Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner rörande arvsbeskaltningen.

1964-03-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:25, Betänkande i anledning av väckta motioner rörande arvsbeskaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196A

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

rörande arvsbeskaltningen.

(1 :a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
I)

de likalydande motionerna 1:14 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl. och

11:22 av herr Gustafsson i Borås m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående

ändring av 3 § i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte att från

arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar som nu är befriade

från att erlägga gåvoskatt»;

II) de likalydande motionerna 1:291 av herr Eric Carlsson samt 11:378

av herrar Wahrendorff och Börjesson i Falköping, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta att fr. o. m. den 1 juli 1964 testamentslott

till fosterbarn skall beskattas enligt arvsskatteförordningens skatteklass I

och testamentslott till fostersyskon enligt skatteklass II samma förordning,

samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderligt författningsförslag;

ävensom

III) de likalydande motionerna 1:374 av herr Stefanson m.fl. och 11:443

av herr Darlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära att den av 1958 års riksdag begärda översynen av bestämmelserna

om arvsbeskattning nu måtte komma till stånd».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i don mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:374,11:22 och 11:378.

översyn av arvsbeskattningen

Frågans tidigare behandling

Gällande bestämmelser om arvsskatt återfinnes i förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt med däri vidtagna ändringar.

Genom beslut vid 1958 års B-riksdag omlades dödsbobeskattningen fr.o.m.

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 7 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1061

år 1959 från det tidigare systemet med arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt till

ett system med endast arvsskatt. Därvid höjdes arvsskatten med belopp, som

icke fullt motsvarade kvarlåtenskapsskatten. Reformen innebar även en omfördelning

av skattebelastningen för att i görligaste mån tillgodose efterlevande

makes och barns intressen. För flerbarnsfamiljerna medförde reformen

betydande skattelättnader. För det fall att make eller barn är ensam

arvinge kan däremot vissa om än relativt obetydliga skattehöjningar uppkomma.

Omfördelningen av skattebelastningen innebar vidare att arvsskatten

i skatteklasserna II—IV höjdes utöver vad som föranleddes av kvarlåtenskapsskattens

avskaffande för att inte statsverkets intäkter av dödsbobeskattningen

skulle minskas i nämnvärd mån.

Vidare infördes vissa lättnader i fråga om betalandet av arvsskatten. Härjämte

utbyggdes skattefiyktsspärrarna vid arvs- och gåvobeskattningen för

att få motsvarighet till de garantier mot skatteflykt, som bestämmelserna

om kvarlåtenskapsskatt innehöll.

På bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr B 10 anhöll riksdagen

samtidigt i skrivelse till Kungl. Maj.t om en allsidig översyn av bestämmelserna

rörande arvsbeskattningen.

I motionen 11:140 vid 1960 års riksdag hemställdes om utredning och förslag

angående arvsbeskattningen i syfte att åstadkomma en väsentlig lindring

i skattebördan. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 46 anförde

bevillningsutskottet bl. a., att i motionen inte framförts några väsentligen

andra synpunkter på frågan om dödsbobeskattningens höjd än de riksdagen

hade att beakta vid omläggningen av beskattningssystemct. Riksdagen borde

enligt utskottets mening inte frångå sin år 1958 intagna ståndpunkt i frågan.

Utskottet ansåg sig därför inte kunna tillstyrka det i motionen framställda

utredningsyrkandet.

Vid 1961 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:42 och

II.o2 om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning rörande

arvs- och gåvobeskattningen. Utredningsyrkandet syftade till att utröna

verkningarna av den år 1958 genomförda omläggningen av beskattningen

och till en teknisk översyn av beskattningsreglerna. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 32 avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionerna

under hänvisning bl. a. till att arvs- och gåvobeskattningen borde bli föremål

för en allsidig översyn först sedan familjerättskommittén slutfört sitt arbete.

