Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner beträffande tullen på vissa varor från u-länderna, m. in.

1964-03-12 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:22, Betänkande i anledning av väckta motioner beträffande tullen på vissa varor från u-länderna, m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år t96i

1

Nr 22

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

beträffande tullen på vissa varor från u-länderna, m. in.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:17 av herr Per Jacobsson och 11:18 av

herr Christenson i Malmö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

a) besluta att från den 1 juli 1964 slopa tullen på kakaobönor (tulltaxenummer

18.01),

b) besluta att från den 1 juli 1964 reducera tullen på vävnader av jute

och jutesäckar (tulltaxenummer 57.10 och 62.03) till 4,4 procent i likhet

med EFTA-tullarna, samt

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag till

riksdagen om en successiv reduktion av tullarna på de varuslag från u-Iänderna

som inte produceras i Sverige, t. ex. kaffe och olika slags tropiska

produkter; ävensom

2) de likalydande motionerna 1:372 av herrar Lager och Adolfsson samt

11:426 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till

regeringen måtte anhålla om förslag i syfte att avskaffa kvarstående tullar

och andra handelshinder som försvårar de s. k. u-ländernas export av varor

till Sverige».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:18 och 11:426 (11:425).

Sveriges handel med u-länderna

Enligt Förenta Nationernas indelning skall såsom utvecklingsländer

betraktas samtliga länder i Syd- och Nordamerika med undantag av USA

och Kanada, samtliga länder i Asien utom Kina, Japan, Nordkorea och

Nordvietnam, länderna i Afrika med undantag av Sydafrikanska unionen

samt Oceanien förutom Australien och Nya Zeeland. Denna gruppering

är självfallet mycket schematisk och har varit föremål för diskussion. Till

u-länder hänföres i stort sett länder med ingen eller obetydlig industriell

liihanq till riksdagens protokoll 106''i. 7 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A

utveckling. I enlighet härmed har exporten från u-länderna till Sverige

kommit att till stor del omfatta vegetabiliska varor av typen kaffe, te, kakao,

fettråvaror såsom kopra, frukt, nötter, kryddor m. m. Beträffande importen

under år 1962 av vissa dylika med fiskala tullar belagda varuslag kan hänvisas

till de uppgifter ur handelsstatistiken som redovisas i bilaga till detta

betänkande.

Tullsatsernas höjd i förhållande till varornas cifvärde är mycket växlande,

från 1,7 % för färska fikon till 42 % för kokosnötter. För de stora

u-landsvarorna med kvarvarande tullar — bananer, kaffe och kakaobönor

— utgör motsvarande värden 10,1, 7,1 resp. 5,7 %.

I fråga om införseln av jutevaror må nämnas att Sveriges import av sådana

produkter under år 1962 motsvarade ett sammanlagt värde av 8,7 milj.

kronor. Härav uppgick importen från u-länder — beträffande dessa varor

företrädda endast av Indien — till 3,1 milj. kronor. Importen från EFTAländer,

i första hand Portugal, Danmark och Storbritannien, svarade för

en något större andel än Indien eller omkring 3,2 milj. kronor. Det bör

samtidigt framhållas att införseln av icke spunnen jute, avsedd för förädling

i Sverige svarade mot ett värde av 8,5 milj. kronor. Sistnämnda värde

motsvaras av en kvantitet på 5 900 ton, medan kvantiteten införda jutevaror

kan beräknas utgöra ca 3 100 ton. Importen av oberedd jute kommer

huvudsakligen från Pakistan.

Fördelningen mellan exportländerna av den svenska importen av jutevaror

har förändrats efter EFTA-konventionens ikraftträdande på sätt framgår

av en i bilagan till betänkandet intagen sammanställning ur handelsstatistiken

för åren 1959—1962.

Det kan dock inte anses helt klart att den förändring till Indiens nackdel

och Portugals fördel, som kan utläsas ur sammanställningen, skulle uteslutande

bero på tillkomsten av EFTA-konventionen. Som grund för denna

utveckling har från branschhåll angivits att även kvalitetssynpunkter torde

ha spelat viss roll.

