Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisalioner.

1964-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:27, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisalioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1964

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av skytteorganisalioner.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:199 av herr Arvidson samt 11:377 av herrar Ståhl och

Mellqvist, har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

13. Ideell organisation---skattepliktig inkomst.

Till organisation, som avses i föregående stycke, hänföres även organisation,

vilken har till uppgift att befrämja färdighet i gevärs- eller pistolskytte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:377.

I fråga om idrottssammanslutningarna, vilka i rättsligt hänseende har karaktären

av ideella föreningar, gäller att, i den mån de utövar ekonomisk

verksamhet av skattepliktig natur, skattskyldighet till kommunal och statlig

inkomstskatt föreligger i samma utsträckning som för fysiska personer (se

53 § 1 mom. kommunalskattelagen samt 6 och 7 §§ förordningen om statlig

inkomstskatt). Jämväl för förmögenhet är de i samma mån skattskyldiga

(se 6 i§ 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt). Vad angår den

statliga inkomstbeskattningen intager de en förmånligare ställning än såväl

fysiska personer som flertalet ekonomiska föreningar. Skatten är nämligen

Hlhantj till riksdagens protokoll 1964. 7 sand. Xr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 196A

icke progressiv utan proportionell, varjämte skattesatsen, soin för ekonomiska

föreningar utom sambruksföreningar är fastställd till 40 procent av

den beskattningsbara inkomsten, för ideella föreningar är bestämd till allenast

15 procent. Genom beslut av 1948 års riksdag infördes i anvisningarna

till 29 § (punkt 13) och 36 § (punkt 4) kommunalskattelagen särskilda bestämmelser

rörande beskattningen av idrottsorganisationer. Dessa bestämmelser

innebär, att ideell organisation, som har till huvudsaklig uppgift att

främja icke professionell idrott eller gymnastik, från bruttointäkt av rörelse,

som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning av idrottsmärken

eller annan därmed jämförlig förvärvsverksamhet får åtnjuta avdrag

för alla omkostnader under beskattningsåret för intäktens förvärvande och

bibehållande, även om omkostnaderna endast medelbart eller delvis haft avseende

å intäktens förvärvande eller bibehållande. Med sådana omkostnader

avses bl. a. omkostnader för idrottsmateriel, instruktions- och träningsverksamhet,

propaganda- och upplysningsverksamhet samt administration. Att

nämnda kostnader tillika främjat organisationernas ideella syften inverkar

inte på deras egenskap av avdragsgilla omkostnader i förvärvskälla. Avdrag

medgives dock inte för omkostnader, som bestritts av icke skattepliktiga

bidrag av allmänna medel m. m.

I 7944 års skattesakkunnigas betänkande II (SOU 1946:56) med förslag

angående idrottssammanslutningars beskattning för inkomst har gjorts vissa

begreppsbestämningar i avsikt att åstadkomma en gränsdragning mellan vad

som är att hänföra till idrott och gymnastik å ena sidan samt vad som är

hänförligt till sport å andra sidan. De sakkunniga har härutinnan anfört:

Med idrott torde i allmänhet förstås utförandet av kroppsövningar inriktade

på att nå vissa mätbara resultat. Denna verksamhet kan utövas såväl utan

redskap, t. ex. vid löpning, simning och brottning, som med användande av

redskap, t. ex. vid stavhopp, skidåkning och tennis. Det väsentliga vid idrott

är dock enligt vedertagen uppfattning utövarens personliga, kroppsliga insats,

medan de redskap, som förekomma inom vissa idrottsgrenar, ej i nämnvärd

grad inverka på resultatet till förmån för den ene eller den andre

idrottsutövaren. Huvudsyftet med idrotten är att uppfostra och utveckla

människan både fysiskt och psykiskt. Idrotten skall befordra individernas

kroppsliga utveckling samt deras karaktärsdaning. Detta sker dels genom

idrottsutövarnas träning och dels genom deras deltagande i tävlingar. Tävlingsidrotten

är sålunda icke något slutmål för idrottsverksamheten, men

den är ett oumbärligt hjälpmedel för idrottens fortbestånd och utveckling.

Gymnastik brukar beskrivas såsom systematiskt ordnade, efter människokroppens

behov avpassade kroppsövningar, vilkas mål är att stärka och

utveckla människan såväl kroppsligt som andligt. Genom en harmonisk utbildning

av människans fysiska färdigheter och karaktärsegenskaper eftersträvas

ett sunt behärskande av kropp och själ. Gymnastik bedrives huvudsakligen

genom övningar och uppvisningar.-------Till sin all
männa

karaktär skiljer sig gymnastiken från idrotten endast därigenom

att den icke syftar till att nå direkt mätbara resultat.

