Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

1964-04-28 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:35, Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

1

Nr 35

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående höjning av förvärvsavdragen och ortsavdragen

vid beskattningen m. m.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 80 av herr Schött och II: 101 av herr

Xordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kung].

Maj:t uttala, att enligt dess mening allmänna skatteberedningen bör, med

beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna, framlägga sådant förslag

till förvärvsavdrag för gift kvinna liksom för ensam barnförsörjare,

varigenom avdrag kan erhållas för styrkta verkliga kostnader;

II) de likalydande motionerna I: 203 av fru Olsson m. fl. och II: 245 av

herr Antonsson, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta, att ensamstående barnförsörjare, som

haft inkomst av jordbruksfastighet, må äga rätt till förvärvsavdrag enligt

samma grunder som för ensamstående barnförsörjare med inkomst av rörelse

eller eget arbete, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

ändring av författningstext;

III) de likalydande motionerna I: 206 av herr Virgin m. fl. och II: 298 av

herr Heckscher in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning samt förslag snarast

om skattefrihet för inkomst — förslagsvis upp till ett årligt belopp» av 1 500

kronor — i den mån denna förvärvats genom deltidsarbete för vård och

tillsyn av äldre människor i deras hem; samt

2) besluta, att för ålders- eller invalidpensionär skall utgå förhöjda orlsavdrag,

nämligen med 3 600 kronor för ensam pensionär, med 6 000 kronor

för makar av vilka en är pensionär och med 7 200 kronor för makar som

båda är pensionärer;

samt på grund härav antaga följande

] Hi haag till riksdagens protokoll 7 samt. Nr Sfi

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196''r

a) Förslag

till

Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 65 § komiininalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att i nämnda

lag skall införas en ny paragraf, benämnd 48 a §, av nedan angiven lydelse.

48 a §.

Vad i 48 § 2 mom. stadgas skall icke gälla skattskyldig fysisk person,

som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och som enligt

bestämmelserna i 3 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering är ålderseller

invalidpensionär eller vars make är sådan pensionär. Denne äger att

å den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt ortsavdrag

på sätt nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter, därest endast en av makarna är pensionär

som i första stycket sagts, kommunalt ortsavdrag med 6 000 kronor.

Därest sammanlevande makar båda är pensionärer enligt ovan, åtnjutes

kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änka, änkling

eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn under 16 år,

likaledes åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 7 200 kronor.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sagts äger

åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 3 600 kronor.

Bestämmelser om ortsavdrag enligt 48 § 2 mom. skola i tillämpliga delar

avse jämväl avdrag enligt 48 a §.

65 §.

Fråga, huruvida skattskyldig är ålders- eller invalidpensionär och huruvida

skattskyldig haft barn eller icke, liksom ock frågan om barns ålder

skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före taxeringsåret.

Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn.

I fråga — ■—- följande beskattningsåret.

De för —--make avlidit.

Har eljest---för taxeringen.

De för---haft barn.

(Se vidare anvisningarna]

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1965 års taxering samt i fråga om

eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 19<U

b) Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26

juli 19b7 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

8 §•

Skattskyldig fysisk -—--1 mom. kommunalskattelagen.

Vad i 48 § 2 och 3 mom., 48 a § samt 49 § kommunalskattelagen stadgas

angående kommunalt ortsavdrag skall äga motsvarande tillämpning beträffande

statligt ortsavdrag.

10 5.

1 mom. Statlig inkoinsskatt----angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräknats

med ledning av 48 § 2 mom. andra eller tredje stycket kommunalskattelagen

eller 48 a § andra, tredje eller fjärde stycket samma lag och

som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret,

utgör grundbeloppet:

när den---beskattningsbara inkomsten;

när den----65 % av återstoden.

För annan---65 % av återstoden.

Ändå att-----denna inkomstdel.

Med familjestiftelse---ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965 dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1965 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

IV) de likalydande motionerna 1:425 av herr Eric Carlsson m. fl. och

II: 512 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning av möjligheterna

att undantaga från deklarationsskyldighet folkpensionärer, som i

huvudsak inte har andra inkomster än folkpensionen, samt därmed i inkomstavseende

likställda»;

V) de likalydande motionerna I: 564 av fru Olsson och fru Hamrin-Thorell

samt II: 688 av herr Helén m. fl., vari hemställts,

1. ad riksdagen målte besluta följande ändringar i reglerna för förvärvsavdraget

vid beskattningen att gälla fr. o. in. 1965 års taxering:

a) för gift kvinna med inkomst av eget arbete eller av rörelse höjes kvotavdraget

från 20 till 25 procent av inkomsten och förvärvsavdragets maximum

från 2 000 kronor till 4 000 kronor, att gälla i de fall där familjen har

hemmavarande barn under 16 år;

lf liihang till riksdagens protokoll UttiH. 7 samt. Xr 36

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 19(i''i

b) för ensamstående barnförsörjare höjes förvärvsavdraget i samma mån

som ovan;

c) för gift kvinna som verksamt deltagit i skötseln av familjens jordbruk

eller rörelse skall —- i de fall hemmavarande barn under 16 år finnes

— tillgodoräknas ett förvärvsavdrag utgörande 300 kronor jämte 25

procent av det belopp som motsvarar en femtedel av mannens inkomst av

jordbruket eller rörelsen dock sammanlagt högst 1 000 kronor;

2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext

;

VI) de likalydande motionerna 1:571 av herr Virgin m. fl. och 11:681

av herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

a) antaga följande

1) Förslag

till

Lag om ändring av i8 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken och icke haft hemmavarande barn under 16 år, åtnjuter

kommunalt ortsavdrag med 4 500 kronor.

Har skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, haft hemmavarande barn under 16 år, som icke

haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuter han ortsavdrag med dels 4 500 kronor,

dels därutöver följande belopp för sådant barn, nämligen 1 000 kronor för

ettvart av de två första barnen och 1 500 kronor för varje följande barn.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka

eller frånskild) äger, därest han haft ett eller två hemmavarande barn under

16 år, som icke haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuta kommunalt orlsavdrag

med 4 500 kronor och, därest han haft ytterligare sådant barn, med

1 500 kronor för varje barn utöver två.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 250 kronor.

Har skattskyldig---— tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter det den utkommit av trycket i Svensk

författningssamling, dock att äldre bestämmelser skola gälla i fråga om

1965 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1965 och tidigare år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

2) Förslag

till

Förordning om ändring av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 194-7 (nr

576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 g 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt---— angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp som beräknats

med ledning av 48 g 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen

och som varit här i riket bosatt under hela eller någon del

av beskattningsåret, utgör grundbeloppet:

när den---65 % av återstoden.

För annan —---65 % av återstoden.

Ändå att--— denna inkomstdel.

Med familjestiftelse — — — ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det den utkommit av trycket

i Svensk författningssamling, dock att äldre bestämmelser skola gälla i fråga

om 1965 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1965 och tidigare

år.

3) Förslag

till

Förordning angående skatteberäkning för barnfamiljer i vissa fall

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Skattskyldig, som icke kan mot sin taxerade inkomst enligt kommunalskattelagen

eller förordningen om statlig inkomstskatt helt utnyttja ortsavdrag

enligt 48 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen,

skall anses ha inbetalt preliminärskatt enligt uppbördsförordningen enligt

vad nedan sägs.

