Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

1964-03-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:17, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt till avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964

1

Nr 17

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt till avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdag väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:82 av herr Stefanson m. fl. och 11:99 av

herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna till 29 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas att punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade

lydelse.

Anvisningar

till 29 §.

2. a Skattskyldig må---53 §.

Avdrag må---till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare —--stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl----ovan sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla vid 1965 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1965 eller tidigare år.

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin m. fl. och 11:514 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande av vad i motionerna

anförts företaga utredning samt till 1965 års riksdag framlägga

förslag om rätt för rörelseidkare att oavsett företagsform under ATP-systemets

uppbyggnadsperiod göra skattefri avsättning till konto inom rörelsen

för utjämning av pensionskostnaderna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:99 och 11:514 (jfr 11:247).

tfihang till riksdagens protokoll 1964. 7 samt. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsulskottets betänkande nr 17 år 1964

Gällande rätt

De år 1955 beslutade ändrade bestämmelserna rörande företagsbeskattningen

innefattade bl. a. nya föreskrifter angående vad som skall förstås

med pensionsstiftelse och om rätt till avdrag för avsättning av medel till

dylik stiftelse. Bestämmelserna var föremål för översyn vid 1961 års höstriksdag

i samband med antagande av civilrättslig lagstiftning rörande pensionsstiftelser.

Fr. o. in. 1962 års taxering innebär de skatterättsliga bestämmelserna,

som gäller vid taxering till både statlig och kommunal inkomstskatt,

bl. a. följande.

Enligt punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen må

skattskyldig åtnjuta avdrag vid beräkning av inkomst av rörelse för medel,

som avsatts till sådan pensionsstiftelse varom förmäles i punkt 6 av anvisningarna

till 53 § samma lag. Motsvarande gäller jämlikt punkt 1 femte stycket

av anvisningarna till 22 § vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet

enligt bokföringsmässiga grunder. För rätt till avdrag kräves bl. a. att

medlen kontant eller i form av aktier eller därmed jämförliga tillgångar till

ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen.

Är fråga om aktiebolag, ekonomisk förening m. fl. juridiska personer godtas

avsättning i form av skuldebrev. Därvid fordras emellertid numera i regel

att skuldebrevet innefattar utfästelse om ränta.

Genom 1961 års lagstiftning har vidare föreskrivits alt för rätt till avdrag

även skall krävas att den skattskyldige utläst pension samt att utfästelsen

i princip skall vara oantastbar. Sålunda stadgas i fjärde stycket av

förenämnda anvisningspunkt till 29 § att pensionsstiftelseavsättning skall

tjäna till tryggande av den skaltskyldiges utfästelse om pension. Utfästelse

skall vara gjord av den skattskyldige till arbetstagare eller arbetstagares

efterlevande. Utfästelse till arbetstagare om pension, som ännu ej börjat

utgå, skall innefatta att denne vid avgång ur tjänsten utan samband med inträffat

pensionsfall har rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången

(s. k. fribrev).

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse må uppgå till högst det belopp,

som fordras för att uppbringa stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets

utgång till vad som motsvarar pensionsreserven, beräknad enligt

10 § lagen med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse. Enligt detta

lagrum avses med pensionsreserv kapitalvärdet av utgående pensioner samt

i fråga om pensioner, som ännu inte börjat utgå, kapitalvärdet av utfästelser

om pension till den del pension enligt utfästelserna intjänats vid tillfället

för beräkningen. Pensionsreserven kan även påverkas av tilläggsutfästelser

om pension enligt det s. k. PRI-systemet eller annat liknande system. Vid

1962 års taxering gäller en schablonregel för beräkning av pensionsreserv på

grund av sådana tilläggsutfästelser (prop. 132 och bev. utsk. bet. 55/1961).

Femte stycket av punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

stadgar, att vid beräkning av det belopp, vartill avdragsgill avsättning till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196b

3

pensionsstiftelse högst må uppgå, hänsyn i fråga om s. k. familjeföretag icke

får tas till pensionsutfästelse avseende någon, som genom eget eller anhörigs

innehav av aktier har ett avgörande inflytande i bolaget, eller ock efterlevande

till någon varom sålunda är fråga.

S.k. fria pensionsstiftelser skall stå under tillsyn enligt 1929 års lag om

tillsyn över stiftelser. För s.k. bundna stiftelser gäller bestämmelserna i

1937 års lag om aktiebolags pensionsstiftelse in. m.

