Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot diskriminering av raseller minoritetsgrupper i Sverige och om undersökning av zigenarnas situation.

1964-04-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot diskriminering av raseller minoritetsgrupper i Sverige och om undersökning av zigenarnas situation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1964

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot diskriminering

av ras- eller minoritetsgrupper i Sverige och

om undersökning av zigenarnas situation.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 34 av fru Segerstedt Wiberg och II: 42 av herr Hamrin i Kalmar hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning

om åtgärder för att förekomma diskriminering av ras- och minoritetsgrupper

i Sverige med uppgift att bl. a.

a) undersöka lämpligheten och möjligheten att inrätta en statlig nämnd,

helst med parlamentariskt inslag och förslagsvis knuten till socialstyrelsen,

för att motverka diskriminering av ras- eller minoritetsgrupper och för att

stävja tendenser till sådan diskriminering varhelst denna förekommer

genom att efter anmälan eller på eget initiativ företaga utredningar och

publicera dem samt genom andra lämpliga förslag förhindra användandet

av nedsättande benämningar,

b) överväga lagstiftning om straff sanktionerat förbud att på grund av

vissa personers grupptillhörighet avvisa dem från restaurang, biograf och

liknande inrättning som står öppen för allmänheten,

c) föranstalta om snabbutredning av zigenarnas behov av förbättrad

vuxenundervisning,

d) verka för att Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

liksom förklaringen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

uppmärksammas och sprides i skolorna.

I en likaledes till utskottet hänvisad motion 11:421 av fru Sjövall hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att socialpolitiska

kommittén får i uppdrag att genomföra en undersökning av zigenarnas

situation samt att framlägga de förslag om åtgärder vartill undersökningen

kan föranleda.

I motionerna 1: 34 och II: 42 anföres, att rasdiskriminering i vårt land

förekommer i endast ringa omfattning men att vissa folkgrupper dock måste

sägas inta en särställning i folkmajoritetens ögon. Detta gäller bl. a. zigenarna.

Visserligen har från statsmakternas sida vidtagits åtgärder för att

förbättra deras arbets- och bostadsförhållanden men åtskilligt återstår att

göra. Att många zigenare alltjämt är analfabeter försvårar deras anpassning

i samhället. Både zigenarbarnen och de vuxna zigenarna måste ges tillfälle

att erhålla undervisning. Andra grupper som av många betraktas som

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1964

alltför särpräglade är de s. k. tattarna och på sitt sätt även samerna, vilkas

problem dock är av helt annan karaktär.

FN:s generalförsamling antog förra hösten en förklaring om avskaffande

av alla former av rasdiskriminering. Denna förklaring bör även i vårt land

uppmärksammas och följas. Detta bör i första hand ske vid skolundervisningen.

Möjligen kan man också tänka sig förbud mot att på grund av ras

eller grupptillhörighet avvisa personer från restaurang, biograf och liknande

inrättningar.

För att beivra varje form av gruppdiskriminering bör en opinionsnämnd,

knuten till socialstyrelsen, inrättas, som skall ha till uppgift att på eget

initiativ eller efter anmälan företa utredningar.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 1: 34.

I motion II: 421 framhålles, att situationen för zigenarna successivt förbättrats

under de senaste decennierna men att huvudparten av dem fortfarande

står helt eller delvis utanför det svenska folkhemmet. Någon total inventering

av deras situation har aldrig genomförts. En sådan bör därför

göras, omfattande alla relevanta problem. Det bör ankomma på socialpolitiska

kommittén att genomföra den.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande från arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

socialstyrelsen och Zigenarsamfundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför i huvudsak följande:

Arbetsmarknadsstyrelsen, som anser sig böra begränsa sitt yttrande till

de avsnitt av motionerna som berör styrelsens ämbetsområde, får med anledning

av remissen anföra följande.

Efter framställning från arbetsmarknadsstyrelsen i november 1959 utfärdades

genom kungl brev den 25 mars 1960 samt den 10 juni 1960 bestämmelser

rörande stödåtgärder åt zigenarna. Enligt dessa bestämmelser omfattar

arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet för zigenarnas inpassning i

arbetslivet förutom arbetsberednings- och arbetsvårdsåtgärder enligt samma

normer som för övriga svenska medborgare även specialåtgärder i samband

med bostadsplacering. Detta innebär, att arbetsmarknadsstyrelsen

kan anskaffa och uppföra bostäder för zigenare i den mån bostadsplacering

ej kan ske på annat sätt. Därjämte kan bohagsutrustning beviljas vid inflyttning

i ny bostad.

