Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.

1964-12-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1964:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 59—60 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1964

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprustning av alkoholforskningen.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 356 av herr Lundström m. fl. och II: 417 av herr Ohlin m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla oan utredning angående

snar upprustning av alkoholforskningen, varvid en fullständig plan

för denna upprustning bör utarbetas (innehållande bl. a. förslag till inrättande

av ett forskningsställe även utom stockholmsregionen såsom alternativ)

och erforderlig kostnadsberäkning verkställas.

I motionerna framhålles, att samhällets åtgärder för att bekämpa alkoholmissbruket

präglas av betydande osäkerhet. Kausalitetsfrågorna är relativt

litet utforskade, vilket är beklagligt, enär alkoholskadorna utgör en

allvarlig ekonomisk och social belastning på samhället. De viktiga socialpsykologiska

och sociologiska synpunkterna i forskningsarbetet är otillräckligt

tillgodosedda. Alkoholforskningen vid karolinska institutets alkoholklinik

är värdefull men av typen grundforskning och icke alls inriktad

på målforskning. Det behövs forskarlag med företrädare för olika vetenskaper.

En brett upplagd grund- och målforskning rörande alkoholismens orsaker

och behandling är angelägen, och tillräckliga ekonomiska resurser måste

ställas till förfogande. En noggrann plan för upprustning av alkoholforskningen

måste utarbetas. Den bör gå ut på en rikt differentierad forskningsverksamhet.

Som exempel på hur alkoholforskning kan organiseras och

bedrivas kan Stiftelsen för alkoholforskning i Finland tjäna. Man bör överväga

två olika forskningsställen, ett i stockholmsregionen och ett i t. ex.

Göteborg.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 417.

Den till medicinska forskningsrådet knutna nämnden för alkoholforskning

har avgivit en berättelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/64,

vilken som bilaga är fogad till utlåtandet.

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning angående upprustning av alkoholforskningen,

innefattande en fullständig plan för sådan upprustning,

vari bör ingå bl. a. förslag om inrättande av ett forskningsställe även utanför

stockholmsregionen.

Il ihan g till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 59—60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i

Motionärerna anför kritiska synpunkter på det statliga stödet till forskningsverksamheten

och framhåller bl. a. att verksamheten huvudsakligen

varit inriktad på grundforskning medan målforskningen, även benämnd åtgärdsforskningen,

är ett försummat område.

Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling ett antal i motioner

väckta frågor angående åtgärder mot alkoholmissbruk, däribland spörsmål

angående forskning beträffande behandling av alkoholskadade m. m. I sitt

utlåtande över motionerna (nr 46/1962) underströk utskottet vikten av att

strävandena att vetenskapligt klarlägga orsakerna till alkoholism och att

finna de rätta behandlingsmetoderna finge ett kraftigt stöd från det allmännas

sida. Utskottet ansåg emellertid att vad som härvidlag främst krävdes

icke vore en utredning utan fastmera att forskningen erhölle tillräckliga

personella och ekonomiska resurser.

Statsmakterna bör vara beredda till betydande ansträngningar när det

gäller att åstadkomma en alkoholforskning, som i större utsträckning än

hittills varit möjligt kan taga upp sådana spörsmål som rör orsakerna till

och möjligheterna att förebygga alkoholism. Även forskningen beträffande

behandlingsmetoder o. d. bör ägnas uppmärksamhet.

Planläggningen och samordningen av samt utdelandet av medel till medicinskt

forskningsarbete omhänderhas av statens medicinska forskningsråd.

Inom rådet finnes en särskild nämnd för alkoholforskningen, vilken har att

bereda och för rådet framlägga förslag i hithörande frågor. Nämndens

redogörelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/1964 är som bilaga

fogad till detta utlåtande.

I redogörelsen uttalas bl. a. att nämnden ansett sig kunna iakttaga att

intresset för forskning inom alkoholfrågans område är i starkt stigande.

Rådet har kunnat öka sin anslagsverksamhet. Utskottet vill erinra om att

motionärerna hävdat, att de medel som av rådet beviljats för alkoholforskning

under de senaste budgetåren skulle understiga 150 000 kronor per år.

