Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en näringsgeografisk utredning angående kanalförbindelserna i Sverige.

1964-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en näringsgeografisk utredning angående kanalförbindelserna i Sverige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 29—31 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1961

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en näringsgeografisk

utredning angående kanalförbindelserna i Sverige.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:621 av herr Torsten Andersson och II: 760 av herr Edlund föreslås, att

riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj :t om verkställande av en särskild

näringsgeografisk snabbutredning angående kanalförbindelserna inom

Sverige i enlighet med motionernas syfte samt förelägga riksdagen de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

I motionerna anföres, att man med hjälp av datamaskiner numera snabbt

kan verkställa de omfattande beräkningar, som erfordras vid en utredning

om de stora kanalbyggenas ekonomiska förutsättningar. Billig, modern sjötransport

har gjort att kanalfrågorna i Mellansverige fått ökad betydelse.

Man hänvisar till de erfarenheter som gjorts i Västtyskland, Frankrike och

Belgien, där sjötransportinvesteringarna utgjort förutsättning för ett bibehållande

av konkurrenskraften hos industricentra längre in från kusterna.

Dessa måste även i Sverige ges samma förutsättningar som kuststäderna, vilket

torde vara möjligt främst inom mälar- och vänernområdet. På kort tid

och till relativt ringa kostnad skulle en transportekonomisk utredning kunna

göras om sjöfartslederna till Mälaren och Vänern. Pipelines torde bli för

kostsamma för vårt vidkommande. Industrilokaliseringen skulle kunna lättare

planeras och de största städerna få en lugnare tillväxt, om man kunde

bättre bedöma värdet av att Södertälje kanal fördjupas, mälarlederna utbygges,

Vänern öppnas för utrikes trafik med större fartyg. Vättern erhåller

direktförbindelse till havet som kan trafikeras med fartyg av mera lönsam

storlek samt en förbindelse för sjötrafik öppnas mellan Mälaren och Vänern

via Hjälmaren.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 621.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från sjöfartsstyrelsen,

kanaltrafikutredningen, Kanalflottans rederiförening, Sveriges redareförening

och Svenska petroleuminstitutet.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att frågorna om statliga investeringar för

sjöfartsförbindelserna med havet för sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren

utredes dels av kanaltrafikutredningen då det gäller godstrafiken inom vänern-

och vätternområdet och dels av styrelsen beträffande förutsättningarna

att utbygga Södertälje kanal och anknytande leder i Mälaren.

Mälarledsutredningen omfattar en teknisk och en trafikekonomisk'' del.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 196i. 11 sand. Nr 29—31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1964

Den förra har slutförts och den senare kommer att slutföras under året. I

denna ingår en »näringsgeografisk undersökning av Mälarområdet», vari

regionens befolkningsmässiga och industriella utveckling m. m. belyses.

Eftersom en eventuell utbyggnad av Södertälje kanal och mälarfarlederna

får ses som en näringspolitisk åtgärd är det helt naturligt, att de lokaliseringspolitiska

frågorna tillmätes stor tyngd vid de slutliga ställningstagandena

till de aktuella kanalfrågorna.

Med hänsyn till att styrelsens utredning om mälarfarlederna kommer att

slutföras under året och att utredningen om sjöförbindelserna med havet för

sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren kommer att slutföras inom den närmaste

tiden anser styrelsen att med ytterligare utredningar bör anstå.

Kanaltrafikutredningen redogör för det aktuella utredningsläget. Någon

samordning av utredningarna med tanke på en direkt sammanbindning av

ost- och västkust av typ Svea kanal har hittills icke varit aktuell.

De bedömningar angående Vänerns förbindelse med havet som nu görs

inom kanaltrafikutredningen sker med utgångspunkt från det farledsdjup

som av naturgeografiska, tekniska och ekonomiska skäl torde få bedömas

som maximalt för Vänern och som tillåter passage av fartyg med 6,5 meters

djupgående. För leden till Mälaren diskuteras för närvarande främst två

alternativ med 9,2 respektive 9,7 meters djupgående. Ett motsvarande djupgående

skulle för Vänerns del innebära, såvitt man nu kan bedöma, helt

orealistiska fördjupningar både av farleder i Vänern och av infartsledema

till dess hamnar. Någon fördjupning av sådan omfattning har ej heller

ifrågasatts av de lokala intressenterna.

Något skäl för att förutsättningarna för utbyggnad av kanalerna till Vänern

respektive Mälaren skulle förändras om jämväl ett projekt av typ Svea

kanal innefattades i utredningsarbetet föreligger inte enligt kanaltrafikutredningens

uppfattning. För såväl mälar- som vänernområdet är det kanalanslutning

till havet i var sin riktning som är det väsentliga. Som genomfartsled

mellan ostkust och västkust kan en kanal inte konkurrera med havsförbindelsen

runt Skåne. De skäl för en gemensam bedömning av de berörda

kanalfrågorna som kan föreligga hänför sig enligt utredningens mening för

närvarande främst till de eventuella investeringarnas angelägenhet och prioritet,

en bedömning som kan ske i vanlig ordning sedan de grundläggande

utredningarna slutförts.