I anslutning till ovannämnda kungl brev har arbetsmarknadsstyrelsen

utfärdat detaljerade anvisningar och kommentarer i bifogade Arbetsmarknadsinfor

mation utgiven 1960.1

Som ett led i styrelsens åtgärder för att underlätta de vuxna zigenarnas

yrkesanpassning anordnas elementär undervisning i läsning, skrivning och

räkning. Sådan vuxenundervisning bekostas av styrelsen.

Omfattningen av de särskilda åtgärder som vidtagits i zigenarfrågan sedan

1 juli 1960 framgår av bifogade översikt.

1 Ej här medtagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196b 3

Verksamheten bland zigenare 1960—1963

Totala antalet zigenare i Sverige uppgår till ca 950. Under åren 1940—

1960 blev drygt 300 zigenare bofasta. Sedan 1960 har bostäder anskaffats

för 104 familjer om ca 500 personer. För dessa familjer har hittills uppförts

25 nybyggda egnahem genom arbetsmarknadsstyrelsen. Ytterligare 10-talet

hus beräknas bli uppförda inom det närmaste året.

Bohagsutrustning har tilldelats 105 familjer.

Vuxenundervisning anordnas nu på ett 15-tal platser i landet genom enskild

undervisning. Sedan 1958 har arbetsmarknadsstyrelsen till ABF i

Stockholm för dylik undervisning beviljat anslag med något över 100 000

kronor.

Näringshjälp har utgått i 15 fall.

Yrkesutbildning har påbörjats i ett 20-tal fall.

Personer som på något sätt varit föremål för arbetsberedning har arbetsplacerats

i 154 fall. Av dessa har endast 64 lett till varaktiga anställningar,

bl. a. beroende på bostadsproblem, bristande skol- och yrkesutbildning samt

anpassningssvårigheter.

Beredskapsarbete, skyddad sysselsättning och arbetsträning har förekommit

för ca 20 personer.

Som allmän kommentar till denna översikt kan framhållas, att som en

följd av den nära förestående lösningen av bostadsproblemet för den bofasta

zigenarpopulationen man också kan räkna med att intresset bland

och möjligheterna för zigenarna till arbetsplacering, yrkesutbildning och

övrig anpassning till arbetslivet ökar betydligt. I detta sammanhang bör

särskilt understrykas, att allverksamhet bland zigenarna, vuxenutbildningen

inbegripen, självklart måste byggas på frivillig medverkan från zigenarnas

sida.

Beträffande den undersökning av zigenarnas situation varom hemställes

i motion II: 42 vill styrelsen påpeka följande.

Den undersökning som på arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag redan genomförts

beträffande stockholmszigenarna och nu pågår beträffande landets

övriga zigenare, är avsedd att ligga till grund för åtgärder i de enskilda

fallen. Varje "enskilt fall redovisas och belyses genom detaljstudier av individens

hälsotillstånd, fysiska kondition och socialvårdsstatus kompletterad

genom en sociologisk kartläggning. Några generellt utformade åtgärder är

det alltså här icke fråga om.

För ytterligare belysning av detta problem hänvisas till bifogade rapport

»Zigenarundersökningen 1962—1963. Stockholmspopulationen».1 Här bör

dock påpekas, att bostadssituationen i Stockholm radikalt förändrats till

det bättre under senhösten 1963 genom att ca 30 familjer erhållit moderna

och halvmoderna lägenheter. Kvar i läger befinner sig nu endast ett fåtal

familjer för vilka bostad ställts i utsikt inom den närmaste tiden.

Vidare kan även meddelas, att med anslag från Riksföreningen mot reumatism

pågår f. n. under ledning av överläkare Börje Olhagen, reumatologiska

kliniken, Karolinska sjukhuset i Stockholm, en epidemiologisk reumatologisk

undersökning av stockholmspopulationen såsom en fristående

fortsättning av den socialmedicinska undersökningen beträffande zigenarna

i Stockholm.

1 Ej här medtagen.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 11 sand. Nr 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196i

Arbetsmarknadsstyrelsen ansluter sig helt till motionärernas åsikt beträffande

nödvändigheten av att zigenarnas anpassning till samhället på

allt sätt underlättas. Styrelsens ovannämnda framställning till Kungl. Maj :t

1959 föranleddes av dessa motiv. Genom de åtgärder som sedermera möjliggjordes

har arbetsmarknadsstyrelsen i samverkan med övriga ansvariga

myndigheter fortlöpande sökt förverkliga denna målsättning.

