Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till förebyggande av yrkesskador och yrkessjukdomar.

1964-04-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:24, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till förebyggande av yrkesskador och yrkessjukdomar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

3

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till förebyggande

av yrkesskador och yrkessjukdomar.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet

hänvisad motion, II: 292, av herrar Elmwall och Börjesson i Falköping hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1) om föranstaltande av en undersökning på vetenskaplig bas av hur

vunna erfarenheter om förebyggande och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar

skall kunna spridas till företag och arbetsplatser för effektivare

utnyttjande;

2) om vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga för sådan samordning

inom industrihälsovården, att mindre företag kan få möjligheter

att tillgodogöra sig de erfarenheter som större företag inom samma eller

liknande tillverkningsgren eller bransch vunnit på området;

3) om skyndsamt framläggande av förslag till sådan förstärkning av resurserna

för den vetenskapliga forskningen på området, att förhållanden

som påvisbart framkallar yrkesskador — såsom beträffande traktorerna

snabbt kan undersökas och effektivt motverkas;

4) om skyndsamt vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga och

lämpliga i syfte att genom radio och TV samt genom undervisning vid yrkesskolor

och annan kursverksamhet öka upplysningen om yrkesskadors

och yrkessjukdomars förebyggande och botande; samt

5) om åtgärder i syfte att vid inrättande av flerläkarstationer må beaktas,

att därest möjligt anställes någon läkare med industriläkarutbildning.

I motionen framhålles bl. a. att yrkesskador och yrkessjukdomar blir allt

vanligare. Som exempel nämnes de ryggbesvär som orsakas vid kontorsarbete

eller vid körning av traktor. Det är önskvärt och riktigt att samhällets

resurser sättes in för att bota uppkomna skador och stor vikt bör läggas vid

förebyggande åtgärder. De större företagen ordnar företagshälsovård genom

att inrätta egna kliniker och anställa egna läkare, men de i mindre företag

eller i företag med mindre stark ekonomisk ställning anställda är hänvisade

till den öppna sjukvården. Genom en samordning borde i dessa fall mycket

kunna vinnas. Genom även tämligen blygsamma insatser på detta område

skulle betydande produktionsökningar kunna nås. Vid de kurser för traktorförare

och kontorsanställda som hittills anordnats synes emellertid programmen

icke ha innehållit något om hur sittvänliga sitsar och stolar skall användas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2''r år 196i

De erfarenheter som vinnes vid industrihälsovården bör komma även

mindre industrier till godo. Men kostnaderna bör inte bäras av de större

industrierna ensamma. Hur ett effektivt utbyte av erfarenheter skall ske,

hur man skall kunna utvidga arbetet till andra industrier och hur kostnaderna

skall uttas och fördelas på olika företag bör därför övervägas.

Massmedia som radio och TV bör utnyttjas för att sprida erfarenheter om

yrkessjukdomar och yrkesskador, deras förebyggande och botande. Undervisning

i hithörande spörsmål bör ges vid yrkesskolorna och i annan kursverksamhet.

Man kan tänka sig inrättande av centraler med läkare och sjuksköterskor

som kan betjäna flera inom ett visst område belägna arbetsplatser. Man kan

också tänka sig att planerade läkarhus även omfattar anordningar för viss

företagshälsovård.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från medicinalstyrelsen,

arbetarskyddsstyrelsen, statens institut för folkhälsan, direktionen för karolinska

sjukhuset, Landsorganisationen (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF).

Medicinalstyrelsen anför att antalet yrkesskador under de allra senaste

åren visat tendens till minskning. Antalet yrkesskador ställda i relation till

antalet arbetstimmar visar en tendens till sjunkande hos staten och större

arbetsgivare men till ökning hos mindre arbetsgivare. Emellertid omfattar

begreppet yrkesskador även olycksfall på vägen till och från arbetet och

det är särskilt dessa som visar stigande tendens. Företagshälsovård har visat

sig vara ett medel att höja företagets effektivitet och det är därför i samhällets

intresse att den yrkesmedicinska verksamheten utsprides inom så

stor del av näringslivet som möjligt.

En rekommendation år 1959 från Internationella arbetsorganisationen

med förslag angående företagshälsovården överlämnades till arbetarskyddsstyrelsen,

som föranstaltat om en utredning i samarbete med bl. a. representanter

för medicinalstyrelsen. Utredningen är ännu ej redovisad men

kommer att behandla vad som innefattas under 2) och 3) i motionsyrkandena.