I själva verket har de utdelade medlen för de tre senast förflutna budgetåren

utgjort respektive 200 000, 225 000 och 275 900 kronor. Härtill kommer att

budgetåret 1963/64 ytterligare 69 000 kronor utdelats ur de medel rådet

disponerar för budgetåret 1964/65. För sistnämnda budgetår har nämnden

hemställt att få disponera 390 000 kronor. Enligt vad utskottet erfarit är

förutsättningarna för en välvillig behandling inom rådet av framlagda

önskemål om medel till forskningsprojekt särskilt goda i fråga om alkoholforskningen.

Utskottet finner det således kunna konstateras att medelsanvisningen

till alkoholforskningen undergått en i och för sig glädjande utveckling.

Motionärerna har emellertid särskilt betonat bristen på differentiering i

forskningsverksamheten och att behovet av forskning genom forskarlag,

bestående av företrädare för flera vetenskapliga ämnen, är dåligt tillgodosett.

Alkoholforskningsnämnden har också givit uttryck åt uppfattningen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196å 3

forskningen om alkoholsjukdomarna med alla dess medicinska samt sociala

och ekonomiska konsekvenser alltför litet uppmärksammats i förhållande

till sin betydelse. Den kliniska forskningen bör således upprustas.

Nämnden säger sig ha kännedom om ett flertal forskningsprojekt på detta

fält som kan bli aktuella de närmaste åren och anser att ökade anslag bör

ställas till förfogande.

Det är även enligt utskottets mening angeläget att uppslag till åtgärdsforskning

tillvaratages. Såvitt utskottet kunnat bedöma har ett betydelsefullt

steg i denna riktning tagits genom den verksamhet som för omkring

ett och ett halvt år sedan igångsattes vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Där bedrives nu på initiativ av medicinska forskningsrådet forskning i samarbete

mellan ett forskningslaboratorium, en psykiatrisk klinik och en

medicinsk klinik samt under medverkan jämväl av samhällsvetenskapliga

forskare. Den för dessa uppgifter bildade arbetsgruppen har på senare tid

erhållit ökade resurser och utvidgat sin verksamhet. Det vore självfallet

önskvärt om verksamhet av denna art kunde initieras även på andra håll.

En grundläggande förutsättning härför synes emellertid vara att ett tillräckligt

antal vårdplatser på välutrustade sjukhusavdelningar står till förfogande.

Frågorna härom torde få prövas i annat sammanhang men utskottet

vill framhålla att medicinska forskningsrådet uppmärksammat här

antydda förhållanden. Motionärernas förslag om ett forskningsställe utom

stockholmsregionen torde få prövas med beaktande av de personella och

ekonomiska resurserna på sjukhusvårdens område.

Av vad alkoholforskningsnämnden uttalat framgår otvetydigt att de

spörsmål som upptagits i motionerna äger stor aktualitet i nämndens och

medicinska forskningsrådets planerande och samordnande verksamhet och

att olika forskningsprojekt på alkoholforskningens område kan påräkna stöd

från rådets sida. Utskottet förutsätter att alkoholforskningsnämnden och

rådet även i fortsättningen ägnar förevarande frågor stor uppmärksamhet

och hos Kungl. Maj :t göra framställningar om de anslag och om de åtgärder

i övrigt på detta och angränsande områden, som bedömes vara behövliga

för att åstadkomma en mångsidig och effektiv alkoholforskning och för att

omsätta forskningsresultaten i praktiska åtgärder.