I fråga om skatter och andra handelshinder som påverkar u-ländernas

möjligheter att vinna ökad avsättning för sina produkter i Sverige kan

nämnas att vissa punktskatter får antagas ha sådan effekt. Den särskilda

varuskatten på chokladvaror, som dock inte utgår på kakaopulver, kan

exempelvis antagas bidraga till att reducera vår import av kakaobönor.

Inom sötvarubranschen har beräknats att skattens avveckling skulle kunna

medföra en ökad omsättning på ca 20 procent, vilket således skulle kunna

innebära att vår årliga import av ca 8 000 ton kakaobönor ökade med ca

1 600 ton. ökningen svarar mot ungefär 4 promille av årsproduktionen av

kakaobönor i Ghana, varifrån 35 procent av världsproduktionen kommer.

Skattebortfallet skulle utgöra omkring 175 milj. kronor.

Bland punktskatter som drabbar u-landsvaror kan även nämnas den 20- procentiga försäljningsskatten på s. k. äkta mattor. Några beräkningar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 ur 1961

.''i

effekten av skattens borttagande föreligger ej, men det kan nämnas att

skatteinkomsterna är förhållandevis blygsamma, ca 5 milj. kronor per år.

Av väsentligare betydelse för u-ländernas avsättningsmöjligheter är den

svenska fettvaruregleringen, som minskar avsättningsmöjligheterna för

margarinråvaror. Enär detta område utgör ett led i den svenska jordbruksrcgleringen,

skall frågeställningen dock inte närmare belysas i detta sammanhang.

Frågans tidigare behandling

Frågan om att underlätta införsel av varor från utvecklingsländerna behandlades

av 1962 års riksdag med anledning av eu då väckt motion, i vilken

tullfrihet yrkades för säckar och påsar för förpackningar —- av jute

eller av annat material — och för juteväv. 1962 års bevillningsutskott framhöll

i sitt betänkande nr 48, att inom Sverige bedrevs en icke oväsentlig

produktion av juteväv som vid ett slopande av tullen för ifrågavarande

produkter skulle erhålla ett avsevärt försämrat konkurrensläge. Utskottet

framhöll vidare att en dylik åtgärd skulle medföra en minskning av tullmedel

med inemot 1 milj. kronor samt påpekade att 75 procent av ifrågavarande

tulluppbörd kom från europeiska länder. Mot bakgrunden härav

ansåg utskottet det knappast troligt att en tullsänkning skulle komma utvecklingsländerna

till godo.

Vid 1963 års höstriksdag behandlades i samband med propositionen om avskaffande

av skatten på kaffe och tullen på te en vid samma års vårriksdag

väckt motion, där yrkande framställts om utredning för att undersöka de

problem som sammanhänger med slopandet av tullar och skatter på sådana

varuslag från u-länderna, som inte tillverkas i Sverige, t. ex. kaffe, kakao,

te, kryddor, bananer m. in. samt ett likartat motionsyrkande i syfte att uppnå

en generell reducering eller avskaffande av tullar och andra handelshinder

som försvårar u-ländernas export till Sverige. Rörande dessa frågor

framhöll 1963 års bevillningsutskott i sitt betänkande nr 61, att Sverige

även i fortsättningen borde inrikta sina insatser på att avskaffa restriktioner

för u-ländernas export, främst råvaruexporten. För att få största

möjliga effekt borde emellertid åtgärderna härutinnan företrädesvis koncentreras

till multilaterala aktioner inom skilda internationella organ,

främst GATT.

Motionerna

1 de likalydande motionerna 1:17 och 11:18 hänvisas till ett uttalande i

årets statsverksproposition om att hjälpen till utvecklingsländerna fortsätter

att öka i den takt som svarar mot våra möjligheter att göra meningsfyllda

insatser. Fn ökning av anslagen till u-länderna för det löpande budgetåret

med 46 milj. kronor är enligt motionärernas mening inte tillräcklig.

