Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående arbetsvärdering inom den statliga sektorn.
1964-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1964:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående arbetsvärdering inom den statliga sektorn.
Dokumentets text
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1964
Nr 4
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående
arbetsvärdering inom den statliga sektorn.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 314 av fru Hultell in. fl. och II: 423 av fröken Wetterström in. fl. yrkas,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning,
i vilken i motionerna berörda förhandlingsparter är företrädda, med uppgift
att
dels undersöka frågan om arbetsvärderingsmetodens tillämpbarhet inom
den statliga sektorn, och
dels, om utredningen ger anledning därtill, utarbeta förslag till arbetsvärderingssystem.
I motionerna anföres, att det under senare år bedrivits en intensiv forskning
på arbetsvärderingsmetodikens område och att flertalet arbetstagarorganisationer
tagit principiellt positiv ställning till arbetsvärderingen. Det
understrykes, att parterna på arbetsmarknaden måste vara överens om såväl
arbetsanalys som värderingar och värderingssystem, och under de förutsättningarna
kan arbetsvärdering icke uppfattas som ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten.
Det hör därför vara utomordentligt värdefullt att få frågan
om arbetsvärderingsmetodens tillämpbarhet inom den statliga sektorn undersökt.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 423.
Utskottet
Då utskottet vid 1962 års riksdag hade att behandla motioner beträffande
utredning om en systematisk arbetsvärdering inom den statliga verksamheten
lämnade utskottet i sitt utlåtande (nr 33/1962) över motionerna en
redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen av hithörande spörsmål.
Av denna framgick bl. a. att frågan om systematisk arbetsvärdering med
anledning av väckta motioner prövats av riksdagen åren 1951, 1960 och 1961
och att motionerna icke föranlett någon riksdagens åtgärd.
I sitt utlåtande nr 33/1962 anförde utskottet bl. a. att, även om kraven på
eu rättvis lönesättning inom statsförvaltningen i och för sig skulle kunna
töranleda önskemål om införande av en systematisk arbetsvärdering, detta
svårligen kunde genomföras totalt för de skiftande yrkesområden som ryms
inom statsförvaltningen. Utskottet erinrade om tidigare riksdagsuttalanden
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 är 1(164 5
att eu viss arbetsvärdering, ehuru av mera schematisk än systematisk karaktär,
redan nu förekommer inom det statliga lönesystemet, exempelvis vid de
med vissa mellanrum återkommande tjänsteförteckningsrevisionerna och de
årliga förhandlingarna om lönegradsplacering av vissa tjänster. Det hade
också framhållits att frågan hur de olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem
skulle avvägas mot varandra, t. ex. fysisk ansträngning i förhållande
till krav på utbildning, måste bli föremål för subjektiva bedömanden. Man
borde av bl. a. denna anledning inte överskatta de resultat som kunde uppnås
genom en systematisk arbetsvärdering. I remissyttrandena över motionerna
hade uttalats påtaglig tveksamhet om möjligheterna att genom en
dylik värdering nå längre i strävandena för en objektiv och rättvisande lönesättning
än som var möjligt med de metoder som tillämpades vid de regelmässiga
löneförhandlingarna. Man kunde vidare ifrågasätta lämpligheten av
åtgärder, som skulle kunna tolkas som ett ingripande i den fria förhandlingsrätten.
Utskottet framhöll vidare att motionärerna syntes anse att om förhandlingsparterna
vore företrädda i en utredning angående ar bet svärder ingssystem
principen om den fria förhandlingsrätten finge anses iakttagen. Samma
tankegång hade framförts i de av riksdagen tidigare avvisade förslagen
om direkta åtgärder för åstadkommande av en systematisk arbetsvärdering.
Löntagarorganisationerna hade emellertid år 1962 liksom vid tidigare tillfällen
i sina remissyttranden avstyrkt motionerna under hänvisning bl. a.
till att förslaget skulle innebära inskränkning i den fria förhandlingsrätten.
Såvitt utskottet kunnat finna hade icke förekommit några omständigheter
som borde föranleda riksdagen att ändra sin tidigare ståndpunkt i frågan,
som innebar bl. a. att riksdagen icke borde företaga åtgärder, vilka kunde
tolkas som ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten.
Utskottet avstyrkte motionerna, vilka av riksdagen lämnades utan åtgärd.
Utskottet kan icke heller nu finna skäl förorda ett ändrat ståndpunktstagande
från riksdagens sida utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 314 och II: 423 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr I år 106''i
NärvaraRde:
från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg*,
Hellebladh, Tage Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell*, Kilsmo* och
fru Hultell;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv*,
fru Thunvall, herr Larsson i Borrby, fru Hörnlund*, herr Magnusson i
Nennesholm och fru Forsling.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Schött och fru Hultell.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.