Utskottet finner med hänsyn till det ovan anförda icke tillräckliga skäl

föreligga att förorda den av motionärerna föreslagna utredningen utan

hemställer,

att de likalydande motionerna I: 356 och II: 417 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 december 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

1*

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 59—60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött*, Sörlin, Hellebladh,

Eric Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström*, fru Hamrin-Thorell,

herrar Hedlund, Helge Karlsson, Axel Kristiansson och fru Hultell*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i

Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar

Hamrin i Kalmar, Nilsson i Bästekille, Lundmark, fröken Anderson i

Lerum, herrar Larsson i Borrby och Magnusson i Nennesholm*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Eric Gustaf Peterson och fru Hamrin-Thorell samt herrar Carlsson

i Huskvarna, Hamrin i Kalmar och Magnusson i Nennesholm, vilka ansett

att utskottet bort anföra och yrka följande:

I motionerna---(= utskottet i de fem första styckena)---till

detta utlåtande.

Redogörelsen bekräftar intrycket att den av statsmedel stödda alkoholforskningen

är splittrad på en rad smärre insatser utan inbördes samband

med varandra och att en del av dessa har en utpräglat medicinskt-teoretisk

inriktning eller är av rent deskriptiv natur. Därtill kommer att i redogörelsen

till samlingsrubriken »alkoholforskning» även hänförts genomförda

projekt, som det åtminstone vid en sträng tolkning av begreppet alkoholforskning

enligt utskottets mening kan vara i viss mån tveksamt att föra

dit.

Utan att i någon mån vilja förringa värdet av de forskningsinsatser, som

ligger bakom den redovisade medelsfördelningen, vill utskottet framhålla,

att formatet på alkoholforskningen — även med beaktande av de av nämnden

för alkoholforskning exakt angivna anslagen och av den svaga tendensen

till ökning av dessa anslag — ännu är alltför blygsamt. Alkoholproblemets

samhälleliga och ekonomiska betydelse är så stor, att långt större anslag

än de som hittills utgått måste ställas till förfogande för att det skall

vara möjligt att få till stånd alkoholforskning med tillräcklig bredd, djup

och mångsidighet. Det förtjänar här erinras om de mycket betydande alkoholskatteinkomsterna,

som borde kunna giva ekonomiskt utrymme för

en dylik alkoholforskning. Först genom en sådan forskning — genom en

noggrann planläggning, väl sammanhållen och enligt sakens natur med

tvärvetenskaplig och tillräckligt specialiserad prägel omfattande jämväl

orsaks- och åtgärdsforskning — torde fast underlag för utformningen både

av samhällets vårdpolitik avseende de alkoholskadade och av olika nykterhetsfrämjande

åtgärder i övrigt kunna skapas. Strävandena till alkoholfrågans

lösning skulle jämväl bli mindre kontroversiella än de nu är på grund

av nuvarande begränsade kunskaper om dess grundfaktorer och botemedel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196b 5

Att anslagen till alkoholforskning är otillräckliga vitsordade medicinska

forskningsrådet 1962 på följande sätt: »Statens medicinska forskningsråd

har i sina anslagsäskanden under senare år regelmässigt upptagit ökade

anslag till alkoholforskning som en viktig punkt. Genom att rådet emellertid

endast erhållit ytterst begränsade ökningar i medelstilldelning har den

upprustning av alkoholforskningens resurser, som alkoholforskningsnämnden

föreslagit, inte varit möjlig att realisera.» Anslagsökningen sedan 1962

är så liten, att den i varje fall inte motiverar ett avvisande av motionärernas

förslag om utredning av frågan om en upprustning av alkoholforskningen.

Den påbörjade alkoholforskningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm synes

på grund av sin uppläggning vara förtjänt av uppmärksamhet från

principiell synpunkt men är dock vad gäller personella och andra resurser

inte så dimensionerad, att den kan anses motsvara de anspråk man med

tanke på alkoholfrågans otillfredsställande läge har rätt att ställa på forskningsinsatser.

Möjligheten att engagera dugliga forskare, som är villiga

att satsa på denna speciella forskningsgren, saknas, så länge resurserna

till dylik långsiktig och planmässig forskning inte är större än f. n. Som

motionärerna framhållit bör vid en utredning av denna fråga även förslag

utarbetas till en fullständig plan för denna forskning.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna nr 1: 356 och

II: 417 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

av frågan om en upprustning av alkoholforskningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196i

Bilaga

Till statens medicinska forskningsråd

Statens medicinska forskningsråds nämnd för alkoholforskning får härmed

inkomma med redogörelse för sin verksamhet under budgetåret 1963/

64 samt framlägga synpunkter rörande anslagsbehovet inom nämndens

verksamhetsområde under de närmaste följande åren.

