Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående allmänna riktlinjer för skattepolitiken.

1964-04-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:41, Betänkande i anledning av väckta motioner angående allmänna riktlinjer för skattepolitiken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr åt år 196A

1

Nr 41

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående allmänna riktlinjer för skattepolitiken.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motioner 1:560 av herr Lundström m. fl. och 11:693 av herr Ohlin m. fl. har

bl. a. hemställts, att riksdagen »måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att

vid kommande reformering av skattelagstiftningen särskild vikt fästes vid

sådana åtgärder, som är ägnade att öka företagssparande och därigenom

skapa större finansiellt utrymme för en snabbare utbyggnad, rationalisering

och modernisering av industriens och övriga företags tekniska, maskinella

och andra resurser».

Motionerna upptar även ett yrkande angående värderingen av varulager

vid inkomstbeskattningen. Detta yrkande behandlas av utskottet i betänkande

nr 40.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i nu förevarande betänkande

behandlade yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, hänvisa till motionen 11:693.

En likartad hemställan gjordes vid 1963 års riksdag i motionerna 1:520

och 11:632, enligt vilken en särskild beredning borde tillsättas med uppdrag

att utarbeta förslag till sådana reformer av skattelagstiftning och annan

lagstiftning, vilka var ägnade att öka företagssparandet. Därigenom skulle

skapas större finansiellt utrymme för en snabbare utbyggnad, rationalisering

och modernisering av industriens och övriga företags tekniska, maskinella

och andra resurser. Denna beredning borde arbeta fristående från allmänna

skatteberedningen, ehuru i kontakt med denna. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 25 avstyrkte 1963 års bevillningsutskott detta yrkande

och anförde bl. a., att utskottet inte kunde dela motionärernas uppfattning

att frågan om företagsbeskattningen och närliggande spörsmål i syfte att

främja företagens kapitalförsörjning borde göras till föremål för en särskild

utredning, således vid sidan av allmänna skatteberedningen. Enligt

utskottets mening var det nämligen förenat med betydande fördelar att —

såsom avsetts med tillsättandet av företagsskatteutredningen — förevarande

skatterättsliga spörsmål kunde tas upp till bedömning i ett enda, större

sammanhang. Att vid sidan av allmänna skatteberedningen företa en utred
Hihuny

till riksdagens protokoll 1964. 7 sand. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 41 år 1964

ning av den art, motionärerna önskade, fann utskottet inte lämpligt. Därjämte

framhölls att redan gällande skattelagstiftning erbjöd företagen stora

möjligheter till konsolidering och sjävfinansiering.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motionärerna erinrar till en början om att från deras sida i en råd skilda

motioner till årets riksdag framlagts praktiska förslag och angivits riktlinjer

för intensifierade och mera målinriktade åtgärder i syfte att komma

till rätta med de brister och svårigheter som råder inom flera centrala

områden i samhället, såsom sjukvården och andra vårdområden,

utbildningsväsendet och bostadsmarknaden. Då det gäller de lämpligaste

metoderna att skaffa fram de erforderliga resurserna för att bekämpa

»kösamhället», får man inte kortsiktigt begränsa debatten till exempelvis

det behov av skatteintäkter, som är för handen för det aktuella eller närmast

framförliggande finansåret. Frågan om resurserna måste ses i ett djupare

och mer långsiktigt perspektiv. Den måste vidgas till de faktorer som

bestämmer eller utövar inflytande på den totala produktionens utveckling.

Det är från angivna betraktelsesätt, som motionärerna så ofta ansett sig

ha anledning att framhäva betydelsen av åtgärder som skulle vara ägnade

att stärka produktionstillväxten samt främja sparande och arbetsvilja. Regeringen

har enligt motionärernas uppfattning under lång tid försummat dessa

viktiga sidor av resursproblemet. Ansträngningar att ge den ekonomiska

politiken och skattepolitiken ett dynamikstimulerande innehåll har fått stå

tillbaka för utpräglat kortsiktiga, stundom klart improviserade, skattepoliliska

och andra ekonomisk-politiska ingrepp.

