Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.

1964-11-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:57, Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande ungdomens situation i dagens samhälle.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

3

Nr 57

Utlåtande i anledning av väckta motioner om forskning rörande

ungdomens situation i dagens samhälle.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 625 av herr Bengtson m. fl. och II: 770 av herr Hedlund m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att Kungl. Maj :t må

föranstalta om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig forskning

om ungdomens situation i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.

I motionerna anföres, att samhället undergår en snabb utveckling, vilket

bl. a. medfört att uppfostringsfrågorna nu är av en helt annan natur än

förr. Slitningar mellan generationerna uppstår. Ungdomen själv befinner

sig i en helt ny situation, bl. a. genom den stora omflyttningsprocess som

pågår. Ungdomen kan ej få det stöd från föräldrarna den behöver, och föräldrarna

vet mycket litet om de problem som möter ungdomen i den nya

miljön. Allt fler ungdomar går nu i skolor med heldagsundervisning, och de

problem som därvid uppkommer vet de flesta föräldrar icke mycket om.

Massmedia som TV påverkar ungdomen, men man vet föga om de konfliktsituationer

detta kan medföra gentemot den gamla familjens normer. Giftermål

mellan individer med olika beteendemönster ökar, men vad detta

betyder för uppfostran känner man föga till.

Från samhällets sida görs mycket för att korrigera och återanpassa, men

den förebyggande verksamheten har betraktats med stark skepsis. Att motivera

stödet åt ungdomsverksamheten enbart med att denna skall motverka

asocialitet är dock alltför snävt och förlegat. Det är mer betydelsefullt

än någonsin att ungdomen ges en fostran till kritiskt värderande,

självständigt tänkande individer. Speciellt inom föreningslivet ges möjligheter

härtill. Samhällets stöd i detta sammanhang är troligen alltför ringa.

Ungdomsfostran bör ses som en friskvård. Det ligger emellertid alltför mycket

av »tro» bakom de åtgärder som vidtages. En forskning om ungdomens

situation i dagens samhälle borde avsevärt underlätta ställningstagandena

och ge samhällsinsatserna en bättre inriktning och omfattning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion It: 770.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från socialstyrelsen och

sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Socialstgrelsen hänvisar till 1962 års ungdomsutredning och direktiven

för denna. I sitt betänkande I har utredningen anfört, att utredningsarbetet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

kräver ingående studier och undersökningar och att dessa undersökningar,

vilkas utgångspunkt är det nuvarande ungdomsarbetet, anses böra inriktas

på sociologiska, socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och pedagogiska

frågeställningar. En undersökning av hela ungdomsarbetet har dock

ansetts bli omfattande och dyrbar. Man kommer därför att för närvarande

begränsa kartläggningen. Som delfrågor i den aktuella undersökningen anges

bland annat urbaniseringen, kontakten mellan generationerna och förhållandet

mellan de skilda generationernas attityder och värderingar. Viss

forskning har således redan påbörjats.

Styrelsen anför vidare, att en ingående kännedom om ungdomens situation

i samhället är en av förutsättningarna för att det allmännas åtgärder

för ungdomens vård och fostran skall vinna önskad effektivitet. Även om

resultatet av den önskade forskningen kan komma all ungdom till godo,

bör det kanske dock främst kunna utnyttjas på den förebyggande vårdens

område. Sålunda skulle dessa rön kunna tillvaratagas såväl för olika praktiska

åtgärder inom den förebyggande barna- och ungdomsvård, vilken i

nuvarande barnavårdslag anförtrotts kommunerna, som i den upplysningsverksamhet

i ungdomsfrågor, vilken bedrives av statens ungdomsråd och

organisationerna. Ehuru det forskningsarbete, som redan äger rum, delvis

berör de i motionen angivna frågeställningarna, anser socialstyrelsen det

därför värdefullt, om ramen för forskningsarbetet skulle kunna vidgas.

Detta forskningsarbete bör kunna samordnas med de undersökningar, som

1962 års ungdomsutredning tagit initiativ till. Direktiven för utredningen

bör kunna vidgas i anslutning till vad i motionerna anförts.

Sociologiska institutionen anför, att särskilt ungdomarnas

attitydbildning under pubertet och adolescens bör göras till föremål för

systematiska studier. Framför allt bör intresse ägnas åt de små organiserade

grupperna bland ungdomen. Institutionen lämnar vidare uppgifter om forskning

som redan pågår vid institutionen dels i samarbete med statens institut

för byggnadsforskning om ungdomens miljöbetingelser och dels med skolöverstyrelsen

i fråga om ungdomsarbetets metodik. Det behövs emellertid

en akademisk lärostol i socialekologi.

Institutionen framhåller avslutningsvis att motionerna avser att skapa en

grundval för samhällsåtgärderna till förmån för ungdomens medborgarfostran

genom att utnyttja de små, organiserade grupperna. Motionärerna vill

denna väg säkra ungdomens anslutning till samhällets normer och dess

träning i demokratiska samarbetsformer. Någon bättre väg till detta mål

känner forskningen ej.

