Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om att en utredning tillsättes med uppgift att 1. förutsättningslöst utreda konsultarvodenas roll inom byggnadskostnaderna, varvid såväl bostadsbyggandet som annan byggnadsoch planeringsverksamhet uppmärksammas, och att 2. framlägga förslag till de åtgärder som utredningen kan ge anledning till.
1964-11-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1964:50, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om att en utredning tillsättes med uppgift att 1. förutsättningslöst utreda konsultarvodenas roll inom byggnadskostnaderna, varvid såväl bostadsbyggandet som annan byggnadsoch planeringsverksamhet uppmärksammas, och att 2. framlägga förslag till de åtgärder som utredningen kan ge anledning till.
Dokumentets text
Nr 50—51 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1061
1
Nr 50
Utlåtande i anledning au väckta motioner angående konsultarvodenas
inverkan på byggnadskostnaderna.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1: 11U av herrar Tage Johansson in. fl. och II: 216 av herr Haglund m. fl.
föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om att en utredning
tillsättes med uppgift att
1. förutsättningslöst utreda konsultarvodenas roll inom byggnadskostnaderna,
varvid såväl bostadsbyggandet som annan byggnads- och planeringsverksamhet
uppmärksammas, och att
2. framlägga förslag till de åtgärder som utredningen kan ge anledning till.
I motionerna anföres, att rationaliseringarna inom byggnadsverksamheten
varit betydande men att man icke nått de besparingar man kunnat hoppas
på. Det finns därför anledning att från samhällets sida följa kostnadsutvecklingen
på området, varvid bl. a. projekteringskostnaderna bör uppmärksammas.
Taxorna för projekteringsarbetena fastställes av respektive
konsulters huvudorganisationer. Förhållandena har lett till stora inkomster
för de privata konsultfirmorna, med löner som omöjliggör för exempelvis
kommunerna att konkurrera.
Möjligheterna att använda standardritningar bör uppmärksammas. I
många fall förefaller det sannolikt, att hela byggnaden icke behövde omritas
utan att en standardritning kunde komma till användning.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 174.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från statens pris- och
kartellnämnd, bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet,
Svenska stadsförbundet, Svenska byggnadsarbetareförbundet och
Svenska konsulterande ingenjörers förening.
Pris- och kartellnämnden erinrar om den redogörelse nämnden i sitt yttrande
över vissa vid 1963 års riksdag väckta motioner om kostnadsutvecklingen
och konkurrensförhållandena inom byggnadsbranschen lämnat
angående de undersökningar nämnden utfört rörande konkurrensförhållanden
in. in. inom byggnadsmaterielindustrien.
Redan i januari 1957 inledde nämnden en undersökning rörande de rådgivande
arkitekternas system för arvodeslieräkningar. Sedan Kungl. Maj :t
i februari samma år fastställt regler för beräkning av arkitektarvoden vid
statliga byggnadsföretag, ansåg emellertid nämnden skäl icke föreligga för
ytterligare utredning. Under senare delen av år 1963 upptog emellertid
1—B i han g till riksdagens protokoll 106U. 11 sand. Nr 50—51
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 196b
nämnden på nytt konkurrensförhållandena inom förevarande område till
granskning. Sedan materialet sammanställts kommer att övervägas, huruvida
gällande bestämmelser rörande debitering av konsultarvoden avseende
icke blott arkitektverksamhet utan även rådgivande ingenjörsverksamhet är
av natur att skola införas i kartellregistret. Nämnden anför vidare bl. a. följande.
De normer, riktlinjer och taxor, som närmast komma att prövas av nämnden
äro Allmänna arvodesnormer för rådgivande ingenjörs- och arkitektverksamhet,
Specialtaxa för värme-, ventilations- och sanitetsteknik, Specialtaxa
för elektroteknik, Riktlinjer för förhandsuppskattning av projekteringskostnader
för uppdrag rörande husbyggnad, Riktlinjer för förhandsuppskattning
av projekteringskostnader för uppdrag rörande vattenförsörjning
och avlopp, Svensk Arkitekttaxa med två komplement, Svensk
Möbel- och Inredningstaxa, Svenska Inredningsarkitekters Riksförbunds
arvodestaxa samt Svensk Trädgårdsarkitekttaxa.
Härtill kommer att ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor i skrivelse
till nämnden den 31 januari innevarande år hemställt om skyndsam utredning
för bedömande av frågan, huruvida detta arvodessystem kan anses
medföra sådan ur allmän synpunkt skadlig verkan, som avses i 5 § konkurrensbegränsningslagen.
Denna utredning kommer att igångsättas så snart
den nyss nämnda granskningen av det insamlade taxematerialet slutförts.
Slutligen må nämnas, att förberedelser för en utvidgad utredningsverksamhet
på byggnads- och byggnadsmaterialområdet sedan en tid pågår
inom nämnden. Genom denna torde ytterligare material erhållas för en bedömning
av ifrågavarande kostnadsposters betydelse för utvecklingen av
byggnadskostnaderna.