2 §.

Det icke utnyttjade ortsavdraget, beräknat enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt var för sig, må högst uppgå till

vad som överstiger för skattskyldig, som avses i tredje stycket av 48 § 2

mom. kommunalskallelagen, 4 500 kronor och för skattskyldig, som avses

i fjärde stycket samma lagrum, 2 250 kronor.

3 §•

Å sålunda erhållna belopp för icke utnyttjade ortsavdrag beräknas skatt

såsom om dessa belopp utgjort beskattningsbar inkomst enligt kommunal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196b

skattelagen respektive enligt förordningen om statlig inkomstskatt, varefter

den sammanlagda beräknade skatten behandlas »om preliminärskatt enligt

Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av denna förordning utfärdas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

b) under uttalande av sin anslutning till vad i motionerna anförts beträffande

grunderna för familj ebeskattningen och familj estödet, i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att förevarande motioner måtte överlämnas

till allmänna skatteberedningen att beaktas vid fullgörandet av beredningen»

uppdrag; ävensom

VII) motionen 11:516 av herr Westberg, vari hemställts, att riksdagen

måtte beträffande avdraget i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen för ickevårdnadshavare

för underhåll till eget barn besluta att fr. o. m. 1964 års

inkomster höja avdragets maximibelopp till 2 000 kr. och således antaga

följande.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av b6 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen--— njuta avdrag;

1) för periodiskt---eller uppfostran;

2) för dels---- omyndiga barn;

3) för dels---allmän försäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för

underhåll av sådant hans barn under 16 år som icke varit hemmavarande,

dock sammanlagt högst för 2 000 kr.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig----nämnda tid.

Avdrag, som---- under 18 år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering och i

fråga om eftertaxering för år 1964 och tidigare år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196t

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:80, 11:245, 11:298 (jfr 11:295), 11:512.

II: 516, II: 681 och II: 688.

Gällande bestämmelser

A. Allmänna avdrag

I fråga om förvärvsavdrag gäller samma bestämmelser vid den statliga och

den kommunala beskattningen. Bestämmelserna återfinns i 46 § 3 mom.

kommunalskattelagen och innebär i huvudsak följande.

Från inkomst av eget arbete eller rörelse har gift kvinna rätt till ett s. k.

fast avdrag om 300 kronor. Har hon hemmavarande barn under 16 år förhöj

es avdraget med 20 procent av arbets- resp. rörelseinkomsten, dock högst

med 1 700 kronor, s. k. kvotavdrag, så att högsta avdragsbelopp blir 2 000

kronor. Rätt till fast avdrag jämte kvotavdrag tillkommer även ensamstående

skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år.

I fråga om inkomst av jordbruksfastighet medges ett fast avdrag om

300 kronor. Avdraget tillkommer såväl gifta skattskyldiga som ensamstående

skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år. För avdragsrätt

kräves att värdet av vederbörandes arbete i förvärvskällan uppgått till minst

300 kronor. Ett fast avdrag om 300 kronor medges också vid s. k. faktisk

sambeskattning, d. v. s. i de fall då gift kvinna biträder mannen i dennes

rörelse eller jordbruk. Avdraget tillkommer mannen och som förutsättning

för detsamma gäller att hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett

värde av mins(t 300 kronor.

Jämlikt 46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen äger här i riket bosatt

skattskyldig som underhåller icke hemmavarande barn under 16 år njuta

avdrag för belopp om sammanlagt högst 1 000 kronor.

B. Ortsavdrag m. m.

Beträffande kommunala och statliga ortsavdrag vid beskattningen antog

1961 års höstriksdag nya bestämmelser, vilka gällt fr. o. m. 1963 års taxering.

Enligt de äldre bestämmelserna var samtliga orter i riket indelade i

ortsgrupper. Antalet ortsgrupper, som ursprungligen var fem (ortsgrupp

I—V), begränsades fr. o. m. den 1 januari 1954 och samma dag 1962 till

fyra resp. tre genom uppflyttning av ortsgrupperna i den vid varje tillfälle

gällande lägsta ortsgruppen till närmast högre grupp. Genom 1961 års riksdagsbeslut

avskaffades ortsgrupperingen helt och hänfördes samtliga orter

i riket till eu ortsgrupp.

Enligt bestämmelserna i 48 § kommunalskattelagen och 8 § förordningen

2f Ilihang till riksdagens protokoll. 1964. 7 samt. Nr 8/j

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

om statlig inkomstskatt erhåller den skattskyldige (dock inte bolag och

andra juridiska personer) i regel vid inkomstbeskattningen ett skattefritt

avdrag (ortsavdrag) från sin i hemortskommunen taxerade inkomst. Ortsavdragen

uppgår fr. o. m. 1963 års taxering till 4 500 kronor för gifta ävensom

för ensamstående med hemmavarande barn under 18 år och till 2 250

kronor för annan ensamstående skattskyldig.

Enligt gällande skattelagstiftning är folkpensionsförmåner av olika slag

att hänföra till skattepliktig inkomst. Emellertid har särskilda bestämmelser

om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga meddelats. Enligt 50 §

2 mom. kommunalskattelagen skall sålunda skattskvldig, vars inkomst helt

eller till huvudsaklig del utgörs av folkpension, därest särskilda omständigheter

icke till annat föranleder, anses ha sådan nedsatt skatteförmåga, som

berättigar till extra avdrag. I anvisningarna till nämnda paragraf stadgas,

att om skattskyldig varit för sin försörjning helt beroende av vad han i form

av folkpension uppburit, den taxerade inkomsten regelmässigt bör minskas

med ett belopp motsvarande vad han sålunda uppburit, dock högst 3 000

kronor. Om skattskyldig åtnjutit jämväl annan inkomst än folkpension,

men pensionen eller bidraget likväl utgjort den huvudsakliga delen av hans

inkomst, bör den skattskyldige regelmässigt medgivas ett med hänsyn till

omständigheterna jämkat avdrag för nedsatt skatteförmåga. Därest folkpensionen

icke uppgått till minst hälften av den sammanlagda inkomsten,

bör avdrag, som ovan sägs, medgivas allenast då särskilda skäl därtill föranleder.

Samma bestämmelser gäller efter en år 1957 vidtagen ändring i

9 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid taxering till sådan

skatt.

Enligt beslut av innevarande års riksdag har avdraget för nedsatt skatteförmåga

maximerats till 4 500 kronor. Avdrag med högre belopp skall

dock kunna medges barnfamiljer, vilkas inkomst understiger existensminimum.

Invaliditetsersättning och invaliditetstillägg enligt lagen om allmän

försäkring samt hemsjukvårdsbidrag från kommuner och landsting till vanföra

och andra vårdbehövande har hänförts till icke skattepliktig inkomst,

varjämte reglerna angående värdering av naturaförmåner avseende sjuksköterskeelever

m. fl. kompletterats.

