Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskilt investeringsaudrag i vissa fall vid taxering till statlig inkomstskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1964-03-10 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:23, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om särskilt investeringsaudrag i vissa fall vid taxering till statlig inkomstskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1961

1

Nr 23

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om särskilt

investeringsaudrag i vissa fall vid taxering till statlig

inkomstskatt, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 24 januari 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 40, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till

statlig inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 9 december 1960 (nr

658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och

ekonomisk förenings inkomst i vissa fall; samt

3) lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I syfte att stimulera industriens maskininvesteringar framlägges i propositionen

förslag om särskilt investeringsavdrag vid den statliga taxeringen

motsvarande tio procent av kostnaden för under år 1964 anskaffade maskiner.

Vidare föreslås att den s. k. Annell-lagen förlänges att gälla under ytterligare

fyra år. Detta innebär bl. a. att avdragsrätt under sex år för utdelningar

upp till 4 procent av inbetalat aktiekapital skall gälla även i fråga

om nyemissioner under åren 1967—1970. Slutligen framlägges förslag om

rätt för svenska exportföretag, som för sin försäljning i utlandet anlitar utländska

dotterbolag, att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avsättning

till internvinstkonto med belopp motsvarande den vinst, som belöper

å lagertillgångar, vilka vid beskattningsårets utgång kvarligger osålda hos

dotterbolaget.

Det föreslagna särskilda investeringsavdraget beräknas medföra ett skattebortfall

för budgetåret 1964/65 med ungefär 100 milj. kr. Avdraget är avsett

att tillämpas första gången vid 1965 års taxering. Övriga bestämmelser

föreslås träda i kraft omedelbart.

De ovannämnda författningsfårslagen är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll J96i. 7 samt. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196i

Förslag

till

Förordning

om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till statlig

inkomstskatt

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse avseende huvudsakligen

industriell tillverkning och under tiden den 1 januari—31 december 1964

anskaffar maskiner och andra döda inventarier avsedda för stadigvarande

bruk i rörelsen, äger enligt bestämmelserna i denna förordning vid taxering

till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen

för förvärvskällan.

Avdraget skall göras vid 1965 års taxering eller, om kalenderåret 1964

eller del därav ingår i beskattningsår, för vilket taxering i första instans

sker ett senare år, vid denna taxering såvitt avser tillgångar anskaffade under

nämnda beskattningsår.

2 §•

Tillgång skall anses anskaffad när skriftligt avtal om förvärvet träffats

eller, om skriftligt avtal icke träffats, när tillgången levererats. Har skriftligt

avtal om förvärv av viss tillgång träffats och leverans skett under år

1964 men hänför sig avtalet och leveransen till skilda beskattningsår,

skall tillgången anses anskaffad när leveransen sker.

Tillgång, som rörelseidkaren själv tillverkat, anses anskaffad under år

1964 till den del som kostnader då nedlagts på densamma.

3 §.

Särskilt investeringsavdrag skall utgöra tio procent av anskaffningskostnaden

för tillgångar, som avses i 1 § första stycket. I fråga om tillgång, om

vars anskaffande skriftligt avtal träffats under år 1964 för leverans efter

den 31 december 1964, skall dock avdraget utgöra tio procent av det avtalade

priset.

Särskilt investeringsavdrag må icke åtnjutas för följande tillgångar:

tillgångar med en beräknad varaktighetstid av högst tre år;

begagnade tillgångar;

annan kontorsutrustning än kontorsmaskiner;

motorfordon, vilka omfattas av förordningen den 23 november 1956 (nr

545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, eller som helt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 är 1961 3

eller delvis utnyttjas för trafik, som avses i 1 § förordningen den 25 oktober

1940 (nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.;

handels- och fiskefartyg;

tillgångar avsedda att utnyttjas för produktion eller distribution av elektrisk

kraft;

tillgångar, som rörelseidkaren själv tillverkat, om tillverkningen av desamma

påbörjats före den 1 januari 1964; samt

tillgångar, om vars anskaffande skriftligt avtal träffats under år 1964,

därest enligt avtalet leverans skall ske efter den 31 december 1966.

Beträffande tillgång, som förvärvats från någon med vilken rörelseidkaren

är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, må särskilt investeringsavdrag

åtnjutas endast om tillgången tillverkats eller skall tillverkas

av säljaren och tillverkningen icke påbörjats före den 1 januari 1964.

Har investeringsfond enligt förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) eller

äldre förordningar i enlighet med beslut av Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen

tagits i anspråk med avseende å viss tillgång eller har Kungl.

Maj :t beslutat, att bestämmelserna i förordningen den 5 juni 1963 (nr 216)

om extra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen

skola äga tillämpning med avseende å viss tillgång, må avdrag enligt denna

förordning icke åtnjutas för tillgången i fråga.

4 §•

Såsom förutsättning för särskilt investeringsavdrag enligt denna förordning

skall gälla, att den skattskyldige framställt yrkande om sådant avdrag

i allmän självdeklaration eller i därtill hörande bilagor samt att han företett

tillfredsställande utredning angående den investeringskostnad, varå avdraget

skall beräknas. Särskilt investeringsavdrag må icke åtnjutas med

mindre sådan investeringskostnad i förvärvskällan under år 1964 uppgått

till minst 5 000 kronor.

o §.

Har särskilt investeringsavdrag enligt denna förordning medgivits för

tillgång, om vars anskaffande skriftligt avtal träffats under år 1964 för

leverans efter den 31 december samma år, skall följande gälla. Har tillgången

icke levererats senast den 31 december 1966, skall vid taxering till

statlig inkomstskatt för det beskattningsår, som innefattar nämnda dag,

tillägg göras med belopp motsvarande en och en halv gång investeringsavdraget

för tillgången, överlåtes eller nedlägges den rörelse eller rörelsegren,

för vilken tillgången anskaffats, före den 1 januari 1967 och innan

tillgången levererats, skall tillägg som nu sagts göras vid taxeringen för

det beskattningsår, då rörelsen eller rörelsegrenen överlåtits eller nedlagts.

Levereras tillgången senast den 31 december 1966 och är den slutliga

anskaffningskostnaden lägre än det belopp, varå investeringsavdraget

beräknats, skall vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår,

varunder leveransen skett, tillägg göras med femton procent av

skillnaden. Tillägg, varom stadgas i detta stycke, skall göras vid inkomstberäkningen

för förvärvskällan i fråga.

Riksskattenämnden må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva alt tilllägg

som sägs i första stycket icke skall göras eller göras med lägre belopp.

Över beslut, som riksskattenämnden meddelat i sådant ärende, må klagan

icke föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

6 §•

Beträffande handels- eller kommanditbolag gäller, att särskilt investeringsavdrag

samt tillägg, varom stadgas i 5 §, beräknas för företaget såsom

sådant.

