Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående avdragsrätt vid beskattningen för kostnader vid aktiebolag sbildning m. m.

1964-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:11, Betänkande i anledning av väckt motion angående avdragsrätt vid beskattningen för kostnader vid aktiebolag sbildning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

1

Nr 11

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

avdragsrätt vid beskattningen för kostnader vid

aktiebolag sbildning m. m.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 102,

av herr Regnéll har hemställts, ”att riksdagen måtte besluta sådan ändring av

29 § 1 mom. av kommunalskattelagen att stämpel-, registrerings- och andra

erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning och vid utökning av aktiekapital

i fråga om avdragsrätt jämställes med kostnad för utgivande av obligation,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar”.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 100 § 8 mom. aktiebolagslagen får kostnader för bolagsbildning eller

för ökning av aktiekapital inte upptas som anläggningstillgång i bolags balansräkning.

Däremot får enligt samma lagrum — under vissa förutsättningar —

kostnader för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete av väsentligt värde för

organisationen av bolagets rörelse upptas som sådan tillgång.

Gällande skattelagstiftning saknar uttryckliga regler i fråga om aktiebolags

organisationskostnader. I skattepraxis har emellertid avdrag regelmässigt vägrats

för stämpel-, registrerings-, annons- och andra kostnader i samband

med bildande av aktiebolag samt vid nyemission av aktier i redan bestående

bolag. Det kan antas att praxis’ ställningstagande till kostnader av nu angivet

slag dikterats av att dessa inte ansetts hänförliga till utgifter för intäkternas

förvärvande och bibehållande utan jämställts med utgifter för förvärvskällans

förvärvande. — I anslutning till regeln i aktiebolagslagen om att kostnader för

vissa arbeten av väsentligt värde för ett bolags organisation må upptas som

anläggningstillgång har riksskattenämnden i anvisningar till taxeringsmyndigheterna

(RN 1953 nr 5:2) uttalat att som tillgång bokförda sådana kostnader

i princip bör godtas som avskrivningsobjekt i beskattningshänseende och medges

till avdrag genom årliga värdeminskningsavdrag. Dock bör — menar riksskattenämnden

— avdrag för dylika kostnader medges endast efter noggrann

prövning. Riksskattenämndens uppfattning har godtagits av regeringsrätten

Bihang till riksdagens protokoll 1961,. 7 samt Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

som i ett år 1954 avgjort mål (RÅ 1954 ref. 41) medgivit avdrag med 8.000 kr.

för värdeminskning av ett såsom ”balanserade kostnader för exportförsäljning”

betecknat belopp, avseende utgifter för bl. a. introduktion av kompasser på den

amerikanska marknaden.

Även vissa andra utgifter av i huvudsak organisationskostnadsnatur har

medgivits till avdrag i praxis. Som exempel må anföras kostnader i samband

med upptagande av lån. Avdrag har sålunda medgivits för stämpel å utgivna

obligationer, för kapitalrabatt å obligationslån och för stämpelkostnad för inteckning.

Anledningen till att avdrag medgivits för sådana kapitalanskaffningskostnader

torde vara att de ansetts jämförliga med ränta å lånat kapital som

nedlagts i rörelsen.

Av innehållet i förevarande motion må här anföras följande.

Motionären framhåller att gällande skatteregler medger avdragsrätt för

kostnader vid utgivande av obligationslån men ej vid emission av aktier. Det

är — menar han — knappast berättigat att hänföra vare sig kostnader för

nyemission eller för bildandet av ett nytt aktiebolag till inte avdragsgilla

organisationskostnader. Kostnaderna för en aktieemission uppgår i normalfallen

till sammanlagt endast cirka 2,5 procent av det emitterade beloppet. Det är

med tanke dels på företagens ständigt ökade krav på modern utrustning och

dels på förskjutningen i penningvärdet fullt normalt att företagen undan för

undan också kräver en kapitalökning utan att nyinriktning eller väsentlig utökning

av deras rörelse behöver ske. Den tekniska utvecklingen och penningvärdesförsämringen

är i många fall också anledning till att redan etablerade

rörelser ombildas till aktiebolag. Därför bör — menar motionären — kostnader

vid bolagsbildning och vid utökning av aktiekapital jämställas med kostnad

för utgivande av obligation.

Utskottet

Enligt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkning av inkomsten från

särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för

intäkternas förvärvande och bibehållande. I enlighet härmed stadgas i 29 §

samma lag att från bruttointäkter av rörelse avdrag må göras för allt som är

att anse som driftkostnad.

