Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till stämpelskatteförordning, m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-14 · 47 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 33 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till stämpelskatteförordning, m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1961

1

Nr 42

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till stämpelskatteförordning,

m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 28 februari 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 75, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) stämpelskatteförordning;

2) förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medge det överskridande för budgetåret

1964/65 av den i kontrollstyrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och att vidta de övergångsåtgärder

i övrigt, som fordras för förslagens genomförande.

Propositionen har, såvitt angår de under 1)—3) här ovan upptagna författningsförslagen,

hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, att 1914 års förordning angående stämpelavgiften

och 1883 års förordning angående expeditionslösen skall ersättas av en

stämpelskatteförordning och en av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse om

expeditionsavgift m. m. (expeditionskungörelse). Förslaget grundas på ett

betänkande av en särskild utredning (SOU 1961: 37).

Den nu gällande stämpelförordningen innehåller bestämmelser om stämpelavgift

såväl för enskilda handlingar, där avgiften har karaktär av kapitalomsättningsskatt,

som för statsmyndigheternas expeditioner, där avgiften

närmast utgör ersättning för statsverkets kostnad i ärendet. Stämpelskatteförordningen

föreslås bli en ren skatteförfattning, medan avgifterna för

myndigheternas expeditioner avses bli reglerade i expeditionskungörelsen.

Förslaget till stämpelskatteförordning innebär närmast en teknisk modernisering

av de nuvarande bestämmelserna. Vissa inskränkningar bar emellertid

gjorts i det skattepliktiga området. Sålunda slopas skatteplikten för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 7 samt. Nr 42

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

andra inteckningar än fordringsinteckningar liksom för vattenfallsrätt och

lösöreköp. Vidare avskaffas skatteplikten för fall, dä betalning söks på

grund av skriftligt fordringsbevis. För att få större konsekvens i beskattningen

införs i princip samma skatteplikt för tomträttsförvärv som för förvärv

av fast egendom. Enligt det framlagda förslaget omfattar stämpelskatten

i övrigt liksom nu förvärv av fartyg, inteckning för fordran, emission av

aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska

kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt slutligen

lotterier.

Inom det skattepliktiga området görs en del modifikationer i gällande

ordning. Sålunda införs skattefrihet för kommuns och annan menighets

förvärv av mark för vissa allmänna ändamål liksom för en del överlåtelser

i rationaliserande syfte. Den skyldighet att betala dubbel lagfartsstämpel,

som nu gäller för aktiebolag, utvidgas till att avse alla juridiska personer.

Undantag görs dock för gåvoskattebéfriade subjekt, dödsbon, bostadsrättsföreningar,

allmännyttiga bostadsföretag och kreditinrättningar i vissa fall.

Den som betalat dubbel skatt får tillbaka hälften av denna, om egendomen

avyttras inom tio år. Skattepliktsgränsen höjs, för förvärv av fartyg från

6 000 till 25 000 kronor och för lotteri från 5 000 till 15 000 kronor.

Generalpoststyrelsens uppgifter som central stämpelmyndighet och som

beskattningsmyndighet för värdepapper och lotterier överförs på kontrollstyrelsen.

Förfarandet där liksom hos sjöfartsstyrelsen föreslås bli anpassat

till vad som enligt 1959 års förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

gäller för flertalet av kontrollstyrelsens nuvarande skatter.

Bestämmelser om återvinning och besvär införs. När det gäller uppbörden,

föreslås förskottsbetalning av skatten hos kontrollstyrelsen och sjöfartsstyrelsen

samt efterskottsbetalning hos inskrivningsdomarna. Systemet

med stämpelmärken avskaffas för fartyg, svenska aktier och lotterier. Kontrollstyrelsen

förutsätts göra försök med nya redovisningsmetoder.

De framlagda förslagen väntas medföra en höjning av stämpelskatteintäkterna

med eu miljon kronor per år.

I fråga om expeditionsavgifterna dras upp riktlinjer för en reform, som

innebär begränsning av det avgiftspliktiga området och samtidigt höjning

av avgiftsnivån, dock inte över statsverkets självkostnader.

Vidare föreslås vissa tekniska ändringar av förordningarna om fondstämpel

och arvsskatt. Ändringarna berör närmast redovisningen och uppbörden.

