Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård inom arbetslivet.

1964-03-03 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård inom arbetslivet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1964

i

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en förbättrad personalvård

inom arbetslivet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 633 av fru Olsson och 11: 776 av herr Larsson i Borrby m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och

förslag rörande dels frågan om försöksverksamhet vid vissa enheter inom

den statliga sektorn avseende överförande av arbetsvetenskapliga forskningsresultat

till praktisk tillämpning i arbetslivet, dels frågan om upplysningsoch

rådgivningsverksamhet i syfte att förbättra personalvård och psykohygieniska

betingelser inom arbetslivet, allt i enlighet med i motionerna

angivna allmänna riktlinjer.

I motionerna framhålles, att arbetslivet för många medför stora psykiska

påfrestningar. Många förmår inte bära dem utan menliga inverkningar på

hälsan. Utvecklingen torde komma att accentueras vid fortsatt expansion i

teknokratisk riktning. Det gäller då att söka bevara de positiva dragen i

utvecklingen och söka eliminera de negativa. Man måste anpassa arbetsupp-r

gifter och arbetsmiljö till individens totala förmåga och behov. Insatser

måste göras på utbildningens och yrkesvägledningens områden, på anlagstestningarnas

och arbetsprövningarnas samt hela det område som beröres

av arbetsvetenskaplig forskning. Det gäller framför allt att till arbetslivet

överföra olika värdefulla arbetsvetenskapliga resultat. Man kan knappast

vänta några framsteg genom lagstiftningsåtgärder, utan man måste bygga på

de berörda parternas insikter och aktiva medverkan.

En försöksverksamhet synes kunna bli av betydande värde. Den bör bedrivas

inom den statliga sektorn, därvid man bör söka klarlägga vilka problem

som möter vid överförande av forskningsresultaten samt söka utröna

vilka metoder och medel som är lämpligast och skapa enheter och arbetsplatser

som kan framstå som föredöme.

Arbetarskyddsstyrelsen har ansett att en sådan verksamhet bör bedrivas

i samarbete med Personaladministrativa rådet. En annan möjlighet ligger i

en intensifierad rådgivnings- och upplysningsverksamhet, men det bör utredas

hur en sådan verksamhet skall utformas och organiseras. Verksamheten

bör främst rikta sig till de lokala instanserna, d. v. s. till företagen,

företagsnämnderna och arbetstagarnas lokala sammanslutningar. I sammanhanget

bör observeras att arbetarskyddsstyrelsen lider brist på personal.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 776.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ö år 1961

Utskottet

I motionerna upptagna spörsmål prövades jämväl av 1963 års riksdag. I

utlåtande (nr 34/1963) över motioner i ämnet erinrade allmänna beredningsutskottet

bl. a. om ett förslag beträffande den statliga personalvården soin

chefen för civildepartementet framlagt i proposition (nr 160/1963) angående

statstjänstemännens sjuklöne- och semesterförmåner in. in. Förslaget avsåg

tillskapande av ett centralt organ för personalvårdsarbetet. I propositionen

anfördes bl. a. att arbetet borde inriktas på att genom rådgivning till myndigheter

och enskilda anställda och genom andra positiva åtgärder minska

anpassningssvårigheterna. Åtgärder av sådan art borde kombineras med

medicinsk rådgivning och till det centrala organet borde knytas läkare och

sjuksköterskor samt annan personal med personalvårdande uppgifter i

övrigt. Arbetet borde vara av försökskaraktär intill dess erfarenheter vunnits

om hur personalvårdsarbetet borde ordnas organisatoriskt.

Utskottet ansåg att riksdagens ställningstagande till ovannämnda förslag

borde avvaktas innan ytterligare åtgärder i motionernas syfte ifrågasattes

och avstyrkte motionerna, vilka icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen godkände sedermera det i propositionen nr 160/1963 framlagda

förslaget.

Som framgår av uppgift under toltte huvudtiteln i årets statsverksproposition

har personalvårdsarbete i enlighet med förslaget igångsatts under

hösten 1963. Ett särskilt organ, statens personalvårdsnämnd, har tillsatts

för att leda arbetet och avge förslag om den framtida organisatoriska utformningen

av detsamma.

Utskottet vill härtill foga att i nämnden ingår statstjänstemän samt representanter

för Statstjänarkartellen och TCO. Enligt vad utskottet erfarit har

nämnden vidare anställt, förutom personalkonsulenter, en förtroendeläkare

som samarbetar med verkens läkare och som, sedan nämnden numera erhållit

egna lokaler, har regelbunden mottagning, samt en sköterska.

I motionerna hemställes om utredning dels av frågan om försöksverksamhet

vid vissa enheter inom den statliga sektorn avseende överförande av

arbetsvetenskapliga forskningsresultat till praktisk tillämpning i arbetslivet,

dels av frågan om upplysnings- och rådgivningsverksamhet i syfte att

förbättra personalvård och psykohygieniska betingelser i arbetslivet.

Såvitt utskottet kunnat bedöma torde de av statsmakterna vidtagna åtgärderna

kunna verksamt bidraga till eu förbättring av personalvården. I den

Provning av frågor om utveckling och samordning inom personalvården som

ankommer på nämnden ingår även spörsmålen såväl beträffande omsättande

i praktiken av arbetsvetenskapliga forskningsresultat som beträffande effektiv

informations- och rådgivningsverksamhet. Det skall också beaktas att det

nu pågående arbetets klart angivna karaktär av försöksverksamhet innebär

att statsmakterna är beredda till de ytterligare insatser som vunna erfarenheter

kan ge anledning till.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1964 9

Vad beträffar den enskilda sektorn av arbetslivet får utskottet erinra om

att en omfattande verksamhet bedrives av bl. a. Personaladministrativa

rådet (PA-rådet), vari arbetsmarknadens huvudparter är representerade.

Rådet organiserar forskning och bedriver härjämte konsulterande och informativ

verksamhet samt mottager uppdrag att verkställa undersökningar

angående personalvården även inom statliga företag och myndigheter. Vid

undersökningarna framkomna rön och resultat publiceras fortlöpande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av de i motionerna

upptagna spörsmålen. De initiativ som tagits under den senaste tiden synes

emellertid kunna befrämja en utveckling i motionernas syfte. Utskottet finner

angeläget att hithörande frågor även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet

och att i det fortsatta utvecklingsarbetet möjligheterna till

samarbete mellan statliga och enskilda organ på området tillvaratages, så att

erhållna resultat kan komma arbetslivet inom både den statliga och den

enskilda sektorn till godo och att i motionerna anförda synpunkter härvid

blir beaktade. Utskottet förutsätter att så kommer att ske.

Enligt utskottets mening kan motionerna anses i väsentlig mån besvarade

med vad ovan anförts och någon skrivelse i ämnet till Kungl. Maj :t synes

f. n. icke erforderlig, varför utskottet hemställer,

att de likalydande motionerna I: 633 och II: 776 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Schött,

Sörlin, Söderberg*, Nils-Eric Gustafsson*, Hellebladh, Tage Johansson,

Svanström, fru Hamrin-Thorell*, herrar Wallmark och Kilsmo*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Carlsson i Huskvarna*, Dickson, fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv*,

fru Thunvall, herr Larsson i Borrby, fru Hörnlund*, herr Magnusson i

Nennesholm och fru Forsling.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.