Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.
1964-12-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1964:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.
Dokumentets text
Nr 59—60 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1964
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 356 av herr Lundström m. fl. och II: 417 av herr Ohlin m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla oan utredning angående
snar upprustning av alkoholforskningen, varvid en fullständig plan
för denna upprustning bör utarbetas (innehållande bl. a. förslag till inrättande
av ett forskningsställe även utom stockholmsregionen såsom alternativ)
och erforderlig kostnadsberäkning verkställas.
I motionerna framhålles, att samhällets åtgärder för att bekämpa alkoholmissbruket
präglas av betydande osäkerhet. Kausalitetsfrågorna är relativt
litet utforskade, vilket är beklagligt, enär alkoholskadorna utgör en
allvarlig ekonomisk och social belastning på samhället. De viktiga socialpsykologiska
och sociologiska synpunkterna i forskningsarbetet är otillräckligt
tillgodosedda. Alkoholforskningen vid karolinska institutets alkoholklinik
är värdefull men av typen grundforskning och icke alls inriktad
på målforskning. Det behövs forskarlag med företrädare för olika vetenskaper.
En brett upplagd grund- och målforskning rörande alkoholismens orsaker
och behandling är angelägen, och tillräckliga ekonomiska resurser måste
ställas till förfogande. En noggrann plan för upprustning av alkoholforskningen
måste utarbetas. Den bör gå ut på en rikt differentierad forskningsverksamhet.
Som exempel på hur alkoholforskning kan organiseras och
bedrivas kan Stiftelsen för alkoholforskning i Finland tjäna. Man bör överväga
två olika forskningsställen, ett i stockholmsregionen och ett i t. ex.
Göteborg.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 417.
Den till medicinska forskningsrådet knutna nämnden för alkoholforskning
har avgivit en berättelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/64,
vilken som bilaga är fogad till utlåtandet.
Utskottet
I motionerna hemställes om en utredning angående upprustning av alkoholforskningen,
innefattande en fullständig plan för sådan upprustning,
vari bör ingå bl. a. förslag om inrättande av ett forskningsställe även utanför
stockholmsregionen.
Il ihan g till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 59—60
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i
Motionärerna anför kritiska synpunkter på det statliga stödet till forskningsverksamheten
och framhåller bl. a. att verksamheten huvudsakligen
varit inriktad på grundforskning medan målforskningen, även benämnd åtgärdsforskningen,
är ett försummat område.
Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling ett antal i motioner
väckta frågor angående åtgärder mot alkoholmissbruk, däribland spörsmål
angående forskning beträffande behandling av alkoholskadade m. m. I sitt
utlåtande över motionerna (nr 46/1962) underströk utskottet vikten av att
strävandena att vetenskapligt klarlägga orsakerna till alkoholism och att
finna de rätta behandlingsmetoderna finge ett kraftigt stöd från det allmännas
sida. Utskottet ansåg emellertid att vad som härvidlag främst krävdes
icke vore en utredning utan fastmera att forskningen erhölle tillräckliga
personella och ekonomiska resurser.
Statsmakterna bör vara beredda till betydande ansträngningar när det
gäller att åstadkomma en alkoholforskning, som i större utsträckning än
hittills varit möjligt kan taga upp sådana spörsmål som rör orsakerna till
och möjligheterna att förebygga alkoholism. Även forskningen beträffande
behandlingsmetoder o. d. bör ägnas uppmärksamhet.
Planläggningen och samordningen av samt utdelandet av medel till medicinskt
forskningsarbete omhänderhas av statens medicinska forskningsråd.
Inom rådet finnes en särskild nämnd för alkoholforskningen, vilken har att
bereda och för rådet framlägga förslag i hithörande frågor. Nämndens
redogörelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/1964 är som bilaga
fogad till detta utlåtande.
I redogörelsen uttalas bl. a. att nämnden ansett sig kunna iakttaga att
intresset för forskning inom alkoholfrågans område är i starkt stigande.