Bland annat centraliseras uppbörden av arvsskatt till länsstyrelserna samt

avskaffas stämpelsystemet för redovisningen av arvs- och gåvoskatt.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1965.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

3

Förslag

till

Stämpekkatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall erläggas stämpelskatt i de fall och i den ordning, som

stadgas nedan.

Rörande stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper äro särskilda bestämmelser

meddelade.

Om stämpelbeläggning av myndighets expeditioner och av ansökningar vid

domstol gäller vad därom är särskilt stadgat eller Kungl. Maj :t föreskriver.

2 §.

Staten är icke skattskyldig enligt denna förordning.

Förvärv av fast egendom och tomträtt

3 §.

Stämpelskatt skall erläggas för förvärv av fast egendom genom köp, byte,

tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening,

fusion av aktiebolag enligt 175 g lagen om aktiebolag eller expropriation

eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller skyldighet att

lösa fast egendom.

Stämpelskatt skall erläggas även för förvärv av tomträtt genom upplåtelse,

överlåtelse mot vederlag eller annat fång som avses i första stycket.

Har ett som gåva betecknat förvärv skett mot övertagande av ansvar för

intecknad skuld eller eljest mot vederlag, skall frågan, om förvärvet är att

anse som gåva eller som köp eller annat skattepliktigt fång, avgöras med

hänsyn till samtliga omständigheter, av vilka förvärvets huvudsakliga innebörd

framgår. Därvid skall dock värdet av egendomen anses vara det taxeringsvärde

eller motsvarande värde, som enligt 8 § skall gälla såsom egendomens

värde.

4 §•

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning

åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta

egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget utgöres av annan fast egen
dom,

om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning

eller utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationali;,

sering; (|"

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med

sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd,

som avses i 295 § lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark, vilken enligt fast
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196i

ställd plan skall användas för sådant ändamål som avses i 5 § 1 mom. b.)

eller d) kommunalskattelagen;

7) förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv med stöd av lagen om arrendators förköpsrätt, om den till vilken

jordägaren sålt egendomen tidigare erlagt stämpelskatt för sitt fång;

9) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skattebrev;
10)

förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge,

då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

11) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt

eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten

till samme tomträttshavare; eller

12) återgång av fång i fall, där rätt till återvinning föreligger enligt 42 §.

Om skattefrihet i vissa fall, då ansökan om lagfart eller inskrivning avslås,

stadgas i 42 § 1 mom. sista stycket.

5 §•

överlåtes köp av fast egendom utan annat tillägg till eller annan ändring

i köpevillkoren än vad gäller tiden för tillträde och betalning samt sättet

för betalning, i den mån ändrade inteckningsförhållanden påkalla detta,

skall skatt erläggas endast för det senaste fånget. Skattebefrielse för tidigare

fång må dock åtnjutas endast om lagfart å samtliga fång sökes inom den

tid, som är stadgad för det första fånget. Vad nu sagts om köp av fast egendom

skall gälla även motsvarande fång till tomträtt och upplåtelse av sådan

rätt. Därvid skall vad nyss sagts om lagfart i stället avse inskrivning.

överlåtes fång som avses i 3 § såsom tillskott till bolag eller förening,

skall skatt erläggas endast för tillskottet, om detta sker utan annat tillägg

till eller annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än som anges i första

stycket eller betingas av att vederlaget för tillskottet utgöres av aktier eller

andelar. Skattebefrielse för tidigare fång må dock åtnjutas endast om lagfart

eller inskrivning sökes inom stadgad tid och, vad angår tillskottet, sist på

den inskrivningsdag, som infaller näst efter två år från det första fånget.

Har skatt redan erlagts för tidigare fång, skall det erlagda beloppet avräknas

från skatten för det senaste fånget. Om rätt till återvinning i fall,

där erlagt belopp ej kan avräknas helt, stadgas i 42 § 2 mom.

Begäran om skattebefrielse enligt denna paragraf skall framställas, då lagfart

eller inskrivning sökes. Sådan begäran skall vara åtföljd av skriftlig,

på heder och samvete avgiven försäkran av överlåtare och förvärvare, att

vederlag för överlåten egendom icke i någon form lämnats eller skall lämnas

utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen och att ej

heller eljest träffats avtal om annat tillägg till eller annan ändring i villkoren

för tidigare förvärv än som angetts i denna handling.