1 Hihang till riksdagens protokoll 7 sand. Xr 22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A

Utöver denna hjälp bör en aktiv liberalisering av handeln med utvecklingsländerna

etableras. Många av u-ländernas problem skulle lösas om deras

näringsliv utvecklades. Industriländerna lägger emellertid hinder i vägen

för handeln med u-länderna i form av tullar, skatter och statsregleringar,

vilkas verkan måste mer än hittills beaktas i den praktiska politiken vid

behandlingen av stöd åt u-länderna. En liberalisering av handeln med uländerna

måste påskyndas. U-ländernas chans att höja sin levnadsstandard

och förbättra de sociala förhållandena är bl. a. och framför allt att få större

avsättning för sina produkter. Det är under sådana förhållanden enligt

motionärernas uppfattning diskriminerande att Indiens och Pakistans

främsta exportprodukt, juteväv, belägges med It procent tull i Sverige,

medan tullen för England och Portugal är 60 procent lägre genom EFTAavtalet.

Den 1 januari 1964 reducerades jutetullarna mellan EFTA-länderna

till 4,4 procent, och dessa tullåtgärder riktar sina verkningar mot u-länderna.

Ett rimligt krav skulle därför vara att samma tull tillämpas för varor

som produceras i u-länderna som i EFTA-länderna. I Danmark har man

gått ännu längre och helt slopat tullen på jutevaror.

Enär Sverige har satsat biståndsmässigt ganska mycket på Indien och

Pakistan måste den orättvisa tullen verka horribel från u-ländernas synpunkt.

Borttagande av handelshindren genom att reducera tullarna på varuslag

från u-länderna skapar inga svenska administrativa problem. En undersökning

borde klarlägga frågan hur en tullsänkning skulle slå ut i form av lägre

priser för de svenska konsumenterna och samtidigt stimulera u-ländernas

export. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att fondera tullintäkterna och

använda medlen för u-landsändamål, t. ex. för forskning i u-länderna, effektivisering

av u-ländernas kommunikationer och deras tekniska produktionsinsatser.

En utredning även av detta skulle vara värdefull.

Motionärerna i de likalydande motionerna 1:372 och U:i26 hänvisar till

motiveringen i motionen 11:425 om fördubbling av anslaget under utrikesdepartementets

huvudtitel för internationell biståndsverksamhet. Även i

sistnämnda motion hänvisas till ett uttalande i årets statsverksproposition

om att Sverige vid de förestående GATT-förhandlingarna skall verka för att

den internationella diskrimineringen av u-ländernas export skall bringas ur

världen: »Vårt land kommer att under konferensen aktivt verka för en

väsentlig och bestående förbättring av u-ländernas handelsvillkor.» Härom

är enligt motionärerna endast gott att säga.

Det framhålles samtidigt att skilda intressen och åsikter om metoder och

mål komplicerar frågan. Detta anser motionärerna dock inte vara något

hinder för Sverige att själv avlägsna kvarstående diskriminerande bestämmelser.

Varje sådant steg skulle nämligen utgöra inte bara ett direkt stöd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1D6A 5

åt deras utrikeshandel, det verkar också indirekt och påverkar andra stater.

Motionärerna ämnar därför åter resa denna fråga.

Motionärerna erinrar vidare om att de i en motion till 1963 års riksdag

påpekat hur handeln med u-länderna stagnerat, medan en stark utveckling

av utrikeshandeln skett med andra länder. Handeln med u-länderna hade

samtidigt varit fördelaktig ur statskassans synpunkt eftersom det här handlade

om en import där den svenska lågtullpolitiken inte praktiserats. Samtidigt

påvisades hur på grund av den för u-länderna ofördelaktiga prisutvecklingen

det blivit Sverige som fått hjälp av u-länderna i stället för tvärtom.