Jämväl vid 1963 års riksdag framställdes i motionen 11:431 yrkande om

en allsidig utredning rörande arvsbeskattningen med särskilt beaktande

av beskattningens inverkan pa kapitalbildningen. Bevillningsutskottet ansag

sig i betänkande nr 50 inte kunna förorda tillsättandet av en utredning

rörande arvsbeskattningen, innan ställning tagits till familjerättskommitténs

förslag, och avstyrkte bifall till motionen. Betänkandet godkändes av

riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196U

Motionerna

I motionerna I:37i och ll:AU3 framhålles att den svenska arvsbeskattningen

i förening med den årliga förmögenhetsskatten tillhör de mest betungande

i världen. Särskilt när tillgångarna är investerade i produktiv verksamhet

kan skatten verka rent förödande. Detta gäller såväl industri, hantverk och

handel som jordbruk.

I många fall kan ett dödsbo kanske skaffa fram medel för dödsfallsskatterna,

men sedan är familjen och dess rörelse så uttömda på likvida

medel, att det står klart att rörelsen ej kan överleva ännu en generationsväxling.

Speciellt bekymmersamt är det t. ex. för en jordbrukare eller

företagare, när eventuella övriga dödsbodelägare ej kan eller vill låta sitt

kapital stå kvar i gården eller företaget. Även om arvingarna vid ett dödsfall

teoretiskt kan sälja företaget, medför detta i dagens ekonomiska läge

likväl stora praktiska svårigheter. Härtill kommer, att en sådan försäljning

ofta innebär att den eller de familjemedlemmar som specialiserat sig för ett

visst arbete tvingas byta bana eller ställs utan arbetsmöjlighet. Skulle det

visa sig att marknaden icke skulle kunna absorbera de medelstora familjeföretagen,

som med nuvarande dödsifallsskatter så småningom kommer

att utbjudas till försäljning, tvingas dödsboet att likvidera företaget. En

sådan utveckling innebär icke blott nationalekonomiskt ett sönderbrytande

av en värdefull produktionsapparat, utan även ett onödigt friställande

av en större eller mindre arbetsstyrka med följande belastning för kommunen

m. m.

Åtskilliga faktorer, bl. a. den fortgående penningvärdeförsämringen, talar

enligt motionärernas mening för att en översyn av arvsbeskattningen nu bör

företagas. Jordbruksmaskiner, inventarier, fabriksbyggnader etc. utgör en

företagares arbetsredskap, överlåtandet av dessa redskap till en efterföljande

generation är för närvarande förenat med dödsfallsskatter av sådan storleksordning,

att redskapen många gånger måste »tvångsförsäljas». Enligt

utsökningslagen får man icke utmäta en hantverkares arbetsredskap. Här

skyddas alltså vederbörande, enär han måste ha redskapen för sin existens

och för att kunna göra rätt för sig.

Det vore rimligt om en liknande tankegång kom till synes även vid

dödsfall. Sådana tillgångar, som är nödvändiga för fortsatt drift av ett jordbruk

eller en rörelse, bör skyddas. Exempelvis kunde jordbruksfastigheter,

jordbruksinventarier, fabriksanläggningar, inventarier in. m., som ingår i

förvärvsverksamhet och ärves, beskattas efter ett reducerat värde, så att

»redskapen» och därmed företagets fortsatta verksamhet under alla förhållanden

säkrades. Denna idé är icke ny. Den tillämpas redan i engelsk

lag, enligt vilken det vid beräkning av anläggningstillgångarnas värde sker

en speciell jämkning med 45 procent vid arvsskattens beräkning. En tänkbar

möjlighet vore att det resterande beloppet debiterades men avskrevs

med visst belopp om året under förslagsvis 10 år under förutsättning att rö
i*

Bihang till riksdagens protokoll 7 samt. Nr 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196i

relsen fortsatte. Därutöver bör ändrade bestämmelser övervägas angående

möjligheten för dödsbodelägare att erlägga skatt medelst revers. Sådan

möjlighet är för närvarande begränsad till halva skattebeloppet, varjämte

i praxis reglerna härom tillämpas ytterst restriktivt.