Enligt punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattclagen fordras

att följande förutsättningar är uppfyllda för att eu pensionsutfästelse i

skatterättslig mening skall föreligga. Stiftelsens stadgar skall ha fastställts

av tillsynsmyndigheten. De skall innehålla föreskrift att stiftelsens ändamål

uteslutande är pensionering på grund av tjänst och att ändamålet skall vara

oförändrat så länge stiftelsen hestår samt att vid dess upplösning eller då

det icke längre finns eller kan antagas komma att finnas någon, vars rätt

till pension på grund av tjänst skall tillgodoses av stiftelsen, återstående

medel antingen skall användas för dylik pensionering eller också anslås till

välgörande eller eljest allmännyttigt ändamål.

För stiftelser, vilkas förmögenhet överstiger pensionsreserven, har enligt

övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning i ämnei införts en bestämmelse

om tvångsmässig avtappning av överskottet. Denna s. k. avtappningsregel

har trätt i kraft vid 1964 års taxering.

Frågornas tidigare behandling

De i förenämnda motioner framställda yrkandena har tidigare varit föremål

för riksdagens prövning, senast år 1963 men på förslag av bevillningsutskottet

avvisats. Därvid har — beträffande spörsmålet om medräknande

av pension åt huvudaktieägare i familjeföretag vid beräkning av pensionsreserv

— från utskottets sida åberopats att bestämmelsen härom tillkom

år 1955 i samband med att lagstiftningen om rätt till avdrag vid beskattning

för avsättning av medel till pensionsstiftelse ändrades i väsentliga delar.

Anledningen till dess införande var att det från taxeringsmyndigheternas

sida framhållits att pensionsstiftelseavsättningar i betydande omfattning

skett endast för att vinna obehöriga skattefördelar samt att detta missbruk

av avsättningsmöjligheterna förekommit främst hland familjeföretagen.

Det ansågs på grund härav lämpligt att beträffande avdragsrätten

för avsättningar till pensionsstiftelse likställa familjeföretagen med enskilda

rörelseidkare, vilka saknar möjlighet att göra pensionsstiftelseavsättningar

för egen pensionering.

1963 års bevillningsutskott framhöll vidare (bet. nr 26) att pensionsstiftelseutredningen

i det betänkande, som låg till grund för 1961 års lagstiftning

rörande pensionsstiftelser, främst av tidsskäl inte till behandling upptagit

den speciella frågan om pensionsavsättning i fåmansbolag. Det hade

emellertid förutsatts att utredningen i sitt fortsatta arbete skulle pröva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961

huruvida behov alltjämt kunde anses föreligga att bibehålla nu ifrågavarande

begränsningsregel eller om avsättning för huvudaktieägarens pensionering

kunde göras avdragsgill utan risk för att reglerna missbrukades. Enligt

utskottets mening borde utredningens överväganden i denna del avvaktas

innan definitiv ställning togs i frågan.

Vad härefter angår frågan om en vidgad rätt till avdrag i rörelse för avsättning

till konto för utjämning av pensionskostnad erinrade 1963 års bevillningsutskott

om att finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen

uppbyggts på den s. k. fördelningsprincipen, vilket innebär, att företag,

som inte utfäst sig att betala pensioner vid sidan av ATP, inte kan anses

ha någon pensionsskuld utöver de författningsenligt föreskrivna avgifterna

för denna pensionering.

1963 års bevillningsutskott framhöll härutöver att den svenska skattelagstiftningen

erbjöd företagen stora möjligheter till konsolidering och självfinansiering

både genom omfattande avsättningar till investeringsfonder,

långtgående nedskrivningar å varulager och icke obetydliga avskrivningar

å maskiner och inventarier samt att företagen härjämte enligt ATP-systeinet

hade möjlighet att i bl. a. investeringssyfte återlåna erlagda pensionsavgifter

ur allmänna pensionsfonden. Utskottet erinrade också om att 1962

års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att träffa avtal om inrättande av

två nya kreditinstitut, ett för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora

näringsföretag (Aktiebolaget Företagskredit) och ett för exportkrediter

(Aktiebolaget Exportkredit).

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna 1:82 och 11:99 erinras om att begränsningen för familjebolag

vad angår avsättning till pensionsstiftelse på sin tid motiverades med

de möjligheter till missbruk som ansågs föreligga i dessa företag. Denna motivering

är inte godtagbar. Enligt motionärernas mening utgör det förhållandet

att förevarande pensionsstiftelser står under allmän tillsyn tillsammans

med de bestämmelser i övrigt som gäller för pensionsstiftelser en fullt tillräcklig

garanti mot missbruk.

Med hänsyn till den stora betydelse som familjebolagen har för landets

näringsliv och för dess ekonomiska utveckling bör de för dessa bolag rådande

diskriminerande undantagsbestämmelserna slopas. Det bör vara angeläget

för statsmakterna att inte försvåra existensen för den typ av företag

som familjebolagen representerar. En i familjeföretag verksam aktieägare

bör kunna beredas pension på samma sätt som företagets övriga personal.