7 §•

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter meddelas

av Kungl. Maj :t.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 9 december 1960 (nr 658) med

provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 9 §§ förordningen den 9 december 1960

med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekono
-

misk förenings inkomst i vissa fall

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse och av jordbruksfastighet enligt

kommunalskattelagen och förordningen

om statlig inkomstskatt

under de beskattningsår, för vilka

taxering i första instans äger rum

åren 1963—1973, äger svenskt aktiebolag

åtnjuta avdrag för utdelning i

enlighet med vad nedan i 2—8 §§

stadgas.

2

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden den 1 januari

1961—den 31 december 1966, i den

mån sådan utdelning förfallit till betalning

under beskattningsåret och

under förutsättning tillika, om aktierna

utgivits i samband med bolagets

bildande, att ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för

bolagets registrering ingivits till re
-

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse)

§•

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse och av jordbruksfastighet enligt

kommunalskattelagen och förordningen

om statlig inkomstskatt

under de beskattningsår, för vilka

taxering i första instans äger rum

åren 1963—1977, äger svenskt aktiebolag

åtnjuta avdrag för utdelning i

enlighet med vad nedan i 2—8 §§

stadgas.

§•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetalning

skett under tiden den 1 januari

1961—den 31 december 1970, i den

mån sådan utdelning förfallit till betr

lning under beskattningsåret och

under förutsättning tillika, om aktierna

utgivits i samband med bolagets

bildande, att ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för

bolagets registrering ingivits till re
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b

(Nuvarande lydelse)

gistreringsmyndigheten efter den 31

december 1960 samt, om aktierna utgivits

i samband med ökning av aktiekapitalet,

att beslut om ökningen

anmälts för registrering efter nämnda

dag.

Avdrag må -—--------

(Föreslagen lydelse)

gistreringsmyndigheten efter den 31

december 1960 samt, om aktierna utgivits

i samband med ökning av aktiekapitalet,

att beslut om ökningen

anmälts för registrering efter nämnda

dag.

ekonomiska föreningar.

9 §-

Utan hinder av bestämmelserna i

54 § kommunalskattelagen samt 7 §

förordningen om statlig inkomstskatt

skall med avseende å de beskattningsår,

för vilka taxering i

första instans äger rum åren 1963—

1973, iakttagas vad nedan i 10 och

11 §§ stadgas.

Utan hinder av bestämmelserna i

54 § kommunalskattelagen samt 7 §

förordningen om statlig inkomstskatt

skall med avseende å de beskattningsår,

för vilka taxering i

första instans äger rum åren 1963—

1977, iakttagas vad nedan i 10 och

11 §§ stadgas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att till anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall fogas en ny anvisningspunkt, betecknad

punkt 15, av nedan angiven lydelse.

Anvisningar

till 29 §.

15. Har bolag eller förening sålt lagertillgångar till utländskt dotterbolag

för vidare försäljning i obearbetat eller bearbetat skick å utländsk marknad

och kvarligga sådana tillgångar osålda hos dotterbolaget vid utgången av

beskattningsåret för moderföretaget, må avdrag åtnjutas för i räkenskaperna

gjord avsättning till internvinstkonto. Avdraget må icke överstiga skillnaden

mellan, å ena sidan, det vid försäljningen till dotterbolaget tillämpade

priset för kvarliggande lagertillgångar, i förekommande fall minskat

med belopp, varmed värdet av dessa nedsatts hos dotterbolaget, samt, å

andra sidan, moderföretagets anskaffningskostnad för samma tillgångar. Har

lj- Ilihang till riksdagens protokoll. iV6i. 7 samt. Nr 23

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196i

avdrag åtnjutits för avsättning till internvinstkonto, skall avsättningen återföras

till beskattning nästföljande beskattningsår; vid detta års utgång

skall frågan om avdrag för förnyad avsättning prövas med hänsvn till då

rådande förhållanden.

Vad ovan sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande enskild rörelseidkare,

som försålt lagertillgångar till av honom ägt utländskt bolag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

verkställes i första instans år 1964.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 655 av herrar Axel Johannes Andersson

och Nils Hansson samt II: 805 av herr Wedén m. fl., vari hemställts,

1. att riksdagen vid behandlingen av det i Kungl. Maj:ts proposition nr

40 framlagda förslaget om särskilt investeringsavdrag måtte besluta sådan

utformning av förordningen att rätt till avdraget i fråga skall gälla vid maskininvesteringar

avseende industriell tillverkning, oberoende av om företaget

även bedriver annan verksamhet än industriell, och att vederbörande

utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext; samt

2. att riksdagen i samband med behandlingen av samma proposition måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära fortsatt, skyndsamt utredningsarbete

i syfte att utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om rätt i skattelagstiftningen

till avskrivning på återanskaffningsvärde av maskiner och inventarier

;

3. att riksdagen i övrigt vid propositionens behandling måtte beakta vad

i motionerna anförts;

II) de likalydande motionerna I; 656 av herrar Torsten Andersson och

Harald Pettersson samt II: 800 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts,

1. att riksdagen måtte besluta om sådan ändring i det i proposition nr 40

framlagda förslaget om särskilt investeringsavdrag att rätt till avdraget i

fråga skall gälla för maskininvesteringar avseende industriell verksamhet

och oberoende av om företaget även bedriver annan verksamhet;

2. att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderligt författningsförslag;
3.

att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 40 i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning av frågan rörande avskrivning

på maskiners och inventariers återanskaffningsvärde och om att

förslag i ärendet snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen; samt

4. att riksdagen i övrigt måtte beahta vad i motionerna anförts;

III) de likalydande motionerna 1:657 av herr Hubinette m. fl. och II:

803 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år i96b

slutning till proposition nr 40 måtte besluta att investeringsavdrag skall tillkomma

förutom industrien jämväl företag inom handel, jordbruk och skogsbruk»;
IV)

de likalydande motionerna I: 658 av herr Ferdinand Nilsson m. fl.

och II: 802 av herr Larsson i Borrby, vari hemställts,

dels att i proposition nr 40 föreslagna skatteavdrag vid investering måtte

utgå även till mindre företag, småindustri och hantverk vid investering under

1964 till kostnad av minst 3 000 kronor;

dels att såsom sådan investering måtte betraktas även inköp av alla slags

varaktiga kontorsinventarier samt personbilar, lastbilar, bussar och andra

motorfordon, huvudsakligen avsedda för företagets behov;

V) de likalydande motionerna I: 659 av herr Stefanson m. fl. samt II:

804 av herrar Nordgren och Magnusson i Borås, vari hemställts,

1. att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 40

måtte besluta sådan utformning av förordningen om särskilt investeringsavdrag,

att rätt till sådant avdrag även skall tillkomma reparationsverkstäder

och verkstäder inom hantverk, vilka för sin produktion anskaffar maskiner

av samma slag som egentliga industriföretag, samt

2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext;

ävensom

VI) motionen II: 801 av herr Hermansson m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen för sin del avslår förslaget till förordning om särskilt investeringsavdrag

i vissa fall vid taxering till statlig inkomstskatt i proposition

nr 40.»