L t skotte t

I motionsyrkandet hemställes om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig

forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 är 196b 5

Motionärerna synes förmena att samhällets stöd till ungdomsverksamheten

är alltför ensidigt inriktat på strävandena att motverka asocialitet. Även

den välanpassade ungdomens problem bör ägnas uppmärksamhet, och målet

härvidlag bör vara en fostran av ungdomen inom hem, skola och föreningsliv

till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer. En

forskning om ungdomens situation kräves för att samhällets insatser skall

få den rätta nivåriktningen och omfattningen.

Utskottet anser de i motionerna berörda frågorna värda stort beaktande.

Såvitt utskottet kunnat finna är emellertid problemen för ungdomen i stort

och således icke endast för den missanpassade ungdomen i stor utsträckning

redan uppmärksammade i den praktiska ungdomsverksamheten, inom

forskningen och vid målsättningen för samhällets aktivitet på skilda områden.

Utskottet vill som exempel på nyss antydda förhållanden hänvisa till de

aktioner för upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor in. in. i syfte att

främja ungdomens anpassning i samhället som igångsatts enligt förslag av

statens ungdomsråd. Verksamheten riktar sig till föräldrarna och har till

syfte att göra dessa medvetna om sitt föräldraansvar. Rådet har i uppdrag

att taga behövliga initiativ för en intensifiering av detta arbete. Utskottet

vill framhålla att upplysningsverksamheten är avsedd att nå föräldrar i gemen

och icke endast dem som har barn med anpassningssvårigheter.

Utskottet vill i övrigt med anledning av vad motionärerna anfört beträffande

ungdomsarbetets inriktning endast erinra om följande, av föredragande

departementschefen i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln

gjorda, av riksdagen godkända uttalande. Departementschefen anför

i fråga om formerna för statsbidrag till ungdomsorganisationerna och

efter anmälan av ett av 1962 års ungdomsutredning avgivet betänkande om

stöd åt ungdomsorganisationernas centrala verksamhet (SOU 1963:67)

bl. a. följande:

Det måste också från samhällets synpunkt anses vara mindre tillfredsställande

att endast stimulera ungdomsorganisationernas ungdomsfostrande

och mot olika slag av missanpassning förebyggande verksamhet och bortse

från den mycket betydelsefulla samhällsfostrande och personlighetsutvecklande

uppgift som ungdomsorganisationerna fyller, .lag delar därför helt

utredningens uppfattning att tiden nu är mogen för att målsättningen för

samhällets stöd till ungdomsorganisationerna vidgas till att omfatta såväl

deras samhällsfostrande och idéinriktade verksamhet som deras allmänt

ungdomsfrämjande arbete.

I den pågående omdaningen av vårt skolväsende bär statsmakterna vid

olika tillfällen starkt betonat skolans personlighetsutvecklande uppgift

inom alla skolformer och angivit denna som eu av de grundläggande principerna

i det nya skolväsendet. 1 den nu för riksdagen framlagda propositionen

nr 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna m. m. anför

föredragande departementschefen härom hl. a. följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1964

Denna grundsyn bör komma till klart uttryck i läroplanens målsältningsavsnitt

under beaktande av de för det gymnasiala åldersstadiet speciella förhållandena.

En sådan målsättning för skolundervisningen, som f. ö. är intagen i skollagen,

ligger uppenbarligen helt i linje med motionärernas önskemål om

en fostran av ungdomar till kritiskt värderande, självständigt tänkande individer.

Vad beträffar den i motionsyrkandet upptagna frågan om behovet av

forskning angående ungdomens situation i dagens samhälle må framhållas

att, såvitt utskottet kunnat finna, sådan forskning redan bedrives i icke

obetydlig omfattning och att förslag beträffande ytterligare forskningsuppgifter

föreligger. Utskottet vill erinra om exempelvis den uppmärksamhet

1962 års ungdomsutredning ägnat dessa frågor. Utredningen har i ovannämnda

betänkande (SOU 1963: 67) lämnat en redogörelse för verkställda,

pågående och planerade undersökningar på detta område. Det anges sammanfattningsvis

att undersökningsarbetet måste inriktas på sociologiska,

socialpsykologiska, personlighetspsykologiska och pedagogiska frågor.