6 §•

Under förutsättning av ömsesidighet må Kungl. Maj :t medge skattefrihet

för främmande stats förvärv av egendom, som är avsedd för beskickning

eller konsulat.

7 §•

Skatten utgår med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens

värde, dock lägst med tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk person, utgår skatten med dubbelt l>elopp

utom i fall, då förvärvaren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196-''i 5

1) om han erhållit egendomen såsom gåva skulle ha varit befriad från

gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening eller av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd

erkänd som allmännyttigt bostadsföretag enligt de bestämmelser om

lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet, som gällde vid tiden

för förvärvet;

3) är kreditinrättning och enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning,

som Kungl. Maj:t fastställt, skyldig att åter avyttra egendomen; eller

4) är dödsbo.

8 §•

1 mom. Vid tillämpningen av 7 § skall som värde av fast egendom gälla

taxeringsvärdet året närmast före det år, då lagfart sökes. Vid köp, där köpeskillingen

överstiger detta taxeringsvärde, skall dock egendomens värde anses

motsvara köpeskillingen. Därvid skall i denna icke inräknas rätt till avkomst

eller annan förmån av egendomen, som förbehållits säljaren.

Vad i första stycket sagts om värderingsgrunden vid köp skall, i den mån

det är möjligt, tillämpas även eljest, när förvärv sker mot vederlag. Vid byte

av fast egendom med olika taxeringsvärden å ömse sidor skall värdet å vardera

sidan anses motsvara det högsta av dessa taxeringsvärden. Utgår vid

byte av fast egendom mellangift i penningar eller annan lös egendom, skall

för vartdera förvärvet skatten beräknas efter värdet av den fasta egendom

förvärvet omfattar eller, om värdet av vad fångesmannen erhållit i utbyte efter

avdrag för den mellangift denne må ha lämnat är högre, detta värde.

Därvid skall som värde av fast egendom gälla det taxeringsvärde, som sägs

i första stycket.

Finnes för egendomen icke särskilt taxeringsvärde för det i första stycket

angivna året, skall vid tillämpningen av 7 § i stället gälla egendomens värde

vid tidpunkten för förvärvet. Detta värde fastställes av inskrivningsdomaren

efter intyg av sakkunnig eller annan utredning. Detsamma skall gälla om

det visas att egendomen efter den tidpunkt, som taxeringsvärdet för nämnda

år avsett, men före förvärvet nedgått i värde till följd av eldsvåda, vattenflöde

eller annan sådan tilldragelse, borttagande av byggnad eller annan anläggning

på egendomen eller tillbehör till denna, skogsavverkning, nedläggning

eller väsentlig förändring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller

av annan liknande anledning.

Visas att egendomens värde efter förvärvet höjts till följd av nybyggnad

eller av annan liknande anledning, skall denna förhöjning av värdet icke

medräknas, när egendomens värde bestämmes.

1 fall, som avses i tredje stycket, äger inskrivningsdomaren, när särskilda

skäl föranleda det, hos länsstyrelsen påkalla, att egendomen åsättes värde

till ledning för skattens bestämmande. Därvid skall i tillämpliga delar gälla

vad som är stadgat om åsältande av särskilt värde vid bestämmande av arvsskatt.

2 mom. Vid upplåtelse av tomträtt utan tillhörande byggnad skall värdet

av tomträtten anses motsvara avgälden för ett år. Detsamma skall gälla vid

överlåtelse av sådan tomträtt. Har större vederlag utfäsls för överlåtelsen,

skall tomträttens värde dock anses motsvara vederlaget. 1 övrigt skall värdet

av tomträtt i tillämpliga delar bestämmas enligt föreskrifterna i 1 inom.

Som taxeringsvärde skall därvid gälla det taxerade byggnadsvärdet.

9 §•

Omfattar förvärv även annat än fast egendom eller tomträtt och har fördelning

av vederlag mellan skattepliktig och övrig egendom ej angetts i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

fångeshandlingen, skall hela vederlaget anses belöpa på den skattepliktiga

egendomen, om fördelningen icke på annat sätt tillförlitligen styrkes före

skattens fastställande. Vad nu sagts skall icke äga tillämpning vid sådant

byte som avses i 8 § 1 mom. andra stycket.

