Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande jordförstöring.

1964-10-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande jordförstöring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 44 år 1964

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

jordförstöring.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1: 318 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 419 av herr Ringaby hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en förutsättningslös utredning

om jordförstöringens omfattning hitintills och vad som kan överblickas

i framtiden, alt åtgärder i anledning av utredningens resultat föreslås i jordbevarande

syfte, och att i övrigt beaktas vad som i motionerna anförts.

Motionerna utgår ifrån den starka folkökningen i världen, som medför

behov av samtidig ständig ökning av livsmedelsförsörjningen. Vårt eget land

är icke självförsörjande i fråga om livsmedel men även hos oss pågår en

ständig jordförstöring genom att god åkerjord tas i anspråk för bebyggelse

av olika slag (bostäder, vägar, flygfält m. m.) samtidigt som svaga jordar

av naturliga skäl överges. I motionerna begärs en undersökning av vilka

möjligheter som finns för att begränsa byggnationen på god åkerjord. Frågan

bör även uppmärksammas internationellt.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 419.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från lantbruksstyrelsen,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Jordbrukets utredningsinstitut.

Lantbruksstyrelsen anför, att den under år 1962 företagit en inventering

av hur stor jordareal som fram till år 1975 kunde förväntas upphöra att

utnyttjas som egentlig åkerjord. Inventeringen gav till resultat att det kunde

bli fallet med omkring y4 av 1956 års areal och att omkring 3 % skulle

tagas i anspråk för bebyggelse av olika slag. Styrelsen pekar bl. a. på den

utveckling som pågår i Hälsingborg—Malmö-regionen. Enligt styrelsens mening

bör inom ramen för en allmän samhällsplanering gemensamma överväganden

mellan berörda organ ske beträffande markdispositioner för jordoch

skogsbruk, bebyggelseplanering, industrilokalisering etc. Styrelsen har

för sin del för avsikt att närmare följa förändringarna i markanvändningen

och därvid även uppmärksamma i vad mån god åkerjord tages i anspråk

för andra ändamål.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna

anser styrelsen icke hehövlig.

Stadsförbundet anför att jämfört med den positiva utvecklingen i fråga

om driftformer och produktionsresultat inom jordbruket och den allmänna

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it är 1964

förskjutningen från extensivt till intensivt jordbruk torde ianspråktagandet

av jordbruksmark för exploatering närmast omkring tätorterna kvantitativt

sett sakna all betydelse. En utredning med syfte att försöka dirigera

planläggningen av tätortsbebyggelsen torde därför inte kunna ge några från

jordbrukssynpunkt väsentliga resultat. Frågorna om jordförstöringen i övrigt

torde visserligen kontinuerligt observeras av fackorganen, men förbundet

tillstyrker dock en utredning i denna del.

Kommunförbundet anser det helt osannolikt att en annan bebyggelsestruktur

skulle kunna leda till mindre omfattande förstöring av åkerjord.

Förbundet finner därför en utredning icke påkallad.

Jordbrukets utredningsinstitut anför, att exploateringen till de i motionerna

omnämnda ändamålen i allmänhet är definitiv, vilket inte är fallet

vid omdisponering till skogsproduktion, som i långtidsperspektiv mycket

väl kan vara en tillfällig åtgärd. Västeuropa synes gå mot en snabb förändring

i sin självförsörjningsbalans i fråga om livsmedel i den riktningen, att

importöverskottet ökas. I vissa länder finnes få alternativ då det gäller

jordexploatering för kommunikationer, bebyggelse etc., men Sverige står

därvid i särklass i vad gäller tillgång till arealer, som ej lämpar sig för

jordbruk. Att undersöka dels vilken omfattning exploateringen av prima

åkerjord för byggnadsändamål o. dyl. har och har haft, dels i vilken mån

dylik exploatering utan orimliga kostnader kunde undvikas, är uppenbarligen

en angelägen åtgärd. Institutet tillstyrker följaktligen motionerna.

Utskottet

Den starka expansionen av befolkningen i världen kräver, om försörjningsproblemen

skall kunna lösas, en snabb ökning av livsmedelsproduktionen.

Utskottet hyser därför förståelse för de humanitära synpunkter som

bl. a. utgör bakgrund till motionärernas oro för att försörjningsmöjligheterna

skall försämras genom att åkerjord tages i anspråk för andra än

jordbruksändamål. Även om det, med hänsyn till den relativt ringa omfattning

åkerarealen har i vårt land, icke torde vara möjligt för oss att i nämnvärd

grad bidraga till världsförsörjningen på detta område, torde frågan om

jordförstöringen böra uppmärksammas även för vår del. Av vad lantbruksstyrelsen

anfört framgår emellertid att styrelsen företagit en inventering

med syfte att klarlägga hur stor jordareal som under det närmaste årtiondet

kan förväntas upphöra att användas som åkerjord. Styrelsen förklarar

sig ha för avsikt att följa förändringarna i markanvändningen — bl. a. frågan

i vad mån god åkerjord tages i anspråk för annat än jordbruksändamål.

Utskottet förutsätter att detta syfte kommer att fullföljas och att styrelsen

är beredd vidtaga de åtgärder som utvecklingen på området eventuellt

kan ge anledning till. Med hänsyn härtill finner utskottet icke skäl

förorda den föreslagna utredningen utan hemställer,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ii år 196i 3

att de likalydande motionerna I: 318 och 11:419 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Hellebladh, Enarsson*, Tage

Johansson, Wallmark, fru Olsson*, herrar Hedlund och Helge Karlsson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa, Jacobsson

i Sala, Carlsson i Huskvarna*, fru Jäderberg, herrar Svensson i

Kungälv, Lundmark, Börjesson i Glömminge, Edlund*, fröken Anderson i

Lerum, herrar Hyltander* och Bengtson i Solna.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.