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade m otioner,

nämligen

I) de likalydande motionerna I: 427 av herr Virgin m. fl. och II: 513 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 3 c samt punkt 4 av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Anvisningar

till 29 §.

3 c. Värdeminskningsavdrag med---särskilda bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

Jämkning av ——--i räkenskaperna.

Har skattskyldigs---för utskylder.

Ådagalägger skattskyldig, —--bokförda värdet.

Har ett —----återstående beloppet.

Skattskyldig må utöver avdrag enligt bestämmelserna i denna punkt åtnjuta

avdrag för beräknad framtida prisstegring med ett belopp, motsvarande

en femtedel av anskaffningskostnaderna för sådana under beskattningsåret

anskaffade maskiner och andra inventarier, vilka vid utgången

av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vid tillämpning av denna

bestämmelse skall iakttagas, att kostnaderna för anskaffning av maskiner

och inventarier med en varaktighetstid av högst tre år samt av begagnade

inventarier icke må medräknas samt att, då fråga är om inventarier,

som av den skattskyldige förvärvats från rörelseidkare med vilken han är

förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, anskaffningskostnaden

må medräknas endast om tillgången tillverkats under beskattningsåret.

4. Skattskyldig må,--—- undgå taxering.

Avdrag för---tillgångarna anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett---av anskaffningsvärdet.

Har skattskyldig---anskaffade tillgångar.

Oaktat vad -----en skattskyldig.

Då tillgångar---till 28 §.

Finnes skattskyldig---fråga verkställdes.

Den omständigheten---tredje stycket.

Har före---tillgodoräknats honom.

Vad i punkt 3 c sista stycket stadgas om extra avdrag på grund av prisstegring

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om maskiner och andra

inventarier, för vilka avdrag för avskrivning åtnjutes enligt bestämmelserna

i denna punkt.

Har aktiebolag---följande åren.

Angående avdrag---till 41 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965; dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1965 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1964 eller tidigare år. I samband härmed skall iakttagas följande.

Oaktat bestämmelserna i punkt 3 c sista stycket samt i punkt 4 elfte

stycket av anvisningarna till 29 § skola för de beskattningsår, beträffande

vilka taxering verkställes åren 1966—1967, extra avdrag för beräknad framtida

prisstegring medgivas med i det följande angiven procentuell andel av

anskaffningskostnaderna för under vederbörande beskattningsår anskaffade

maskiner och andra inventarier, nämligen

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1966, fem procent av anskaffningskostnaderna,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b 9

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1967, tio procent av anskaffningskostnaderna, samt

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1968, femton procent av anskaffningskostnaderna.

II) de likalydande motionerna I: 575 av herr Virgin m. fl. och II: 685 av

herr Heckscher m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att särskilda sakkunniga utses för teknisk utredning

om sådan reformering av avskrivningsreglerna för maskiner i jordbruket

att planenlig avskrivning å maskiner i jordbruket (kontantprincipen) kan

medgivas*.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 657, I: 658, I: 659, II: 513, II: 685, II: 800,

II: 801 och II: 805.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

Inledning, s. 7—8.

Särskilt investeringsavdrag, s. 9—15.

Den s. k. Annell-lagen, s. 15—16.

Reservering för internvinst, s. 16—23.

Departementschefens hemställan, s. 24.

I ärendet har till bevillningsutskottet inkommit en gemensam framställning

från Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund samt en

framställning från vardera av Kooperativa förbundet och Sveriges redareförening.

Motionerna

Till stöd för motionerna I: 655 och II: 805 åberopas i huvudsak följande.

Genom skilda samverkande orsaker har betingelserna för företagssparandet

och därmed utrymmet för självfinansiering av näringslivets investeringar

stegvis försämrats i vårt land. En klart stagnerande utveckling av industriinvesteringarna

har kunnat iakttagas under de senaste två åren, och även

för år 1964 företer industriinvesteringarna enligt nationalbudgeten bilden av

fortsatt stagnation. Denna är särskilt markerad i fråga om maskininvesteringarna.

Motionärerna anser att åtgärder är angelägna för att öka självfinansieringsgraden

inom näringslivet. Trots betänkligheter avseende ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

formningen av det i propositionen framlagda förslaget är motionärerna beredda

att ge det sin anslutning.

Den avgränsning till företag med övervägande industriell tillverkning som

förslaget innehåller är enligt motionärerna i och för sig ägnad att väcka betänkligheter.

Den kan säkerligen inte undgå att för sådana skattskyldiga

inom andra delar av näringslivet, som inte får rätt till investeringsavdraget,

framstå som orättvis. Tillämpningssvårigheter torde inte kunna undvikas.

Att å andra sidan göra en utvidgning till någon ytterligare bransch, skulle

inte lösa gränsdragningsproblemen med mindre än avdraget gjordes tilllämpligt

för samtliga skattskyldiga. Häremot talar förutom aktuella statsfinansiella

skäl det förhållandet att avsaktningen i maskininvesteringarna

är särskilt markerad för industriens del just nu. Det bör emellertid inte förbises

att den föreslagna åtgärden kan såsom den utformats komma att få en

snedvridande effekt. Tillämpad under en längre tid skulle sådana verkningar

bli ofrånkomliga.

Gränsdragningen enligt propositionen skulle komma att tillspetsas i fråga

om rörelse, som omfattar såväl industriell tillverkning som annan verksamhet.

I dessa fall skall avgörande vikt fästas vid »om den industriella

verksamheten dominerar». Om exempelvis en rörelse med blandad industriell

och annan verksamhet har sådan struktur att den industriella delen bidrar

till mindre än hälften av företagets samlade omsättning skall enligt

förslaget investeringsavdrag tydligen inte tillkomma företaget, inte ens dess

industriella tillverkning, även om denna i och för sig är betydande och större

än ett konkurrerande företag, vars tillverkning i sin helhet är industriell.

Det senare företaget skulle enligt propositionen få rätt till avdraget, men inte

det förstnämnda. Konsekvenser av denna art, vilka synes ofrånkomliga

med författningsförslagets utformning, kan inte gärna accepteras. Lösningen

av förevarande gränsdragningsproblem synes oss böra erhållas på så sätt,

att investeringsavdrag skall medges när maskin- eller inventarieanskaffningen

avser industriell tillverkning, oberoende av huruvida företaget i fråga

också bedriver annan verksamhet än industriell. Det föreslagna minimibeloppet

för lägsta storlek, 5 000 kronor, torde räcka som gräns.