Motiveringen för yrkandet i de likalydande motionerna 1:428 och /1:514

återfinnes i motionen 11:247. Häri uttalas att det förhållandet att avgifterna

till ATP periodiseras på visst sätt saknar betydelse i fråga om arbetsgivarens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964 5

pensionsförpliktelse. Eftersom principen för bokföringslagen är att en rörelseidkare

eller ett företag inte får framställa sin ställning såsom starkare

än den verkligen är, skulle det vara i överensstämmelse med »god köpmannased»

att pensionsförpliktelsen registrerades såsom skuld i företagets bokföring.

En bestämmelse i sådan riktning skulle emellertid otvivelaktigt erbjuda

övergångssvårigheter beträffande vinstredovisningen. En rätt att

successivt bygga upp en egen fond skulle innebära en lämplig övergångsform.

Arbetsgivare bör inom större såväl som inom mindre företag få rätt

att till egen pensionsfond göra avsättningar upp till visst maximibelopp

per år. Maximibeloppet bör vara den mot pensionsförpliktelserna svarande

genomsnittliga verkliga årskostnaden enligt försäkringsmatematiska beräkningar

och avsättningen under året kunna uppgå till skillnaden mellan detta

maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren under året har att inbetala för

sina anställda. Härvid bör under visst år icke utnyttjad rätt till avsättning

få ackumuleras och tillgodogöras under senare år. Enligt motionärerna

bör all avsättning till egen pensionsfond upp till angivet tak vara avdragsgill.

Ä andra sidan bör ianspråktagande av pensionsfond för inbetalning till

ATP-fond betraktas såsom intäkt av rörelsen.

Utskottet

I förevarande betänkande har utskottet att till behandling upptaga vissa

motionsyrkanden rörande avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

Möjligheterna till skattefria avsättningar till pensionsstiftelse har successivt

begränsats sedan 1930-talets sista år. Anledningen härtill har varit dels

att man velat förhindra att bestämmelserna utnyttjas i syfte att nå icke

avsedda skatteförmåner, dels att alltför liberala avsättningsmöjligheter inte

ansetts förenliga med en konjunkturstabiliserande ekonomisk politik.

Förutsättningarna för rätten till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

har radikalt ändrats efter tillkomsten av ATP och genom de vid 1961 års

höstriksdag antagna civil- och skatterättsliga bestämmelserna på förevarande

område. Genom 1961 års regler har således möjligheterna att skattefritt

avsätta medel till pensionsstiftelser ytterligare begränsats. För rätt till

avdrag kräves numera bl. a. att utfästelsen om pension gjorts av den skattskyldige

själv — tidigare godkändes av pensionsstiftelsen lämnad utfästelse

— och att utfästelsen skall innefatta rätt till s.k. fribrev vid avgång ur

tjänsten före uppnådd pension, d.v.s. fråga skall vara om oantastbar pensionsrätt.

Dessa bestämmelser medför i princip en minskning av den s.k.

avdragsgilla pensionsreserven, varmed förstås det belopp, vartill pensionsstiftelsens

förmögenhet högst må uppgå för att avdragsrätt för avsättning

till stiftelsen skall föreligga. En annan omständighet som verkar nedsättande

på den avdragsgilla pensionsreserven är att utfästelser, vari intagits

förbehåll att pension må nedsättas med belopp motsvarande vad den anställde

kan komma att uppbära enligt ATP, vid pensionsreservens beräkning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196i

skall beaktas blott till sitt nettovärde, d.v.s. utfästelsens belopp minskat

med vad som kan komma att utgå enligt ATP. Detta har medfört att många

pensionsstiftelsers förmögenhet överstiger vad som numera motsvarar pensionsreserven.

För att motverka att ett alltför stort överskott kvarligger i

pensionsstiftelse under obegränsad tid har införts en regel varigenom arbetsgivarna

är skyldiga att gottgöra sig för erlagda ATP-avgifter ur stiftelseöverskottet,

den s.k. avtappningsregeln. Bestämmelsen, som trätt i kraft

vid 1964 års taxering, gäller endast i de fall stiftelseförmögenheten överstiger

120 procent av pensionsreserven.

I motsatt riktning, d.v.s. höjande på pensionsreserven, verkar å andra

sidan att arbetsgivaren kan ha åtagit sig att avsätta medel för tilläggspension

utöver ATP, t.ex. enligt det s.k. PRI-systemet som grundar sig på överenskommelse

mellan vissa parter på arbetsmarknaden.