En genomgripande och framåtsyftande reform av skattesystemet är enligt

motionärernas mening nödvändig. Det har blivit alltmera klart att det svenska

skattesystemet i sitt hittillsvarande skick inte är anpassat för dagens

och än mindre för morgondagens förutsebara krav på en rationellt upplagd

beskattning. Det totala skattetryckets stegring, som till stor del har ett

omedelbart samband med de stegrade anspråken från medborgarnas sida

på det allmännas service i fråga om utbildning, sjukvård och liknande, måste

få återverkningar på beskattningens utformning. En annan väsentlig faktor

som måste beaktas är utvecklingen på det internationella ekonomiska området.

Vad gäller den personliga inkomstskatten bör det vara möjligt att åstadkomma

lättnader både i beskattningen totalt och i marginalskatten, d. v. s.

skatten på en extrainkomst eller inkomstökning, inom ramen för en större

omläggning av skattesystemet.

För att åstadkomma lättnader i de lägre inkomsttagarnas inkomstskatt

måste ortsavdragen höjas så att en större del av inkomsten än för närvarande

blir helt fri från inkomstskatt. För att undvika skärpningar av

den reella skattebelastningen genom penningvärdeförsämring, vilken drab
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr il år 1961 3

bar de lägre inkomsttagarna hårdast, bör en indexmässig anpassning ske

av ortsavdragen liksom av skatteskalans skiktgränser till inträffade höjningar

i den allmänna prisnivån.

Vad gäller barnfamiljerna bör beaktas att deras ställning i beskattningshänseende

har undergått en försämring i jämförelse med andra grupper

under efterkrigstiden. För att nå en snabb förbättring av barnfamiljernas

ekonomiska ställning förordar motionärerna således en fortsatt höjning av

barnbidragen. Möjligheterna bör hållas öppna att i ett följande reformskede

även införa skattefria barnavdrag. Motionärerna förutsätter att skatteberedningen

på ett förutsättningslöst sätt belyser alla relevanta aspekter av

betydelse för denna fråga.

En nödvändig skattereform av produktiv karaktär gäller den gifta förvärvsarbetande

kvinnan. Motionärerna erinrar här om att de i särskilda

motioner till årets riksdag yrkat en omedelbar höjning av förvärvsavdragen,

vilken kan ske utan att skatteberedningens arbete föregripes. I förening med

en kommande väsentlig reformering av inkomstskatteskalan, innebärande

markerade lättnader i marginalskatterna, bör ett i förhållande till de faktiska

merkostnaderna rimligare och således kraftigt höjt förvärvsavdrag

leda till att de gifta förvärvsarbetande kvinnorna behandlas på ett mera

rättvist sätt än för närvarande. Starka skäl talar också för att — i likhet

med vad som gäller i Norge —• rätt införes för två förvärvsarbetande makar

att välja att bli särtaxerade, om de så önskar.

Gällande regler för förmögenhetsbeskattningen innehåller bestämmelser

som klart diskriminerar enskilt sparande och stimulerar till kapitalförtäring.

Motionärerna syftar på det förhållandet att det sammanlagda skattebeloppet

för förmögenhetsskatt och inkomstskatten på förmögenhetens avkastning

i vissa lägen t. o. m. väsentligt överstiger avkastningen. I ett reformerat

skattesystem bör detta kapitalkonfiskatoriska inslag elimineras.

De reformer av inkomstbeskattningen som här angivits bör kombineras

med en genomgripande omläggning av den indirekta beskattningen, som gör

också denna bättre ägnad att främja produktionens utveckling. Motionärerna

hänvisar till någon form av s. k. mervärdeskatt. Då en översyn av den

indirekta beskattningen pågår inom skatteberedningen gör motionärerna

inte något preciserat ställningstagande.