I 22 § 1 mom. taxeringsförordningen i förfaltningsrummets lydelse

fr. o. m. 1963 års taxering stadgas bl. a. att fysisk person, som varit här i

riket bosatt under hela beskattningsåret, är skyldig att utan anmaning avge

allmän självdeklaration om hans bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor

under året uppgått till minst 2 400 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196''r

9

Frågornas tidigare behandling

Yrkanden av i stort sett samma innebörd som de vilka behandlas i detta

betänkande har varit föremål för riksdagens prövning år 1963.

Bevillningsutskottet avvisade yrkandena i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 45/1963.

I fråga om skattefrihet för inkomst av deltidsarbete

vid vård och tillsyn av äldre människor i deras hem

uppgav utskottet därvid bl. a. att ett befriande av principiellt skattepliktiga

intäkter från beskattning enbart på den grund att de utgör ersättningar

för ett ur det allmännas synpunkt särskilt angeläget arbete skulle helt strida

mot den i svensk beskattning upprätthållna skatteförmågeprincipen. Enligt

utskottets mening borde den särskilda uppmuntran till dylikt arbete,

som kunde befinnas erforderlig, ske på annat sätt än genom lättnader vid

beskattningen. Därest arbetsinkomster av förevarande art delvis undantogs

från skatteplikt kunde i och för sig lika berättigade krav framställas på

skattebefrielse för ett flertal andra under motsvarande förhållanden utgående

ersättningar.

I fråga om höjning av förvärvsavdraget anförde utskottet att

detta avdrags effekt såsom pådrivande faktor då det gällde gift kvinnas

vilja att ta eller kvarstå i förvärvsarbete inte borde överdrivas. Förvärvsavdraget

hade utformats såsom ett schablonavdrag, oberoende av barnens

ålder och antal, bl. a. med hänsyn till svårigheterna att fastställa vilka

kostnader som i de enskilda fallen kunde anses vara föranledda av förvärvsarbetet.

En höjning av förvärvsavdraget skulle ytterligare accentuera

skatteförmånen för sådana här berörda skattskyldiga, som har inga eller

obetydliga omkostnader härvidlag. De avdragsbelopp som erhölls enligt nuvarande

regler torde mot bakgrunden härav få anses så avvägda att de i de

allra flesta fall täckte de verkliga merkostnaderna, fördelade på barnens hela

minderårighetstid.

Vad särskilt angår förvärvsavdraget vid inkomstkällan jordbruksfastighet

och vid s. k. faktisk sambeskattning framhöll utskottet alt förvärvsavdraget

grundade sig på en presumtion att skattskyldig hade särskilda kostnader

för vård av de minderåriga barnen och att de grupper, som nu avsågs,

nämligen rörelseidkare och jordbrukare, i regel inte kunde antas utföra

arbete i inkomstkällan under sådana förhållanden att merkostnader

för barnens vård uppkom så generellt, att de motiverade ett schablonmässigt

beräknat avdrag för sådana kostnader.

I fråga om det avdrag å högst 1 000 kronor, som jämlikt 46 g 2 mom.

kommunalskattelagen tillkommer icke vårdnadshavare med underhållsplikt

mot barn fann utskottet vissa skäl tala för en uppräkning av avdragets maxi
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196b

mibelopp. Utskottet ansåg sig emellertid inte berett att tillstyrka omedelbar

lagstiftning i denna fråga. Ändring av bestämmelserna för underhållsavdraget

kunde nämligen bli aktuell såsom ett resultat av överväganden inom

socialpolitiska kommittén, som har att pröva frågan om översyn och samordning

av reglerna om underhållsbidrag och bidragsförskott, samt inom

allmänna skatteberedningen, som har att ta ställning till i vad mån ökad

hänsyn till försörjningsbördan bör tas vid beskattningen.

Vad härefter angår ortsavdragen ansåg utskottet i sitt förenämnda

betänkande nr 45/1963 en höjning av dessa avdrag inte möjlig av statsoch

kommunfinansiella skäl. I fråga om indexreglering av ortsavdragen

ansåg utskottet det i och för sig vara av stort värde om inträffade förändringar

i penningvärdet automatiskt kunde beaktas vid beskattningen men

utskottet var likväl inte berett medverka till en sådan indexreglering med

hänsyn till de stora praktiska svårigheter, främst på grund av källskattesystemet,

som införandet av värdebeständiga ortsavdrag skulle innebära.

Utskottet menade att eventuella ändringar i gällande ortsavdragsregler borde

anstå i avbidan på allmänna skatteberedningens arbete.

Yrkanden om höjda ortsavdrag för folkpensionärer avvisade utskottet

dels med motivering att nu gällande bestämmelser i regel torde erbjuda

tillräckliga möjligheter att beakta folkpensionärernas särskilda förhållanden

i beskattningshänseende, dels under hänvisning till att frågan om förhöjda

extra avdrag för nedsatt skatteförmåga för det dåvarande var föremål

för utredning inom finansdepartementet.

Vad slutligen angår frågan om undantagande av folkpensionärer och i

inkomsthänseende likställda inkomsttagare från deklarationsplikt yttrade

utskottet att en höjning av deklarationsgränsen för dylika skattskyldiga

visserligen var möjlig. Utskottet hänvisade till att vissa socialförsäkringsavgifter

beträffande såväl ensamstående som gifta skattskyldiga uttas redan

å taxerade inkomster av 2 400 kronor. Enligt utskottets mening var

det av praktiska skäl svårt att ha olika deklarationspliktsgränser för skilda

kategorier skattskyldiga. En generell höjning av gränsen i förhållande

till vad nu gäller kunde åtminstone för ensamstående skattskyldiga, inte ske

utan en samtidig höjning av ortsavdragen.

Motionerna

Av innehållet i förevarande motioner må här återges följande.

Intäkter av deltidsarbete vid vård av åldringar

Motiveringen för yrkandet i de likalydande motionerna I: 206 och II: 298

återfinnes i motionen II: 295. Häri framhålles att vårdpersonaLbehovet är ett

stort och svårlöst problem. En icke obetydlig möjlighet att finna arbetskraft

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år ii)6b 11

för dylika uppgifter finns bland de gifta kvinnorna, ej blott i familjer där

barnen lämnat hemmet utan även i familjer med barn i skolåldern, där hustrun

kan och vill åta sig deltidsarbete, samt bland änkorna. Vad som avhåller

denna, oavsett teoretisk utbildning, för hemvård väl lämpade kategori från

att åtaga sig deltidsarbete i vården av äldre är ej sällan den omständigheten

att även mycket begränsade inkomster beskattas. Motionärerna förordar

därför viss skattefrihet för inkomster genom hemvård av äldre.

Allmänna avdrag

I motionerna I: 203 och II: 2i5 påpekas att nuvarande regler om förvärvsavdrag

inte medger jordbrukarna rätt till kvotavdrag. Detta är enligt motionärerna

en orättvisa som måste rättas till. Motionärerna understryker att

det förhöjda ortsavdraget för ensamstående barnförsörjare är detsamma för

alla kategorier skattskyldiga oavsett inkomstkälla.