10 §.

Sökes lagfart eller inskrivning på grund av handling, som tidigare blivit

företedd i samma avseende och då föranlett beskattning, skall skatt icke erläggas.

Inteckning för fordran

11 §•

Beviljas inteckning för fordran eller förklaras ansökan om sådan inteckning

vilande, skall stämpelskatt erläggas.

Skatten utgår med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp,

för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras

vilande, dock lägst med tio kronor.

Skatteplikt föreligger icke, när

1) inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik;

2) inteckning meddelas på grund av 4 § lagen om inteckningshavares rätt

till betalning ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal;

eller

3) beträffande inteckning i fast egendom vidtages sådan åtgärd, som avses

i 21, 26, 27 eller 34 § förordningen angående inteckning i fast egendom,

eller beträffande annan inteckning vidtages motsvarande åtgärd.

12 §.

Beviljas inteckning eller förklaras ansökan därom vilande på grund av

handling, som tidigare blivit företedd i samma avseende och då föranlett beskattning,

skall skatt icke erläggas. Vad nu sagts skall gälla även då handlingen

genom åtgärd, som avses i 11 § tredje stycket 3), ersatts av ny handling.

Har inteckning, helt eller till visst belopp, dödats eller av annan anledning

upphört att gälla och beviljas senare ny inteckning eller förklaras ansökan

därom vilande, äger befrielse från skatt enligt första stycket rum endast

om den nya inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande

inom ett år efter det att den tidigare inteckningen upphörde att gälla

och åtgärden avser egendom, som helt eller delvis omfattades av den tidigare

inteckningen.

Bifalles eller vilandeförklaras, samtidigt med att en eller flera inteckningar

dödas, ansökan om en eller flera nya inteckningar i egendom, som

helt eller delvis omfattades av den eller de tidigare inteckningarna, skall

skatten nedsättas med belopp motsvarande skatten för den eller de tidigare

inteckningarna, även om en eller flera nya handlingar åberopas.

Förvärv av fartyg

13 §.

Stämpelskatt skall erläggas för förvärv av fartyg med ett värde av minst

tjugofemtusen kronor genom köp, byte, tillskott till bolag eller förening, utdelning

eller skifte från bolag eller förening eller fusion av aktiebolag enligt

175 § lagen om aktiebolag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 02 år 196i 7

Vad i denna förordning är stadgat om fartyg skall gälla även lott i sådant

fartyg som sägs i första stycket.

Stämpelskatt skall erläggas jämväl när fartyg på grund av sådant förvärv

som avses i första stycket upphör att vara svenskt.

14 §.

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv av utländskt fartyg;

2) beställning, som avser nybyggnad av fartyg, eller överlåtelse av kontrakt

rörande sådan beställning, innan fartyget blivit byggt;

3) förvärv av nybyggt fartyg omedelbart från den som byggt fartyget;

eller

4) förvärv av fartyg, som är avsett för räddning av skeppsbrutna.

15 §.

överlåtes köp utan annat tillägg till eller annan ändring i köpevillkoren

än vad gäller tiden för tillträde och betalning samt sättet för betalning, i

den mån ändrade inteckningsförhållanden påkalla detta, skall skatt erläggas

endast för det senaste fånget. Skattebefrielse för tidigare fång må dock

åtnjutas endast om föreskriven anmälan eller deklaration angående samtliga

fång sker inom stadgad tid och, vad angår det senaste fånget, inom sex månader

räknat från det första fånget.

överlåtes fång som avses i 13 § till delägare i nybildat rederi eller till nybildat

bolag eller såsom tillskott till bolag eller förening, skall skatt erläggas

endast för det senaste fånget, om detta sker utan annat tillägg till eller annan

ändring i villkoren för tidigare förvärv än som anges i första stycket eller

betingas av att vederlaget för det senaste fånget utgöres av aktier eller andelar

eller av att flera bliva delägare i fartyget. Skattebefrielse för tidigare

fång må dock åtnjutas endast om anmälan angående samtliga fång sker

inom stadgad tid och, vad angår det senaste fånget, inom två år från det första

fånget.

Har skatt redan erlagts för tidigare fång, skall det erlagda beloppet avräknas

från skatten för det senaste fånget. Om rätt till återvinning i fall,

där erlagt belopp ej kan avräknas helt, stadgas i 42 § 2 mom.