De sporadiska tendenser till »diskriminering» av zigenare, som styrelsen

i sin verksamhet kunnat observera, har — så vitt kan bedömas — berott

på bristande kunskaper om zigenarna och har kunnat motverkas genom

saklig information. Något behov av en särskild statlig nämnd för att motverka

rasdiskriminering synes för den skull ej föreligga i vad avser styrelsens

verksamhetsområde.

Beträffande de övriga befolkningsgrupper som omnämnes i motionerna

vill styrelsen framhålla att den service arbetsmarknadsverket kan erbjuda

på vanligt sätt står till deras förfogande i all den omfattning de är i behov

härav.

Sammanfattningsvis finner styrelsen med hänvisning till vad ovan sagts,

att de undersökningar som föreslås i de likalydande motionerna 1: 34 och

II: 42 om snabbutredning av zigenarnas behov av förbättrad vuxenundervisning

samt motion II: 421 om undersökning av zigenarnas situation, inbegripes

i de av styrelsen initierade socialmedicinska undersökningarna och

att anledning till ytterligare speciella åtgärder för den skull ej föreligger.

Skolöverstyrelsen anför, att samma regler beträffande rätt till undervisning

och skolplikt gäller för alla barn, bosatta inom riket. Statsbidrag erhålles

för sådan särskild undervisning av zigenarbarn i obligatoriska skolor

som avser att möjliggöra deras inplacering i vanliga klasser.

Beträffande yrkandet om att Den allmänna förklaringen om de mänskliga

rättigheterna liksom förklaringen om avskaffandet av alla former av

rasdiskriminering uppmärksammas och sprides i skolorna hänvisar styrelsen

till att den redan i publikationen »Mål och riktlinjer» gjort uttalanden

som synes svara mot motionernas syfte i detta avseende. Vidare skall

enligt de allmänna anvisningarna för undervisning och fostran på skolans

högre stadier förklaringen om de mänskliga rättigheterna hållas levande.

Lämpligt vore att bestämma att förklaringen skulle intagas i alla läroböcker

i samhällskunskap — i många finns den f. ö. redan intagen.

Styrelsen ställer sig tveksam till behovet av ytterligare utredning i zigenarfrågan.

Det arbete för förbättring av zigenarnas levnads- och utbildningsförhållanden

som pågår bör i stället genom praktiska åtgärder fullföljas.

Socialstyrelsen ställer sig tveksam till tanken på att inrätta en statlig

nämnd för att motverka diskriminering och till ett straffsanktionerat förbud

mot avvisande från restauranger o. d. Det kan få en verkan helt motsatt

den asvedda genom att uppmärksamheten riktas på dessa minoriteter.

År 1960 uppdrogs riktlinjer för hur zigenarfrågan skulle behandlas, varvid

bostadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen

fick vissa bestämda arbetsuppgifter. Socialstyrelsen fick be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år lt)6i 5

myndigande att ersätta kommuns kostnader för vård och understöd, som

lämnades vissa zigenare. Styrelsen har därefter under hand utövat en rådgivande

verksamhet av betydande omfattning. Många zigenare har förstått

att deras medverkan erfordras för en normalisering av deras levnadsförhållanden,

men för andra har det brustit i detta hänseende. Arbetet har stött

på många praktiska svårigheter och har varit tidsödande. Erfarenheterna

har dock i åtskilliga fall varit gynnsamma, men man måste räkna med att

det efter hand kommer att bli allt svårare och än mer tidskrävande, ty det

är de mest svårplacerade som återstår. En förnyad utredning skulle kunna

ge värdefulla uppslag, men man bör i vart fall avvakta resultatet av den

utredning som socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet för

närvarande genomför och som omfattar alla zigenare i landet.

Analfabetismen bland zigenarna utgör en särskild svårighet som det gäller

att komma till rätta med. Vanlig skolundervisning är ett grundvillkor.

Det behövs ingen utredning av den saken. Däremot är det betydelsefullt att

få klarlagt hur vuxenundervisningen i fortsättningen skall bedrivas och

hur man skall gå till väga för att förmå alla zigenare att deltaga i den.

Zigenarsamfundet håller för troligt, att inom ganska kort tid zigenarnas

permanenta kringvandrande upphört. Upplysning genom press, radio och

television har medfört en helt ändrad inställning inom den allmänna opinionen,

så att allmänheten nu tycks känna ett behov att medverka till en

upplösning av »zigenarkomplexet».