Motionärerna i de likalvdande motionerna I: 56k och II: 688 framhåller

att de merkostnader som är förenade med hustruns förvärvsarbete och som

det är förvärvsavdragets funktion att kompensera vida överstiger det nuvarande

förvärvsavdragets maximum. 1954 års familjeutredning uppskattade

dessa merkostnader för en tvåbarnsfamilj till 5 000 kronor, när kvinnan arbetade

heltid utanför hemmet. En senare undersökning har angivit kostnaderna

till 7 000—7 500 kronor. De gjorda undersökningarna bär visat att

merkostnadernas storlek främst beror på förekomsten av barn i familjen

och mindre på antalet barn.

Det otillräckliga förvärvsavdraget bidrar till att den gifta kvinnan i stor

utsträckning anser att det inte lönar sig att la förvärvsarbete utanför hemmet.

Del råder allvarlig brist på bl. a. läkare, tandläkare, sjuksköterskor och

annan vårdpersonal samt lärare. Därför bör omedelbart beslut fattas om en

höjning av förvärvsavdragets maximum. Även vid faktisk sambeskattning

bör enligt motionärerna rätt till kvotavdrag införas. Maximibeloppet kan

dock — menar de — i dessa fall begränsas till 1 000 kronor.

I motionerna 1:80 och II: 101 framhålles att det med utgångspunkt bl. a.

från att förvärvsavdraget är ett rent omkostnadsavdrag skulle vara principiellt

7-iktigl att eu skaltskyldig fick åtnjuta avdrag för sina verkliga kostnader

för barns tillsyn och vård.

De nuvarande avdragsbestämmelserna tar inte någon hänsyn till om den

gifta förvärvsarbetande kvinnan har blott ett eller om hon har flera minderåriga

barn. Det torde dock förhålla sig så att antalet minderåriga barn i en

familj kan i ganska väsenllig grad påverka storleken av de nödiga kostnaderna.

Kostnaderna påverkas även av barnets eller barnens ålder. Upp till en viss

ålder måste barn med nödvändighet ha tillsyn. De något större barnen däremot

är i allmänhet under viss del av moderns frånvaro i skola. De är också

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196i

i väsentligt större utsträckning kapabla att ta vara på sig själva. Från skatteförmågesynpunkt

finns alltså anledning att medge förvärvsavdrag som på

något sätt varieras med hänsyn till barnens ålder.

Frågan om förvärvsavdrag kan uppkomma även vid vård av annan person

— kroniskt sjuka äldre barn, sjuk eller invalidiserad make, ålderstigna föräldrar

o. s. v.

Bestämmandet av avdragsrättens omfattning bör ske med utgångspunkt

från »nödiga» kostnader. Dock bör lagstiftningen innehålla fixerade bestämmelser

om avdragets maximum.

Som stöd för yrkandet i motionen II: 516 om förhöjt avdrag för underhåll

åt sådant eget barn under 16 år som inte varit hemmavarande har åberopats

bl. a. att en uppräkning av ifrågavarande avdrag skulle underlätta för barnavårdsmännen

att få till stånd frivilliga avtal om underhåll, som tillgodoser

berättigade intressen hos såväl mödrar som barn och att en sådan reform

därför skulle tjäna ett betydande socialt syfte. Reformen är angelägen också

med tanke på de ekonomiska svårigheter som ensamma mödrar för närvarande

ofta är utsatta för.

Or t savdrag in. m.

I motionerna I: 571 och II: 681 frainhålles att frånvaron av barnavdrag

innebär att skatt uttages på inkomst som inte bär skattekraft och som därför

skattemässigt sett är att betrakta som obefintlig. Att såsom nu för en

viss grupp medborgare beskatta fiktiv inkomst innebär att samhället lägger

särskilda bördor på dessa och sålunda inte repartiserar de gemensamma

samhällsutgifterna efter likformiga grunder. Orättvisan är så mycket större

som den på barnfamiljerna uppkomna obehöriga skattebelastningen blir

större, ju fler barn som finns i familjen. M erbelastningen på grund av frånvaro

av barnavdrag drabbar de lägre inkomsttagarna inom varje familjestorlek

hårdare än de mer välsituerade. Införandet av barnavdrag, sett som

isolerad företeelse, skulle innebära en omfördelning av skatt från barnfamiljer

till andra skattskyldiga, varvid skatteökningen för icke-barnfamiljerna

(och juridiska personer) blev större ju högre inkomsten var. Men

även inom gruppen barnfamiljer skulle eu förskjutning inträda, varigenom

— i de allra högsta inkomstskikten — skattelättnaden kunde förbytas i någon

skatteökning.

De barnfamiljer som saknar inkomster eller har ytterst obetydliga sådana

kan självfallet ej tillgodogöra sig barnavdrag i full utsträckning. Detta gäller

redan nu beträffande den ortsavdragsförhöjning som genomförts för ensam

förälder. I syfte att möjliggöra för skattskyldig att kunna utnyttja

den i motionerna förordade ortsavdragshöjningen föreslår motionärerna införande

av särskilda regler angående skatteberäkning för barnfamiljer i

vissa fall. De förordar vidare indexreglerade ortsavdrag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964 13

I motionen II: 295, vilken som förut nämnts innehåller motiveringen för

yrkandet i de likalydande motionerna I: 206 och II: 298 framhålles angelägenheten

av att åldringarna även efter uppnådd pensionsålder fortsätter

att arbeta. Det nuvarande skattesystemet medför emellertid att pensionärerna

ofta förlorar lusten att skaffa sig ett avlönat arbete. Enligt nuvarande

bestämmelser får en folkpensionär, vilkens inkomst helt eller till huvudsaklig

del utgöres av folkpension, ett extra avdrag utöver ortsavdraget på

högst 3 000 kronor och undgår därigenom skatt. Om han skaffar sig inkomst

utöver ett ganska obetydligt bottenbelopp minskas emellertid det

extra avdraget, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten stiger

snabbare än årsinkomsten. Folkpensionärens behållning av den extra inkomsten

blir därför ofta relativt obetydlig. Motionärerna menar därför att

ortsavdraget för ålders- och förtidspensionärer bör höjas.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 425 och II: 512 slutligen anser

den nu gällande gränsen för deklarationsskyldigheten inte vara rätt avvägd

med hänsyn till syftet att deklarerad inkomst skall utgöra underlag

för skatteintäkt till stat och kommun.

Efter ortsavdrag, schablonavdrag och extra avdrag blir för ensamstående

i inkomstskikten 4 240—5 250 kronor och för gifta i inkomstlägena 5 650—

7 500 kronor den deklarerade inkomsten som regel helt reducerad.

Folkpensionärernas antal uppgår för närvarande till ca en miljon. Av

dessa har ca 750 000 ålderspension och ca 145 000 invalidpension. Enligt tillgängliga

uppgifter har ca 50 procent av ålderspensionärerna och ca 70 procent

av invalidpensionärerna kommunalt bostadstillägg. Detta tillägg förutsätter,

trots vidtagna justeringar, inga större inkomster vid sidan om folkpensionen.