Hade skattelagstiftningen innehållit permanenta regler som möjliggjort

ett större företagssparande och därmed högre grad av självfinansiering —

vilket är av utpräglad betydelse för viljan till riskbärande investeringar —

skulle de nu aktualiserade problemen sannolikt inte uppkommit eller i varje

fall varit mindre tillspetsade. Behovet av en långsiktig lösning av den

självfinansieringsproblematik, som också departementschefen erkänner vara

för handen, kvarstår med andra ord.

Vad gäller maskinanskaffningarna, vilken fråga aktualiserats i den nu

framlagda propositionen, synes enligt motionärernas mening den sakligt sett

riktigaste lösningen vara att vinna genom en form för avskrivning på återanskaffningsvärde

för maskiner och inventarier. Rätt till sådan avskriv
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964 11

ning saknas i den svenska skattelagstiftningen. Ur företagsekonomisk synvinkel

bör avskrivningen i princip ske på det värde till vilket tillgången i

fråga kan återanskaffas. I annat fall kommer avskrivningen inte att förslå

till att återanskaffa tillgången i fråga.

Motionärerna anser ett fortsatt utredningsarbete i syfte att nå en skatteteknisk

lösning av frågan om rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet

för maskiner och inventarier angeläget. Denna fråga bör utan olägenhet

kunna lösas för sig utan samtidig lösning av de betydligt mera omfattande

problem som aktualiserats av värdesäkringskommittén och som sammanhänger

med den s. k. rcalbeskattningen i dess helhet. En rätt till avskrivning

på återanskaffningsvärdet skulle enligt motionärerna vara öppen för

samtliga företag och rörelseidkare, oavsett bransch och företagsform, och

således undgå de risker för snedvridningar och gränsdragningssvårigheter,

som propositionens linje riskerar medföra därest den skulle tillämpas under

en längre följd av år.

Enligt motionärerna i motionerna I: 656 och II: 800 talar starka skäl för

att näringslivets finansierings- och investeringsproblem ägnas ingående

uppmärksamhet. Ett stärkande av näringslivets internationella konkurrenskraft

och skapandet av goda förutsättningar för en fortsatt standardhöjning

i vårt land förutsätter en omfattande rationaliseringsverksamhet. De investeringar

som därvid fordras blir alltmer kapitalkrävande. Samtidigt har företagens

finansieringsmöjligheter ändrats i betydelsefulla avseenden.

Särskilda problem föreligger beträffande industriens maskininvesteringar.

Ökningarna av dessa investeringar har under senare år legat på en låg nivå,

och enligt den preliminära nationalbudgeten väntas en minskning med 3,5

procent inträda under 1964. Motionärerna kan således godtaga att det nu

framlagda förslaget, vars verkningar är tidsbegränsade, avgränsas till industriell

verksamhet. Frågan om befrämjandet av investeringar inom andra

näringar torde böra prövas i ett större sammanhang.

I ett avseende får det emellertid ifrågasättas om den i propositionen förordade

gränsdragningen beträffande avdragsberättigade investeringsändamål

är den lämpligaste. Sålunda anges att fysisk eller juridisk person, som

driver rörelse avseende huvudsakligen industriell tillverkning, skall ha rätt

till det särskilda investeringsavdraget. I fråga om de gränsdragningsproblem

som följer av denna bestämmelse framhåller departementschefen dels att

det närmast torde vara fråga om en bedömning huruvida företaget är av sådan

storleksordning att det kan anses driva industriell produktion, dels att

avgörande vikt skall fästas vid om den industriella verksamheten dominerar.

Enligt motionärernas mening kommer dessa bestämningar av de avdragsberättigade

investeringarna att medföra besvärliga gränsdragningsproblem,

särskilt beträffande blandade företag som bedriver både industriell

tillverkning och annan verksamhet. Om två företag bedriver industriell

verksamhet av likartat slag och i lika omfattning och den industriella verk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

samheten är dominerande i det ena företaget men inte i det andra, synes det

förstnämnda företaget få rätt till avdraget men däremot inte det andra. Dylika

otillfredsställande resultat torde kunna undvikas om den ovannämnda

bestämmelsen ändras så att rätten till investeringsavdrag knytes till investeringsändamålet

industriell verksamhet och sålunda blir oberoende av huruvida

företaget bedriver även annan verksamhet.

Motionärerna går därefter in på frågan om avskrivning på återanskaffningsvärdet

för maskiner och åberopar i huvudsak samma skäl som i motionerna

I: 655 och II: 805.

I motionerna 1: 657 och II: 803 anföres i huvudsak följande. Fysisk eller

juridisk person som huvudsakligen bedriver handel, skogs- eller jordbruk

uteslutes enligt propositionen från rätten att erhålla särskilt investeringsavdrag.

Det är att märka att sist angivna näringsgrenar på sin tid under 1950- talet hade att erlägga investeringsavgift för sina investeringar. Det är därför

rimligt att även de nu kommer i åtnjutande av den skattelättnad som investeringsavdraget

innebär. Ett sådant avdrag framstår också som angeläget

för att stimulera maskininvesteringarna och därmed rationaliseringen på

hithörande områden.

Till stöd för motionerna I: 658 och II: 802 åberopas bl. a. följande. Rörelse

som omfattar såväl industriell tillverkning som annan verksamhet skall

enligt förslaget kunna komma i åtnjutande av investeringsavdrag om den

industriella verksamheten dominerar rörelsen. Innefattar rörelsen huvudsakligen

industriell tillverkning bör investeringsavdrag kunna medges för

alla investeringar i maskiner och inventarier i rörelsen dock med undantag

som i propositionen angives. Sålunda skall avdrag inte medges för kontorsinventarier,

som inte kan hänföras till kontorsmaskiner, och inte heller för

anskaffande av för rörelsen avsedda personbilar, lastbilar, bussar och andra

motorfordon som även delvis utnyttjas för yrkesmässig gods. eller personbefordran.

I åtskilliga avseenden har årets statsverksproposition bedömts kunna

medföra risker för inflation. Inflationsriskerna har även starkt understrukits

av riksbankens diskontohöjning. I propositionen föreligger, i varje fall

beträffande de stora industriföretag som närmast är föremål för omtanke

däri, ett motsatt betraktelsesätt. Beträffande vad som benämnes »den egentliga

industrien» framhålles angelägenheten av att stimulera industriföretagen

att hålla sina maskininvesteringar uppe på en hög nivå och helst även

öka dem. Uppenbarligen kan det icke vara fråga om att öka redan förut stora

vinster. Med hänsyn till inflationsriskerna, vållade av höjda löner och

stegrade företagarprofiter, borde tvärtom åtgärder i återhållande riktning

kunna ifrågakomma. I propositionen hänvisas emellertid till försämrad räntabilitet

såsom ett skäl att stimulera produktionsfrämjande investeringar åt

sådana företag med försämrad räntabilitet. Då detta är syftet synes emeller
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b 13

tid en inriktning av stödet väsentligen på storföretag anmärkningsvärd. Det

förefaller märkligt, om den försämrade räntabiliteten skulle vara någonting

särskilt utmärkande för de stora industribolagen.

