Betänkande i anledning av väckta motioner om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar.
1964-04-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1964:31, Betänkande i anledning av väckta motioner om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 196i
1
Nr 31
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av
aktiebolag och ekonomiska föreningar.
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1:207 av herr Virgin m. fl. och 11:247 av herr Heckscher m. fl.,
har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj :t genom vidgade direktiv till allmänna skatteberedningen
måtte ge denna i uppdrag att utreda frågan om en successiv avveckling av
dubbelbeskattningen å aktiebolag och ekonomiska föreningar».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen 11:247.
Gällande bestämmelser
Ifrågavarande dubbelbeskattning innebär enligt gällande regler att aktiebolagens
och de ekonomiska föreningarnas vinster beskattas dels hos bolagen
och föreningarna och dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas till
dessa. Bolagen och föreningarna äger, med visst undantag för kooperativa
föreningar, vid taxeringen icke göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom
avdrag inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad
vinst i princip efter samma grunder.
För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än
två gånger gäller i princip sedan år 1928 att, om ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan
svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,
inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid
gjorts betydelsefulla undantag, vilka har avseende å aktiebolag och ekonomiska
föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
samt de s. k. svarta familjebolagen.
Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad
vid 1963—1973 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag antagna
förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags
och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen
(SFS 658/1960). Enligt denna författning har svenska aktiebolag medgivits
rätt att åtnjuta visst avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte
Bihang till riksdagens protokoll 19G''i. 7 sand. Nr 31
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 196i
har bl. a. inskränkning skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas
frikallelse från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag.
Vad gäller rätten till avdrag för utdelning avser den sådana aktier, för vilka
inbetalning sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1966 i samband
med bolagsbildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget är begränsat
till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna
inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att bolagets aktier vid
beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent tillsammans ägdes
av sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som är
frikallade från skattskyldighet för utdelning från bolaget.
Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende -—
även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret
efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången
medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex år.
Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelning innebär
den tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse,
jordbruk eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar,
som anskaffats i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag, d. v. s.
bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande
består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för
beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdelningsinkomst som
fonderas blir således beskattad. Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande
består i förvaltning av värdepapper och därmed likartad lös egendom
och det är en väsentlig uppgift för företaget att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning samt
slutligen aktierna eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska
personer, gäller särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst
de börsnoterade investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning
i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den
av bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.
Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,
tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,
blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som utgör lager i rörelsen.
Riksskattenämnden äger om särskilda skäl föreligger medge att företag,
som driver rörelse, jordbruk och skogsbruk, skall behandlas som förvaltningsföretag
vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.
I propositionen nr 40 till innevarande års riksdag föreslås att Annelllagen
skall förlängas att gälla under ytterligare fyra år. Detta innebär bl. a.,
att avdragsrätt under sex år för utdelningar upp till fyra procent av inbetalat
aktiekapital skall gälla även i fråga om nyemissioner under åren 1967
—1970.
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 196b
3
Frågans tidigare behandling
Yrkanden om avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska
föreningar har under senare år upprepade gånger motionsvägen
förelagts riksdagen men avvisats, bl. a. vid 1959, 1961, 1962 och senast
1963 års riksdagar. I sitt av sistnämnda riksdag godkända betänkande nr 25
uttalade bevillningsutskottet bl. a., att frågan om dubbelbeskattningen av
aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas vinstmedel ingick i allmänna
skatteberedningens utredningsuppdrag. Eftersom beredningens prövning
enligt utskottets mening borde vara förutsättningslös, ansåg utskottet sig
inte kunna tillstyrka att beredningen skulle bindas av tilläggsdirektiv av
det innehåll motionärerna åsyftat, i följd varav utskottet inte kunde tillstyrka
det då i ämnet föreliggande skrivelseyrkandet.