Taxeringsåret 1961 hade ca 600 000 inkomsttagare en sammanräknad

nettoinkomst från 3 000 till 5 000 kronor. Hela deklarations-, taxerings- och

debiteringsförfarandet för dessa hundratusentals deklaranter synes icke

blott vara meninglöst utan torde även vara i hög grad oekonomiskt för samhället

och belastande för den enskilde. Ur samhällets synpunkt anser motionärerna

därför att frågan om inkomstgräns vid självdeklaration för statlig

och kommunal inkomsttaxering bör upptagas till omprövning. De anser att

skyldighet att avlämna självdeklaration för folkpensionärer och likställda

bör föreligga först när inkomsten överstiger existensminimum eller det belopp

som motsvaras av ortsavdrag + schablonavdrag + högsta extra avdrag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196i

Utskottets yttrande

Intäkter av deltidsarbete vid vård av åldringar

I motionerna I: 206 av herr Virgin in. fl. och II: 298 av herr Heckscher

in. fl. har begärts utredning samt förslag snarast om viss skattefrihet för

intäkter av deltidsarbete avseende vård och tillsyn av äldre människor i

deras hem.

Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen avvisades på

förslag av bevillningsutskottet enahanda yrkande av riksdagen år 1963. De

skäl som utskottet då (bet. nr 45) åberopade mot införande av skattefrihet

helt eller delvis för intäkter av angivet slag finner utskottet alltjämt äga

giltighet. Utskottet delar visserligen motionärernas uppfattning att en utbyggd

hemvårdsverksamhet är av stor betydelse för en förbättrad åldringsvård.

Som utskottet tidigare uttalat skulle emellertid ett fritagande av principiellt

skattepliktiga intäkter från beskattning enbart på den grund att de

utgör ersättning för ett från allmän synpunkt särskilt angeläget arbete inte

bara strida mot skatteförmågeprincipen utan också innebära ett orättvist

gynnande av vissa kategorier skattskyldiga.

Utskottet kan således inte ansluta sig till motionärernas uppfattning att

man genom lättnader i beskattningen bör underlätta rekryteringen av personal

till åldringsvården och avstyrker därför motionerna I: 206 och II: 298

i nu förevarande del.

Allmänna avdrag

I de likalydande motionerna 1: 203 av fru Olsson m. fl. och II: 245 av herr

Antonsson har framställts lagstiftningsyrkande av innebörd, att ensamstående

barnförsörjare med inkomst av jordbruksfastighet skall äga rätt till

förvärvsavdrag enligt samma grunder som ensamstående barnförsörjare

med inkomst av rörelse eller eget arbete.

I de likalydande motionerna I: 564 av fru Olsson och fru Hamrin-Thorell

samt II: 688 av herr Helén in. fl. yrkas — med verkan fr. o. m. 1965

års taxering — höjning av procenttalet för kvotavdraget från 20 till 25 procent

och av maximibeloppet från 2 000 till 4 000 kronor. I dessa motioner

yrkas vidare införande av kvotavdrag om 25 procent också vid s. k. faktisk

sambeskattning, dock med begränsning av maximibeloppet till 1 000 kronor.

I de likalydande motionerna 1:80 av herr Schött och 11:101 av herr

Nordgren m. fl. slutligen har framställts yrkande om utredning inom allmänna

skatteberedningens ram av frågan om rätt för gift kvinna liksom

ensamstående barnförsörjare att erhålla förvärvsavdrag med belopp motsvarande

styrkta verkliga kostnader.

Förvärvsavdraget var föremål för översyn av 1960 och 1961 års riksdagar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år HKii

År 1960 blev kvotavdraget, som tidigare medgivits endast vid taxeringen till

statlig inkomstskatt, tillämpligt även vid taxeringen till kommunal inkomstskatt,

varjämte förvärvsavdragets maximibelopp fördubblades från 1 000

till 2 000 kronor. År 1962 infördes rätten till kvotavdrag för ensamstående

såväl kvinnor som män med hemmavarande barn under 16 år.

Utskottet är inte berett att nu förorda en allmän uppräkning av förvärvsavdragets

maximibelopp. Förvärvsavdraget är ett schablonavdrag och utgår

med samma belopp, oberoende av barnens ålder och antal intill dess barnen

fyllt 16 år. Det säger sig självt att en schablon inte alltid kan leda till ett

rättvisande resultat. De avdragsbelopp som erhålls enligt nuvarande regler

torde emellertid kunna antas i övervägande antalet fall täcka den skattskyldiges

av förvärvsarbete faktiskt föranledda merkostnader för barnen under

hela deras minderårighetstid.

Man kan inte bortse ifrån att många skattskyldiga har inga eller obetydliga

merkostnader vid förvärvsarbete. Enligt utskottets mening bör förvärvsavdragets

natur av schablonavdrag bibehållas utan undantag, och utskottet

avstyrker därför yrkandet i motionerna I: 564 och II: 688 om förhöjning

av procenttalet för kvotavdraget och av avdragets maximibelopp.

Utskottet är inte heller berett att på de skäl som åberopats i sistnämnda

motioner eller i motionerna I: 203 och II: 245 medverka till en lagstiftning

om schablonmässigt kvotavdrag vid faktisk sambeskattning eller i inkomstkällan

jordbruksfastighet. Som uttalades av bevillningsutskottet år 1963

grundar sig förvärvsavdraget på en presumtion att skattskyldig har särskilda

kostnader för vård av de minderåriga barnen, och att i fråga om rörelseidkare

och jordbrukare merkostnader för barnens vård inte kan beräknas

uppkomma så generellt, alt de motiverar ett schablonmässigt beräknat

avdrag för sådana kostnader.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att socialpolitiska

kommittén enligt sina direktiv bl. a. har att beakta de ensamstående barn1''örsörjarnas

problem och att allmänna skatteberedningen, som har att pröva

frågan om skattebördans avvägning mellan gifta och ensamstående skaltskyldiga,

vid denna prövning också torde få taga ställning till frågan om

förvärvsavdragets storlek och konstruktion.

På grund härav avstyrker utskottet motionerna 1: 564 och II: 688 i nu

berörda del samt motionerna 1: 203 och II: 245.

I det anförda ligger också ett ställningstagande till yrkandet i motionerna

1:80 och II: 101. Eftersom frågan om förvärvsavdragets storlek redan är

föremål för allmänna skatteberedningens prövning kan utskottet inte biträda

skrivelseyrkandet i dessa motioner, och utskottet avstyrker således bifall

till desamma.

I motionen 11:516 av herr Westberg har yrkats utvidgning av den år

1960 införda avdragsrätten för skattskyldig, som underhåller icke hemma
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 är 196b

varande barn. Avdrag medges för närvarande med högst 1 000 kronor, men

motionären yrkar höjning av maximibeloppet till 2 000 kronor.

Utskottet vill inte bestrida att den avdragsrätt som tillkommer icke vårdnadshavare

med underhållsplikt mot barn kan framstå som begränsad jämfört

med de skatterättsliga förmåner som numera tillkommer ensamstående

skattskyldiga med hemmavarande barn. Avdraget till icke vårdnadshavare

är enligt 46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen avsett att täcka »belopp

som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för underhåll»

och skall sålunda medges endast om och i den mån vederbörande kan visa

att han fullgjort betalningsskyldigheten. Avdraget torde emellertid i praktiken

ha i icke ringa omfattning utvecklats till ett schablonavdrag. Av eu

inom socialdepartementet utarbetad promemoria med förslag till ny bidragsförskottslag

(stencil 1963: 12) framgår att socialpolitiska kommittén

beräknar, att antalet bidragsberättigade barn kommer att öka från för närvarande

ca 80 000 till ca 117 000 och att det allmännas nettokostnader för

utgivna bidragsförskott kommer att för budgetåret 1964/65 utgöra ca 85

milj. kronor, innebärande en ökning med ca 45 milj. kronor.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka omedelbar

lagstiftning i förevarande fråga. Ändring av bestämmelserna angående

underhållsavdraget kan dock bli aktuell som ett resultat av allmänna

skatteberedningens arbete. Denna har nämligen alt pröva i vad mån man

vid beskattningen bör ta ökad hänsyn till försörjningsbördan.