Att företagsamheten inom småindustri och mera hantverksbetonade företag

skulle befinna sig i ett mera gynnsamt läge måste bestämt betvivlas. De

pressade kreditmöjligheterna och de höjda räntorna drabbar också erfarenhetsmässigt

den mindre företagsamheten hårdare än storföretagen med deras

internationella kreditförbindelser. Det är också från storföretag med

högavlönade anställda som inflationsutvecklingen under tidigare år fått de

starkaste impulserna.

I motionerna I: 659 och II: 80b framhålles i huvudsak följande. Enligt

propositionen skall rätt till särskilt investeringsavdrag tillkomma företag

och rörelseidkare som huvudsakligen bedriver industriell tillverkning. Att

andra näringsgrenar inte medtagits motiveras uppenbarligen av det förhållandet

att det är i synnerhet maskininvesteringarna inom industrien, som

utvecklat sig och också enligt nationalbudgetens prognoser beräknas komma

att utveckla sig ogynnsamt. Med den i propositionen gjorda gränsdragningen

kan å andra sidan dels diskriminering av andra näringsgrenar inträda,

dels betydande svårigheter uppkomma vid den föreslagna förordningens

praktiska tillämpning. Motionärerna vill särskilt fästa uppmärksamheten

på rörelser som bedriver reparationsverksamhet och verkstäder inom hantverksgrenarna.

Inom båda dessa grupper bedrives verksamhet som står den

industriella mycket nära i produktionshänseende. De maskiner som här

kommer till användning är till sina typer ofta exakt desamma som den

egentliga industriens. Det skulle därför i praktiken komma att medföra betydande

tillämpningssvårigheter att medge avdraget vid den ena tillverkningen

men inte vid den andra.

I motionen II: 801 åberopas bl. a. följande. Som sägs i propositionen föreligger

ingen alarmerande utveckling av maskininvesteringarna. Den i nationalbudgetens

prognoser förutsedda nedgången rör sig om ett par tre procent.

Denna siffra bör ses mot bakgrunden dels av att såväl de totala bruttoinvesteringarna

som de totala maskininvesteringarna väntas öka även under

nästa år, dels av att maskininvesteringarna inom industrien genom de

senaste årens kraftiga ökningar ligger på en mycket hög nivå. Det är ingalunda

säkert att de ytterligare investeringar i olika slag av maskiner och

apparater som kan komma till stånd genom det föreslagna investeringsavdraget

är vare sig företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt riktiga. Parallellen

med den tidigare investeringsavgiften är icke hållbar — det föreligger

en avgörande principiell skillnad mellan att staten genom en särskild

avgift söker dämpa investeringarna i en inflationskonjunktur och att den

genom ett särskilt avdrag i realiteten finansierar privata företags investeringar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

Motionerna 1: 427 och II: 513 hänvisar beträffande motiveringen till motionerna

I: 207 och II: 247, vari åberopas bl. a. följande. Möjligheterna till

ökad självfinansiering skulle uppenbarligen förbättras om rätt till avskrivning

efter återanskaffningsvärdet infördes i fråga om maskiner och inventarier.

Det förhållandet att avskrivning nu skall göras på grundval av anskaffningsvärdet

medför i tider med fallande penningvärde att det sammanlagda

beloppet gjorda avskrivningar för en maskin eller ett inventarium inte

kommer att svara mot kostnaden för att anskaffa en likvärdig maskin

eller ett likvärdigt inventarium. Härigenom sker en förtäring genom beskattningen

av det i företaget arbetande kapitalet.

Att avskrivning på återanskaffningsvärdet även av statsmakterna ansetts

vara en riktig princip illustreras därav att sådan avskrivning sedan länge

tillämpats vid postverket, televerket och statens järnvägar samt under senare

år jämväl i fråga om vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet skulle kunna förverkligas

om man tillgriper ett förenklat schablonförfarande. I stället för att i efterhand

beräkna den slutliga stegringen av anskaffningskostnaden för en viss

maskin eller en viss grupp maskiner eller andra inventarier torde man kunna

nöja sig med att utgå från en schablonmässigt beräknad förändring i

prisnivån. Erfarenheten ger vid handen att priserna under en maskins eller

ett inventariums ekonomiska varaktighetstid genomsnittligt sett stiger med

20 å 25 %. Med hänsyn härtill skulle rätt till avskrivning å 120 % av den

ursprungliga anskaffningskostnaden ge ett i stort sett tillfredsställande resultat.

Även i motionerna I: 575 och II: 685 hänvisas beträffande motiveringen

till motionerna I: 207 och II: 247. Härutinnan framhålles följande. En jordbrukare,

som deklarerar sin inkomst enligt den s. k. kontantprincipen, får i

sin deklaration inte göra något som helst avdrag då han första gången anskaffar

en maskin av ett slag han tidigare ej hade. Först vid det tillfälle då

han ersätter den gamla maskinen med en ny får han dra av den kostnad

som då uppstår. Han befinner sig i detta avseende i en sämre ställning än

en rörelseidkare eller den jordbrukare som deklarerar enligt bokföringsmässiga

principer. De senare får nämligen vid varje anskaffning av t. ex. maskiner

genom årliga avskrivningar tillgodogöra sig avdrag för värdeminskning

intill dess hela anskaffningskostnaden är avdragen. Detta gäller alltså

även första gången en maskin anskaffas.

Allt fler jordbrukare skaffar sig t. ex. skördetröskor, traktorer och andra

dyrbara maskiner. Kostnaden härför är naturligtvis en omkostnad för intäktens

förvärvande, alldeles oavsett om vederbörande jordbrukare tidigare

innehaft en maskin av samma sort eller inte. Den gällande ordningen innebär

därför en direkt orättvisa mot berörda jordbrukare. Det är följaktligen

enligt motionärernas mening angeläget att utjämna beskattningen medelst

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b

en bunden avskrivningsplan för de jordbrukare som fortfarande av olika

skäl föredrar att deklarera efter kontantprincipen. Därigenom stimuleras

också den driftrationalisering, som är så nödvändig för att förbättra lönsamheten

inom jordbruket.

Utskottet

I propositionen föreslås i syfte att stimulera industrins maskininvesteringar

införande av ett särskilt investeringsavdrag vid den statliga taxeringen

motsvarande tio procent av kostnaden för under år 1964 anskaffade

maskiner. Vidare föreslås att den s. k. Annell-lagen förlänges att

gälla under ytterligare fyra år. Slutligen framlägges förslag om rätt för

svenska exportföretag, som för sin försäljning i utlandet anlitar utländska

dotterbolag, att under vissa förhållanden vid inkomsttaxeringen åtnjuta

avdrag för avsättning till internvinstkonto. Det föreslagna särskilda investeringsavdraget

beräknas medföra ett skattebortfall för budgetåret 1964/65

med ungefär 100 milj. kr. Avdraget är avsett att tillämpas första gången

vid 1965 års taxering. Övriga bestämmelser föreslås träda i kraft omedelbart.