Motionerna
I de förevarande motionerna 1:207 och 11:247 framhålles att dubbelbeskattningen
motverkar företagens villighet att genom nyemissioner anskaffa
nytt riskvilligt kapital. I vissa länder, t. ex. England, föreligger avdragsrätt
för utdelad vinst. På andra håll, t. ex. Västtyskland, har man en
låg skattesats beträffande utdelad vinst och en skattesats på fonderad vinst,
som något överstiger den svenska. Det främsta skälet för differentiering, där
sådan företagits, har varit önskemålen att öka tillflödet särskilt av långsiktigt
sparande till kapitalmarknaden samtidigt som man har velat erhålla
en spridning av de riskvilliga kapitalinsatserna. I Sverige förekommer blott
en tillfällig och mycket begränsad rätt till avdrag för utdelad vinst.
Dubbelbeskattningen ställer enligt motionärernas mening mycket höga
krav på avkastning i de företag som för sin kapitalförsörjning är tvungna
att gå ut på aktiemarknaden. Beskattningen motverkar alltså nyföretagsamheten
och rörligheten i det ekonomiska livet. Nackdelarna av denna dyra
kapitalförsörjningsform visar sig i allt flera företags växande benägenhet
att skaffa sig kapital genom obligationsemissioner. Fördelen från företagsekonomisk
synpunkt med att låna medel är ju att ränteutbetalningarna i
motsats till aktieutdelningen är avdragsgilla vid beskattningen. Men de
långa lånen representerar icke det riskvilliga kapitalet. Motionärerna anser
därför, att en lättnad i beskattningen på utdelade vinster är ytterligt angelägen.
Starka skäl talar för att aktiebolag endast skall betala skatt för den
vinst som inte utdelas. En planmässigt genomförd successiv minskning av
skatten på den utdelade vinsten torde vara en lämplig utväg.
Det absolut övervägande antalet av vårt lands aktiebolag utgöres — framhåller
motionärerna — av de s. k. familjeföretagen. Det kan antagas, att
en successiv avveckling av dubbelbeskattningen på aktiebolagens vinst till
en början inte får praktisk betydelse för andra aktiebolag än dem som tidigare
haft möjlighet att utdela. För familjeföretagen är på grund av dubbelbeskattningen
utdelning på aktiekapital i regel alltför betungande och
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 196&
förekommer därför sällan. Detta har i sin tur medfört ett svagt intresse
för placering av riskvilliga medel i dessa företag, som således för närvarande
inte har någon direkt emissionsmarknad att vända sig till. Därmed
uteblir också möjligheten till lättnad i kapitalanskaffningsproblemet till
dess att dubbelbeskattningen helt eller i det närmaste avskaffats. En lösning
på det föreliggande problemet är enligt motionärernas mening att under
en övergångstid göra aktieutdelning upp till en viss procent avdragsgill vid
beskattningen.
Utskottet
I de förevarande motionerna hemställes om skrivelse till Kungl. Maj :t
med begäran om vidgade direktiv för allmänna skatteberedningen avseende
utredning av frågan om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av
aktiebolag och ekonomiska föreningar. Motionärerna har uppmärksamheten
främst riktad på familjebolagen och framhåller, att en successiv minskning
av skatten på den utdelade vinsten på längre sikt skulle tillföra bolagen
riskvilligt kapital.
Utmärkande för beskattningen av aktiebolags och ekonomiska föreningars
inkomst är bl. a. att denna inkomst i princip beskattas två gånger, nämligen
dels hos bolaget eller föreningen och dels, i den mån inkomsten
utdelas, hos delägarna. För de kooperativa föreningarna är denna dubbelbeskattning
så till vida modifierad, att avdrag medges för utdelning i form
av pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda köp eller försäljningar.
För att förhindra kedjebeskattning är emellertid svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar principiellt frikallade från skattskyldighet
för utdelning från andra svenska aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Från skattefriheten har dock gjorts betydelsefulla undantag.