Utskottet avstyrker således bifall till motionen IT: 516.

Ortsavdrag m. m.

Ortsavdragen uppgår enligt gällande bestämmelser till 4 500 kronor för

gifta ävensom för ensamstående med hemmavarande barn under 18 år och

till 2 250 kronor för annan ensamstående skattskyldig.

I motionerna I: 571 av herr Virgin m. fl. och II: 681 av herr Heckscher

in. fl. yrkas förhöjda ortsavdrag för skattskyldiga med hemmavarande barn

under 16 år — utöver avdraget å 4 500 kronor — dels såvitt avser gifta

1 000 kronor för ettvart av de två första barnen samt därutöver 1 500 kronor

för varje följande barn, dels såvitt avser ensamstående 1 500 kronor

för varje barn utöver två. I dessa motioner har också framställts lagstiftningsyrkande

av innebörd att skattskvldig, som helt eller delvis inte kan

utnyttja den på barnen belöpande, av motionärerna förordade ortsavdragshöjningen,

skall påföras »negativ skatt» för det outnyttjade beloppet. Vidare

yrkas i motionerna I: 206 av herr Virgin in. fl. och II: 298 av herr Heckscher

m. fl. med verkan från och med 1966 års taxering, förhöjda ortsavdrag

för ålders- och invalidpensionärer, nämligen till 3 600 kronor för ensamstående,

till 6 000 kronor för makar, om den ene är pensionär, samt till

7 200 kronor om båda makarna är pensionärer.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år l!)6b 17

Förutom dessa förslag till lagstiftningsåtgärder föreligger yrkanden om utredningar.

Sålunda hemställes i motionerna I: 571 av herr Virgin m. fl. och

II: 681 av herr Heckscher in. fl. om utredning och förslag rörande indexreglering

av ortsavdragen. Vidare hemställes i motionerna 1: 425 av herr Eric

Carlsson m. fl. och II: 512 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. om prövning

av möjligheterna att undanta folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst

utgöres av folkpension, och i inkomstavseende likställda från skyldighet att

avge självdeklaration.

Utskottet anser av stats- och kommunfinansiella skäl en uppräkning av

ortsavdragen för närvarande inte lämplig. Genom beslut av innevarande vårriksdag

har maximibeloppet för extra avdrag för nedsatt skatteförmåga

fr. o. in. 1964 års taxering höjts från 3 000 till 4 500 kronor. Härigenom torde

i allt fall tillräckliga möjligheter ha skapats att beakta de särskilda förhållanden

som i beskattningshänseende föreligger beträffande folkpensionärerna.

På grund härav och med hänvisning till allmänna skatteberedningens

utredningsuppdrag avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandena i motionerna

I: 571 och II: 681 samt I: 206 och II: 298.

Inte heller kan utskottet biträda yrkandet i motionerna I: 571 och II: 681,

att frågan om indexreglering av ortsavdragen göres till föremål för särskild

utredning inom allmänna skatteberedningens ram. Utskottet avstyrker således

dessa motioner i nu berörda hänseende.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionerna I: 425

och 11:512 om utredning i syfte att från deklarationsskyldighet undanta

personer som i huvudsak inte har andra inkomster än folkpension och med

dem i inkomsthänseende likställda.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att det från enkelhetssynpunkt

skulle vara en avsevärd fördel, därest man kunde befria

personer med inkomster motsvarande i huvudsak existensminimum från

deklarationsplikt. Eftersom enligt nu gällande regler vissa socialförsäkringsavgifter

uttages redan på taxerade inkomster av 2 400 kronor, förutsätter ett

bifall till motionärernas yrkande att man har olika deklarationspliktsgränser

för skilda kategorier skattskyldiga. Eu sådan ordning kan från praktisk synpunkt

knappast anses tillfredsställande. Härtill kommer att en generell höjning

av deklarationspliktsgränsen, åtminstone för ensamstående skattskyldiga,

inte kan ske utan en samtidig höjning av ortsavdragen. Utskottet kan

därför inte biträda ulredningsyrkandet i motionerna 1: 425 och II: 512. Utskottet

viil emellertid understryka att frågan kan komma i ett annat läge,

därest reglerna om finansiering av social försäkringsavgifterna ändras.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196i

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) beträffande utredning om skattefrihet för visst deltidsarbete
att

de likalydande motionerna I: 206 av herr Virgin in. fl.

och II: 298 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B) beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag

för ensamstående barnförsörjare med inkomst av jordbruksfastighet
att

de likalydande motionerna I: 203 av fru Olsson in. fl.

och II: 245 av herr Antonsson,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) beträffande ändrad lagstiftning rörande förvärvsavdrag

för gift kvinna, ävensom för ensamstående barnförsörjare

med inkomst av rörelse eller eget arbete samt för gift

man, vars hustru utför arbete i mannens jordbruk eller rörelse
att

de likalydande motionerna I: 564 av fru Olsson och fru

Hamrin-Thorell samt II: 688 av herr Helén m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

D) beträffande utredning om förvårvsavdraget

att de likalydande motionerna 1: 80 av herr Schött och

II: 101 av herr Nordgren m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E) beträffande lagstiftning om höjt avdrag för underhåll

till icke hemmavarande barn

att motionen II: 516 av herr Westberg,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

F) beträffande lagstiftning om höjda ortsavdrag för barnfamiljer
att

de likalydande motionerna I: 571 av herr Virgin in. fl.

och II: 681 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

G) beträffande lagstiftning av innebörd att skattskyldig

med barn, vilken helt eller delvis inte kan utnyttja den på

honom belöpande ortsavdragshöjningen, skall påföras »negativ

skatta för det outnyttjade beloppet

att de likalydande motionerna I: 571 av herr Virgin in. fl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

och II: 681 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

H) beträffande utredning om indexreglering av ortsavdrag
att

de likalydande motionerna I: 571 av herr Virgin m. fl.

och II: 681 av herr Heckscher in. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

I) beträffande ortsavdragen för folkpensionärer m. fl.

att de likalydande motionerna I: 206 av herr Virgin m. fl.

och II: 298 av herr Heckscher m. fl., i vad avser förevarande

fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; ävensom

J) beträffande utredning om befrielse från deklarationsplikt

för folkpensionärer m. fl.

att de likalydande motionerna 1: 425 av herr Eric Carlsson

m. fl. och II: 512 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark*, herrar Elofsson*, Wärnberg*, Gösta Jacobsson*, Billman, Enarsson,

Wirmark och Skårman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås*, Brandt, Allard*,