Utskottet vill härtill foga, att det nämnda förberedelsearbetet numera resulterat
i att nämnden i skrivelse till chefen för handelsdepartementet den
1 oktober 1964 hemställt om medel för en utvidgad undersökning rörande
byggnadsbranschen.
Nämnden lämnar i skrivelsen uppgifter om sin hittillsvarande utredningsverksamhet
och sina planer på en fortsatt utredning, varom anföres bl. a.
följande.
Utredningens syfte skall vara att söka belysa förhållandena på området
och att skapa eu sammanhängande bild av fakta och orsakssammanhang
inom hela såväl byggnads- som anläggningsindustrin. Det gäller att
söka inringa de väsentligaste faktorerna som bestämmer kostnads- och
prisutvecklingen inom byggandet samt att studera industrialiseringens nuvarande
omfattning och de tekniska och organisatoriska förutsättningarna
för dess framtida utveckling. Uppgiften kommer därför inte att begränsas
till ett studium av konkurrensbegränsande avtal inom byggnadsbranschen.
På grund av uppgiftens storleksordning är det nödvändigt att låta utredningen
få formen av ett antal avgränsade undersökningar från vilka sedan
eventuellt kan dragas mer generella och sammanfattande slutsatser.
Nämnden redogör för programmet för undersökningarna, vilket innefattar
prövning bl. a. av frågor rörande konsulterna samt anför vidare:
Utredningen beräknas kunna genomföras under en tid av två år. Det
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 196b 3
förutsattes att pris- och kartellnämnden samtidigt fullföljer sitt utredningsarbete
rörande pris- och konkurrensförhållandena beträffande vissa byggnadsmaterial
ävensom den förut nämnda undersökningen av arkitekt- och
konsultarvodena.
Bostadsstgrelsen säger sig anse en rationalisering av konsulternas arbete
eftersträvansvärd. Beträffande typritningar anför styrelsen att dess typritningsverksamhet
angående småhus är ett uttryck för en strävan i den
riktning motionärerna åsyftar. Speciella anvisningar av byggherren hindrar
emellertid ibland önskvärd typisering. Konsultarvodena utgör otvivelaktigt
en icke obetydlig del av produktionskostnaderna, men effekten är så svårbedömbar,
att det skulle kräva en allsidig utredning om de totala kostnadssammanhangen
i byggprocessen. Styrelsen anser det därför icke meningsfyllt
att utreda enbart arvodestaxorna. Däremot vore det önskvärt med en
utbyggnad av kapaciteten för utbildning av ifrågavarande konsultkategori
samt en förbättrad information om de fördelar som kan erhållas genom
en rationell projektering med utnyttjande av typritningar.
Byggnadsstyrelsen anför, att byggnadskostnaderna relatBt sett icke undergått
några större förändringar de senaste tio åren. Konsultkostnaderna kan
uppskattas till i genomsnitt 9—10 % av byggnadskostnaderna. Projekteringskostnaderna
är för bostäder betydligt lägre än för statliga byggnader.
Konsultarvodena beräknas antingen i förhållande till byggnadsvolymen
enligt den s. k. volymtaxan, vilket är normalt vid byggande för statens behov
eller ock, som oftast är fallet på den privata marknaden, med viss procent
på byggnadskostnaderna enligt arkitektförbundets taxa. För byggnadskonstruktörer
jämte VVS- och elkonsulenter beräknas ersättningen
vanligen enligt bok- och räkningsprincipen, vilken innebär ersättning för
löner för teknisk personal, ökad med viss procent för allmänna omkostnader
och vinst.
Inom styrelsen tillsattes på hösten 1963 en arbetsgrupp för att söka skapa
gemensamma normer för konsultarvodena.
Styrelsen anför att enligt dess erfarenhet den avgörande faktorn inte är
taxornas utformning utan beställarens dirigering av konsulternas verksamhet.
Emellertid är de i motionerna berörda frågorna enligt styrelsens
mening icke särskilt väl lämpade för en sedvanlig offentlig utredning. Det
är i stället byggforskningen och en utökad byggstandardisering som fortlöpande
bör åstadkomma resultat.
Kommunförbundet säger sig ha ägnat de berörda frågorna betydande
uppmärksamhet, vilket tagit sig uttryck dels i allmän rådgivning om avtal
med konsulter och dels i kraftfulla initiativ för tillskapande av en under
direkt kommunalt inflytande och insyn arbetande konsultorganisation. De
tre kommunförbunden har dessutom i samarbete med vissa statliga myndigheter
och affärsdrivande verk inlett ett utredningsarbete, som avses resultera
i vissa normerande föreskrifter beträffande avtalsförhållandet mellan
1*—B ihan g till riksdagens protokoll 196b. II sand. AV 50 -51
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1961
konsult och uppdragsgivare. Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor har
dessutom hos pris- och kartellnämnden hemställt om undersökning av
konsultbranschen.