Viktigt är att zigenarnas isolering bryts genom bostädernas placering.

Det svåraste problemet är emellertid analfabetismen. Utan att kunna

läsa och skriva är det omöjligt för zigenarna att i verklig mening komma

in i arbetslivet. Lika viktigt är att de får rimliga kunskaper om hur det

moderna samhället fungerar. Man måste tillskapa en vuxenundervisning

för att utrota analfabetismen. Pedagogiska resurser måste ställas till förfogande

och alla vuxna zigenare måste tillförsäkras sådana ekonomiska villkor,

att de kan helt ägna sig åt skolgång under något år eller eljest under

erforderlig tid. Bostäder, läs- och skrivkunnighet samt arbete kommer enligt

samfundets mening att lösa zigenarproblemet, men det är också väsentligt

att varje form av rasdiskriminering upphör.

Utskottet

I motionerna 1:34 och 11:42 yrkas utredning om åtgärder för alt motverka

diskriminering av ras- och minoritetsgrupper samt om zigenarnas

behov av förbättrad vuxenundervisning. I motion II: 421 hemställes, att socialpolitiska

kommittén får i uppdrag att företaga en undersökning av zigenarnas

situation.

Utskottet vill först beträffande den i. motionerna I: 34 och 11:42 upptagna

frågan om diskriminering av ras- och minoritetsgrupper anföra, att,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196t

som motionärerna framhållit, denna företeelse endast i ringa omfattning

förekommer i vårt land. Utskottet delar också motionärernas uppfattning

att varje tendens till diskriminering bör motverkas. I utlåtande till 1960 års

riksdag (nr 27/1960) över motioner om åtgärder för att motverka rasförföljelse

m. in., vilka motioner särskilt tog sikte på en förbättrad skolundervisning

i hithörande frågor, redogjorde utskottet bl. a. för vidtagna och

av skolmyndigheterna planerade åtgärder i sådant syfte och anförde avslutningsvis

:

Även om det övervägande flertalet av vårt folk tager avstånd från varje

form av rasförföljelse och förtryck bör faran av sådana tendenser, som

påtalats i motionerna, inte underskattas, och utskottet finner det tillfredsställande

att vakthållningen kring de demokratiska värdena skärpts på sätt

som framgår av vad ovan anförts.

Utskottets förslag, att motionerna måtte anses besvarade med vad utskottet

anfört, bifölls av riksdagen.

Den i motionerna 1: 34 och II: 42 föreslagna utredningen skulle enligt

motionsyrkandet bl. a. undersöka frågan om inrättande av en statlig nämnd

med uppgift att genom olika åtgärder motverka diskriminering. Utskottet

får med anledning härav framhålla, att ras- och minoritetsgruppernas förhållanden

på senare år i stor omfattning blivit belysta i tidningspressen

och genom radio och TV. Den allmänna debatten i hithörande frågor är

livlig och fall av rasdiskriminering som blir kända röner stor uppmärksamhet.

Den upplysningsverksamhet och diskussion som förekommer inom

såväl den övervägande delen av tidningspressen som övriga massmedia har,

såvitt utskottet kunnat finna, en uppgift av största betydelse när det gäller

att undanröja de tendenser till rasdiskriminering som ännu kan förekomma

i vårt land. En utveckling i riktning mot en allt större förståelse för

ras- och minoritetsgruppernas problem kan nu iakttagas. Utskottet kan

icke finna att tillräckliga skäl föreligger för inrättande av den föreslagna

nämnden. Mot en sådan åtgärd talar också att förekomsten av ett särskilt

organ för att övervaka behandlingen av vissa befolkningsgrupper kan bidraga

till att dessa grupper får en markerad särställning som motverkar

önskemålet om deras integrering i befolkningen i stort. Utskottet vill också

i detta sammanhang hänvisa till det remedium mot övergrepp som finnes i

strafflagens 11 kap. 7 § och tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § mom. 10.

Enligt dessa stadganden föreskrives straff för den som offentligen hotar,

förtalar eller smädar folkgrupp med viss härstamning eller trosbekännelse.

Utskottet anser sig på i huvudsak samma skäl som ovan anförts icke

heller böra biträda den i motionsyrkandet framförda tanken på ett straffsanktionerat

förbud att på grund av deras grupptillhörighet avvisa personer

från restaurang, biograf etc., som står öppen för allmänheten. Det torde

vidare i praktiken knappast bli möjligt att effektivt upprätthålla ett sådant

förbud — bevisningssvårigheterna torde bli avsevärda. Icke heller bör bort
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 1964 7

ses från att ett förbud skulle kunna medföra nackdelar för dem det är avsett

att skydda.

