Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbyggnad av industrihålsovården.

1964-02-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbyggnad av industrihålsovården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AJr 23—25Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 196b

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbyggnad av industrihålsovården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 629 av herr Lager m. fl. och II: 77A av herr Holmberg m. fl. föreslås, att

riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om utredning och förslag

snarast om en utbyggnad av industrihälsovården.

I motionerna anföres att både den yrkesmedicinska vården och industrihälsovården

är en samhällelig angelägenhet. Förra året framlade utredningen

om yrkesmedicinens organisation förslag om yrkesmedicinska sjukhusenheter

i fyra städer. Förslaget följer principen om samhällets huvudmannaskap

för denna del av sjukvården, men man kan då fråga sig varför

industri- och företagshälsovården skall vara en angelägenhet för företagen

och beroende av dessa.

För storföretagen är spörsmålet enkelt eftersom frågan om lämpliga åtgärder

avser det egna företaget men för de mindre företagen är det otänkbart

och ej heller behövligt att vart och ett vidtar motsvarande åtgärder. Fn

gemensamhetslösning kan enklast komma till stånd med samhällets medverkan.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen

II: 774.

Utskottet

Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling motioner med samma

yrkande som de nu föreliggande. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr

18/1962) över motionerna hänvisade utskottet till att utredningar pågick

angående industrihälsovården, inbegripet frågan om yrkesmedicinska kliniker,

och avstyrkte motionerna.

Strävandena att åstadkomma en tillfredsställande industrihälsovård har,

såvitt utskottet kunnat finna, under den senaste tiden ytterligare aktiverats i

olika avseenden. Sålunda har det av utredningen angående yrkesmedicinens

organisation m. m. avgivna betänkandet (SOU 1963:46) remissbehandlats

och olika spörsmål på området upptagits under femte huvudtiteln i årets

statsverksproposition. Vidare har chefen för socialdepartementet tillkallat

en sakkunnig för att utreda förutsättningarna för en samordning av de

yrkesmedicinska organen i stockholmsområdet. Landsorganisationen har

Rihang till riksdagens protokoll 196b. 11 samt. Nr 23—25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 23 år 196k

nyligen anställt en läkare med särskild uppgift att biträda vid planläggningen

av industrihälsovården och i övrigt vara rådgivande i hithörande

frågor.

Utskottet vill slutligen erinra om det utredningsarbete beträffande industrihälsovården

som omhänderhas av arbetarskyddsstyrelsen i samarbete

med representanter för medicinalstyrelsen, Landsorganisationen, Arbetsgivareföreningen

och Svenska industriläkarföreningen. Enligt vad utskottet

erfarit har detta arbete på senare tid intensifierats. Undersökningar pågår

bl. a. i syfte att finna vägar för tillgodoseende av det i motionerna särskilt

understrukna behovet av samarbete mellan de mindre företag, som icke

har förutsättningar att vart för sig organisera sin industrihälsovård.

Då i motionerna berörda frågor således nu ägnas stor uppmärksamhet

finner utskottet icke påkallat med någon riksdagens skrivelse i ämnet till

Kungl. Maj :t utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 629 och II: 774 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Hellebladh, Tage

Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell*, herr Wallmark, fru Olsson*,

herrar Hedlund* och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa*,

Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson

i Kungälv, fru Thunvall, herrar Hamrin i Kalmar, Nilsson i Bästekille*,

Lundmark och Björkänge*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.