Rådet har kunnat öka sin anslagsverksamhet. Utskottet vill erinra om att
motionärerna hävdat, att de medel som av rådet beviljats för alkoholforskning
under de senaste budgetåren skulle understiga 150 000 kronor per år.
I själva verket har de utdelade medlen för de tre senast förflutna budgetåren
utgjort respektive 200 000, 225 000 och 275 900 kronor. Härtill kommer att
budgetåret 1963/64 ytterligare 69 000 kronor utdelats ur de medel rådet
disponerar för budgetåret 1964/65. För sistnämnda budgetår har nämnden
hemställt att få disponera 390 000 kronor. Enligt vad utskottet erfarit är
förutsättningarna för en välvillig behandling inom rådet av framlagda
önskemål om medel till forskningsprojekt särskilt goda i fråga om alkoholforskningen.
Utskottet finner det således kunna konstateras att medelsanvisningen
till alkoholforskningen undergått en i och för sig glädjande utveckling.
Motionärerna har emellertid särskilt betonat bristen på differentiering i
forskningsverksamheten och att behovet av forskning genom forskarlag,
bestående av företrädare för flera vetenskapliga ämnen, är dåligt tillgodosett.
Alkoholforskningsnämnden har också givit uttryck åt uppfattningen att
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196å 3
forskningen om alkoholsjukdomarna med alla dess medicinska samt sociala
och ekonomiska konsekvenser alltför litet uppmärksammats i förhållande
till sin betydelse. Den kliniska forskningen bör således upprustas.
Nämnden säger sig ha kännedom om ett flertal forskningsprojekt på detta
fält som kan bli aktuella de närmaste åren och anser att ökade anslag bör
ställas till förfogande.
Det är även enligt utskottets mening angeläget att uppslag till åtgärdsforskning
tillvaratages. Såvitt utskottet kunnat bedöma har ett betydelsefullt
steg i denna riktning tagits genom den verksamhet som för omkring
ett och ett halvt år sedan igångsattes vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Där bedrives nu på initiativ av medicinska forskningsrådet forskning i samarbete
mellan ett forskningslaboratorium, en psykiatrisk klinik och en
medicinsk klinik samt under medverkan jämväl av samhällsvetenskapliga
forskare. Den för dessa uppgifter bildade arbetsgruppen har på senare tid
erhållit ökade resurser och utvidgat sin verksamhet. Det vore självfallet
önskvärt om verksamhet av denna art kunde initieras även på andra håll.
En grundläggande förutsättning härför synes emellertid vara att ett tillräckligt
antal vårdplatser på välutrustade sjukhusavdelningar står till förfogande.
Frågorna härom torde få prövas i annat sammanhang men utskottet
vill framhålla att medicinska forskningsrådet uppmärksammat här
antydda förhållanden. Motionärernas förslag om ett forskningsställe utom
stockholmsregionen torde få prövas med beaktande av de personella och
ekonomiska resurserna på sjukhusvårdens område.
Av vad alkoholforskningsnämnden uttalat framgår otvetydigt att de
spörsmål som upptagits i motionerna äger stor aktualitet i nämndens och
medicinska forskningsrådets planerande och samordnande verksamhet och
att olika forskningsprojekt på alkoholforskningens område kan påräkna stöd
från rådets sida. Utskottet förutsätter att alkoholforskningsnämnden och
rådet även i fortsättningen ägnar förevarande frågor stor uppmärksamhet
och hos Kungl. Maj :t göra framställningar om de anslag och om de åtgärder
i övrigt på detta och angränsande områden, som bedömes vara behövliga
för att åstadkomma en mångsidig och effektiv alkoholforskning och för att
omsätta forskningsresultaten i praktiska åtgärder.