Till sport brukar begreppsmässigt räknas sådana kroppsövningar för upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1961

3

nående av vissa mätbara resultat, vari användandet av redskap utgör ett

väsentligt moment. Redskapens beskaffenhet är vid olika slags sport av stor

betydelse för resultatet, t. ex. vid segel-, motor- och hästsport. Inom sporten

tilldraga sig tävlingsresultaten oftast det allt överskuggande intresset, medan

anslutningens storlek och verksamhetens allmännyttiga karaktär framstå

såsom faktorer av mera underordnad betydelse. Utmärkande för såväl

idrott och gymnastik som sport får anses vara att de resultat, som primärt

eftersträvas, icke äro av ekonomisk art.

Uttrycket sport användes emellertid även i en vidsträcktare bemärkelse

såsom omfattande jämväl de olika slagen av idrott. Det talas sålunda om

simsport, skidsport, skridskosport o. s. v. fastän det är fråga om typiska

idrottsgrenar enligt den ovan antydda gränsdragningen mellan idrott och

sport.

Vid framläggandet av det slutliga förslaget till nu gällande regler om

idrottsorganisationers beskattning framhöll departementschefen att bestämmelserna

borde begränsas till ideella organisationer med huvudsaklig uppgift

att främja icke professionell idrott eller gymnastik och att man vid

bedömandet av vilka sammanslutningar som omfattades av lagstiftningen

i första hand borde beakta de av 1944 års skattesakkunniga återgivna begreppsbestämningarna

med avseende å idrott, gymnastik och sport.

Genom utslag den 24 september 1957 (RÅ 1957 ref. 37) och den 9 december

1958 (RÅ 1958 ref. 60) har regeringsrätten förklarat Svenska Pistolskytteförbundet

resp. Västmanlands skytteförbund inte vara att hänföra till

sådan idrottsorganisation som hör taxeras jämlikt punkt 13 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen.

Frågan om skytteorganisationers beskattning har därefter varit föremål

för riksdagens behandling år 1959, då motioner med samma yrkande

som de nu förevarande avvisades av riksdagen i enlighet med bevillningsutskottets

betänkande nr 15. Utskottet framhöll häri bland annat att en omprövning

av gränsdragningen mellan ideella föreningar som främjar idrott

och gymnastik, å ena sidan, och andra organisationer å sportens område,

å andra sidan, ur vissa synpunkter kunde te sig motiverad, därvid de erfarenheter

som vunnits av lagstiftningens verkningar borde beaktas. Utskottet

ifrågasatte inte skytterörelsens betydelse men var inte berett tillstyrka

den av motionärerna föreslagna utvidgningen av stadgandets tillämplighetsområde

till skytteorganisationer. Med lika stort fog kunde nämligen

— menade utskottet -— hävdas från åtskilliga andra ideella organisationer

inom sportens område, som inte nu omfattas av stadgandet, att de borde få

komma i åtnjutande av samma förmånliga behandling i skattehänseende.

Även från andra ideella organisationer kunde göras gällande att för deras

del borde finnas en liknande anordning, innebärande rätt till avdrag från

skattepliktig inkomst genom t. ex. märkesförsäljning för kostnader för

propaganda eller upplysningsverksamhet o. d.

Av innehållet i förenämnde motioner må här återges följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 196i

Motionärerna framhåller att vad som är utmärkande för idrotten i allt

väsentligt gäller också i fråga om skyttet. Dess huvudsyfte är att uppfostra

och utveckla människan såväl fysiskt som psykiskt och det har en särskild

betydelse för ungdomen genom att det främjar självdisciplin, koncentration

och viljestyrka. Av särskilt värde är också den goda andan och det fostrande

kamratskapet inom skytteföreningarna.

Den omständigheten, att regeringsrätten genom utslag åren 1957 och

1958 ansett skytteförbund inte vara hänförliga till sådana idrottsorganisationer,

som avses i punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen,

anser motionärerna utgöra ett starkt belägg för att en lagändring bör

komma till stånd.

Utskottet

I fråga om idrottssammanslutningars inkomsttaxering gäller särskilda bestämmelser,

vilka såvitt angår inkomst av rörelse återfinns i punkt 13 av

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Reglerna innebär att från

bruttointäkt av rörelse, som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning

av idrottsmärken eller annan därmed jämförlig förvärvsverksamhet

avdrag medges för alla omkostnader, som över huvud taget har något

samband med rörelseintäkternas förvärvande och bibehållande. Detta innebär

alltså att avdragsrätt i regel föreligger även i fråga om sådana kostnader

som i första hand främjar sammanslutningarnas ideella syften.