Å propositionen har, i vad avser förslaget till förordning om särskilt

investeringsavdrag, yrkats avslag i motionen II: 801. Motionärerna i motionerna

I: 655 och II: 805, I: 656 och II: 800, I: 657 och II: 803, I: 658 och

11:802 samt 1:659 och 11:804 godtar förslaget i princip men anser vissa

ändringar eller utvidgningar befogade beträffande tillämpningsområdet

enligt 1 § i förordningen. Därjämte hemställes i motionerna I: 658 och

11:802 om ändring i undantagsbestämmelserna enligt 3 § och lägsta avdragsberättigande

investeringskostnaden enligt 4 §.

I motionerna 1:655 och 11:805 samt 1:656 och 11:800 tages även upp

frågan om utredning beträffande rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet

av maskiner och inventarier. Lagstiftningsyrkande härom föreligger

i de vid riksdagens början väckta motionerna 1:427 och 11:513. Spörsmålet

om teknisk utredning beträffande planenlig avskrivning å maskiner

i jordbruket, då kontantprincipen är tillämplig, behandlas i motionerna

I: 572 och II: 685.

Inom utskottet har rått delade meningar om ändamålsenligheten med

och lämpligheten av att nu genomföra förslaget till investeringsavdrag.

Med hänsyn till vikten att maskininvesteringarna i den industriella tillverkningen

hålles på en hög nivå anser utskottet likväl att man bör pröva

denna möjlighet. Utskottet kan därför — med avstyrkande av motionen

11:801 — i princip biträda förslaget om investeringsavdrag med de ändringar

och tillägg som framgår av det följande. I sammanhanget vill utskottet

även framhålla att det är fråga om en temporär åtgärd, som skall

gälla i fråga om maskiner, anskaffade under år 1964.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b

Förslaget syftar, som nämnts, till att stimulera maskininvesteringarna

inom den egentliga industrin. Begreppet maskin är emellertid inte entydigt.

Tvekan kan därför uppkomma huruvida en viss investering är

att anse som en maskininvestering. Därtill kommer att en rörelse, vilken

omfattar såväl industriell tillverkning som annan verksamhet, skattemässigt

kan behandlas som en och samma förvärvskälla. I en dylik blandad

verksamhet kan uppstå svårigheter att avgöra huruvida en maskininvestering

är att hänföra till den industriella rörelsen eller ej. För att i möjligaste

mån undvika tillämpningssvårigheter har man i propositionen valt

att låta bestämmelserna omfatta alla investeringar i maskiner och inventarier

— med vissa uttryckligen angivna undantag — i en förvärvskälla, där

den industriella verksamheten dominerar.

Såsom framhållits i motionerna I: 655 och II: 805 samt motionerna I: 656

och 11:800 blir konsekvenserna av en sådan utformning av bestämmelserna

att ett företag, som driver en blandad verksamhet och där den industriella

tillverkningen inte dominerar, går miste om de förmåner som

lagstiftningen erbjuder. Man kan minska antalet fall, då sådana företag

ställes utanför, genom att låta lagstiftningen bli tillämplig t. ex. när den

industriella verksamheten inte har en alltför obetydlig andel i hela rörelsen.

Genom en sådan utformning av bestämmelserna — liksom enligt

propositionsförslaget — skulle emellertid en del företagare med blandad

verksamhet få åtnjuta investeringsavdrag för i vissa fall till och med betydande

inventarieanskaffningar inom andra verksamhetsgrenar än den

egentliga industrin.

Vill man undvika att vissa företagare, som driver industriell tillverkning,

ställes utanför lagstiftningen, torde man — såsom motionärerna föreslagit

— få begränsa investeringsavdraget till maskininvesteringar i industriell

tillverkning men medgiva avdraget oberoende av hur stor andel

av förvärvskällan denna tillverkning utgör. Utskottet kan instämma

häri och får med det anförda tillstyrka förenämnda motioner i denna del.

Med detta ställningstagande kan utskottet inte biträda yrkandet i motionerna

1:657 och 11:803 om att låta lagstiftningen omfatta även investeringar

i handeln. Investeringstakten är på detta område, såsom framgår

av propositionen, relativt hög varför handeln inte är i behov av en stimulans

av denna speciella karaktär. I nämnda motioner har även berörts

investeringar i bl. a. jordbruket. I och för sig kunde önskvärda rationaliseringar

på detta område främjas genom ett investeringsavdrag men å andra

sidan är denna näring föremål för statsmakternas uppmärksamhet och

stöd i annan ordning. Därjämte må framhållas att den av utskottet förordade

ändringen torde vara till fördel för den industriella tillverkning

som bedrives inom jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse.

Utskottet är medvetet om att gränsdragningen mellan industriell tillverkning

och hantverk erbjuder problem. Detta framgår av motionerna

I: 659 och II: 804, vari yrkats att rätt till särskilt investeringsavdrag även

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b 17

skall tillkomma reparationsverkstäder och verkstäder inom hantverk, vilka

för sin produktion anskaffar maskiner av samma slag som egentliga

industriföretag. I anledning härav får utskottet anföra följande. Med industriell

tillverkning avses i förevarande sammanhang framställning avprodukter

och förnödenheter men däremot inte enbart service- och reparationsverksamhet.

Även en verksamhet med få anställda kan ha industriell

karaktär, så att investeringsavdrag bör kunna medges.

Om investeringsavdrag endast medges för maskininvesteringar i industriell

tillverkning, blir vissa av undantagsbestämmelserna i 3 § onödiga.

I begreppet maskin, som användes för stadigvarande bruk i industriell

tillverkning, torde inte kunna innefattas vare sig personbil, lastbil, buss,

traktor, handelsfartyg eller fiskefartyg. För att undvika tveksamhet bör

dock undantagsbestämmelsen för dylika tillgångar kvarstå. Maskiner för

automatisk databehandling torde, utom i enstaka undantagsfall, inte utgöra

maskiner i industriell tillverkning. Med hänsyn till det anförda kan

utskottet inte biträda yrkandet i motionerna 1: 653 och 11:802 om rätt

till investeringsavdrag vid inköp av alla slags varaktiga kontorsinventarier

ävensom personbilar, bussar och andra motorfordon huvudsakligen avsedda

för företagets behov.

Enligt 4 § må investeringsavdrag inte åtnjutas med mindre investeringskostnaden

uppgått till minst 5 000 kr. I motionerna I: 658 och II: 802 har

yrkats en lägsta gräns å 3 000 kr. Den effektiva skatten å en investering

av 3 000 kr (med rätt till avdrag för 10 procent eller 300 kr) kan i normalfall

beräknas till 120 kr. Utskottet finner att den stimulerande effekten

av ett avdrag till så lågt belopp inte kan vara nämnvärd och får därför

avstyrka detta motionsyrkande.