Utskottet finner med hänsyn till det ovan anförda icke tillräckliga skäl
föreligga att förorda den av motionärerna föreslagna utredningen utan
hemställer,
att de likalydande motionerna I: 356 och II: 417 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 december 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
1*
Bihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 59—60
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Schött*, Sörlin, Hellebladh,
Eric Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström*, fru Hamrin-Thorell,
herrar Hedlund, Helge Karlsson, Axel Kristiansson och fru Hultell*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar
Hamrin i Kalmar, Nilsson i Bästekille, Lundmark, fröken Anderson i
Lerum, herrar Larsson i Borrby och Magnusson i Nennesholm*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Eric Gustaf Peterson och fru Hamrin-Thorell samt herrar Carlsson
i Huskvarna, Hamrin i Kalmar och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett
att utskottet bort anföra och yrka följande:
I motionerna---(= utskottet i de fem första styckena)---till
detta utlåtande.
Redogörelsen bekräftar intrycket att den av statsmedel stödda alkoholforskningen
är splittrad på en rad smärre insatser utan inbördes samband
med varandra och att en del av dessa har en utpräglat medicinskt-teoretisk
inriktning eller är av rent deskriptiv natur. Därtill kommer att i redogörelsen
till samlingsrubriken »alkoholforskning» även hänförts genomförda
projekt, som det åtminstone vid en sträng tolkning av begreppet alkoholforskning
enligt utskottets mening kan vara i viss mån tveksamt att föra
dit.
Utan att i någon mån vilja förringa värdet av de forskningsinsatser, som
ligger bakom den redovisade medelsfördelningen, vill utskottet framhålla,
att formatet på alkoholforskningen — även med beaktande av de av nämnden
för alkoholforskning exakt angivna anslagen och av den svaga tendensen
till ökning av dessa anslag — ännu är alltför blygsamt. Alkoholproblemets
samhälleliga och ekonomiska betydelse är så stor, att långt större anslag
än de som hittills utgått måste ställas till förfogande för att det skall
vara möjligt att få till stånd alkoholforskning med tillräcklig bredd, djup
och mångsidighet. Det förtjänar här erinras om de mycket betydande alkoholskatteinkomsterna,
som borde kunna giva ekonomiskt utrymme för
en dylik alkoholforskning. Först genom en sådan forskning — genom en
noggrann planläggning, väl sammanhållen och enligt sakens natur med
tvärvetenskaplig och tillräckligt specialiserad prägel omfattande jämväl
orsaks- och åtgärdsforskning — torde fast underlag för utformningen både
av samhällets vårdpolitik avseende de alkoholskadade och av olika nykterhetsfrämjande
åtgärder i övrigt kunna skapas. Strävandena till alkoholfrågans
lösning skulle jämväl bli mindre kontroversiella än de nu är på grund
av nuvarande begränsade kunskaper om dess grundfaktorer och botemedel.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196b 5
Att anslagen till alkoholforskning är otillräckliga vitsordade medicinska
forskningsrådet 1962 på följande sätt: »Statens medicinska forskningsråd
har i sina anslagsäskanden under senare år regelmässigt upptagit ökade
anslag till alkoholforskning som en viktig punkt. Genom att rådet emellertid
endast erhållit ytterst begränsade ökningar i medelstilldelning har den
upprustning av alkoholforskningens resurser, som alkoholforskningsnämnden
föreslagit, inte varit möjlig att realisera.» Anslagsökningen sedan 1962
är så liten, att den i varje fall inte motiverar ett avvisande av motionärernas
förslag om utredning av frågan om en upprustning av alkoholforskningen.
Den påbörjade alkoholforskningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm synes
på grund av sin uppläggning vara förtjänt av uppmärksamhet från
principiell synpunkt men är dock vad gäller personella och andra resurser
inte så dimensionerad, att den kan anses motsvara de anspråk man med
tanke på alkoholfrågans otillfredsställande läge har rätt att ställa på forskningsinsatser.
Möjligheten att engagera dugliga forskare, som är villiga
att satsa på denna speciella forskningsgren, saknas, så länge resurserna
till dylik långsiktig och planmässig forskning inte är större än f. n. Som
motionärerna framhållit bör vid en utredning av denna fråga även förslag
utarbetas till en fullständig plan för denna forskning.
Utskottet får således hemställa,
att riksdagen med bifall till motionerna nr 1: 356 och
II: 417 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
av frågan om en upprustning av alkoholforskningen.