I motionerna 1: 34 och II: 42 har vidare yrkats utredning i syfte att den

allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och förklaringen om

avskaffande av alla former av rasdiskriminering uppmärksammas och sprides

i skolorna. Utskottet får hänvisa till vad skolöverstyrelsen anfört i denna

fråga, varav framgår bl. a. att spörsmålet behandlats i de allmänna anvisningar

för undervisning och fostran på skolans högre stadier och i de

metodiska anvisningarna för ämnet samhällskunskap för olika skolformer.

Upplysning om litteratur i ämnet m. m. lämnas skolorna genom publikationen

»Aktuellt från skolöverstyrelsen». Förklaringarna finns införda i många

läroböcker, och utskottet förutsätter att skolmyndigheterna kommer att

fortsätta att verka för ytterligare spridning av kännedom om innehållet i

förklaringarna. Utskottet finner icke erforderligt med någon särskild utredning

i denna fråga.

I föreliggande motioner behandlas i övrigt zigenarnas förhållanden,

därvid i motion II: 421 hemställes om en undersökning av zigenarnas situation

och i motionerna I: 34 och II: 42 yrkas en snabbutredning om zigenarnas

behov av en förbättrad vuxenundervisning.

Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling en motion om utredning

rörande zigenarfrågan. I sitt utlåtande (nr 9/1962) över motionen anförde

utskottet bl. a. att i 1958 års statsverksproposition angivits vissa riktlinjer

för strävandena att ordna bättre förhållanden för zigenarna. Sedermera

hade arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen och

socialstyrelsen fått i uppdrag att centralt och genom vederbörande lokala

organ samt genom samråd med kommunala myndigheter och direkt kontakt

med zigenarna söka lösa de problem som kunde uppstå i fråga om

zigenarnas sysselsättning, bostäder, skolgång och behov av sociala stödåtgärder

m. m. Utskottet redogjorde för den senaste tidens utveckling på området

samt anförde i anslutning härtill:

Utskottet vill utan att ingå på någon närmare bedömning av de uppnådda

resultaten allmänt framhålla att den pågående verksamheten i allt fall

visar alt spörsmålen om zigenarnas förhållanden nu ägnas stor uppmärksamhet.

Mycket torde dock ännu återstå att göra, och det bör i sammanhanget

ihågkommas att svårigheterna ökar i den mån åtgärderna kommer

att gälla de svårast anpassningsbara zigenarna. Det är därför angeläget

att statsmakterna och de på området verksamma myndigheterna även i

fortsättningen ägnar hithörande frågor ett uppmärksamt intresse. Det är

även betydelsefullt att de kommunala myndigheterna visar intresse och beredvillighet

då det gäller att genom olika åtgärder, exempelvis i bostadsfrågan,

skapa förutsättningar för en lösning av zigenarnas problem. Utskottet

anser sig ha fog för uppfattningen att utvecklingen nu är på rätt väg.

Utskottet framhöll att det med hänsyn bl. a. till de försök som påginge

att söka praktiskt lösa förevarande problem icke fanns skäl alt tillsätta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196b

någon ny utredning. Motionen föranledde i enlighet med utskottets förslag

icke någon riksdagens åtgärd.

Av de redogörelser som i remissyttrandena över de nu föreliggande motionerna

lämnats beträffande den fortsatta utvecklingen framgår att zigenarnas

situation i olika avseenden får anses ha förbättrats. Detta gäller

såväl bostadsfrågan, vuxenundervisningen och yrkesutbildningen som sådana

angelägenheter som bidrag till bohagsutrustning och näringshjälp

samt arbetsplacering m. in. Utskottet får härutinnan hänvisa till yttrandena

och till den sammanställning angående verksamheten bland zigenare

1960—1963 som fogats till arbetsmarknadsstyrelsens utlåtande. Styrelsen

anför i anslutning till sammanställningen:

Som allmän kommentar till denna översikt kan framhållas, att som en

följd av den nära förestående lösningen av bostadsproblemet för den bofasta

zigenarpopulationen man också kan räkna med att intresset bland

och möjligheterna för zigenarna till arbetsplacering, yrkesutbildning och

övrig anpassning till arbetslivet ökar betydligt. I detta sammanhang bör

särskilt understrykas, att all verksamhet bland zigenarna, vuxenutbildningen

inbegripen, självklart måste byggas på frivillig medverkan från zigenarnas

sida.