I kommunalskattelagen saknas uttryckliga föreskrifter om kostnader i samband

med aktiebolagsbildning och aktieemission samt deras behandling i skattehänseende.

I skattepraxis har de emellertid ansetts hänförliga icke till driftkostnader

utan till sådana utgifter för ett bolags organisation, för vilka avdrag

inte kan medges. Däremot har avdrag medgivits för kostnader för viss kapitalanskaffning,

nämligen sådan som skett genom upptagande av lån (t. ex. kostnad

för stämpel i och för obligationslån).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

3

I förevarande motion har framställts lagstiftningsyrkande av innebörd att

stämpel-, registrerings- och andra erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning

och vid utökning av aktiekapital i fråga om avdragsrätt jämställes med

kostnad för utgivande av obligation.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Skattepraxis’ inställning till kostnader för aktiebolagsbildning torde sammanhänga

med att dessa kostnader ansetts jämförliga med utgifter för förvärvande

av en förvärvskälla och inte för förvärvande och bibehållande av intäkter.

Att kostnader för nyemission av aktier i skattehänseende behandlats på samma

sätt som utgifter i samband med bolagsbildningen torde ha sin grund däri att

nyemission jämställts med bolagsbildning. Enligt utskottets mening är ett

sådant betraktelsesätt naturligt.

Att å andra sidan kostnader i samband med upptagande av lån hänförts till

driftkostnader torde — såsom tidigare framhållits — bero på att dessa kostnader

jämställts med ränta å lånat kapital som nedlagts i rörelse. Även formellt

föreligger en skillnad mellan kostnader för nyemission och för upptagande av

lån så till vida, att bolagen vid nyemission gäldar kostnader som rätteligen

belöper på aktieägarna.

Gällande skattelagstiftning erbjuder företagen avsevärda möjligheter till

konsolidering genom omfattande fondavsättningar, väsentliga varulagernedskrivningar

och inte obetydliga avskrivningar på maskiner och inventarier.

Härtill kommer att de förslag till förlängning av den s. k. Annell-lagen och till

särskilda investeringsavdrag som förelägges innevarande riksdag är ägnade

att ytterligare stärka företagens ekonomiska ställning.

Med hänsyn härtill och då frågan om den skattemässiga behandlingen av

kostnader för nyemission liksom av organisationskostnader över huvud är ett

ämne som faller inom allmänna skatteberedningens fortsatta utredningsuppdrag

anser utskottet sig inte kunna tillstyrka ifrågavarande lagstiftningsyrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 102 av herr Regnéll angående avdragsrätt

vid beskattningen för kostnader vid aktiebolagsbildning m. m.

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Gösta Jacobsson, Enarsson,

Sundin och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard, Kärrlander,

Vigelsbo, Engkvist, Andersson i Essvik, Enskog, Björkman och Broberg.

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och Björkman,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av ifrågavarande motion medger gällande skatteförfattningar

avdragsrätt för kostnader vid utgivande av obligationslån, däremot ej vid

emission av aktier. Orsaken till den gällande skillnaden i beskattningshänseende

är att kostnader för nyemission av aktier lika väl som för bildandet av ett nytt

aktiebolag vid lagstiftningens utformning ansågs hänförliga till organisationskostnader.

Detta betraktelsesätt är numera knappast berättigat i någotdera

fallet. En fullt normal bild av ett företag är att kapitalökning kräves undan för

undan även vid nyinriktning eller väsentlig utökning av rörelsen. Anledningen

är dels de ständigt ökade kraven på modern utrustning, dels förskjutningen i

penningvärdet. Dessa båda faktorer ligger i många fall också bakom omläggning

till aktiebolagsform av redan etablerade rörelser.

Mot bakgrunden dels av det samhällsekonomiska önskemålet att trygga

näringslivets försörjning med riskvilligt kapital, dels de ovan redovisade motiven

för att kapitalökningar vidtas, respektive för att rörelser omläggs till

aktiebolagsform, hemställes,

att riksdagen måtte i anledning av motionen II: 102 av herr

Regnéll i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte snarast framlägga förslag till riksdagen om sådan

ändring av 29 § 1 mom. kommunalskattelagen, att stämpel-,

registrerings- och andra erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning

samt vid utökning av aktiekapital i fråga om avdragsrätt

jämställes med kostnad för utgivande av obligation.

Tryck: AB Rotopress, Stockholm 1964

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.