Alltsedan den reform av avdragsreglerna rörande pensionsavsättningar,

som skedde år 1955, har gällt att vid beräkning av avdragsgill avsättning till

pensionsstiftelse i familjeföretag hänsyn inte får tas till pensionsförmån

avseende huvuddelägare eller honom närstående. Denna bestämmelse påverkades

inte av 1961 års lagstiftning. Alltjämt får således avdrag för pensionsavsättning

inte medges i den mån avsättningen gäller pensionering av

sådana personer.

I motionerna 1:82 och 11:99 har uttalats att huvuddelägare och honom

närstående bör likställas med övriga anställda i ett företag i vad avser rätt

till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse. Sådan pensionsutfästelse bör

således enligt motionärernas mening få medräknas vid beräkning av avdragsgill

pensionsreserv.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att berörda begränsningsregel,

som tillkom år 1955, avsåg att förhindra särskilt familjeföretagen från

att genom avsättningar till pensionsstiftelser vinna obehöriga skattefördelar.

Motionsvis framförda yrkanden om slopande av begränsningsregeln har därefter

upprepade gånger avvisats av riksdagen, senast år 1963. Vad motionärerna

nu anfört hör inte föranleda ändrat ståndpunktstagande. Utskottet

vill understryka att frågan om avsättning till pensionsstiftelse för huvuddelägares

pensionering har varit föremål för särskilda överväganden inom pensionsstiftelseutredningen.

Resultatet av dessa kommer enligt uppgift att

redovisas i det betänkande som utredningen väntas avlämna någon gång

under hösten 1964.

Med det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet i motionerna

1:82 och 11:99.

Vad härefter angår yrkandet i motionerna 1:428 och 11:514 om rätt för

rörelseidkare att oavsett företagsform under ATP-systemets uppbyggnadsperiod

göra skattefri avsättning till konto inom rörelsen för utjämning av

pensionskostnader, har också sådana motionsyrkanden tidigare avvisats

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964

7

av riksdagen. Senast skedde detta år 1963 på förslag av bevillningsutskottet

i dess betänkande nr 26. Häri uttalade utskottet bl.a., att finansieringen av

den allmänna tilläggspensioneringen uppbyggts på den s.k. fördelningsprincipen

och att detta finge anses innebära att företag, som inte utfäst sig

att betala pensioner vid sidan av ATP inte kunde anses ha någon pensionsskuld

utöver de författningsenligt föreskrivna avgifterna för denna pensionering.

Vad särskilt angår motionärernas uttalande att en rätt till skattefri avsättning

till pensionskonto är motiverad med hänsyn till önskvärdheten att i

företagen skapa riskvilligt kapital vill utskottet erinra om de möjligheter

till konsolidering som nu gällande skattelagstiftning erbjuder bolagen genom

liberala regler om fondavsättningar, varulagernedskrivningar och avskrivningar

på maskiner och inventarier. Härutöver må erinras om den proposition

med förslag till förlängning av den s. k. Annell-lagen och till särskilt

investeringsavdrag som förelagts innevarande riksdag samt om de

möjligheter företagen enligt ATP-systemet har att i bl.a. investeringssyfte

återlåna erlagda pensionsavgifter ur allmänna pensionsfonden.

Mot bakgrunden härav anser utskottet sig inte kunna biträda utredningsyrkandet

i motionerna 1:428 och 11:514.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:82 av herr Stefanson

m.fl. och 11:99 av herr Magnusson i Borås m.fl. om rätt till

avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebolag

till pension; samt

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin m.fl.

och 11:514 av herr Heckscher m.fl. om rätt till viss skattefri

avsättning för utjämning av pensionskostnad,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Oscar Carlsson, Wärnberg,

Enarsson, Sundin och Skårman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Engkvist, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Forsberg,

Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund och Björkman.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196i

Reservationer

I) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Enarsson, Sundin, Skärman, Magnusson

i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund

och Björkman, vilka — under åberopande av innehållet i de likatydande

motionerna 1:82 av herr Stefanson m. fl. och 11:99 av herr Magnusson i Borås

m. fl. om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebofag

till pension åt huvuddelägare — ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna och således under punkten 1) hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna 1:82 och 11:99

framlagda förslaget till lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

II) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Enarsson, Skärman, Magnusson

i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå och Björkman, vrtka —• under

åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin

m. fl. och 11:514 av herr Heckscher m. fl. — ansett att utskottet under punkten

2) bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna

anförts företaga utredning samt för riksdagen framlägga

förslag om rätt för rörelseidkare att oavsett företagsform

under ATP-systemets uppbyggnadsperiod göra skattefri avsättning

till konto inom rörelsen för utjämning av pensionskostnaderna.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640203

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.