Av vikt i detta sammanhang är också att på arbetsmarknadsstyrelsens

uppdrag en social-medicinsk undersökning verkställts beträffande stockholmszigenarna

och pågår beträffande landets övriga zigenare. Syftet är att

varje enskilt fall skall redovisas och belysas genom detaljstudier av individens

hälsotillstånd, fysiska kondition och socialvårdsstatus, kompletterade

genom en sociologisk kartläggning. Undersökningarna är avsedda att läggas

till grund för åtgärder i de enskilda fallen.

Utskottet är medvetet om att ännu åtskilligt återstår att göra innan zigenarna

vunnit jämställdhet i alla avseenden med övriga medborgare. Det

är dock utskottets mening att vad som f. n. kräves icke är att ytterligare

utredningar och undersökningar företagas utan att resurserna sätts in på

att genom praktiska åtgärder fullfölja det pågående arbetet för förbättring

av zigenarnas förhållanden. I vart fall bör den ovannämnda social-medicinska

undersökningen avvaktas innan ytterligare utredningar ifrågasätts.

Utskottet finner sig med hänsyn till det ovan anförda icke böra förorda

tillsättande av de i motionsyrkandena föreslagna utredningarna utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1: 34 och II: 42 samt motion

II: 421 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196b 9

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Eric Gustaf Peterson,

Enarsson*, Tage Johansson, Wallmark och fru Olsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna*, Dickson, fru Jäderberg*, herr

Svensson i Kungälv, fru Thunvall*, herrar Hamrin i Kalmar, Nilsson i Bästekille,

Börjesson i Glömminge och Rask*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson, Carlsson i Huskvarna och Hamrin i Kalmar,

vilka ansett att utskottet bort anföra och hemställa följande:

Med tillfredsställelse kan konstateras att den övervägande delen av svenska

folket tar avstånd från rasdiskriminering och åsiktsförtryck. Press,

radio och TV utför i dessa frågor en betydelsefull gärning genom att belysa

de problem som kan möta ras- och minoritetsgrupper. Av dessa förhållanden

får man dock icke dra slutsatsen att ytterligare åtgärder icke erfordras.

De frågeställningar som upptages i motionerna 1:34 och 11:42

synes utskottet väl befogade.

Man kan inte förneka att det finns tendenser till förakt mot dem som på

ett eller annat sätt avviker från majoriteten. Dessa tendenser vållar enskilda

individer stora lidanden även under nuvarande förhållanden. Det kan

också tänkas att tendenserna i ett mindre lugnt läge blir allvarligare om

man inte försöker att helt få bukt med dem. Både med tanke på de enskilda

individerna och i förebyggande syfte förefaller de riktlinjer för olika åtgärder

som anvisas i motionerna därför vara väl värda att prövas.

Det är av vikt att inte glömma att den undervisning som bedrives på ett

förtjänstfullt sätt om de mänskliga rättigheterna huvudsakligen tar sikte

på förhållandena i främmande länder. Samtidigt visar kanske främst de

s. k. tattarnas ställning, men även zigenarnas hur inom landet kan skapas

»outgroups». För dessa minoriteter torde det vara av största värde om de

ges möjlighet att vända sig till en speciell instans för att få hjälp eller äger

lagens stöd om någon uppträder kränkande mot dem. Med större intensitet

än hittills borde också nya vägar prövas att ge landets analfabeter —

främst bland zigenarna — möjlighet till utbildning.

Utskottet får med anledning av det i motion II: 421 framförda yrkandet

om en undersökning av zigenarnas situation anföra att i detta sammanhang

väsentliga frågor är under utredning och att strävandena att praktiskt

lösa olika problem under senare år fått en icke obetydlig omfattning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 27 år 196i

Utskottet får härutinnan hänvisa till de uppgifter som lämnats i remissyttrandena,

särskilt i arbetsmarknadsstyrelsens utlåtande. Utskottet finner

övervägande skäl tala för att resultaten av pågående undersökningar och

av aktuella praktiska åtgärder avvaktas innan någon utredning av den omfattning

motionären föreslagit ifrågasätts.

Utskottet får under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 34 och II: 42 och i anledning av motion II: 421 i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär utredning om åtgärder för att förekomma

diskriminering av ras- och minoritetsgrupper i

Sverige samt att motion 11:421 i övrigt icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

ESSELTE AB, STHUi M

412646

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.