Utredningen instämmer i tanken att de näringsgeografiska förutsättningarna

måste studeras som ett grundläggande led i utredningsarbetet men

betvivlar att man med de antydda metoderna och befintligt material skulle

kunna göra en snabbutredning, som skulle kunna ge mera väsentlig belysning

åt de komplicerade frågor det här rör sig om. Det är främst insamlandet

och bedömningen av speciella data som är tidskrävande.

Utredningen påpekar, att den nyetablering av industri som skett i Mellansverige

främst hänför sig till relativt lätt industri, som i vant fall i mycket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 196i 3

begränsad utsträckning är beroende av tunga transporter. Det synes oklart

om man genom kanalutbyggnader skulle vinna någon avlastning i storstadsområdenas

tillväxt, eftersom denna bestämmes av helt andra faktorer än

den tunga industriens utveckling. Utredningen anför vidare, att de inre vattenvägar

i Västeuropa, som kan avses i motionerna, är av mindre kapacitet i

fråga om fartygsstorlek än Trollhätte kanal och Södertälje kanal samt framhåller,

att de stora investerings- och driftkostnaderna för en kanal mellan

Mälaren/Hjälmaren och Vänern kommer att påverkas av svårigheter med

kanalens vattenförsörjning på grund av de relativt stora nivåskillnader som

skall passeras.

Kanalflottans rederiförening anför, att man kunnat konstatera icke bara

kanalförbindelsernas stora betydelse utan också nödvändigheten av att de

nuvarande kanalförbindelserna, icke minst via Vänern och Vättern, utbygges

och moderniseras. Motionerna tillstyi’kes.

Sveriges redareförening framhåller, att vårt nuvarande hamnsystem kännetecknas

av en stark decentralisering men att man kan ifrågasätta om

detta decentraliserade terminalsystem, som var berättigat under tidigare

rådande förhållanden, längre bör behållas. Förhållandena förändras emellertid

raskt genom övergången till större och dyrbarare tonnage, som icke

lämpar sig för att plocka samman smärre godspartier, och genom billigare

landtransporter. Våra produkter undergår successivt allt större förädling,

vilket leder till högre priser per enhet. Av ekonomiska skäl kräver köparna

då tätare leveranser, vilket innebär allt mindre kvantiteter per lägenhet.

Jämförelsen med de västeuropeiska kanalerna är missvisande. Djupgåendet

i dem är f. ö. i det stora hela mindre än t. ex. i Trollhätte kanal.

Även om det är möjligt att till en rimlig kostnad göra en näringsgeografisk

snabbutredning, ifrågasätter föreningen värdet av en sådan. Tendensen bör

icke vara en ökning av antalet hamnar utan en viss centralisering.

Petroleuminstitutet anför bl. a. att en kanalled för oceangående fartyg

från västkusten till Vänern har stor betydelse, medan en förbättring av

lederna från Östersjön till Mälaren visserligen är önskvärd men ej lika betydelsefull.

En större kanal från Vänern till Vättern har mera begränsad

betydelse och kostnaderna måste bli höga. En kanal från Vänern till Mälaren

vore av betydelse närmast för området kring Örebro. En sådan investering

skulle näppeligen bli räntabel.

Utskottet

Inom sjöfartsstyrelsen pågår en utredning beträffande mälarfarleden, vari

Södertälje kanal ingår. Utredningen kommer att slutföras innevarande år.

Vad gäller godstransporterna mellan vänern- och vättcrnområdena samt

västkusten sker en trafikekonomisk undersökning, syftande till en bedömning

av förutsättningarna för en utbyggnad av kanallederna, genom kanal1*

— Bibang till riksdagens protokoll 19Gå. 11 sand. AV 29—31

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 29 år 1964

trafikutredningen. Även denna beräknas bli avslutad i år. Båda utredningarna

behandlar ingående de näringsgeografiska betingelserna i berörda områden.

I direktiven för kanalutredningen anföres vidare bl. a. att de slutsatser utredningen

kommer till och de överväganden den redovisar bör kunna få

tillämpning inte endast på de frågor som utredningen är direkt inkopplad

på. De principiella slutsatserna bör kunna tjäna diskussionen om hamnfrågorna

i stort.

Utskottet finner övervägande skäl tala för att resultaten av de pågående

utredningarna avvaktas innan åtgärder i motionernas syfte ifrågasätts och

får därför hemställa,

att de likalydande motionerna I: 621 och II: 760 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schött, Sörlin*, Söderberg*, Hellebladh*,

Eric Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström, Wallmark och

fru Olsson;

från andra kammaren: herrar Skoglösa*, Jacobsson i Sala, Carlsson i

Huskvarna*, Dickson*, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thun\all*,

herrar Hamrin i Kalmar, Lundmark, Bengtson i Solna* och Magnusson

i Nennesholm.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.