Ställning till yrkandet under 1) kan tagas först sedan utredningen

färdigställts. I fråga om yrkandet under 3) hänvisar styrelsen till redan

pågående forskning inom ämnesområdet yrkesmedicin och yrkeshygien.

Rörande yrkandet under 4) anser styrelsen att upplysningsverksamhet genom

massmedia icke är av samma vikt som upplysning på arbetsplatsen.

Det är emellertid angeläget att den yrkesskadeförebyggande propagandan ges

ökade resurser och intensifieras.

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller, att de i motionen berörda frågorna är

föremål för fortlöpande uppmärksamhet från statliga myndigheter och en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 196''r 5

skilda organ av olika slag. Arbetsforskningen i allmänhet har utretts av eu

av statens medicinska forskningsråd tillsatt kommitté, som i maj 1963 avlämnat

ett betänkande »Aktuell arbetsforskning — resurser — önskemål».

Där redovisas forskning som bedrives i arbetshygien, arbetsmedicin, arbetsfysiologi,

arbetspsykologi och psykiatri samt redogöres för hur information

lämnas om forskningsresultaten. Betänkandet innehåller också en projektkatalog

över angelägna forskningsuppgifter och förslag rörande åtgärder

för främjande av arbetsforskning.

Styrelsen understryker angelägenheten av förstärkta resurser såväl i

fråga om arbetsforskning som i fråga om information.

Vad beträffar industrihälsovården anför styrelsen att den i samarbete med

medicinalstyrelsen, SAF, LO och Svenska industriläkarföreningen pabörjat

en utredning för att pröva om principerna i ILO:s rekommendation bör

komma till uttryck i lagstiftning eller i av styrelsen utfärdade anvisningar.

Utredningen kommer att söka kartlägga behovet av företagshälsovård vid

främst mindre företag och att söka få i gång viss försöksverksamhet.

I fråga om upplysningen om arbetarskydd i yrkesskolorna hänvisar styrelsen

bl. a. till pågående utredning inom yrkesutbildningsberedningen.

För ökad upplysning i radio och TV har kontakt tagits med Sveriges

Radio.

Statens institut för folkhälsan hänvisar i fråga om motionsyrkandena under

1)—3) och 5) till de pågående utredningarna. I fråga om yrkandet under

4) anser institutet att upplysningsverksamheten bör utökas icke minst genom

radio och TV.

Direktionen för karolinska sjukhuset hänvisar till ett av överläkaren vid

sjukhusets yrkesmedicinska central, doc. Åke Swensson, avgivet yttrande.

Denne anför att man utan vidare kan konstatera att en hel del arbetsmetoder

är olämpliga men att det är betydligt svårare att avgöra i vilken utsträckning

detta gäller för varje särskild individ. För detta krävs undersökningar på

bred bas, där det inte ens räcker med de stora industriföretagens egna resurser.

Hela problemkomplexet måste bearbetas. Dylika undersökningar bör

anförtros åt någon institution, som kan genomföra dem oberoende av geografiska

gränser. Sådana institutioner finns i de yrkesmedicinska centralerna,

och fler kommer att skapas genom de yrkesmedicinska sjukhusenheter

som föreslagits av utredningen angående yrkesmedicinens organisation in. m.

Problemet som tas upp i yrkandet under 1) är ett praktiskt problem som

kan lösas utan svårigheter. Beträffande yrkandena under 2) och 3) hänvisas

till pågående utredning. Beträffande yrkandet under 4) framhålles såsom

synnerligen angeläget att kunskap om yrkessjukdomar och deras förebyggande

sprids i ökad omfattning. 1 fråga om yrkandet under 5) anföres,

att företagshälsovården hör baseras på grupper av industrier inom närbelägna

områden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

Direktionen tillägger för egen del, att ett mycket stort antal yrkessjukdomar

drabbar huden. Utredningen av orsakerna till dessa sjukdomar och

om profylaktiska åtgärder sker f. n. endast i begränsad omfattning, beroende

på otillräckliga resurser.

LO:s ställningstagande till motionsyrkandets olika delar innebär sammanfattningsvis

:

1) Utredning föreligger. Forskningsresultaten följs upp av arbetarskyddsnämnden

i syfte att popularisera dem. Vidare undersökning är ej påkallad.

2) och 5) Utredning pågår. Resultatet härav bör avvaktas.