I 2 § första stycket bör i förtydligande syfte göras en ändring av redaktionell

natur. I samband därmed vill utskottet framhålla, att — om skriftligt

avtal beträffande viss tillgång träffats före den 1 januari 1964 — bestämmelserna

inte blir tillämpliga beträffande tillgången i fråga, även om

avtalet annulleras och eventuellt ersättes av ett nytt med senare datum.

Skriftligt avtal beträffande tillgången har, oaktat det senare annullerats,

träffats före den 1 januari 1964.

Såsom framhållits i propositionen torde det få ankomma på riksskattenämnden

att göra vägledande uttalanden angående förordningens tillämplighet.

Frågan om rätt till avdrag för avskrivning å maskiner och inventarier på

grundval av återanskaffningskostnaden i stället för, såsom nu gäller, den

faktiska anskaffningskostnaden har vid flera tillfällen varit föremål för

riksdagens behandling, senast vid 1963 års riksdag. På hemställan av bevillningsutskottet

i dess betänkande nr 27 avslogs då motionsvis framställt

yrkande om rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet. Utskottet utta
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196i

lade därvid att förevarande spörsmål borde prövas i samband med allmänna

skatteberedningens överväganden rörande företagsbeskattningen i dess helhet.

Härtill kom — framhöll utskottet— att värdesäkringskommittén vid

sina överväganden torde komma att uppmärksamma frågan.

Värdesäkringskommittén har numera avgivit sitt betänkande om »Indexlån»

i två delar (SOU 1964: 1 och 2). I bilaga 1 till del II av betänkandet

lämnas en redogörelse för en indexvärdemetod dels vid planenlig avskrivning

och dels vid räkenskapsenlig avskrivning. Enligt nämnda redogörelse

skulle ett ställningstagande till avskrivning å återanskaffningsvärdet vid

planenlig avskrivning kräva ingående och allsidiga överväganden. Detta

gäller också i fråga om den räkenskapsenliga avskrivningen; härutinnan

framhålles vidare att gällande bestämmelser får anses så fördelaktiga att

med fog kan ifrågasättas om det föreligger tillräckligt bärande skäl för

en indexreglering. Utskottet finner för sin del att resultatet av allmänna

skatteberedningens arbete med avseende å företagsbeskattningen bör avvaktas,

innan ställning tas till frågan om fortsatt utredning i ämnet. Med

hänsyn härtill får utskottet avstyrka utredningsyrkandet i motionerna I:

655 och II: 805 samt 1: 656 och II: 800 ävensom lagstiftningsyrkandet i

motionerna I: 427 och II: 513.

Yrkandet i motionerna 1:575 och 11:685 avser planenlig avskrivning å

maskiner och inventarier i jordbruk med kontantmässig inkomstredovisning.

Liknande yrkande avvisades av 1963 års riksdag i enlighet med

bevillningsutskottets hemställan i dess betänkande nr 27. Därvid erinrade

utskottet bl. a. om att departementschefen i proposition nr 56 till 1962

års riksdag uttalat, att ett ställningstagande till översyn av beskattningsmetoderna

för jordbruket borde anstå till dess allmänna skatteberedningen

framlagt sina förslag. Utskottet framhöll också möjligheterna för jordbrukare,

som önskade ernå en bättre inkomstfördelning mellan olika år,

att begagna sig av bokföringsmässig redovisning.

Vad utskottet uttalade förra året får alltjämt anses äga giltighet. Resultatet

av allmänna skatteberedningens arbete bör således avvaktas. Med

det anförda avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.

De förslag i propositionen, vilka inte närmare berörts i utskottets yttrande,

föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att propositionen nr

40 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas, måtte

dels med bifall till de inbördes likalydande motionerna

I: 655 av herrar Axel Johannes Andersson och Nils Hansson

samt II: 805 av herr Wedén m. fl. ävensom motionerna

I: 656 av herrar Torsten Andersson och Harald Pettersson

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b

samt II: 800 av herr Hansson i Skegrie m. fl., i vad de avser

förslaget till förordning om särskilt investeringsavdrag

i vissa fall vid taxering till statlig inkomstskatt,

dels ock med avslag å följande motioner, nämligen

1. de likalydande motionerna I: 657 av herr Hiibinette

m. fl. och II: 803 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl.,

2. de likalydande motionerna I: 658 av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. och II: 802 av herr Larsson i Borrby,

3. de likalydande motionerna I: 659 av herr Stefanson

m. fl. samt II: 804 av herrar Nordgren och Magnusson i

Borås, ävensom

4. motionen II: 801 av herr Hermansson m. fl.,

samtliga motioner i vad de avser förslaget till förordning

om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till

statlig inkomstskatt,

antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa

fall vid taxering till statlig inkomstskatt med de ändringar

att 1—3 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

1

Fysisk eller juridisk person, som

driver rörelse avseende huvudsakligen

industriell tillverkning och

under tiden den 1 januari—31 december

1964 anskaffar maskiner

och andra döda inventarier avsedda

för stadigvarande bruk i rörelsen,

äger enligt bestämmelserna i

denna förordning vid taxering till

statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt

investeringsavdrag vid inkomstberäkningen

för förvärvskällan.

Avdraget skall —----—

2

Tillgång skall anses anskaffad

när skriftligt avtal om förvärvet

träffats eller, om skriftligt avtal

icke träffats, när tillgången levere
-

Utskottets förslag

§•

Fysisk eller juridisk person, som

driver rörelse avseende industriell

tillverkning och under tiden den 1

januari—31 december 1964 anskaffar

maskiner avsedda för stadigvarande

bruk i tillverkningen, äger

enligt bestämmelserna i denna förordning

vid taxering till statlig inkomstskatt

åtnjuta särskilt investeringsavdrag

vid inkomstberäkningen

för den förvärvskälla, vari rörelsen

ingår.

--nämnda beskattningsår.

§•

Tillgång skall anses anskaffad

när skriftligt avtal om förvärvet

träffats eller, om skriftligt avtal

icke träffats, när tillgången levere
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

Kungl. Maj.ts förslag

rats. Har skriftligt avtal om förvärv

av viss tillgång träffats och leverans

skett under år 1964 men hänför

sig avtalet och leveransen till

skilda beskattningsår, skall tillgången

anses anskaffad när leveransen

sker.

Tillgång, som--------

Utskottets förslag

rats. Har skriftligt avtal om förvärv

av viss tillgång träffats under

år 1964 och leverans skett samma

år men hänför sig avtalet och leveransen

till skilda beskattningsår,

skall tillgången anses anskaffad när

leveransen sker.

— på densamma.

3 §•

avtalade priset.