Som exempel på sådana kostnader anges i det berörda lagrummet utgifter

för idrottsmateriel, instruktions- och träningsverksamhet, propaganda- och

upplysningsverksamhet samt administration.

I förevarande motioner har framställts lagstiftningsyrkande av innebörd,

att organisationer med uppgift att främja färdighet i gevärs- eller pistolskytte

i skattehänseende jämställes med sådana idrottssammanslutningar

som avses i punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Utskottet vill med anledning härav framhålla följande.

Motivet för införande av den särskilda regeln för beräkning av idrottssammanslutningarnas

rörelseinkomster var svårigheten att i de särskilda

fallen avgöra om en utgift hade samband med intäkternas förvärvande och

bibehållande. Detta hade i praxis medfört att avdrag medgavs enligt en

schablonmässig kvotuppdelning av kostnaderna i en avdragsgill och en inte

avdragsgill del. Vid denna uppdelning hade fästs särskild vikt vid idrottssammanslutningarnas

ideella strävanden och detta hade föranlett påfallande

höga taxeringar. Bestämmelsen i den ifrågavarande anvisningspunkten

är alltså avsedd inte som ett skatteprivilegium för idrottssammanslutningarna

utan endast som en schablonregel för beräkning av de avdragsgilla

omkostnaderna, föranledd av de särskilda förhållanden som gäller beträffande

sammanslutningarnas inkomstförvärv.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 196i 5

Då de särskilda bestämmelserna infördes år 1948 i skattelagstiftningen,

ägnades särskild uppmärksamhet åt frågan om gränsdragningen mellan de

organisationer, för vilka de särskilda beskattningsreglerna borde gälla, och

övriga sammanslutningar. Till den förra gruppen hänfördes ideella organisationer

med huvudsaklig uppgift att främja icke professionell idrott eller

gymnastik. Härigenom uteslöts föreningar å sportens område, bland vilka

särskilt nämndes föreningar med syfte att främja segel-, motor- och hästsport.

Det underströks särskilt från föredragande departementschefens sida,

att det i stadgandet upptagna villkoret, att främjandet av idrott eller gymnastik

skulle — för att stadgandet skulle vinna tillämpning — vara den

ideella organisationens huvudsakliga uppgift. Anledningen till att bestämmelsernas

tillämplighetsområde begränsades till idrottsliga sammanslutningar

med huvudsakligt syfte att främja icke professionell idrott och gymnastik

var att man vid lagstiftningens tillkomst ville anknyta till en regel

i då gällande nöjesskatteförordning, enligt vilken sådana sammanslutningar

åtnjöt viss befrielse från nöjesskatt.

Om man bortser från den rent formella skillnad mellan å ena sidan

idrottssammanslutningar och å andra sidan skytteorganisationer som ligger

däri, att de senare inte gärna kan sägas främja »idrott eller gymnastik»,

kan —- som motionärerna framhåller — någon större principiell skillnad

de olika sammanslutningarna emellan knappast anses föreligga. En omprövning

av nu gällande regler kan därför, inte minst från rättvisesynpunkt,

framstå som motiverad.

En sådan omprövning måste emellertid ske i ett större sammanhang. Ett

genomförande av motionärernas förslag skulle innebära en orättvisa inte

endast mot alla ideella sammanslutningar inom sportens område, som nu

inte omfattas av stadgandet, utan även mot en mängd andra ideella organisationer,

vilka med rätta kan kräva att deras inkomst av rörelse bör beräknas

på liknande sätt som de ideella idrottsorganisationernas.

Utskottet kan således inte ansluta sig till motionärernas lagstiftningsyrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:199 av herr Arvidson

samt 11:377 av herrar Ståhl och Mellqvist angående beskattningen

av skytteorganisationer icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 196A

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson,

Billman, Enarsson och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Engkvist, Asp, Christenson i Malmö, Andersson i

Essvik, Eriksson i Bäckmora och Björkman.

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Billman, Magnusson i Borås, Christenson

i Malmö och Björkman, vilka — under åberopande av innehållet i de

likalydande motionerna 1:199 av herr Arvidson samt 11:377 av herrar Ståhl

och Mellqvist angående beskattningen av skytteorganisationer ansett, att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna och således hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna framlagda

förslaget till lag om ändrad lydelse av punkt 13 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964

640268

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.