Beskattningen av testamentslott till fosterbarn och fostersyskon

Gällande bestämmelser

De skattskyldiga är enligt förordningen om arvsskatt och gåvoskatt fördelade

på fyra skatteklasser, I—IV, av vilka klass I har den lindrigaste och

klass IV den strängaste skatteskalan. Skatt enligt klass I utgår för arvseller

testamentslott, som tillkommer efterlevande make, barn, adoptivbarn,

styvbarn samt avkomling till barn, adoptivbarn eller styvbarn. För arvseller

testamentslott, som tillkommer fader, moder, styvfader, styvmoder,

broder, syster, broders eller systers avkomling, adoptant, adoptants avkomling

samt barns eller adoptivbarns efterlevande make ävensom trotjänare

erlägges skatt enligt klass II. För testamentslott till kyrka, landsting,

kommun eller annan menighet, stiftelse med huvudsakligt syfte att

främja religiösa, politiska, kulturella m. fl. allmännyttiga ändamål och registrerad

understödsförening m. fl. utgår skatt enligt klass III. Testamentslott

till stiftelse eller sammanslutning med syfte att främja rikets försvar,

ungdoms vård och fostran, vård av behövande åldersstigna, sjuka och lytta

samt vetenskaplig undervisning eller forskning är i allmänhet undantagen

från arvsskatt. Annan skattskyldig än som ovan nämnts hänföres till klass

IV.

Frågans tidigare behandling

I en vid 1958 års B-riksdag i anledning av propositionen nr B 3 med förslag

om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten väckt motion, II :B 12, hemställdes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att fosterbarnens

intressen skulle beaktas vid en översyn av arvs- och gåvobeskattningen.

I sitt betänkande nr B 10 hemställde bevillningsutskottet, som ovan

nämnts, om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.

Utskottet förutsatte därvid att även den i motionen II: B 12 berörda frågan

skulle komma att uppmärksammas.

Vid 1963 års riksdag hemställdes i de likalydande motionerna 1:254 och

11:311 om utredning och förslag till sådana ändringar av arvsskattebestämmelserna,

att fosterbarn, fosterbror eller fostersyster komme att hänföras

till skatteklass II i stället för enligt nu gällande bestämmelser till skatteklass

IV. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 50 fann bevillningsutskottet

de i motionerna anförda synpunkterna värda beaktande men hänvisade

till att reglerna om de skattskyldigas hänförande till skatteklasser skulle

komma att omprövas vid den av riksdagen tidigare begärda översynen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1964 5

arvsbeskattningen. Med hänsyn härtill avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

Motionerna

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:291 och 11:378 anföres bl. a. att testamentslott

till fosterbarn beskattas enligt den högsta skattcklassen. Riktigheten

i en så hård beskattning av sådana testamentslotter måste enligt motionärernas

mening ifrågasättas. Förhållandet mellan fosterföräldrar och

fosterbarn är ofta jämförbart med förhållandet mellan föräldrar och bröstarvingar

eller adoptivbarn. Adoptivbarn har numera samma ställning i förhållande

till adoptivföräldrarna som bröstarvingar i förhållande till sina

föräldrar. Det framstår därför som omotiverat att bibehålla den nu gällande

stora skillnaden mellan fosterbarn och adoptivbarn vid arvsbeskattningen.

Då ett testamente till fosterbarns förmån får anses vara ett uttryck för

att ett sådant förhållande rått mellan den avlidne och fosterbarnet som är

jämförbart med förhållandet mellan adoptivföräldrar och adoptivbarn resp.

föräldrar och bröstarvingar är den nuvarande skatterättsliga utformningen

otillfredsställande. Motionärerna framhåller att skatten för en arvs- eller testamentslott

om 10 000 kronor, som tillfaller barn eller adoptivbarn, utgör

210 kronor. För arvslott om 20 000 kronor utgör arvsskatten 590 kronor.