Kommunförbundet anser därför utredning i nuvarande läge icke påkallad.
Stadsförbundet säger sig till stora delar instämma med motionärerna och
att i och för sig intet finns att erinra mot en utredning. Förbundet hänvisar
likaledes till inrättandet av Kommunernas konsultbyrå och till de påbörjade
överläggningarna om normer för avtal om konsultuppdrag samt till näringsfrihetsombudsmannens
ovan berörda hemställan.
Om särskild utredning skall verkställas, bör t. ex. institutet för byggnadsforskning
kunna göra den.
Byggnadsarbetareförbundet anför, att byggföretagen själva borde fullgöra
de uppgifter som nu sköts av konsulter. Om byggandet blir mera enhetligt,
kommer konsulternas betydelse att minskas. Förbundet hänvisar
emellertid också till näringsfrilietsombudsmannens framställning och anser
att pris- och kartellnämndens utredning bör avvaktas innan ytterligare
åtgärder vidtages.
Konsulterande ingenjörers förbund anför, att den genomsnittliga projekteringskostnaden
för bostadsbyggnader uppgår till omkring 3 %. De konsulterande
ingenjörerna beräknar sina arvoden enligt »bok och räkning»,
d. v. s. till självkostnaden ökad med 10 å 15 % för vinst och risk. Arkitekterna
följer i regel den statliga volymtaxan. Förbundet hänvisar till att prisoch
kartellnämnden igångsatt en undersökning i frågan. Det finnes därför
icke fog för den föreslagna utredningen.
Utskottet
Den i motionerna berörda frågan om byggnadskostnadernas utveckling
och om åtgärder för att giva konsumenterna större del av rationaliseringsvinsterna
i byggnadsbranschen behandlades av utskottet vid 1963 års höstriksdag
med anledning av motioner angående konkurrensförhållandena
inom branschen. I sitt utlåtande (nr 38/1963) över motionerna hänvisade
utskottet främst till den undersökningsverksamhet på området som bedrevs
av statens pris- och kartellnämnd och fann motionerna icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottets förslag godkändes av riksdagen.
Den i förevarande motioner upptagna frågan om konsultarvodena förtjänar
även enligt utskottets mening stort beaktande då kostnaderna för
projekteringsarbetena synes spela en icke oväsentlig roll för de totala byggkostnaderna.
Att förhållandena på detta område icke är tillfredsställande
ordnade torde också i viss mån framgå av den uppmärksamhet som nu ägnas
hithörande spörsmål. Utskottet vill i detta hänseende erinra om den inom
byggnadsstyrelsen förra hösten tillsatta arbetsgruppen, som har till uppgift
att söka skapa gemensamma normer för konsultarvoden. Vidare har kom
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 196b 5
munförbundet startat en allmän rådgivning om avtal med konsulter och
driver en under direkt kommunalt inflytande och insyn arbetande konsultorganisation
av betydande omfattning. Förbunden har vidare i samarbete
med statliga myndigheter inlett utredningsarbete för att söka åstadkomma
normerande föreskrifter för avtal mellan konsulterna och deras uppdragsgivare.
Av stor betydelse i detta sammanhang synes även ett av pris- och
kartellnämnden taget initiativ kunna bli. Nämnden har nämligen, i skrivelse
till chefen för handelsdepartementet den 1 oktober 1964, således efter det
motionerna väcktes, under åberopande bl. a. av vissa av allmänna beredningsutskottet
i ovannämnda utlåtande gjorda uttalanden, hemställt om
medel för en avsevärd utvidgning av sin utredningsverksamhet beträffande
förhållandena inom byggnadsbransch^!. I det för utredningsverksamheten
angivna programmet har upptagits bl. a. undersökning beträffande användandet
av konsulter. Vidare kommer enligt vad utskottet erfarit en offentlig
utredning att tillkallas med uppgift att undersöka möjligheterna till en ökad
industrialisering m. m. inom byggnadsverksamheten. Även i detta sammanhang
torde frågor berörande konsultverksamheten aktualiseras.
Det är enligt utskottets mening angeläget att det i motionerna upptagna
spörsmålet blir ingående undersökt. Då emellertid en sådan prövning nu
synes komma till stånd finner sig utskottet böra hemställa,
att de likalydande motionerna I: 174 och II: 216 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 17 november 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Carl Albert Anderson*, Möller, Schött*,
Sörlin, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson, Enarsson, Tage Johansson, fru
Olsson, herrar Hedlund och Kilsmo*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna, fru Jäderberg*, herrar Nilsson i Bästekille,
Lundmark, Haglund, Börjesson i Glömminge*, Rask*, Edlund och Magnusson
i Nenncsholm*.
# Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.