Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot bristen på personal inom sjukvården.

1964-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:37, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot bristen på personal inom sjukvården.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 37—38 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot bristen

på personal inom sjukvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:634 av fru Olsson och herr Axel Kristiansson samt 11:758 av herrar Börjesson

i Falköping och Gustavsson i Alvesta hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på

personal inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena;
2.

om skyndsam prövning av frågan om utländska sköterskor kunde rekryteras

för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,

angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor

och annan vårdpersonal.

I motionerna framhålles, att sjuksköterskebristen är ett allvarligt problem

och att verkligt effektiva åtgärder måste tillgripas för att komma till

rätta med frågan. Inom de flesta andra kvinnliga yrken sker en återgång

till yrkesarbete efter giftermålet men så synes i regel inte vara fallet med

sjuksköterskor. Man bör pröva möjligheten att rekrytera sjuksköterskor

och annan sjukvårdspersonal från andra länder för en rad vårduppgifter.

Framför allt gäller det dock att förmå sjuksköterskor i vårt eget land att

återinträda i tjänst genom att göra yrket så attraktivt som möjligt. Vad som

bör undersökas är arbetsförhållanden, sociala förmåner, lönevillkor och

skattekonsekvenser, varvid frågan om förvärvsavdrag främst bör undersökas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:758.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen, Landstingsförbundet

och Svensk sjuksköterskeförening.

Medicinalstyrelsen anför att antalet aktiva sjuksköterskor år 1962 var

22 135, varav 12 907 heltidsaktiva under mer än 9 månader av året. Antalet

nyutbildade var 1962 1 660 mot 1 093 år 1960. Utbildningskapaciteten

bär kraftigt utökats. Elevintagningen var 1963 2 300 och beräknas öka till

2 500 inom den närmaste tiden.

År 1961 påbörjades utbildning av operations-, röntgen- och radioterapiassistenter

för att vissa arbetsuppgifter skulle kunna avlastas från sjuksköterskorna

och de första eleverna avslutade sin utbildning vid årsskiftet

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 11 samt. Nr 37—38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

1963/64. Sammanlagt 70 har utbildats och utbildningskapaciteten kommer

att ökas. Viss utbildning av laboratriser pågår sedan flera år och laborantskolornas

kapacitet har utökats från 200 platser 1961/62 till 500 året 1963/

64. Utbildningen av assistenter avses att appellera till tekniskt intresserad

ungdom.

Antalet kurser för undersköterskor och sjukvårdsbiträden har också

successivt ökats. År 1963 utbildades ca 600 undersköterskor och 2 400 sjukvårdsbiträden.

Antalet vakanta sjukskötersketjänster utan ersättare har visserligen något

stigit de senare åren, men detta beror på att antalet vårdplatser kraftigt

utökats. Sjukvårdens utbyggnad torde emellertid den närmaste tiden koncentreras

till långtidsvården, vilken kräver betydligt mindre antal av kvalificerad

sjukvårdspersonal.

Styrelsen understryker vikten av förbättring i avseende på arbetsförhållandena.

En översyn av gällande arbetstidsschemata och arbetsordningar

för att nå sammanhängande arbetstid för personalen är erforderlig.

Styrelsen nämner vidare vissa åtgärder av betydelse ur personalsynpunkt

såsom fördelning av arbetsuppgifterna så att personalen användes till sådant

arbete som den utbildats för och icke belastas med rutingöromål. Relativt

kvalificerade uppgifter kan överlåtas på kompetenta undersköterskor.

Vidare införande av s. k. progressiv vård, då patienterna inom den slutna

vården fördelas efter deras behov av diagnostiserande, behandlande eller

kontrollerande åtgärder. Den personalkrävande patientvärden kan då koncentreras

till intensivvårdavdelningar. De minst vårdkrävande patienterna

kan sammanföras till lättvårds- eller dagavdelningar. Tillgång till bostäder

samt barndaghem är av stor betydelse för rekryteringen. Personalvården

bör utbyggas bl. a. genom fortlöpande information och kursverksamhet.

Reaktiviseringskurser bör anordnas. Tio sådana kurser anordnades 1962/63

med 163 deltagare. Löneförmånerna för pensionerade sjuksköterskor bör

förbättras. Delade meningar råder om löne- och skatteförhållandenas inverkan,

varför styrelsen tillstyrker en undersökning härav.

Beträffande import av utländska sjuksköterskor anför styrelsen, att sjuksköterskebrist

förekommer även i de övriga nordiska länderna och att import

från längre bort belägna länder ställer sig svårt. Vid senaste årsskiftet

fanns det 244 utländska sköterskor från mer än 20 nationer i tjänst i landet.