Motsvarande skattebelopp för testamentslott, som tillfaller fosterbarn, är

2 500 resp. 6 500 kronor. Härtill kommer att arvs- eller testamentslott till

bröstarvinge eller adoptivbarn är helt fri från arvsskatt intill ett belopp som

motsvaras av 2 000 kronor för varje år, som vid arvlåtarens frånfälle återstår

till dess barnet uppnått 21 års ålder.

Enligt motionärernas mening bär därför testamentslott till fosterbarn

beskattas på samma sätt som till bröstarvinge eller adoptivbarn. Därvid

bör föreskrivas att testamentslott till fosterbarn, vars vårdnad helt eller

huvudsakligen handhafts av fosterföräldrarna under barnets halva levnadstid

eller lägst två år, skall beskattas enligt skatteklass I.

De förhållanden och relationer mellan fosterföräldrar och fosterbarn, som

motiverar en ändring i arvsbeskattningen av testamentslott till fosterbarn,

gäller ofta också fostersyskon emellan. I konsekvens härmed bör testamcntslott

till fosterbroder eller fostersyster i skatteavscende behandlas på samma

sätt som arvs- eller testamentslott till broder eller syster. Motionärerna förordar

således att testamentslott till fostersyskon beskattas enligt arvskattetariffens

klass II.

Befrielse från arvsskatt för stiftelse eller sammanslutning,

som är befriad från gåvoskatt

Gällande bestämmelser

Jämlikt 3 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt är från skattskyldighet

enligt förordningen befriad bl. a. stiftelse eller sammanslutning, som

har till huvudsakligt ändamål att främja barns eller ungdoms vård och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1964

fostran eller utbildning eller att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta. Frihet från skatt föreligger dock ej där ändamålet är att tillgodose

medlemmar av viss eller vissa släkter. Ej heller åtnjuter utländsk

stiftelse eller sammanslutning sådan skattefrihet.

Skattefriheten enligt 3 § avser såväl arvsskatt som gåvoskatt. Särskilda

bestämmelser om skattefrihet för vissa juridiska personer vid gåva återfinnes

i 38 § arvs- och gåvoskatteförordningen. Enligt detta författningsrum är

från gåvoskatt befriad, utom de i 3 § angivna juridiska personerna, bl. a.

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,

konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella

eller eljest allmännyttiga ändamål. Skattefrihet enligt 38 § tillkommer endast

svensk juridisk person.

Arvsskatten bestämmes emellertid enligt klass III i 28 § av förordningen,

vilken omfattar samtliga de enligt 38 § från gåvoskatt befriade juridiska

personerna, och är sålunda lägre än för testamentariska förordnanden i allmänhet.

Frågans tidigare behandling

I motionen 11:523 vid 1963 års riksdag framställdes enahanda yrkande

som i de nu förevarande motionerna 1:14 och 11:22.

Bevillningsutskottet anförde i sitt betänkande nr 4 följande.

Utskottet finner, att det framförda yrkandet i och för sig är värt beaktande.

I motionen ifrågasattes emellertid så väsentliga ändringar i gällande

arvsskattebestämmelser, att en särskild utredning därom skulle föregripa

den mera allmänna översyn av arvs- och gåvobeskattningen, som riksdagen

tidigare begärt. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka bifall till motionen.

Betänkandet godkändes av riksdagen.

Motionerna

I motionerna 1:14 och 11:22 framhåller motionärerna, att skattefriheten

för testamentariska legat är betydligt mera inskränkt än i fråga om gåvor.

Ett studium av rättsfallen på området utvisar att domstolarna vid tillämpningen

av bestämmelserna om befrielse från arvsskatt haft att göra en lång

rad besvärliga gränsfallsbedömningar. En viss tendens kan skönjas att inte

tillämpa bestämmelserna alltför restriktivt. Å andra sidan har domstolarna

genom lagtextens strikta utformning känt sig förhindrade att medge skattefrihet

även för ändamål, där skattebefrielse eljest framstår som naturlig.