Anslag till forskning inom nämndens verksamhetsområde har under

budgetåret 1963/64 tilldelats forskare enligt följande.

Beviljat av rådet Forskare och forskningsprojekt: Anslag

6/5 1963 Elwin, C.-E. med. lic.

Stockholm (U 325)

Fortsatta studier över den mekanism, varigenom

etylalkohol libererar gastrin från magsäckens

antrumdel.................................. 12 000:_

Gunne, L. M. med. lic.

Danderyd (U 358)

Studier i experimentell kokainism............... 9 000: —

Ahlström, C. H. professor

Gustafsson, B. professor

Goldberg, L. professor

Stockholm (U 471)

Forskning rörande de medicinska verkningarna av

alkoholransoneringen 1963.................... 49 000: —

25/6 och 30/9 1963 Aschan, G. docent

Uppsala (U 439)

Djurexperimentella studier över alkohollägenystag
mus’

patogenes.............................. 35 000: —

30/9 och 28/10 Ideström, C-M, docent

1963 Stockholm (U 456)

Mätning av alkoholeffekten hos olika personlighetstyper.

..................................... 12 000: —

25/11 1963 Wahlström, G. Med. lic.

Uppsala (W 255)

Fortsatta undersökningar rörande tolerans och

överkänslighet mot barbiturater och alkohol hos

råtta...................................... 15 000: —

Goldberg, L. professor

Stockholm (W 313)

Fortsatta studier över interaktion mellan etanol

och CNS-aktiva farmaka..................... 48 000: —

25/11 1963 och Kiessling, K. H. docent, Stockholm

27/1 1964 Ahlström, C. J. professor, Stockholm

Lindahl, P. E. professor, Uppsala

(W 373)

Fortsatta undersökningar av etylalkoholens inverkan

på den levande organismen...............

44 676: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1964

7

25/6 och 25/11

1963

25/3 1964

11/5 1964

Expensanslag................................. 2 400: —

Goldberg, L. professor

Boalt, G. professor

Stockholm (W 497)

Nordisk undersökning om alkoholvanor hos vuxna

män....................................... 26 000: —

Goldberg, L. professor

Boalt, G. professor

Stockholm (W 498)

Uppföljning av nordisk undersökning om ungdomens

alkoholvanor................................ 13 825: —

Hagnell, O. med. lic.

Kaij, L. docent

Tunving, K. med. lic.

Lund (W 401)

Undersökning angående personlighetsstruktur,

förekomst av neurotiska drag, psykopati och defektdrag

hos alkoholmissbrukare.............. 9 000: —

Summa 275 901: —

Härutöver har under budgetåret anslag om sammanlagt 69 000 kronor

utdelats till alkoholforskning ur de medel, rådet kommer att disponera för

budgetåret 1964/65.

Nämnden för alkoholforskning har ett glädjande intryck av att intresset

för forskning inom alkoholfrågans område är i starkt stigande inom landet.

Rådet har också kunnat öka sin anslagsverksamhet till nämnda forskningsområde,

vilket framgår av nedanstående tabell, utvisande rådets fördelning

av medel till nämnda forskning under de tretton senaste budgetåren.

Budgetår

Reservations- anslag för medi- cinsk forskning

Anslag från råd

torsk

i kronor

et till alkohol- ning

i % av anslaget

till medicinsk

forskning

1951/52............................

1 100 000

26 253

2,4

1952/53............................

1 320 000

50 000

3,8

1953/54............................

1 500 000

50 632

3,4

1954/55............................

1 500 000

39 100

2,6

1955/56............................

2 000 000

51 410

2,6

1956/57............................

2 500 000

65 753

2,6

1957/58............................

3 125 000

43 864

1,4

1958/59............................

3 775 000

67 400

2,0

1959/60............................