Kärrlander*1, Engkvist, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt*,

fru Holmqvist2, herr Eriksson i Bäckmora och fru Kristensson.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

1 Närvarande vid behandlingen av ärendena under A)—D) och F)—J).

J Närvarande vid behandlingen av ärendet under E).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196i

Reservationer

I) beträffande punkten A)

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristensson,

vilka ansett att utskottet under nämnda punkt bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 206 av herr Virgin in. fl., och II: 298 av herr Heckscher

m. fl., i vad avser förevarande fråga, måtte i skrivelse til

Kungl. Maj :t anhålla om utredning samt förslag snarast om

skattefrihet för inkomst — förslagsvis upp till ett årligt belopp

av 1 500 kronor — i den män denna förvärvats genom

deltidsarbete för vård och tillsyn av äldre människor i deras

hem ;

II) beträffande punkten B)

av herrar Elof sson, Gösta Jacobsson, Billman, Enarsson, Skärman, Magnusson

i Borås, Christenson i Malmö, fru Nettelbrandt, herr Eriksson i Bäckmora

och fru Kristensson, vilka ansett att utskottets hemställan under nämnda

punkt bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1: 203 av fru Olsson m. fl. och II: 245 av herr Antonsson måtte

antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad tgdelse av 46'' § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunal skattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 mom. Har kvinna---16 år.

Har man med hemmavarande barn under 16 år, som antingen varit gift

men icke levt tillsammans med sin hustru eller ock varit ogift (varmed

jämställes änkling eller frånskild), haft inkomst av jordbruksfastighet, rörelse

eller eget arbete må han åtnjuta avdrag i enlighet med vad i föregående

stycke sagts beträffande kvinna med hemmavarande barn under 16 år

med inkomst av rörelse eller eget arbete. Vad nu sagts skall ock gälla kvinna

med hemmavarande barn under 16 år, som antingen varit gift men icke

levt tillsammans med sin man eller ock varit ogift (varmed jämställes änka

eller frånskild), därest hon haft inkomst av jordbruksfastighet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

21

Har gift ---nämnda belopp.

Avdrag enligt---- 2 000 kronor.

Avdrag enligt---— sagda kommun.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

III) beträffande punkten C)

av herrar Elofsson, Billman, Skårman, Christenson i Malmö, fru Nettelbrundt

och herr Eriksson i Bäckmora, vilka ansett,

dels att utskottet bort anföra följande:

»Genom förvärvsavdraget avses kompensation skapas för de merkostnader

som är förenade med hustrus förvärvsarbete. De undersökningar som

gjorts har visat att ifrågavarande merkostnader i många fall vida överstiger

det nuvarande förvärvsavdragets maximum, som är 2 000 kronor. Utskottet

delar därför motionärernas uppfattning att starka sakliga skäl talar

för en höjning av avdragets maximibelopp. Såsom motionärerna påpekat

synes det alltså motiverat att höja det procentuella avdraget, det s. k. kvotavdraget,

nämligen för att bättre tillgodose förvärvsarbetande gifta kvinnor

liksom ensamstående barnförsörjare med låga inkomster.

En annan enligt utskottets mening tungt vägande synpunkt som bör beaktas

vid ställningstagande till den i motionerna väckta frågan hänför sig till

de på skilda områden existerande svårigheterna att rekrytera arbetskraft, i

främsta rummet vårdområdena samt skol- och utbildningsväsendet. En mera

markerad höjning av förvärvsavdragen skulle utan tvivel bidra till att

skapa ökade förutsättningar för gift kvinna att ta förvärvsarbete utanför

hemmet därest hon så skulle önska.

Frågan om förvärvsavdragens konstruktion och höjd ingår visserligen i

skatteberedningens arbete. Utskottet tillmäter emellertid frågan om en omedelbar

höjning av avdragen sådan vikt, att en dylik enligt utskottets bedömande

bör kunna genomföras omedelbart och utan att föregripa beredningens

arbete. Utskottet tillstyrker på anförda skäl det i motionerna I: 564 och

II: 688 framställlda yrkandet. I enlighet med motionärernas hemställan bör

också förvärvsavdraget för de faktiskt sambeskattade höjas på sätt motionärerna

såsom en provisorisk lösning angivit. Då familjen bär minderåriga

barn bör således i dessa fall förvärvsavdrag medgivas med en fjärdedel av

inkomsten utöver det fasta avdraget om 300 kronor, dock högst 1 000 kronor.

Utskottet tillstyrker likaledes det i de likalydande motionerna 1:203 och

II: 245 framställda yrkandet att ensamstående barnförsörjare med inkomst

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 är 196-i

av jordbruk skall äga rätt till förvärvsavdrag enligt samma regler som gäller

för ensamstående bamförsörjare i övrigt. Yrkande i sistnämnda del framställes

ovan under II).

Ändringarna bör träda i kraft omedelbart och således tillämpas fr. o. m.

1965 års taxering. Skattebortfallet kan vid en statisk beräkning uppskattas

till ca 40 milj. kronor för helt år, varav en mindre del skulle falla på nästa

budgetår. En så väsentlig förbättring av förvärvsavdragen som utskottet här

förordar kan emellertid väntas medföra ökade möjligheter för gift kvinna

att inträda på arbetsmarknaden. Det tillskott i skatteunderlaget som i varje

fall på sikt då uppkommer reducerar den förut angivna siffran på skattebortfallet.

Övriga yrkanden i fråga om förvärvsavdraget anser utskottet böra

anstå i avvaktan på skatteberedningens arbete.»

dels ock att utskottets hemställan under punkten C) bort ha följande lydelse

:

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 564 av fru Olsson och fru Hamrin-Thorell samt II: 688

av herr Helén m. fl. måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

3 mom. Har kvinna med hemmavarande barn under 16 år haft inkomst

av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst

av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor jämte 25 procent av

nämnda inkomst, samanlagt dock högst med 4 000 kronor. Gift kvinna,

som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon levt tillsammans

med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta avdrag med

300 kronor. Avdrag med sistnämnda belopp må jämväl åtnjutas av kvinna,

som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan

till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsammans

med sin man eller ock haft hemmavarande barn under 16 år.

Vad i---— eller frånskild.

Har gift man, som levt tillsammans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet

eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kronor, må mannen njuta avdrag med nämnda

belopp. Har makarna haft hemmavarande barn under 16 år och har hustrun

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

i ej blott ringa omfattning deltagit i arbetet i förvärvskällan, inå mannen

utöver sagda belopp åtnjuta avdrag med jämväl 25 procent av det belopp,

som motsvarar femtedelen av hans inkomst av förvärvskällan, dock så att

det fasta avdraget och kvotavdraget sammanlagt uppgår till högst 1 000

kronor.

Avdrag enligt--- 2 000 kronor.

Avdrag enligt ---* — sagda kommun.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad

uPPS*ft utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år.