Utskottet anser sig icke ha anledning att gå närmare in på de mångsidiga

forskningsuppgifter som berörts i ungdomsutredningens betänkande

men vill fästa uppmärksamheten på ett par utredningar som publicerats

nyligen och efter det att motionerna väckts och remissbehandlats. Utskottet

åsyftar härmed undersökningarna »222 stockholmspojkar» och »Självdeklareiad

brottslighet bland skolbarn i Stockholm». Den förstnämnda undersökningen

innefattar djuplodande intervjuer med ett stort antal stockholmsfamiljer

och tar därvid upp frågor som berör exempelvis skoldisciplin,

kulturmiljö och kriminalitet m. m. Den senare undersökningen har genom

en anonym enkätundersökning bland skolbarn ingående belyst relationen

mellan de förment laglydigas och de registrerade lagöverträdarnas kriminella

belastning. Av inte minst betydelse är att undersökningarna innehåller

många uppslag till fortsatt forskning. Utskottet vill understryka vikten

av att sådana uppslag tillvaratages och förutsätter att så kommer att ske.

Utskottet anser det med fog kunna hävdas att såväl eu stor del av de i

ungdomsutredningens betänkande omförmälda forskningsuppgifterna som

de båda sistnämnda undersökningarna ingalunda gäller enbart den missanpassade

ungdomens problem utan avser frågor av största betydelse för

hela vår ungdom. Det kan också förutsättas att de riktlinjer för ungdomsarbetet

som innefattas i det ovan återgivna uttalandet i statsverkspropositionen

blir vägledande även för forskningsarbetet.

Det må avslutningsvis framhållas att utskottet icke underskattar vikten

av de synpunkter på ungdomsproblemen och på arbetet inom ungdomsverksamheten

som anförts i motionerna. Det synes emellertid utskottet som om

motionärernas önskemål redan vore i väsentlig utsträckning tillgodosedda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1964 7

Utskottet finner därför icke anledning föreslå något riksdagens initiativ

med anledning av motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 625 och II: 770 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

Samma som under utlåtande nr 56.

Reservation

av fru Olsson samt herrar Carlsson i Huskvarna, Börjesson i Glömminge

och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett att utskottet bort anföra och

yrka följande:

I motionsyrkandet hemställes om åtgärder för en grundläggande och kontinuerlig

forskning om ungdomens situation i dagens samhälle.

Motionärerna pekar på den situation som dagens ungdom befinner sig i.

De snabba förändringarna har försatt ungdomen i en situation som är väsentligt

olik den, som den nuvarande föräldragenerationen upplevde i sin

barndom och ungdom. De stora problem som strukturomvandlingen och befolkningsomflyttningen

förorsakar ungdomen bör uppmärksammas.

Stora krav ställs på den fostran till goda samhällsmedborgare, som måste

vara målet för hem, skola och föreningsliv. Motionärerna pekar också på

de stora insatser som samhället gör för att korrigera och återanpassa ungdom

och för att förebygga brott. Den mot brott och asocialitet riktade, förebyggande

verksamheten är som motionärerna framhåller både billig och

effektiv.

Utskottet stöder motionärernas mening att en positiv ungdomspolitik

måste föras. Målet för ungdomsverksamheten får inte begränsas till att motverka

asocialitet. Den uppfattning om ungdomsfostran såsom en friskvård

som motionärerna framför delas av utskottet.

De ställningstaganden som görs när samhällets insatser skall utformas

måste ha en grundläggande forskning som bakgrund. Genom en grundlig

forskning skulle man kunna skapa underlag för eu genomtänkt och konsekvent

utformning av samhällets samlade insatser för ungdomen.

I det remissvar som socialstyrelsen lämnat påpekas att viss forskning redan

påbörjats. Socialstyrelsen anför att, ehuru det forskningsarbete som

redan äger rum delvis berör de i motionerna angivna frågeställningarna,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 196b

vore det likväl värdefullt om ramen för forskningsarbetet skulle kunna

vidgas.

Från sociologiska institutionen har anförts att särskilt ungdomarnas

attitydbildning under pubertet och adolescens bör göras till föremål för

systematiska studier. Det krav som institutionen framför om en akademisk

lärostol i socialekologi bör allvarligt övervägas.

Utskottet är medvetet om det goda syfte och det värde som finns i statens

ungdomsråds föräldraupplysningskampanj och andra liknande kampanjer.

För att flera vittsyftande åtgärder skall kunna vidtagas behöver samhället

ha en grundläggande forskning om ungdomens situation i dagens

samhälle.

1962 års ungdomsutredning tangerar i en del av sina undersökningar de

i motionerna berörda problemen och har hittills lagt fram vissa undersökningar.

De uppslag till forskning som kan komma från sådana undersökningar

bör tillvaratagas och placeras in i ett större forskningsprogram om

ungdomens situation.

De direktiv som ungdomsutredningen fått täcker emellertid inte de i motionerna

framförda synpunkterna, varför en grundläggande och kontinuerlig

forskning om ungdomens situation i dagens samhälle är nödvändig och

önskvärd.

Under åberopande av det ovan framförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 625 och II: 770 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

att Kungl. Maj :t föranstaltar om åtgärder för en grundläggande

och kontinuerlig forskning om ungdomens situation

i dagens samhälle i det syfte som angivits i motionerna.

ESSELTE AB, STHLM 64

414915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.