Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård inom arbetslivet.
1964-03-03 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1964:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård inom arbetslivet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1964
i
Nr 5
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård
inom arbetslivet.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 633 av fru Olsson och 11: 776 av herr Larsson i Borrby m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och
förslag rörande dels frågan om försöksverksamhet vid vissa enheter inom
den statliga sektorn avseende överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat
till praktisk tillämpning i arbetslivet, dels frågan om upplysningsoch
rådgivningsverksamhet i syfte att förbättra personalvård och psykohygieniska
betingelser inom arbetslivet, allt i enlighet med i motionerna
angivna allmänna riktlinjer.
I motionerna framhålles, att arbetslivet för många medför stora psykiska
påfrestningar. Många förmår inte bära dem utan menliga inverkningar på
hälsan. Utvecklingen torde komma att accentueras vid fortsatt expansion i
teknokratisk riktning. Det gäller då att söka bevara de positiva dragen i
utvecklingen och söka eliminera de negativa. Man måste anpassa arbetsupp-r
gifter och arbetsmiljö till individens totala förmåga och behov. Insatser
måste göras på utbildningens och yrkesvägledningens områden, på anlagstestningarnas
och arbetsprövningarnas samt hela det område som beröres
av arbetsvetenskaplig forskning. Det gäller framför allt att till arbetslivet
överföra olika värdefulla arbetsvetenskapliga resultat. Man kan knappast
vänta några framsteg genom lagstiftningsåtgärder, utan man måste bygga på
de berörda parternas insikter och aktiva medverkan.
En försöksverksamhet synes kunna bli av betydande värde. Den bör bedrivas
inom den statliga sektorn, därvid man bör söka klarlägga vilka problem
som möter vid överförande av forskningsresultaten samt söka utröna
vilka metoder och medel som är lämpligast och skapa enheter och arbetsplatser
som kan framstå som föredöme.
Arbetarskyddsstyrelsen har ansett att en sådan verksamhet bör bedrivas
i samarbete med Personaladministrativa rådet. En annan möjlighet ligger i
en intensifierad rådgivnings- och upplysningsverksamhet, men det bör utredas
hur en sådan verksamhet skall utformas och organiseras. Verksamheten
bör främst rikta sig till de lokala instanserna, d. v. s. till företagen,
företagsnämnderna och arbetstagarnas lokala sammanslutningar. I sammanhanget
bör observeras att arbetarskyddsstyrelsen lider brist på personal.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 776.
opaginerad Kontrollera mot PDF
S Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ö år 1961
Utskottet
I motionerna upptagna spörsmål prövades jämväl av 1963 års riksdag. I
utlåtande (nr 34/1963) över motioner i ämnet erinrade allmänna beredningsutskottet
bl. a. om ett förslag beträffande den statliga personalvården soin
chefen för civildepartementet framlagt i proposition (nr 160/1963) angående
statstjänstemännens sjuklöne- och semesterförmåner in. in. Förslaget avsåg
tillskapande av ett centralt organ för personalvårdsarbetet. I propositionen
anfördes bl. a. att arbetet borde inriktas på att genom rådgivning till myndigheter
och enskilda anställda och genom andra positiva åtgärder minska
anpassningssvårigheterna. Åtgärder av sådan art borde kombineras med
medicinsk rådgivning och till det centrala organet borde knytas läkare och
sjuksköterskor samt annan personal med personalvårdande uppgifter i
övrigt. Arbetet borde vara av försökskaraktär intill dess erfarenheter vunnits
om hur personalvårdsarbetet borde ordnas organisatoriskt.
Utskottet ansåg att riksdagens ställningstagande till ovannämnda förslag
borde avvaktas innan ytterligare åtgärder i motionernas syfte ifrågasattes
och avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen godkände sedermera det i propositionen nr 160/1963 framlagda
förslaget.
Som framgår av uppgift under toltte huvudtiteln i årets statsverksproposition
har personalvårdsarbete i enlighet med förslaget igångsatts under
hösten 1963. Ett särskilt organ, statens personalvårdsnämnd, har tillsatts
för att leda arbetet och avge förslag om den framtida organisatoriska utformningen
av detsamma.
Utskottet vill härtill foga att i nämnden ingår statstjänstemän samt representanter
för Statstjänarkartellen och TCO. Enligt vad utskottet erfarit har
nämnden vidare anställt, förutom personalkonsulenter, en förtroendeläkare
som samarbetar med verkens läkare och som, sedan nämnden numera erhållit
egna lokaler, har regelbunden mottagning, samt en sköterska.
I motionerna hemställes om utredning dels av frågan om försöksverksamhet
vid vissa enheter inom den statliga sektorn avseende överförande av
arbetsvetenskapliga forskningsresultat till praktisk tillämpning i arbetslivet,
dels av frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att
förbättra personalvård och psykohygieniska betingelser i arbetslivet.
Såvitt utskottet kunnat bedöma torde de av statsmakterna vidtagna åtgärderna
kunna verksamt bidraga till eu förbättring av personalvården. I den
Provning av frågor om utveckling och samordning inom personalvården som
ankommer på nämnden ingår även spörsmålen såväl beträffande omsättande
i praktiken av arbetsvetenskapliga forskningsresultat som beträffande effektiv
informations- och rådgivningsverksamhet. Det skall också beaktas att det
nu pågående arbetets klart angivna karaktär av försöksverksamhet innebär
att statsmakterna är beredda till de ytterligare insatser som vunna erfarenheter
kan ge anledning till.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1964 9
Vad beträffar den enskilda sektorn av arbetslivet får utskottet erinra om
att en omfattande verksamhet bedrives av bl. a. Personaladministrativa
rådet (PA-rådet), vari arbetsmarknadens huvudparter är representerade.
Rådet organiserar forskning och bedriver härjämte konsulterande och informativ
verksamhet samt mottager uppdrag att verkställa undersökningar
angående personalvården även inom statliga företag och myndigheter. Vid
undersökningarna framkomna rön och resultat publiceras fortlöpande.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av de i motionerna
upptagna spörsmålen. De initiativ som tagits under den senaste tiden synes
emellertid kunna befrämja en utveckling i motionernas syfte. Utskottet finner
angeläget att hithörande frågor även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet
och att i det fortsatta utvecklingsarbetet möjligheterna till
samarbete mellan statliga och enskilda organ på området tillvaratages, så att
erhållna resultat kan komma arbetslivet inom både den statliga och den
enskilda sektorn till godo och att i motionerna anförda synpunkter härvid
blir beaktade. Utskottet förutsätter att så kommer att ske.
Enligt utskottets mening kan motionerna anses i väsentlig mån besvarade
med vad ovan anförts och någon skrivelse i ämnet till Kungl. Maj :t synes
f. n. icke erforderlig, varför utskottet hemställer,
att de likalydande motionerna I: 633 och II: 776 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 mars 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Schött,
Sörlin, Söderberg*, Nils-Eric Gustafsson*, Hellebladh, Tage Johansson,
Svanström, fru Hamrin-Thorell*, herrar Wallmark och Kilsmo*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv*,
fru Thunvall, herr Larsson i Borrby, fru Hörnlund*, herr Magnusson i
Nennesholm och fru Forsling.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.