4 865 000

125 000

2,5

1960/61............................

5 415 000

140 000

2,5

1961/62............................

5 915 000

200 000

3,3

1962/63............................

6 065 000

225 000

3,7

1963/64............................

7 550 000

275 900

3,7

Nämnden har under verksamhetsåret kunnat initiera värdefull forskning

inom alkoholfrågans område. Nämnden vill här särskilt peka på de undersökningar

om medicinska verkningar av fluktuationerna i alkoholkonsum
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 196b

tionen våren 1963 till följd av en strejk inom alkoholdistributionen, som

igångsatts och genomförts under nämndens överinseenden. Dessa studier

redovisades i ett offentligt symposium fredagen den 20 mars 1964. Under

verksamhetsåret har vidare den arbetsgrupp i alkoholforskning, som nämnden

etablerat på S:t Görans sjukhus under docenten K. H. Kiesslings ledning,

utvidgat sin verksamhet och erhållit ökade resurser. Docenten Kiessling

har efter undersökningar bl. a. i samarbete med kliniker kunnat redovisa

mycket intressanta resultat beträffande alkoholens nedbrytning i kroppen

samt beträffande vissa biokemiska förhållanden i hjärna och lever i detta

sammanhang. Ett annat viktigt fält, som kommit att upptagas till behandling,

är samspelet mellan alkohol och psykofarmaka, vilket område får allt

större betydelse. Slutligen kan nämnas, att inom ramen för ett nordiskt

samarbetsprogram har undersökningar genomförts rörande ungdomens alkoholvanor

i de fyra nordiska huvudstäderna samt motsvarande studier påbörjats

rörande alkoholvanorna hos vuxna män.

Nämnden för alkoholforskning finner det angeläget, att det sålunda med

rådets stöd påbörjade forskningsarbetet inom alkoholforskningens område

kan fortsättas och fullföljas. Det är emellertid väsentligt, att härutöver nya

projekt kan tas upp till behandling. Nämnden vill därvid särskilt betona

behovet av att den kliniska alkoholforskningen uppmärksammas. Alkoholsjukdomarna

med alla dess medicinska samt sociala och ekonomiska konsekvenser

ägnas enligt nämndens mening i forskningsavseende fortfarande

alltför liten uppmärksamhet i förhållande till betydelsen. Nämnden har även

kännedom om ett flertal projekt inom hithörande fält, som kan komma att

bli aktuella för bearbetning under de närmaste åren. ökade anslag bör därför

ställas till förfogande för forskning inom alkoholfrågans område.

För det senaste budgetåret reserverade rådet 281 000 kronor till alkoholforskning

av sin totala medelsbehållning till medicinsk forskning om 7,55

milj. kronor. Rådet har för innevarande budgetår erhållit en anslagsförstärkning

med ca 3,1 milj. kronor. Därest anslaget till alkoholforskning

skulle höjas i proportion därtill, skulle för budgetåret 1964/65 ca 390 000

kronor böra anvisas till denna forskning.

Nämnden för alkoholforskning finner en anslagförstärkning till alkoholforskningen

för budgetåret 1964/65 av angiven storlek erforderlig. Nämnden

vill därvid erinra om att rådet för detta budgetår redan anvisat anslag om

sammanlagt 69 000 kronor till forskning inom ifrågavarande område, vilka

anslag självklart skulle komma att redovisas som utgående ur de särskilt

reserverade medlen för alkoholforskning.

Under hänvisning till vad ovan anförts får nämnden för alkoholforskning

föreslå att rådet för budgetåret 1964/65 reserverar 390 000 kronor till forskning

inom alkoholforskningsnämndens verksamhetsområde. Nämnden anhåller

även, att rådet i sina framställningar om medelstilldelning för kommande

budgetår beaktar de särskilda krav, som är föranledda av behovet av

en ytterligare vidgning av forskningen inom alkoholfrågans område.

Stockholm den 12 juni 1964

För statens medicinska forskningsråds

nämnd för alkoholforskning
C.

H. Alström G. Wennström

professor, ordförande sekreterare

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.