IV) beträffande punkten D)

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristensson,

vilka ansett att utskottet under nämnda punkt bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 80 av herr Schött och II: 101 av herr Nordgren m. fl. måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att enligt dess mening

allmänna skatteberedningen bör, med beaktande av de i

motionerna anförda synpunkterna, framlägga sådant förslag

till förvärvsavdrag för gift kvinna liksom för ensam

barnförsörjare, varigenom avdrag kan erhållas för styrkta

verkliga kostnader;

V) beträffande punkten E)

av herrar Elofsson, Gösta Jacobsson, Billman, Enarsson, Skårman, Magnusson

i Borås, Christenson i Malmö, fru Nettelbrandt, herr Eriksson i

Bäckmora och fru Kristensson, vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 16 börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »motionen II: 516» bort ha följande lydelse:

Motionären erinrar om att maximibeloppet för detta avdrag ursprungligen

sattes i relation till ortsavdraget. De höjningar av ortsavdraget, som efter

hand genomtörts, har dock inte följts av motsvarande uppjusteringar av

maximum för avdragsrätten för skattskyldig, som utger underhåll till icke

hemmavarande barn. En höjning av detta avdragsmaximum till 2 000 kr. i

enlighet med motionärens yrkande skulle underlätta för barnavårdsmannen

att få till stånd frivilliga avtal om underhåll, som tillgodoser både moderns

och barnets berättigade intressen.

Mot ett omedelbart genomförande av denna reform har invänts, att socialpolitiska

kommitténs och allmänna skatteberedningens förslag bör invän
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196b

tas. Med hänsyn dels till att ett genomförande av den ifrågavarande reformen

inte reser några tekniska svårigheter, dels att det torde dröja innan

ovannämnda utredningars förslag kan leda till resultat i denna fråga, vill

utskottet tillstyrka bifall till motionen II: 516.

dels ock att utskottets hemställan under punkten E) bort ha följande lydelse

:

att riksdagen med bifall till motionen 11:516 av herr

Westberg måtte beträffande avdraget i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen

för icke-vårdnadshavare för underhåll till

eget barn besluta att fr. o. m. 1965 års taxering höja avdragets

maximibelopp till 2 000 kronor och således antaga följande
-

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av b6 § 2 mom. kommnnalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

46 §.

2 mom. I hemortskommunen----njuta avdrag;

1) för periodiskt understöd---— eller uppfostran;

2) för dels ---omyndiga barn;

3) för dels ----allmän försäkring; samt

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret utgivit för

underhåll av sådant hans barn under 16 år som icke varit hemmavarande,

dock sammanlagt högst för 2 000 kr.

Har skattskyldig---eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig —--nämnda tid.

Avdrag, som — ---18 år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1964 års taxering och i fråga

om eftertaxering för år 1964 och tidigare år.

VI) beträffande punkten F)

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristensson,

vilka ansett att utskottets hemställan under nämnda punkt bort ha följande

lydelse:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 196i

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1:571 av herr Virgin in. fl. och 11:681 av herr

Heckscher m. fl., antaga

dels följande

Förslag

till

lag om ändring av 78 § 2 mom. kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 48 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla följande ändrade lydelse.

48 §.

2 mom. Skattskyldig fysisk---nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken och icke haft hemmavarande barn under 16 år, åtnjuter

kommunalt ortsavdrag med 4 500 kronor.

Har skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, haft hemmavarande barn under 18 år, som icke

haft 2 400 kronors inkomst, äger han åtnjuta ortsavdrag med dels 4 500 kronor,

dels därutöver följande belopp för sådant barn, nämligen 1 000 kronor

för ettvart av de två första barnen och 1 500 kronor för varje följande

barn.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes änkling, änka

och frånskild) äger, därest han haft ett eller två hemmavarande barn under

18 år, som icke haft 2 400 kronors inkomst, åtnjuta kommunalt ortsavdrag

med 4 500 kronor och, därest han haft ytterligare sådant barn, med

1 500 kronor för varje barn utöver två.

Annan skattskyldig än i andra, tredje eller fjärde stycket sägs (ensamstående)

äger åtnjuta kommunalt ortsavdrag med 2 250 kronor.

Har skattskyldig------— tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1965 års taxering samt i

fråga om eftertaxering för år 1965 och tidigare år.

dels ock det i motionerna framlagda förslaget till förordning

om ändring av 10 g 1 mom. förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 1964

VII) beträffande punkten G)

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristensson,

vilka ansett att utskottet under nämnda punkt bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1: 571 av herr

Virgin m. fl. och II: 681 av herr Heckscher m. fl., i vad

avser förevarande fråga, antaga det i motionerna framlagda

förslaget till förordning angående skatteberäkning för

barnfamiljer i vissa fall;

VIII) beträffande punkten H)

a) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristensson,

vilka ansett att utskottet under nämnda punkt bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 571 av herr Virgin m. fl. och II: 681 av herr Heckscher

m. fl., i vad avser förevarande fråga, under uttalande av

sin anslutning till vad i motionerna anförts beträffande

grunderna för familjebeskattningen och familjestödet måtte

i skrivelse till Kung], Maj:t anhålla, att nämnda motioner

överlämnas till allmänna skatteberedningen att beaktas vid

fullgörandet av beredningens uppdrag;

b) av herrar Billman, Skärman, Christenson i Malmö och fru Nettelbrandt;
IX)

beträffande punkten 1)

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och fru Kristens

son, vilka ansett att utskottet under nämnda punkt bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 206 av herr Virgin in. fl. och II: 298 av herr Heckscher

m. fl., i vad avser förevarande fråga, måtte besluta, att för

ålders- eller invalidpensionär skall utgå förhöjda ortsavdrag,

nämligen med 3 600 kronor för ensam pensionär, med

6 000 kronor för makar av vilka en är pensionär och med

7 200 kronor för makar som båda är pensionärer, samt på

grund härav antaga de i motionerna framlagda förslagen

till

1) lag om ändring av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 8 § och 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35 år 19 ti b

27

Särskilt yttrande

beträffande punkten 1)

av herrar Billman, Skärman, Christenson i Malmö och fru Nettelbrandt,

vilka anfört följande:

»I anslutning till utskottets behandling av frågan om särskilt förhöjt ortsavdrag

för folkpensionärer vill vi framhålla att vi i princip delar uppfattningen

att folkpensionärernas skatteproblem förtjänar särskild uppmärksamhet.

De problem som härvid påkallar en mera tillfredsställande lösning

än som gällande lagstiftning medger gäller folkpensionärer med en mindre

inkomst vid sidan av folkpensionen. Dessa pensionärer kan nämligen drabbas

av en mycket hög marginalbelastning på en mindre extrainkomst. Ifrågavarande

»marginalskatte»-probIem bör lösas genom en mindre hård reduktion

av de inkomstprövade förmånerna — bostadstillägg och hustrutilllägg

— inom folkpensioneringen samt genom en höjning av det s. k. extra

avdraget vid beskattningen för folkpensionärer jämte därtill knutna avtrappningsregler.

Yrkanden om en mera förmånlig behandling av folkpensionärerna i båda

de här nämnda avseendena har framförts i folkpartimotioner såväl i år som

tidigare. Årets motioner har behandlats i annat sammanhang, dels av bevillningsutskottet

dels av andra lagutskottet.»

Stockholm 11)64. Isnac Marcns Boktryckeri Aktiebolag

640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:309 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående höjning av förvärvsdvdragen och ortsavdragen vid beskattningen m. m. a1 i texten