Av central betydelse för en dynamisk, utvecklingsfrämjande politik är

— framhåller motionärerna — på vad sätt företagsbeskattningen utformas.

1 detta avseende har den politik som förts från den nuvarande regeringens

sida utmärkts av bristande förståelse och intresse. Motionärerna har länge

varnat för den åtstramning av företagssparande och självfinansieringsmöjligheter

som genomförts. Från regeringens sida brukar häremot invändas

att de ökade möjligheterna till avsättning till investeringsfond måste beaktas.

Dylika avsättningar är också enligt motionärernas uppfattning värdefulla,

men de kan icke ersätta de tidigare beskurna avskrivningsmöjlighe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr il År 196i

terna. Investeringsfondsmedlen är inte fritt disponibla, utan förutsätter för

sin användning tillstånd av arbetsmarknadsmyndigheterna. Detsamma gäller

de möjligheter till investeringsavdrag som infördes genom beslut av fjolårets

riksdag och som skall ha ett lokaliseringspolitiskt syfte. Vad investeringsfonderna

beträffar bör f. ö. observeras att de ger en ganska ringa fördel

åt den som investerar i maskiner och andra »medellånga» produktionsmedel.

De generella självfinansieringsmöjligheterna har blivit i inte oväsentlig

grad beskurna. Inte minst viktigt att komma ihåg i detta sammanhang är att

omläggningen av pensionssystemet i och med införande av ATP har medfört

ett direkt bortfall av sparande för pensionsändamål inom företagen.

Någon vilja att bryta denna tendens till sjunkande företagssparande, som

sedan länge kunnat iakttas, finns icke hos regeringen. För att vidga företagssparandet

och höja självfinansieringsgraden bör enligt motionärernas

mening införas gynnsammare regler för varulagervärdering och för avskrivning

på industribyggnader samt rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet

av maskiner och inventarier.

Utöver dessa tre åtgärder kan andra reformer tänkas inom ramen för

företagsbeskattningen för att stimulera sparandet. En intressant form som

kombinerar stimulans för företagssparandet och enskilt personligt sparande

är det system för andel i vinst som motionärerna senast i fjol — men även

tidigare — pekat på.

En annan viktig sak är att kvarstående regleringar av de internationella

kapitalrörelserna avvecklas, som från näringslivets håll ofta begärts. Full

handlingsfrihet för företagen att uppträda på den internationella kapitalmarknaden

och åtgärder för en smidigare funktion av den svenska kapitalmarknaden

är angelägna önskemål för de mindre företagen lika väl som de

större.

Utskottet

I de föreliggande motionerna yrkas, såvitt här är i fråga, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majt måtte uttala, att vid en kommande reformering

av skattelagstiftningen särskild vikt fästes vid sådana åtgärder, som är

ägnade att öka företagssparande och därigenom skapa större finansiellt utrymme

för en snabbare utbyggnad, rationalisering och modernisering av industrins

och övriga företags tekniska, maskinella och andra resurser.

I stort sett samma skäl som de här föreliggande åberopades, såvitt angår

företagsbeskattningen, i motioner vid 1963 års riksdag till stöd för tillsättande

av en särskild beredning vid sidan av allmänna skattebcredningen.

Nämnda motionsyrkande avstyrktes av 1963 års bevillningsutskott i dess

betänkande nr 25. Därvid uttalade utskottet bl. a., att det enligt dess mening

var förenat med betydande fördelar att — såsom avsetts med tillsättandet

av den till allmänna skatteberedningen hörande företagsskatteutredningen

— spörsmålen beträffande företagsbeskattningen kunde upptas till bedöm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M år 1961

5

ning i ett enda, större sammanhang. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets

hemställan.