Hur nödvändiga verkliga ansträngningar på dessa områden är bestyrkes i

årets statsverksproposition där det pekas på tendensen att minska kapital

tillflödet till u-länderna samtidigt som deras behov ökar: »Utsikterna för

dessa länders ekonomiska utveckling ter sig mörka, särskilt om inte industriländernas

biståndspolitik och handelspolitiska åtgärder till förmån för

u-länderna aktiveras.»

Utskottet

U-landsfrågorna har under senare år kommit att inta en allt mer central

plats såväl i den internationella som i den svenska politiska debatten. Vid

riksdagsbehandlingen av hithörande spörsmål har diskussionen knappast

gällt målet — u-ländernas förkovran — utan fastmer medlen för u-landshjälpen

och takten för hjälpens utbyggnad.

De i förevarande betänkande behandlade motionerna 1:17 och 11:18 samt

1:372 och 11:426 ger alla uttryck för missnöje med takten i avvecklingen av

skatter eller tullar på u-landsvaror och i samtliga motioner begärs utredning

och förslag om avveckling av tullarna på sådana varor. I motionerna 1:372

och 11:426 yrkas därjämte att även skatter och andra handelshinder, som

motverkar u-ländernas export till Sverige, skall innefattas i utredningsuppdraget,

medan motionärerna i motionerna 1:17 och 11:18 utöver det ovannämnda

utredningsyrkandet framlägger förslag om avskaffande av tullen

på kakaobönor och nedsättning av tullen på vissa jutevaror från u-länder

till samma nivå som gäller för dessa varor, då de är berättigade till områdesbehandling

enligt EFT A-konventionen.

Vad först gäller utredningsyrkandena beträffande tullarna vill utskottet

allmänt uttala att en nedsättning eller ett avvecklande av tullar på varor

som produceras enbart i u-länder är eu tekniskt sett enkel procedur,

som knappast kräver särskild utredning. Vill man däremot avveckla tullar

på varor som produceras såväl i u-länder som i industriländer torde man

komma att beröra handelspolitiska frågor, som måste lösas i sitt internationella

sammanhang. Vill man utreda möjligheterna att avveckla skatter

och regleringsåtgärder, som kan verka hämmande på handeln med u-län
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196b

derna, kommer man in på än mer vittomfattande och svårbemästrade problemkomplex.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa fettråvaror

utgör mycket viktiga u-landsprodukter, vilkas avsättningsmöjligheter väsentligt

hindras av de till jordbruksregleringen knutna fettavgifterna. De i

motionerna påtalade handelshindren för kakaobönor och jutevaror kan betecknas

som bagatellartade jämförda med hindren för fettråvarorna. Med

detta exempel avser utskottet inte att dra upp någon diskussion kring jordbruksregleringen

utan endast påvisa de omfattande konsekvenserna av ett

bifall till utredningsyrkandet om avveckling av handelshinder för u-landsprodukter.

I fråga om yrkandet beträffande avveckling av tullen på kakaobönor må

framhållas att försäljningsvärdet i detaljhandeln på den svenska sötvaruindustrins

produkter torde uppgå till över 700 milj. kronor per år, medan

tullinkomsterna på kakaobönor utgör drygt 1 milj. kronor. Att under sådana

förhållanden antaga att tullens avskaffande nämnvärt skulle påverka sötvaruindustrins

avsättningsmöjligheter och därigenom bidraga till en ökad

förbrukning av kakaoprodukter förefaller utskottet orealistiskt. Vad angår

yrkandet om nedsättning av tullen på jutevaror till samma nivå som

gäller för dessa varor, när de produceras i EFTA-länder, vill utskottet framhålla

att ett sådant ställningstagande synes innebära avsteg från Sveriges

traditionella handelspolitiska linje. Därjämte skulle åtgärden för den svenska

juteindustrins del medföra en försämring av konkurrensläget på ett sätt,

som företagarna inom denna bransch icke haft anledning att förutsätta på

grund av våra handelspolitiska åtaganden.