6
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i
Bilaga
Till statens medicinska forskningsråd
Statens medicinska forskningsråds nämnd för alkoholforskning får härmed
inkomma med redogörelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/
64 samt framlägga synpunkter rörande anslagsbehovet inom nämndens
verksamhetsområde under de närmaste följande åren.
Anslag till forskning inom nämndens verksamhetsområde har under
budgetåret 1963/64 tilldelats forskare enligt följande.
Beviljat av rådet Forskare och forskningsprojekt: Anslag
6/5 1963 Elwin, C.-E. med. lic.
Stockholm (U 325)
Fortsatta studier över den mekanism, varigenom
etylalkohol libererar gastrin från magsäckens
antrumdel.................................. 12 000:_
Gunne, L. M. med. lic.
Danderyd (U 358)
Studier i experimentell kokainism............... 9 000: —
Ahlström, C. H. professor
Gustafsson, B. professor
Goldberg, L. professor
Stockholm (U 471)
Forskning rörande de medicinska verkningarna av
alkoholransoneringen 1963.................... 49 000: —
25/6 och 30/9 1963 Aschan, G. docent
Uppsala (U 439)
Djurexperimentella studier över alkohollägenystag
mus’
patogenes.............................. 35 000: —
30/9 och 28/10 Ideström, C-M, docent
1963 Stockholm (U 456)
Mätning av alkoholeffekten hos olika personlighetstyper.
..................................... 12 000: —
25/11 1963 Wahlström, G. Med. lic.
Uppsala (W 255)
Fortsatta undersökningar rörande tolerans och
överkänslighet mot barbiturater och alkohol hos
råtta...................................... 15 000: —
Goldberg, L. professor
Stockholm (W 313)
Fortsatta studier över interaktion mellan etanol
och CNS-aktiva farmaka..................... 48 000: —
25/11 1963 och Kiessling, K. H. docent, Stockholm
27/1 1964 Ahlström, C. J. professor, Stockholm
Lindahl, P. E. professor, Uppsala
(W 373)
Fortsatta undersökningar av etylalkoholens inverkan
på den levande organismen...............
44 676: —
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1964
7
25/6 och 25/11
1963
25/3 1964
11/5 1964
Expensanslag................................. 2 400: —
Goldberg, L. professor
Boalt, G. professor
Stockholm (W 497)
Nordisk undersökning om alkoholvanor hos vuxna
män....................................... 26 000: —
Goldberg, L. professor
Boalt, G. professor
Stockholm (W 498)
Uppföljning av nordisk undersökning om ungdomens
alkoholvanor................................ 13 825: —
Hagnell, O. med. lic.
Kaij, L. docent
Tunving, K. med. lic.
Lund (W 401)
Undersökning angående personlighetsstruktur,
förekomst av neurotiska drag, psykopati och defektdrag
hos alkoholmissbrukare.............. 9 000: —
Summa 275 901: —
Härutöver har under budgetåret anslag om sammanlagt 69 000 kronor
utdelats till alkoholforskning ur de medel, rådet kommer att disponera för
budgetåret 1964/65.
Nämnden för alkoholforskning har ett glädjande intryck av att intresset
för forskning inom alkoholfrågans område är i starkt stigande inom landet.
Rådet har också kunnat öka sin anslagsverksamhet till nämnda forskningsområde,
vilket framgår av nedanstående tabell, utvisande rådets fördelning
av medel till nämnda forskning under de tretton senaste budgetåren.
Budgetår
Reservations- anslag för medi- cinsk forskning
Anslag från råd
torsk
i kronor
et till alkohol- ning
i % av anslaget
till medicinsk
forskning
1951/52............................
1 100 000
26 253
2,4
1952/53............................
1 320 000
50 000
3,8
1953/54............................
1 500 000
50 632
3,4
1954/55............................
1 500 000
39 100
2,6
1955/56............................
2 000 000
51 410
2,6
1956/57............................
2 500 000
65 753
2,6
1957/58............................
3 125 000
43 864
1,4
1958/59............................
3 775 000
67 400
2,0
1959/60............................