Styrelsen erinrar till slut om att Nordiska rådet tagit upp frågan om gemensam

nordisk arbetsmarknad för sjuksköterskor men att i praktiken en

sådan redan finns. Europarådet har tagit upp frågan om gemensam europeisk

arbetsmarknad på sjukvårdens område. Skäl till ytterligare åtgärder

i denna fråga föreligger icke.

Svensk sjuksköterskeförening anser visserligen icke avgången från yrket

på grund av giftermål större bland sjuksköterskor än bland andra grupper

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 är 1964 3

utan snarare tvärtom, men hejdas icke tendensen till att sjuksköterskorna

håller sig horta från yrket efter de barnavårdande åren kommer den ökade

utbildningskapaciteten icke att ge några resultat. En undersökning av arbets-,

social-, löne- och skatteförhållandena skulle föreningen hälsa med

tillfredsställelse.

Många gifta skulle återgå till yrket om några av följande reformer kunde

genomföras: minskning av arbetstiden, ökad ersättning för jour, beredskap

och obekväm arbetstid, höjda löner, särbeskattning eller kraftigt mildrande

av de progressiva skalorna, flera barndaghem och eftermiddagshem, högre

förvärvsavdrag.

Pensionerade sjuksköterskor uppbär nu vid tjänstgöring under tiden

1 april—31 oktober lön och full pension, övrig tid av året utgör ersättningen

110 upp till 125 % av lönen. De sämre löneförhållandena under tiden 1 nov.

—31 mars verkar rekryteringshämmande.

Beträffande import av sjuksköterskor anför föreningen, att brist råder

1 hela Västeuropa och USA. En rekrytering därifrån blir därför beroende

på om vi kan bjuda bättre löne- och anställningsvillkor. Föreningen har

från år 1938 förmedlat vikariat i Sverige för sjuksköterskor från de nordiska

länderna och från år 1949 även från andra nationer. Antalet vikariat

har senaste decennium årligen varit ca 300. Utländska sjuksköterskor måste

för erhållande av svensk legitimation uppfylla vissa krav i fråga om språket

och tekniskt sjukvårdskunnande. Fortbildningskurser måste följaktligen

anordnas vid import av sjuksköterskor.

Den snabbaste vägen för bristens avhjälpande är rekryteringen av gifta,

som nu ej är verksamma som sjuksköterskor. Deras antal uppgår till 9 861

och hälften av dem är tillräckligt för att häva bristen.

Föreningen tillstyrker motionerna.

Landstingsförbundet framhåller att många under senare år framkomna

förslag för att öka tillgången på sjuksköterskor lett till åtgärder. Utbildningskapaciteten

har ökats och kommer att ökas ytterligare. Åtgärder har

vidtagits för att genom utbildning av laboratriser, röntgenassistenter, operationsassistenter,

undersköterskor, sjukvårdsbiträden och expeditionsbiträden

avlasta vissa arbetsuppgifter från sjuksköterskorna. Kurser för gifta

sjuksköterskor, som varit borta från arbetet en längre tid, har anordnats

och sjukhusen förses med daghem. Splittrade tjänstgöringspass har gjorts

till samlade arbetstider. Löner, ersättningar för beredskap, jour och övertid

ökas vid varje förhandlingstillfälle. Utländska sjuksköterskor har tidvis i

rätt betydande omfattning tjänstgjort. Nya uppslag och utvägar prövas och

man har grundad anledning hoppas, att förhållandena så småningom skall

bli bättre.

Förbundet säger sig ej tro på import av utländska sköterskor, eftersom

stor brist på sjuksköterskor råder i de flesta västerländska kulturländer.

Förbundet är ej heller övertygat om alt eu snabbutredning är erforderlig.

2 B i haag till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 37—38

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196A

Vad det gäller är att handla och fullfölja de åtgärder som redan inletts.

Därvid är en ökning av utbildningskapaciteten för vårdpersonal av olika

slag av synnerlig vikt. Den får ej hämmas av brist på sjukvårdslärare. Staten

som ombesörjer denna utbildning måste se till att utbildningsresurserna

anpassas efter det starkt ökade behovet.

Utskottet

De i förevarande motioner gjorda yrkandena om en undersökning rörande

orsakerna till bristen på personal inom sjukvården samt om en härpå grundad

utredning om åtgärder för att häva denna brist framställdes jämväl i

motioner till 1962 års riksdag, vilka hänvisades till utskottet. I sitt utlåtande

över motionerna (nr 51/1962) framhöll utskottet bl. a. att en av orsakerna

till den rådande bristsituationen vore att antalet vårdplatser starkt ökat

under senare ar och att utbildningskapaciteten icke hållit jämna steg med

denna ökning. Utskottet redogjorde vidare för strävandena från statens och

sjukvårdshuvudmännens sida att komma till rätta med föreliggande problem.