Alldeles oavsett hur man bedömer verkningarna av tull- och skattelättnader

för de enskilda varorna finner utskottet det vara av större värde om

förslag till handelslättnader framföres inom de internationella organ, där

industriländerna kan enas om gemensamma lösningar. Det framstår under

sådana förhållanden som angeläget att vårt land icke beslutar några isolerade

åtgärder, som föregriper resultatet av dylika överläggningar. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att villkoren för u-ländernas handel med

omvärlden kommer att stå i förgrunden såväl vid GATT-förhandlingarna

som vid världshandelskonferensen innevarande år, varvid vårt land —

såsom framhålles i finansplanen — kommer att aktivt verka för en väsentlig

och bestående förbättring av u-ländernas handelsvillkor. Med hänvisning

till vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 1:17 och 11:18

samt 1:372 och 11:426.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:17 av herr Per Jacobsson

och 11:18 av herr Christenson i Malmö m. fl. angående tullen

på vissa varor från utvecklingsländerna, ävensom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196i

/

2) de likalydande motionerna 1:372 av herrar Lager och

Adolfsson samt 11:426 av herr Hagberg m. fl. om avskaffande

av tullar å varor från utvecklingsländerna m. m.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Yngve Nilsson, Elofsson, Wärnberg, Gösta Jacobsson, Paul Jansson, Erik

Filip Petersson, Hellebladh och Skärman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brand!, Allard,

Engkvist, Asp, Christenson i Malmö, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå,

Carlsson i Västerås och Björkman.

Reservation

av herrar Erik Filip Petersson, Skårman, Christenson i Malmö och Larsson

i Umeå, vilka ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna

1:17 av herr Per Jacobsson och II: 18 av herr Christenson i Malmö m. fl. —

bort under punkten 1) hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om utredning och förslag till riksdagen om en reduktion av

tullarna på varor från u-länderna, t. ex. jutevaror, kakaobönor,

kaffe och olika slags tropiska produkter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A

Bilaga

Sveriges import under år 1962 av vissa med fiskala tullar belagda varuslag

inom frukt- och kolonialvaruområdet.

Beloppen i tabellen avser — om ej annat anges — tusental kronor.

Statistiskt nr

Tullsats

Importvärden 1962

Tulluppbörd 1962

Tull-

taxenr

Varunr

Varuslag

Totalt

U-länder

Totalt

U-länder

08.01

100

dadlar

bananer:

30 öre/kg

1 564

1 345

120

9?

210

- färska

10 öre/kg

44 391

43 599

3 980

3 980

250

- torkade

10 öre/kg

28

27

1

1

300

ananas

10 öre/kg

211

29

7

o

400

mango,

mango- stan, avo- kadofnik- ter och

guava

10 öre/kg

13

9

0

0

500

kokos-

nötter

30 öre/kg

114

114

48

48

000

kokosrasp

30 öre/kg

2 311

2 311

441

441

700

para-

nötter

30 öre/kg

1 321

1 321

128

128

800

kasju-

nötter

10 öre/kg

814

814

56

56

08.02

300

citroner

5 öre/kg

5 438

794

244

33

909

andra ci- trusfruk- ter

10 öre/kg

56

8

08.03

100

fikon:

- färska

15 öre/kg

4

0

200

- torkade

15 öre/kg

3 271

—

311

_

08.05

no

krak-

mandel

20 öre/kg

540

24

190

annan

mandel

hassel-

nötter:

20 öre/kg

39 892

529

1 005

S

210

- oskalade

20 öre/kg

3 776

_

212

_

220

- skalade

40 öre/kg

19 262

—

867

—

320

valnötter,

skalade

50 öre/kg

998

55

53

4

420

pekannöt- ter, ska- lade

50 öre/kg

0

0

500

kastan-

jer

andra

nötter:

20 öre/kg

119

—

13

—

800

- oskalade

30 öre/kg

1

1

0

0

900

- skalade

50 öre/kg

7

—

0

0

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196i

9

Statistiskt nr

Varuslag

Tullsats

Importvärden 1962

Tulluppbörd 1962

Tnll-

taxenr

Varunr

Totalt

U-ländcr

Totalt

U-länder

09.01

100

orostat

kaffe

80 öre/

341224

341 221

67 0471

67 0461

kgi

09.02

000

te

100 öre/

17 371

16 778

1 0822

1 0442

kg-

09.04

100

vitpeppar

och

svart-

peppar

50 öre/kg

1 985

1 915

184

181

200

krydd-

peppar

50 öre/kg

1 665

1 651

97

97

900

annan

peppar

50 öre/kg

234

7

26

1

09.05

000

vanilj

700 öre/kg

138

112

15

13

09.06

000

kanel och

kanel-

knopp

50 öre/kg

717

708

132

132

09.07

000

krydd- nejlikor,

nejlik- stjälkar

och mo- dernejli- kor

30 öre/kg

258

256

18

18

09.08

100

muskot

och

muskot-

blomma

150 öre/kg

177

95

38

24

200

karde-

munima

100 öre/kg

4 814

4 806

554

554

09.10

200

saffran

600 öre/kg

621

—

14

—

300

ingefära

25 öre/kg

206

189

39

37

400

kurry

25 öre/kg

87

18

8

2

909

andra

kryddor

50 öre/kg

227

_

11

_

12.08

200

aprikos-,

persiko-

oeh

plom-

monkär-

nor

20 öre/kg

2 862

1 131

106

40

18.01

000

kakao- bönor,

hela el- ler kros- sade,

även

rostade

15 öre/kg

22 311

22 155

1 020

1 015

Summa

519 028

441 990

77 909

75 008

i I tullsatsen och tulluppbörden har inräknats sflväl tull (45 öre/kg) som skatt (35

öre/kg). Beloppet har beräknats på grundval av importerad kvantitet (totalt 83 807 ton).

Kaffeskatten är upphävd fr. o. in. 1,1.1964.

- Tullen upphävd fr. o. m. 1.1.1964.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 ur 1961

Uppgifter ur handelsstatistiken beträffande den svenska införseln av jutevaror

under åren 1959—1962

Stat. nr 57.10.100 = Vävnader av jntc; säck-, pack- och sadelmakarviiv
nader
»

» 57.10.900 = Vävnader av jute; andra

» » 62.03.080 = Säckar och påsar för förpackning av varor; av jute

(ej begagnade)

195»

1960

1961

1962

Tkr

%

Tkr

%

Tkr

%

Tkr

%

57.10.100

1 398

1 354

1 992

2 163

Danmark

31

2

—

—

55

3

_

Västtyskland

186

13

122

9

112

6

_

_

Polen

46

3

139

10

61

3

125

6

Nederländerna

67

5

—

_

__

__

Belgien

114

8

90

7

194

10

166

8

Storbritannien

33

2

32

2

__

_

100

Tjeckoslovakien

—

—

137

10

126

6

Portugal

—

--

38

3

331

17

892

41

Pakistan

—

—

—

163

8

_

Indien

897

64

760

56

842

42

742

34

57.10.900

2 079

2 148

3 567

3 551

Danmark

47

2

27

1

_

_

_

Västtyskland

1 132

54

1 259

59

1 770

50

1 302

27

Nederländerna

535

26

—

—

424

12

711

20

Storbritannien

260

13

602

28

1 043

29

734

21

Portugal

—

—

28

1

42

1

88

2

Italien

—

—

55

3

_

_

__

_

Schweiz

46

2

—

—

_

_

_

Indien

38

2

65

3

168

5

549

15

62.03.080

2 596

2 309

2 597

3 022

Danmark

251

10

940

41

992

38

642

21

Västtyskland

806

31

—

-''

_

_

144

Polen

101

4

207

9

—

_

415

14

Belgien

—

—

—

—

107

4

_

Portugal

—

—

12

1

372

14

582

19

Pakistan

44

2

—

—

_

_

_

_

Indien

1 336

51

954

41

937

36

1 098

j36

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.