Utskottet vill med anledning av vad som anförts i de förevarande motionerna

till en början framhålla, att företagen redan enligt gällande bestämmelser

har stora möjligheter till företagssparande genom avsättningar till

investeringsfonder, nedskrivningar av varulager samt avskrivningar å maskiner

och inventarier. Enligt ATP-systemet kan företagen därjämte i kapitalförsörjningssyfte

återlåna erlagda pensionsavgifter ur allmänna pensionsfonden.

Staten bär också sedan lång tid aktivt medverkat i kreditgivningen

till företagen. Av intresse är också den s. k. Annell-lagen som i år

förlängts att gälla under ytterligare fyra år. I detta sammanhang vill utskottet

erinra om att departementschefen i förarbetena till Annell-lagen

framhöll, att ett genomgående drag i den svenska aktiebolagsbeskattningen

var, att man på olika vägar försökt främja företagens konsolidering.

Han påpekade också att skattereglerna i väsentlig mån borde ha denna allmänna

inriktning, något som i och för sig syntes stå utom diskussion. Det

kunde emellertid ifrågasättas, om en alltför långt driven konsolidering och

självfinansiering hos företagen var från samhällsekonomisk synpunkt odelat

fördelaktig. — Mot denna bakgrund får ses att bestämmelserna om skattelättnader

vid nyemissioner kombinerades med viss skärpning i beskattningen

av utdelningar på kapitalplaceringsaktier. — Den i år beslutade förlängningen

av Annell-lagen får också ses som en åtgärd i syfte att underlätta

aktiebolagens kapitalanskaffning. En annan investeringsstimulerande åtgärd,

nämligen investeringsavdraget beträffande maskinanskaffningar, avser

att höja industrins räntabilitet genom att minska investeringskostnaderna.

I likhet med 1963 års bevillningsutskott finner utskottet, att hela frågan

om företagsbeskattningen bör bedömas i ett enda, större sammanhang. Detsamma

gäller även andra av motionärerna berörda frågor som faller inom

allmänna skatteberedningens uppdrag, såväl skattesystemutredningens som

företagsskatteutredningens. Såvitt framgår av direktiven för de båda utredningarna

får de lämnade uppdragen anses vittomfattande och i väsentliga

delar inbegripa de av motionärerna berörda frågorna. Med hänsyn härtill

och då utskottet inte anser sig ha särskild anledning att ingå på de olika

spörsmål, som här berörts av motionärerna — detta så mycket mindre som

åtskilliga av dessa ämnen är föremål för separata motionsyrkanden innevarande

år, vilka behandlas av utskottet i andra sammanhang — finner

utskottet sig inte kunna biträda ett uttalande av den art motionärerna begärt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:560 av herr Lundström

m. fl. och 11:693 av herr Ohlin in. fl. angående allmänna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 1961

riktlinjer för skattepolitiken, såvitt avser punkten 2) i motionernas

hemställan, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Stefanson, Elofsson, Wärnberg, Lundström*, Gösta Jacobsson,

Paul Jansson och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*,

Kärrlander, Vigelsbo, Engkvist, Christenson i Malmö*, Andersson i Essvik,

fru Nettelbrandt* och herr Darlin.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Stefanson, Elofsson, Lundström, Gösta Jacobsson, Ottosson, Magnusson

i Borås, Vigelsbo, Christenson i Malmö, fru Nettelbrandt och herr

Darlin, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:560 av herr Lundström m. fl. och 11:693 av herr Ohlin m. fl. ansett, att

utskottet bort tillstyrka yrkandet under punkten 2) i motionernas hemställan

och att utskottet således bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

1:560 och 11:693, såvitt avser punkten 2) i motionernas

hemställan, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att

vid kommande reformering av skattelagstiftningen särskild

vikt bör fästas vid sådana åtgärder, som är ägnade att öka

företagssparande och därigenom skapa större finansiellt

utrymme för en snabbare utbyggnad, rationalisering och

modernisering av industrins och övriga företags tekniska,

maskinella och andra resurser.

Emil Kihiströms Tryckeri AB Stockholm 1964

<40868

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.