfallet,
men olägenheten härav bör inte överdrivas.
Även om sommartid icke kan genomföras i hela Norden, så länge Danmark
är ointresserat, anser utskottet att ett försök bör göras i Sverige under
lämplig tidrymd. Under denna tid kan erfarenheter vinnas, som blir av stort
värde, då frågan åter tas upp på samnordisk bas.
Enär utskottet håller före, att fördelarna med sommartid överväger de
nackdelar, som kan föreligga, bör enligt utskottets mening ett försök med
sommartid under lämplig tidrymd göras.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av motion II: 764 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om införande på försök av
sommartid i Sverige.
ESSELTE Al. STHLM M
412662
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.