Motionärerna erinrar om att skattefrihet exempelvis inte medgivits sådana

organisationer som De blindas förening u.p.a., Stockholms blindförening

u.p.a. samt Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm.

Genom den bristande överensstämmelsen mellan beskattningsreglerna i

fråga om arv och gåva blir det ofta rena tillfälligheter, som avgör huruvida

en donation blir föremål för beskattning eller inte. Många personer bestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196i

7

mer sig redan i livstiden för att överlämna en del av sin förmögenhet till ett

allmännyttigt ändamål men av ren okunnighet om skattekonsekvenserna

underlåter många att genomföra gåvan i livstiden, oaktat de med en rätt

insikt om läget säkerligen lika gärna skulle ha fullbordat gåvan i livstiden.

Den allmänna översyn av arvs- och gåvoskattereglerna, som riksdagen

begärde 1958, har inte kommit till stånd därför att avslutandet av familjcrättskommitténs

arbete ansetts böra avvaktas. En allmän översyn torde kräva

en längre tid, varför en utredning i sådan ordning enligt motionärernas

mening onödigtvis skulle fördröja den nu föreslagna ändringen, vilken är att

betrakta som övervägande teknisk. De gränsdragningsproblem som förslaget

innefattar är redan lösta så till vida som samma avgränsning föreslås

komma i fråga vid testamentariska förordnanden som vid gåvor i livstiden.

Ändringen har heller inte något samband med de familjerättsliga problemen.

Då den i lagstiftningen uppställda hårdare restriktivitetcn i fråga om skattebefrielse

för testamentariska förordnanden till allmännyttiga ändamål inte

torde motsvara vår tids uppfattning om en mera generös hållning från

lagstiftarens sida till den allmännyttiga verksamhet varom här är fråga,

bör den föreslagna ändringen kunna genomföras utan mera tidskrävande

utredningsarbete.

Utskottet

Utskottet behandlar till en början motionerna 1:374 och 11:443, vari hemställes

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att den av

1958 års riksdag begärda översynen av arvsbeskattningen nu skall komma

till stånd. Som motivering för yrkandet anföres bl. a. att arvsskatten i förening

med den årliga förmögenhetsskatten är mycket betungande, särskilt

när tillgångarna är investerade i produktiv verksamhet, samt att ändrade

bestämmelser erfordras för beräknandet och betalning av skatten.

I anledning härav får utskottet erinra om att frågan om dödsbobeskattningens

höjd ingående prövades av 1958 års B-riksdag i samband med att

kvarlåtcnskapsskatten avskaffades. Den då genomförda reformen innebar

att arvsskatten höjdes med belopp, som i stort sett medförde återvinning

av skattebortfallet till följd av kvarlåtenskapsskattens avskaffande. Det förhöjda

arvsskatteuttaget hade därvid avvägts mellan olika kategorier skattskyldiga

i avsikt att tillgodose efterlevande makes och barns intressen. Vid

riksdagsbehandlingen framställdes motionsyrkanden om avsevärt lägre beskattningsnivå

än enligt Kungl. Maj :ts förslag. I sitt betänkande nr B 10

tog bevillningsutskottet bestämt avstånd från skattesänkningar av den omfattning,

som förordats i berörda motioner, och gav därjämte uttryck för den

uppfattningen att dödsbobeskattningen inte syntes tillhöra de områden som

i första hand borde få åtnjuta skattelättnad, om möjlighet härtill skulle uppkomma.

På hemställan av bevillningsutskottet anhöll riksdagen samtidigt

om en allsidig översyn av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196i

Den av riksdagen begärda översynen av bestämmelserna rörande arvsbeskattningen

har ännu inte kommit till stånd. Vid bedömandet av frågan om

lämplig tidpunkt för tillsättandet av en sådan utredning bör emellertid uppmärksammas

att de frågor, som ingår i familjerättskommitténs utredningsuppdrag,

är av grundläggande betydelse för utformningen av arvs- och gåvobeskattningen.