- följande tillgångar:

motorfordon, traktor och släpfordon,

som avses i vägtrafikförordningen

den 28 september 1951 (nr

648);

Särskilt investeringsavdrag —------

Särskilt investeringsavdrag------- — -

tillgångar med--------tre år;

begagnade tillgångar;

annan kontorsutrustning än kontorsmaskiner;
motorfordon,

vilka omfattas av

förordningen den 23 november 1956

(nr 545) angående omsättningsskatt

å motorfordon i vissa fall, eller som

helt eller delvis utnyttjas för trafik,

som avses i 1 § förordningen den

25 oktober 1940 (nr 910) angående

yrkesmässig automobiltrafik, m. m.;

handels- och--------i fråga.

2) förordning angående ändring i förordningen den 9 december

1960 (nr 658) med provisoriska bestämmelser om

beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst

i vissa fall; samt

3) lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370);

B) att följande motioner, såvitt angår frågan om avskrivning

å maskiner och inventarier, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 427 av herr Virgin m. fl.

och II: 513 av herr Heckscher m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 575 av herr Virgin m. fl.

och II: 685 av herr Heckscher m. fl.,

3) de likalydande motionerna 1:655 av herrar Axel Johannes

Andersson och Nils Hansson samt II: 805 av herr

Wedén m. fl., ävensom

4) de likalydande motionerna I: 656 av herrar Torsten

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b 21

Andersson och Harald Pettersson samt II: 800 av herr Hansson

i Skegrie m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; ävensom

C) att följande motioner, nämligen

1) de Iikalydande motionerna I: 427 av herr Virgin m. fl.

och II: 513 av herr Heckscher m. fl.,

2) de Iikalydande motionerna I: 575 av herr Virgin m. fl.

och II: 685 av herr HeCkscher m. fl.,

3) de Iikalydande motionerna I: 655 av herrar Axel Johannes

Andersson och Nils Hansson samt 11:805 av herr

Wedén m. fl.,

4) de Iikalydande motionerna I: 656 av herrar Torsten

Andersson och Harald Pettersson samt II: 800 av herr Hansson

i Skegrie m. fl.,

5) de Iikalydande motionerna 1:657 av herr Hiibinette

m. fl. och II: 803 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl.,

6) de Iikalydande motionerna 1:658 av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. och II: 802 av herr Larsson i Borrby,

7) de Iikalydande motionerna I: 659 av herr Stefanson

m. fl. samt 11:804 av herrar Nordgren och Magnusson i

Borås, ävensom

8) motionen 11:801 av herr Hermansson m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ilanmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Elofsson, Wärnberg, Gösta

Jacobsson, Paul Jansson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Engkvist, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, Darlin, Kristenson i

Göteborg, Nilsson i Tvärålund* och Enskog.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1964

Reservationer

beträffande investeringsavdraget enligt propositionen

I) av herrar Einar Eriksson och Kristenson i Göteborg, vilka ansett,

dels att utskottet bort anföra följande.

I propositionen--— (= utskottet s. 15 rad 6 uppifrån—rad 10

nedifrån)---och 11:685.

Enligt utskottets mening är totalbudgeten alltför starkt underbalanserad

och tål därför inte den inkomstminskning på 100 milj. kr., som den föreslagna

reformen skulle medföra. Ett stort statligt upplåningsbehov försvårar

för bostadsbyggarna, kommunerna och industrin att erhålla lån

för planerade investeringar.

Det förefaller utskottet därjämte osannolikt att verkstadsindustrin, som

redan nu har arbetskraftsbekymmer, skulle kunna effektuera så betydande

maskinbeställningar som stimulansbidraget syftar till.

Förslaget, som ju avser att stimulera företagen till ytterligare maskininvesteringar,

korresponderar dessutom enligt utskottets mening illa med

den penningpolitiska aktivitet, som riksbanken visat på senare tid.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte kunna biträda

Ivungl. Maj :ts förslag, såvitt avser särskild investeringsavgift. Detta innebär

också att utskottet tillstyrker motionen II: 801 men avstyrker övriga

föreliggande motioner, såvitt desamma avser det särskilda investeringsavdraget.

Frågan om--— (= utskottet s. 17 rad 6 nedifrån—s. 18 rad 8 nedifrån)

— ---utskottets sida.

dels ock att utskottet under A) bort hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att propositionen nr

40 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas, måtte

dels med bifall till motionen 11:801 samt med avslag å

följande motioner, nämligen

1. de likalydande motionerna 1:657 av herr Hiibinette

in. fl. och II: 803 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl.,

2. de likalydande motionerna I: 658 av herr Ferdinand

Nilsson in. fl. och II: 802 av herr Larsson i Borrby, ävensom
3.

de likalydande motionerna I: 659 av herr Stefanson

in. fl. samt II: 804 av herrar Nordgren och Magnusson i

Borås,

samtliga motioner i vad de avser förslaget till förordning

om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till

statlig inkomstskatt,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1961 23

avslå vid propositionen fogat förslag till förordning om

särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till

statlig inkomstskatt,

dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning angående ändring i förordningen den 9

december 1960 (nr 658) med provisoriska bestämmelser om

beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst

i vissa fall1; samt

b) lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

II) av herr Jacobsson.

beträffande avskrivning å maskiner och inventarier

III) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och

Darlin, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 427 av herr Virgin m. fl. och II: 513 av herr Heckscher m. fl. — ansett,

att utskottet under B) 1) bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna I: 427 och

II: 513 framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

IV) av herrar Stefanson, Elofsson, Erik Filip Petersson, Christenson i

Malmö, Nilsson i Tvärålund och Enskog, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka de i motionerna 1:655 av herrar Axel Johannes Andersson och

Nils Hansson samt II: 805 av herr Wedén m. fl. ävensom motionerna I: 656

av herrar Torsten Andersson och Harald Pettersson samt 11:800 av herr

Hansson i Skegrie m. fl. framförda yrkandena om utredning angående

rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet av maskiner och inventarier,

och att utskottet därför under hänvisning till vad som i nämnda motioner

anförts i denna fråga under B) 1), 3) och 4) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till förenämnda motioner ävensom

i anledning av motionerna I: 427 av herr Virgin m. fl.

och II: 513 av herr Heckscher m. fl. måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära fortsatt, skyndsamt utredningsarbete

i syfte att utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om

rätt i skattelagstiftningen till avskrivning på återanskaffningsvärdet

av maskiner och inventarier.

V) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Magnusson i Borås och

Darlin, vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

I: 575 av herr Virgin m. fl. och II: 685 av herr Heckscher m. fl. —

ansett, att utskottet under B) 2) bort hemställa,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 196b

att riksdagen med bifall till förenämnda motioner måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att särskilda sakkunniga

utses för teknisk utredning om sådan reformering av avskrivningsreglerna

att planenlig avskrivning å maskiner i

jordbruket kan medgivas vid kontantmässig redovisning.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till sta a1 i texten