3) Betänkandet »Aktuell arbetsforskning» innehåller en projektkatalog

omfattande särskilt angelägna arbetsforskningsuppgifter och beräkning av

medelsbehovet de närmaste åren. Ytterligare åtgärder är f. n. ej behövliga.

4) Olika myndigheter och organisationer har i skrivelse till Sveriges

Radio riktat uppmärksamheten på behovet av upplysning om arbetarskydd.

LO förutsätter att den av motionärerna föreslagna upplysningen blir tillgodosedd.

Yrkesutbildningsberedningen torde beakta även undervisningen

i arbetarskyddsfrågor. En handledning för undervisning i arbetarskydd föreligger

i det närmaste färdig. Några ytterligare åtgärder är f. n. ej motiverade.

LO finner i stort intet att erinra emot innehållet i motionen men finner

den på anförda skäl ej böra föranleda någon åtgärd.

SAF anför bl. a. att den tekniska hygienens viktigaste praktiska uppgifter

är

1) att med objektiva metoder analysera arbets- och miljöfaktorerna i

arbetslokalerna samt föreslå åtgärder att eliminera orsaker till skador, förslitning

och obehag,

2) att på planeringsstadiet utreda potentiella risker i nya anläggningar

och arbetsprocesser samt att föreslå adekvata förebyggande åtgärder,

3) att utarbeta och införa lämpliga analysmetoder för rutinkontroll av

arbetsförhållandena ur yrkeshygienisk synpunkt,

4) att genom övervakning, information, inträning och utbildning skapa

förståelse för de yrkeshygieniska åtgärderna och betona vikten av att de

lojalt iakttages samt

5) att deltaga i utredningar av inträffade fall av hälsoskador.

Små och medelstora företag har ännu icke i önskvärd utsträckning organiserat

företagshälsovård. Erfarenheten har visat att gemensam hälsocentral

för 2 000—3 000 anställda är en lämplig lösning. Sådana centraler är på väg.

För mycket små företagsenheter torde samhällets hälsovårdande resurser

behöva tagas i anspråk i större utsträckning. Utredning härom pågår.

Ett rationellt utnyttjande av skyddsingenjörer och industrisköterskor i

smärre företag, där verksamheten kan knytas till hälsovårdande organisa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964- 7

tion inom en närbelägen större industri med företagsläkare, torde även vara

en praktisk utväg. Det torde vidare vara möjligt att praktiskt beakta frågan

om anställande av industriläkare vid inrättande av läkarhus och s. k. flerläkarstationer.

Särskild utredning synes icke påkallad i fråga om yrkandena under 1)

och 2). SAF tillstyrker däremot yrkandena under 3) och 4) om stöd åt

forskning på området samt om åtgärder till ökande av kännedomen om yrkesskadors

och yrkessjukdomars förebyggande och botande och motsätter

sig icke yrkandet under 5).

Utskottet

I motionsyrkandena hemställes om undersökning och åtgärder till förebyggande

och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar, avseende förstärkning

av resurserna för den vetenskapliga forskningen på området, effektivare

information och undervisning, samordning inom industrihälsovården

i syfte att tillgodose de mindre företagens behov samt inrättande av flerläkarstationer

med en industriläkare.

Vad gäller motionärernas förslag om åtgärder för förstärkning av den

vetenskapliga forskningens resurser får utskottet erinra om att frågan om den

arbetsvetenskapliga forskningen, i vilken här ifrågavarande forskning ingår

som en väsentlig beståndsdel, i skilda sammanhang behandlats av utskottet,

senast vid årets riksdag. Härutinnan kan hänvisas till bl. a. utskottets utlåtanden

nr 24/1961, nr 24/1962, nr 55/1962, nr 34/1963, nr 12/1964 samt

nr 23/1964. Utskottet har i dessa utlåtanden framhållit den arbetsvetenskapliga

forskningens stora betydelse i det moderna samhället och understrukit

vikten av att forskningen erhåller goda resurser. Det pågående

arbetet vore emellertid av betydande intensitet och omfattning. Av intresse

i sammanhanget vore även att statens medicinska forskningsråd tillsatt en

kommitté — subkommittén för medicinsk yrkesforskning — med uppgift

bl. a. att skaffa en överblick över den arbetsmedicinska forskningen och

forskningsbehovet och att föreslå åtgärder. Kommittén har nyligen avgivit ett

betänkande »Arbetsforskning—resurser—önskemål», vari bl. a. arbetsforskningens

behov behandlas. Utskottet har vidare i sitt utlåtande nr 12 till arets

riksdag erinrat om tillkomsten av riksbankens jubileumsfond, vilken beräknas

år 1968 uppgå till omkring 400 milj. kr. Av uttalande i proposition nr 48

till årets riksdag framgår att medel ur fonden i icke oväsentlig utsträckning

kan komma att utgå för arbetsvetenskaplig forskning.