I vissa avseenden kan, såsom utskottet framhöll redan år

1958, en ändring av nu gällande familjerättsliga regler antagas medföra

att otillfredsställande konsekvenser i beskattningshänseende försvinner. Enligt

uppgift i årets riksdagsberättelse har familjerättskommittén för avsikt

att under första halvåret 1964 framlägga betänkande med förslag till ändrad

lydelse av giftermålsbalken m. m.

Med hänsyn till det ovan anförda kan utskottet för sin del inte förorda

tillsättandet av en utredning rörande arvsbeskattningen, innan ställning tagits

till familjerättskommitténs förslag, och avstyrker således bifall till skrivelseyrkandet

i motionerna 1:374 och 11:443.

Enligt nuvarande bestämmelser hänföres fosterbarn och fostersyskon

vid arvsbeskattningen till klass IV, d. v. s. till den strängaste skatteskalan,

medan barn och adoptivbarn hänföres till klass I. För arvs- eller testamentslott,

som tillkommer broder eller syster, erlägges skatt enligt klass II.

I motionerna 1:291 och 11:378 hemställes att riksdagen måtte besluta, att

testamentslott till fosterbarn fr. o. m. den 1 juli 1964 skall beskattas enligt

skatteklass I och testamentslott till fostersyskon enligt skatteklass II. Till

stöd för yrkandet framhålles att förhållandet mellan fosterföräldrar och

fosterbarn ofta är jämförbart med förhållandet mellan föräldrar och bröstarvingar

eller adoptivbarn. Motionärerna anser det med hänsyn härtill omotiverat

att bibehålla den nuvarande stora skillnaden vid arvsbeskattningen

mellan å ena sidan bröstarvingar och adoptivbarn samt å andra sidan fosterbarn.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen väcktes i anslutning till propositionen

om kvarlåtenskapsskattens avskaffande vid 1958 års B-riksdag

bl. a. en motion med yrkande att fosterbarnens intressen skulle beaktas vid

en blivande översyn av arvsskatteförordningen. I sitt betänkande nr B 10

fann bevillningsutskottet det uppenbart att vid en sådan översyn även reglerna

om de skattskyldigas hänförande till skatteklasser skulle komma att

omprövas. Vid 1963 års riksdag hemställdes i väckta motioner om utredning

rörande sådan ändring av arvsskattebestämmelserna, att fosterbarn och

fostersyskon skulle komma att hänföras till skatteklass II. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 50 ställde bevillningsutskottet sig i princip

positivt till motionärernas förslag men avstyrkte likväl motionerna under

hänvisning till att frågan skulle komma att prövas vid en allmän översyn

av arvsbeskattningen.

Spörsmålet om beskattningen av testamentslott till fosterbarn tarvar en
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196b

9

ligt utskottets mening ingående överväganden. Sålunda måste bl. a. begreppet

fosterbarn närmare definieras och bestämda regler utformas för att hindra

missbruk av de relativt betydande förmåner, som motionärernas förslag

innebär. Utskottet kan därför inte tillstyrka omedelbara lagstiftningsåtgärder

i ämnet. Frågan bör emellertid bli föremål för skyndsam prövning, så

snart ställning tagits till familjerättskommitténs förslag. Med det anförda

anser sig utskottet ha besvarat yrkandet i motionerna 1:291 och 11:378.

Uskottet har slutligen att behandla motionerna 1:14 och 11:22, vari hemställes

om utredning och förslag till sådan ändring av 3 § förordningen om

arvs- och gåvoskatt, att från arvsskatt befrias stiftelser och sammanslutningar,

som enligt 38 § samma förordning är befriade från gåvoskatt. I motionerna

anföres bl. a. att det genom den bristande överensstämmelsen mellan

reglerna om frihet från arvsskatt och motsvarande regler för gåvoskatt

beträffande stiftelser med allmännyttigt ändamål ofta blir rena tillfälligheter

som avgör huruvida en donation blir föremål för beskattning eller ej.