Riktlinjer hade erhållits för en intensifierad verksamhet och sådan

hade också pa olika håll kommit i gång. Pågående utredningar kunde förväntas

leda till ytterligare initiativ i samma riktning. Det vore angeläget att

resurserna inriktades på att fullfölja det aktuella arbetet och på att tillvarataga

de uppslag som framkommer genom utredningsverksamheten. Utskottets

hemställan att motionerna måtte anses besvarade med vad utskottet anfört

bifölls av riksdagen.

Utskottet vill erinra om att statsutskottets utlåtande nr 5 till årets riksdag

beträffande utgifterna under femte huvudtiteln nyligen behandlats av

riksdagen. Härvid har ett par motioner (1:518 och 11:627), vari yrkats bl. a.

att åtgärder måtte vidtagas för att beträffande löne- och arbetsförhållandena

göra vårdyrkena inom hälso- och sjukvården mera attraktiva samt för

att genom reaktiveringskurser på förmånliga villkor återvinna personal

som lämnat verksamheten, prövats. Dessa yrkanden har nära beröring med

det förslag till undersökning och utredning i enahanda syfte som allmänna

beredningsutskottet här har att taga ställning till.

Statsutskottet anförde beträffande förenämnda motionsyrkanden följande:
Beträffande

det i samma motioner berörda spörsmålet om åtgärder för att

göra vårdyrken mera attraktiva anser utskottet att dessa frågor, i första

hand lönesättningen, bör lösas av arbetsmarknadens parter, övriga åtgärder

för att förbättra arbetsförhållanden vid sjukhusen bör det ankomma på

sjukvårdshuvudmännen att vidtaga. Någon skrivelse i ämnet från riksdagens

sida anser utskottet därför inte påkallad.

Vad gäller förslaget om reaktiveringskurser hänvisade utskottet hl. a.

till pågående utredningar och erinrade om att sådana kurser anordnas sedan

några år tillbaka.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196b 5

Beträffande ett i motionerna 1:519 och 11:635 framlagt förslag om utredning

rörande möjligheterna att ge sjukvårdspersonal rätt till full pension

samtidigt med lön anförde statsutskottet i samma utlåtande huvudsakligen

att det närmast ankommer på arbetsmarknadens parter att lösa frågan.

Statsutskottets hemställan att motionerna icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd blev av riksdagen bifallen.

Allmänna beredningsutskottet får för egen del anföra, att utskottet icke

finner skäl frångå sin tidigare ståndpunkt, att vad som på detta område

är mest angeläget icke är att ytterligare utredningar tillsätts utan att resurserna

inriktas på att fullfölja de pågående strävandena att genom praktiska

åtgärder söka avhjälpa bristen på sjukvårdspersonal.

Utskottet får beträffande det aktuella arbetet och planerade försök in. m.

hänvisa till de uppgifter som lämnats i framför allt medicinalstyrelsens och

Landstingsförbundets yttranden. Av dessa framgår att hithörande spörsmål

fortlöpande ägnas stor uppmärksamhet av ansvariga myndigheter och att

dessa är väl medvetna om att avsevärda ansträngningar kräves för att åstadkomma

praktiska lösningar av de olika problem som här anmäler sig. Det

må också framhållas att frågor av stor betydelse i delta sammanhang ingår

i de problemkomplex som prövas av de myndigheter och planeringsorgan

vilka särskilt sysslar med samhällsutvecklingen.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda icke sannolikt att ett tillsättande

av de utredningar som föreslagits i motionsyrkandet under punkterna

1. och 3. skulle vara av väsentlig betydelse för främjande av motionernas

syfte.

Motionärerna har under punkt 2. i motionsyrkandet upptagit frågan om

rekrytering av utländska sköterskor. I remissyttrandena har samstämmigt

uttalats, att hrist på sköterskor föreligger även utomlands. Nordiska rådet

har f. ö. tagit upp frågan om gemensam nordisk arbetsmarknad för sjuksköterskor

och i Europarådet behandlas spörsmålet om eu gemensam europeisk

arbetsmarknad. Utskottet finner övervägande skäl tala för att motionsyrkandet

icke heller i denna del hör föranleda någon åtgärd.