Utskottet har under hänvisning till pågående arbete på det arbetsvetenskapliga

området och till den stora uppmärksamhet som nu ägnas dessa

frågor och som innebär goda förutsättningar för en utveckling i rätt riktning

avstyrkt tidigare motionsförslag i ämnet, och riksdagen har avslagit mo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

tionerna. Utskottet finner på samma skäl icke heller det nu föreliggande

forslaget böra föranleda någon riksdagens framställning till Kungl. Maj:t.

Motionärerna har som nämnts även föreslagit undersökning och åtgärder

för att få till stånd ökad information till företag och arbetsplatser om erfarenheter

av förebyggande och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar

ävensom information genom radio och TV och undervisning i dessa frågor

vid yrkesskolor och annan kursverksamhet.

I förenämnda betänkande angående arbetsforskning lämnas en redogörelse

för informationsverksamheten i fråga om vunna arbetsforskningsresultat.

Av redogörelsen framgår att en omfattande information genom

publikationer, tidskriftsartiklar, kurser o. d. bedrives av bl. a. statens institut

för folkhalsan, yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset,

arbetsfysiologiska institutet, arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

I fråga om det enskilda näringslivet kan i sammanhanget nämnas, förutom

enskilda industriföretag, PA-rådet, arbetsgivareföreningen, arbetarskyddsnämnden

och Föreningen för arbetarskydd. Även frågan om möjligheterna

till praktisk tillämpning av forskningsresultat uppmärksammas i de nvssnämnda

organens verksamhet. I skrivelser till Sveriges Radio har olika myndigheter

och organisationer anhållit om ökad upplysning om arbetarskydd.

Utskottet är väl medvetet om vikten av att arbetsforskningens resultat blir

bekantgjorda och utnyttjade inom det praktiska arbetslivet. Såvitt utskottet

kunnat finna ägnas frågorna härom emellertid stor uppmärksamhet och

betingelserna för att motionärernas önskemål blir tillgodosedda synes goda,

varför utskottet icke finner påkallat med något riksdagens initiativ i ämnet!

Vad beträffar motionärernas förslag om ökad upplysning genom undervisning

i yrkesskolor och kursverksamhet får utskottet endast erinra om att

frågan om undervisning i arbetarskyddsfrågor prövas av yrkesutbildningsberedningen

och uppmärksammats av såväl gymnasieutredningen som fackskoleutredningen.

Motionärernas förslag om samordning av industrihälsovården för att tillgodose

de mindre företag som icke har resurser att själva vart för sig organisera

sådan vård har upptagits jämväl i de vid årets riksdag väckta lika]ydande

motionerna I: 629 och II: 774, vilka hänvisats till allmänna beredningsutskottet.

Utskottet har i utlåtande över sistnämnda motioner (nr

23/1964), i förevarande fråga anfört att inom arbetarskyddsstyrelsen i samarbete

med medicinalstyrelsen, arbetsgivareföreningen, LO och Svenska industriläkarföreningen

nu pågår en utredning av bl. a. hithörande spörsmål.

Icke heller i denna fråga synes således någon åtgärd från riksdagens sida

f. n. vara motiverad.

Utskottet får med anledning av motionärernas förslag om anställande av

industriläkare vid flerläkarstationer anföra att denna fråga synes böra upptagas

till prövning när resultatet av pågående undersökningar om företagshälsovårdens

behov och förutsättningar föreligger.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2b år 196b 9

Utskottet får avslutningsvis erinra om att sedan det ovannämnda betänkandet

om arbetsforskning överlämnats till ecklesiastikdepartementet

en kommitté med representanter för medicinska och tekniska forskningsområden

samt jordbrukets forskningsråd tillsatts med uppgift att kontinuerligt

följa utvecklingen på området.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion II: 292 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg*,

Hellebladh, Tage Johansson, Svanström*, Wallmark, fru Olsson*, herrar

Hedlund och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg*, fru Thunvall*, herrar Hamrin i

Kalmar, Gustafsson i Uddevalla*, Börjesson i Glömminge, fru Forsling och

herr Nordstrandh.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.