Undantagna är sålunda aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driver
bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse. Vidare bär från
skattefriheten för erhållna utdelningar undantagits de s. k. svarta familjebolagen,
d. v. s. sådana familjebolag, som inte i skälig omfattning utdelar
sin vinst till aktieägarna. Slutligen må erinras om att aktiebolag och ekonomiska
föreningar enligt den s. k. Annell-lagen vid 1963—1973 års taxeringar
är skattskyldiga för utdelningar å aktier och andelar, som anskaffats
i kapitalplaceringssyfte.
I den kritik, som riktats mot beskattningen av bolagsvinster, har bl. a.
anförts att dubbelbeskattningen medverkat till en alltför långt driven självfinansiering
hos bolagen och försvårat kapitalanskaffning genom nyemissioner
av aktier. Sistnämnda kapitalanskaffningsform är nämligen på
grund av dubbelbeskattningen dyrare än upplåning. I syfte att motverka
denna effekt av dubbelbeskattningen antogs vid 1960 års höstriksdag en
provisorisk lagstiftning om beskattning av aktieutdelningar, den s. k.
Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1964 5
Annell-Iagen. Enligt denna lagstiftning medges avdrag för utdelning å
sådana aktier, för vilka inbetalning sker under tiden den 1 januari 1961—
den 31 december 1966 i samband med bolags bildande eller vid ökning
av aktiekapital. Avdraget är begränsat till fyra procent av det vid beskattningsårets
utgång för de nya aktierna inbetalade kapitalet. Rätten till
avdrag är vidare tidsbegränsad på så sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen
t. o. m. femte taxeringsåret efter det, då avdrag för utdelning å
aktierna i fråga första gången medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst
sex år. I propositionen nr 40 till innevarande års riksdag föreslås att
denna lagstiftning förlänges att gälla under ytterligare fyra år och blir
härigenom även tillämplig i fråga om nyemissioner under åren 1967—1970.
Motionärerna finner visserligen Annell-Iagen i sistberörda del vara ett
steg i rätt riktning men anser lagstiftningen inte vara tillräckligt radikal.
Utskottet får med anledning härav framhålla, att det av direktiven för
företagsskatteutredningen framgår, att utredningen är oförhindrad att
uppta hela nettovinstbeskattningssystemet till omprövning. Därvid understrykes
särskilt att en speciell fråga för utredningen kan bli att bygga vidare
på de erfarenheter, som kan vinnas av nyssnämnda provisoriska lagstiftning.
I fråga om familjebolagen vill utskottet vidare framhålla, att dubbelbeskattningen
för närvarande knappast torde vara särskilt betungande.
I praktiken torde det nämligen endast i begränsad utsträckning vara aktuellt
att överföra företagets vinstmedel till aktieägarna genom utdelning.
I flertalet fall finns möjlighet att uttaga vinstmedlen lönevägen, varvid
företaget erhåller fullt avdrag för vad som utbetalas.
Av det anförda framgår att det i motionerna berörda spörsmålet rörande
dubbelbeskattningen av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas
vinstmedel omfattas av allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag.
Enligt utskottets mening bör beredningens prövning vara förutsättningslös.
Utskottet kan med hänsyn härtill inte tillstyrka det framställda skrivelseyrkandet
och avstyrker således bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:207 av herr Virgin
m. fl. och 11:247 av herr Heckscher m. fl. avseende en
successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag
och ekonomiska föreningar icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 april 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 196i
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson*, Oscar Carlsson, Elofsson, Wärnberg, Lundström,
Gösta Jacobsson och Ottosson*; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*,
Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist*, Christenson i Malmö*, Andersson i Essvik,
fru Nettelbrandt och herr Darlin*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
I) av herrar Gästa Jacobsson, Ottosson, Magnusson i Borås och Darlin,
vilka under åberopande av innehållet i motionerna 1:207 och 11:247
ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 207 av herr Virgin m. fl. och II: 247 av herr Heckscher
m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att
Kungl. Maj :t genom vidgade direktiv till allmänna skatteberedningen
måtte ge denna i uppdrag att utreda frågan
om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen å aktiebolag
och ekonomiska föreningar.
II) av herrar Stefanson, Lundström, Christenson i Malmö och fru Nettel
brandt.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964
640306
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.