4 865 000
125 000
2,5
1960/61............................
5 415 000
140 000
2,5
1961/62............................
5 915 000
200 000
3,3
1962/63............................
6 065 000
225 000
3,7
1963/64............................
7 550 000
275 900
3,7
Nämnden har under verksamhetsåret kunnat initiera värdefull forskning
inom alkoholfrågans område. Nämnden vill här särskilt peka på de undersökningar
om medicinska verkningar av fluktuationerna i alkoholkonsum
-
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196b
tionen våren 1963 till följd av en strejk inom alkoholdistributionen, som
igångsatts och genomförts under nämndens överinseenden. Dessa studier
redovisades i ett offentligt symposium fredagen den 20 mars 1964. Under
verksamhetsåret har vidare den arbetsgrupp i alkoholforskning, som nämnden
etablerat på S:t Görans sjukhus under docenten K. H. Kiesslings ledning,
utvidgat sin verksamhet och erhållit ökade resurser. Docenten Kiessling
har efter undersökningar bl. a. i samarbete med kliniker kunnat redovisa
mycket intressanta resultat beträffande alkoholens nedbrytning i kroppen
samt beträffande vissa biokemiska förhållanden i hjärna och lever i detta
sammanhang. Ett annat viktigt fält, som kommit att upptagas till behandling,
är samspelet mellan alkohol och psykofarmaka, vilket område får allt
större betydelse. Slutligen kan nämnas, att inom ramen för ett nordiskt
samarbetsprogram har undersökningar genomförts rörande ungdomens alkoholvanor
i de fyra nordiska huvudstäderna samt motsvarande studier påbörjats
rörande alkoholvanorna hos vuxna män.
Nämnden för alkoholforskning finner det angeläget, att det sålunda med
rådets stöd påbörjade forskningsarbetet inom alkoholforskningens område
kan fortsättas och fullföljas. Det är emellertid väsentligt, att härutöver nya
projekt kan tas upp till behandling. Nämnden vill därvid särskilt betona
behovet av att den kliniska alkoholforskningen uppmärksammas. Alkoholsjukdomarna
med alla dess medicinska samt sociala och ekonomiska konsekvenser
ägnas enligt nämndens mening i forskningsavseende fortfarande
alltför liten uppmärksamhet i förhållande till betydelsen. Nämnden har även
kännedom om ett flertal projekt inom hithörande fält, som kan komma att
bli aktuella för bearbetning under de närmaste åren. ökade anslag bör därför
ställas till förfogande för forskning inom alkoholfrågans område.
För det senaste budgetåret reserverade rådet 281 000 kronor till alkoholforskning
av sin totala medelsbehållning till medicinsk forskning om 7,55
milj. kronor. Rådet har för innevarande budgetår erhållit en anslagsförstärkning
med ca 3,1 milj. kronor. Därest anslaget till alkoholforskning
skulle höjas i proportion därtill, skulle för budgetåret 1964/65 ca 390 000
kronor böra anvisas till denna forskning.
Nämnden för alkoholforskning finner en anslagförstärkning till alkoholforskningen
för budgetåret 1964/65 av angiven storlek erforderlig. Nämnden
vill därvid erinra om att rådet för detta budgetår redan anvisat anslag om
sammanlagt 69 000 kronor till forskning inom ifrågavarande område, vilka
anslag självklart skulle komma att redovisas som utgående ur de särskilt
reserverade medlen för alkoholforskning.
Under hänvisning till vad ovan anförts får nämnden för alkoholforskning
föreslå att rådet för budgetåret 1964/65 reserverar 390 000 kronor till forskning
inom alkoholforskningsnämndens verksamhetsområde. Nämnden anhåller
även, att rådet i sina framställningar om medelstilldelning för kommande
budgetår beaktar de särskilda krav, som är föranledda av behovet av
en ytterligare vidgning av forskningen inom alkoholfrågans område.
Stockholm den 12 juni 1964
För statens medicinska forskningsråds
nämnd för alkoholforskning
C.
H. Alström G. Wennström
professor, ordförande sekreterare
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.