Motionärerna anser vidare, att de restriktivare bestämmelserna för testamentariska

förvärv inte motsvarar vår tids uppfattning om en mera generös

inställning till den gagnande verksamhet, varom här är fråga.

Som skäl för befrielsen från gåvoskatt har i förarbetena till lagstiftningen

åberopats att benägenheten att genom gåvor under livstiden understödja

allmännyttiga ändamål kunde befaras minska, om en del av gåvan togs i

anspråk för erläggande av skatt till staten. Detta återhållande moment har

inte ansetts göra sig gällande med samma styrka i fråga om testamentariska

förordnanden, som skall effektueras först efter testators död. En viss lindring

erhålles emellertid vid arvsbeskattningen därigenom att skatten på

ifrågavarande testamentslotter beräknas efter skatteklass III. Ursprungligen

var endast staten befriad från erläggande av arvsskatt. Genom vidtagna lagstiftningsåtgärder

har dock kretsen av de från arvsskatt befriade rättssubjekten

alltmer utökats.

De i motionerna anförda synpunkterna finner utskottet i och för sig värda

beaktande. Med hänsyn till att en person enligt gällande bestämmelser har

möjlighet att genom gåvor under livstiden tillgodose olika allmännyttiga

ändamål utan beskattningskonsekvenser för mottagaren är emellertid den

av motionärerna begärda utredningen inte av sådan angelägenhetsgrad att

den omedelbart bör igångsättas. Enligt utskottets mening bör frågan om

likställighet mellan arv och gåva i vad avser befrielse från skattskyldighet

i stället övervägas i större sammanhang och då lämpligen i samband med

den allmänna översyn av arvsbeskattningen, varom riksdagen tidigare uttalat

önskemål.

Under hänvisning härtill och till vad utskottet ovan anfört rörande lämplig

tidpunkt för tillsättandet av ifrågavarande utredning avstyrker utskottet

bifall till motionerna 1:14 och 11:22.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 196i

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:14 av herr Nils-Eric

Gustafsson m. fl. och 11:22 av herr Gustafsson i Borås m. fl.

om befrielse från arvsskatt för stiftelse och sammanslutning

som är befriad från gåvoskatt,

2) de likalydande motionerna 1:291 av herr Eric Carlsson

samt 11:378 av herrar Wahrendorff och Börjesson i Falköping

angående beskattningen av testamentslott till fosterbarn

och fostersyskon, ävensom

3) de likalydande motionerna 1:374 av herr Stefanson

m. fl. och 11:443 av herr Darlin m. fl. om översyn av arvsbeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Paul

Jansson, Sundin och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Kärrlander, Engkvist, Asp, fru Holmqvist, herrar Larsson i

Umeå, Nilsson i Tvärålund och Björkman.

Reservationer

I) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Erik Filip

Petersson, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå, Nilsson

i Tvärålund och Björkman, vilka — under åberopande av vad som anförts

i de likalydande motionerna 1:14 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.

och 11:22 av herr Gustafsson i Borås m. fl. — ansett, att utskottet bort tillstyrka

det i nämnda motioner framställda yrkandet och att utskottet därför

under punkten 1) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:14 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl. och 11:22 av herr

Gustafsson i Borås m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla om utredning och förslag till riksdagen angående

ändring av förordningen om arvsskatt och gåvoskatt i syfte

att från arvsskatt befria sådana stiftelser och sammanslutningar

som nu är befriade från att erlägga gåvoskatt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 är 1961

II) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Erik Filip Petersson,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå och Björkman,

vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:374 av herr Stefanson m. fl. och 11:443 av herr Darlin m. fl. — ansett,

att utskottet bort tillstyrka det i nämnda motioner framställda yrkandet

och att utskottet således under punkten 3) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:374 av herr Stefanson m. fl. och 11:443 av herr Darlin

m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den av

1958 års riksdag begärda översynen av arvsbeskattningen

måtte komma till stånd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.