Utskottet får således under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:634 och 11:758 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

Näruarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg, Hellebladh,

Tage Johansson, Svanström, Wallmark, fru Olsson, herrar Hedlund

och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,

Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg, fru ThunvaH, herrar Hamrin i

Kalmar. Gustafsson i Uddevalla, Börjesson i Glömminge, fröken Anderson

i Lerum, fru Forsling och herr Nordstrandh.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Skoglösa, Svanström, fru Olsson, herrar Kilsmo, Hamrin i Kalmar,

Börjesson i Glömminge och fru Forsling, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I förevarande motioner framföres yrkanden rörande dels undersökning

av orsakerna till bristen på personal inom sjukvården, dels prövning av

frågan om huruvida utländska sköterskor kan rekryteras för olika vårduppgifter,

dels skyndsam utredning — på grundval av den nämnda undersökningen

— angående åtgärder för hävande av bristen på sjuksköterskor

och annan vårdpersonal. Utskottet vill i anledning härav erinra om att personalbristen

inom sjukvården och särskilt bristen på sjuksköterskor medför

att andra vårdresurser i form av vårdanläggningar och utrustning inte

kan utnyttjas till fullo. Likaså medför bristen att en önskvärd utbyggnad av

kapaciteten på angelägna vårdområden äventyras. Åtgärder för att bemästra

personalproblemen och säkra tillgången på personal måste därför anses

synnerligen angelägna.

Såsom framgår av de remissvar som avgivits i anledning av motionerna

var antalet aktiva sjuksköterskor under år 1962 22 135, varav 12 907 heltidsaktiva

under mer än 9 månader av året. Antalet icke yrkesverksamma

sjuksköterskor beräknas f. n. uppgå till nära 10 000. Antalet nyutbildade

var år 1962 1 660 mot 1 093 år 1960. Elevintagningen var år 1963 2 300 och

beräknas öka till 2 500 inom nära framtid.

Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att ytterligare öka

utbildningskapaciteten energiskt fullföljes, emedan det har avgörande betydelse

för den framtida utbyggnaden på olika vårdområden. Beträffande

möjligheterna att häva den nu akuta bristen torde dock åtgärderna i hög

grad böra inriktas på att öka yrkesintensiteten bland de redan utbildade

sjuksköterskorna. Såsom Sjuksköterskeföreningen framhållit skulle den nuvarande

bristen elimineras om hälften av de icke yrkesverksamma kunde

bringas att återgå till yrket. Motionärerna har i detta avseende yrkat på

skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på personal

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutc,kottets utlåtande nr 37 år 196i

7

inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena.

Yrkandet har tillstyrkts av Sjuksköterskeföreningen samt av medicinalstyrelsen

såvitt gäller löne- och skatteförhållandena. Utskottet vill i

likhet med motionärerna framhålla att flera av dessa frågor är beroende av

parternas ställningstaganden i avtalsförhandlingar. En undersökning av

nämnd art skulle dock vara av betydande värde, emedan man härigenom

skulle få fram hättre underlag för bedömning av hur olika insatser och åtgärder

bör avvägas för att effekten skall bli den största möjliga. Utskottet

tillstyrker därför förevarande yrkande. Härvid vill utskottet erinra om det

samband som finns mellan rationaliseringssträvandena inom sjukvården

och personalens arbetsförhållanden. Medicinalstyrelsen har i sitt remissyttrande

understrukit vikten av förbättring i avseende på arbetsförhållandena

och även framhållit åtgärder av betydelse ur personalsynpunkt, såsom fördelning

av arbetsuppgifterna så att personalen användes till sådant arbete

som den utbildats för och icke belastas med rutingöromål. Dessa senare

spörsmål synes vara av sådan art att de bör intaga en framträdande plats

inom den verksamhet som bedrives av Rådet för sjukhusdriftens rationalisering,

men de bör beaktas även vid den ovannämnda undersökningen, bl. a.

emedan en omfördelning av arbetsuppgifterna sannolikt kommer att medföra

en relativ ökning av efterfrågan på lägre sjukvårdspersonal.

Beträffande yrkandet om utredning på grundval av undersökningens resultat

finner utskottet sig icke kunna ta ställning till det närmare förfarandet

vid vidtagande av de åtgärder som undersökningen ger anledning

till. Utskottet förutsätter dock att de olika åtgärder och insatser, vartill undersökningsresultatet

kan föranleda, genomföres så skyndsamt det över

huvud taget är möjligt.

Vad slutligen angår frågan om rekrytering av utländska sjuksköterskor

har remissinstanserna framhållit att sjuksköterskebrist råder i det övriga

Norden liksom i flertalet övriga västeuropeiska länder. Utskottet, som förutsätter

att de möjligheter till rekrytering av utländska sjuksköterskor som

kan finnas eller uppkomma kommer att tillvaratagas, finner f. n. ej skäl

föreligga för något särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

1:634 och 11:758 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande

brist på personal inom sjukvården med avseende på

arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena samt om

skyndsamt vidtagande av de åtgärder, vartill undersökningens

resultat kan föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.