Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående arbetsvärdering inom den statliga sektorn.

1964-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående arbetsvärdering inom den statliga sektorn.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1964

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

arbetsvärdering inom den statliga sektorn.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 314 av fru Hultell in. fl. och II: 423 av fröken Wetterström in. fl. yrkas,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning,

i vilken i motionerna berörda förhandlingsparter är företrädda, med uppgift

att

dels undersöka frågan om arbetsvärderingsmetodens tillämpbarhet inom

den statliga sektorn, och

dels, om utredningen ger anledning därtill, utarbeta förslag till arbetsvärderingssystem.

I motionerna anföres, att det under senare år bedrivits en intensiv forskning

på arbetsvärderingsmetodikens område och att flertalet arbetstagarorganisationer

tagit principiellt positiv ställning till arbetsvärderingen. Det

understrykes, att parterna på arbetsmarknaden måste vara överens om såväl

arbetsanalys som värderingar och värderingssystem, och under de förutsättningarna

kan arbetsvärdering icke uppfattas som ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten.

Det hör därför vara utomordentligt värdefullt att få frågan

om arbetsvärderingsmetodens tillämpbarhet inom den statliga sektorn undersökt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 423.

Utskottet

Då utskottet vid 1962 års riksdag hade att behandla motioner beträffande

utredning om en systematisk arbetsvärdering inom den statliga verksamheten

lämnade utskottet i sitt utlåtande (nr 33/1962) över motionerna en

redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen av hithörande spörsmål.

Av denna framgick bl. a. att frågan om systematisk arbetsvärdering med

anledning av väckta motioner prövats av riksdagen åren 1951, 1960 och 1961

och att motionerna icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sitt utlåtande nr 33/1962 anförde utskottet bl. a. att, även om kraven på

eu rättvis lönesättning inom statsförvaltningen i och för sig skulle kunna

töranleda önskemål om införande av en systematisk arbetsvärdering, detta

svårligen kunde genomföras totalt för de skiftande yrkesområden som ryms

inom statsförvaltningen. Utskottet erinrade om tidigare riksdagsuttalanden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 är 1(164 5

att eu viss arbetsvärdering, ehuru av mera schematisk än systematisk karaktär,

redan nu förekommer inom det statliga lönesystemet, exempelvis vid de

med vissa mellanrum återkommande tjänsteförteckningsrevisionerna och de

årliga förhandlingarna om lönegradsplacering av vissa tjänster. Det hade

också framhållits att frågan hur de olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem

skulle avvägas mot varandra, t. ex. fysisk ansträngning i förhållande

till krav på utbildning, måste bli föremål för subjektiva bedömanden. Man

borde av bl. a. denna anledning inte överskatta de resultat som kunde uppnås

genom en systematisk arbetsvärdering. I remissyttrandena över motionerna

hade uttalats påtaglig tveksamhet om möjligheterna att genom en

dylik värdering nå längre i strävandena för en objektiv och rättvisande lönesättning

än som var möjligt med de metoder som tillämpades vid de regelmässiga

löneförhandlingarna. Man kunde vidare ifrågasätta lämpligheten av

åtgärder, som skulle kunna tolkas som ett ingripande i den fria förhandlingsrätten.

Utskottet framhöll vidare att motionärerna syntes anse att om förhandlingsparterna

vore företrädda i en utredning angående ar bet svärder ingssystem

principen om den fria förhandlingsrätten finge anses iakttagen. Samma

tankegång hade framförts i de av riksdagen tidigare avvisade förslagen

om direkta åtgärder för åstadkommande av en systematisk arbetsvärdering.

Löntagarorganisationerna hade emellertid år 1962 liksom vid tidigare tillfällen

i sina remissyttranden avstyrkt motionerna under hänvisning bl. a.

till att förslaget skulle innebära inskränkning i den fria förhandlingsrätten.

Såvitt utskottet kunnat finna hade icke förekommit några omständigheter

som borde föranleda riksdagen att ändra sin tidigare ståndpunkt i frågan,

som innebar bl. a. att riksdagen icke borde företaga åtgärder, vilka kunde

tolkas som ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten.

Utskottet avstyrkte motionerna, vilka av riksdagen lämnades utan åtgärd.

Utskottet kan icke heller nu finna skäl förorda ett ändrat ståndpunktstagande

från riksdagens sida utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 314 och II: 423 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr I år 106''i

NärvaraRde:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg*,

Hellebladh, Tage Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell*, Kilsmo* och

fru Hultell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Carlsson i Huskvarna*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv*,

fru Thunvall, herr Larsson i Borrby, fru Hörnlund*, herr Magnusson i

Nennesholm och fru Forsling.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Schött och fru Hultell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.