Begäran om skattebefrielse enligt denna paragraf skall framställas i samband

med anmälan eller deklaration enligt 17 §. Sådan begäran skall vara

åtföljd av skriftlig, på heder och samvete avgiven försäkran av överlåtare

och förvärvare, att vederlag för överlåten egendom icke i någon form lämnats

eller skall lämnas utöver vad som framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen

och att ej heller eljest träffats avtal om annat tillägg till eller

annan ändring i villkoren för tidigare förvärv än som angetts i denna handling.

16 §.

Skatten utgår med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets

värde vid tiden för förvärvet.

Vid köp skall värdet anses motsvara köpeskillingen, om icke omständigheterna

ge särskild anledning till antagande att köpeskillingen icke uppgår

till det verkliga värdet.

17 §.

Förvärv av fartyg, som skall vara infört i fartygsregistret eller som eljest

är infört i detta register, skall anmälas till sjöfartsstyrelsen i enlighet med

vad därom är särskilt stadgat.

Om skattepliktigt förvärv av annat fartyg än som avses i första stycket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

skola överlåtare och förvärvare inom en månad efter förvärvet till ledning

vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till sjöfartsstyrelsen.

Är förvärvaren icke bosatt här i riket, åligger deklarationsplikt dock endast

överlåtaren. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas

på blankett enligt formulär, som sjöfartsstyrelsen fastställer.

18 §.

Anmälan eller deklaration rörande köp skall vara åtföljd av skriftlig försäkran

av överlåtare och förvärvare om köpeskillingen. 1 fråga om annat förvärv

skall inges intyg av sakkunnig om fartygets värde vid tiden för förvärvet.

Sådant intyg skall på begäran inges även vid förvärv genom köp. Har förvärv

skett genom skriftligt avtal, skall detta bifogas anmälan eller deklaration.

Aktier och obligationer m. m.

19 §.

Vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital skall stämpelskatt

erläggas för aktie, som ej förklaras förverkad.

Skatten utgår med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella

belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktien, av det högre

beloppet. Om betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än

penningar, skall för aktien erläggas samma skatt som för aktie, vilken betalas

med penningar. Skola samtliga aktier betalas genom tillskott av annan

egendom än penningar, utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

20 §.

För utfästelse om kommanditdelägares insats i handelsbolag, vilken inskrives

i handelsregister, skall stämpelskatt erläggas med tio öre för varje

fullt tiotal kronor av den utfästa insatsen.

21 §.

För obligationer och andra skuldebrev, som utges i större antal och uppenbarligen

äro avsedda för den allmänna rörelsen, skall stämpelskatt erläggas

med sextio öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella

belopp.

Vad i denna förordning sägs om obligation skall gälla även annat skuldebrev,

som avses i första stycket.

Har vid upptagande av obligationslån i stället för obligation utgetts certifikat,

enligt vilket långivaren äger rätt att få obligationer utlämnade, skall

stämpelskatt erläggas för certifikatet, om de med detta avsedda obligationerna

vid ett utgivande skulle ha varit skattepliktiga. Skatten för certifikatet

utgår med belopp, varmed skatt i sådant fall skulle ha utgått för obligationerna.

22 §.

Skatteplikt föreligger icke för obligationer, som staten garanterar, ej heller

för obligationer, som utfärdas av svensk kommun eller landstingskommun

eller av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller

Kommunkredit Aktiebolag eller av svenskt aktiebolag med ändamål att idka

belåning av fast egendom eller tomträtt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

9

23 §.

Skattepliktiga obligationer eller eertifikat må icke utlämnas utan att ha

blivit i enlighet med 38 § försedda med stämpel, som visar att skatten erlagts.

När obligation utges i stället för annan obligation i samband med dödning

av denna eller obligationer eljest med oförändrade villkor lämnas i utbyte

mot andra obligationer av samme utgivare, skall skatt icke erläggas för de

nya obligationerna, om de utbytta obligationerna blivit behörigen försedda

med stämpel. Gälla nya obligationer för högre sammanlagt belopp än utbytta,

skall skatt erläggas för överskjutande belopp.

Om obligation, som blivit behörigen försedd med stämpel, inom den ursprungligen

bestämda betalningstiden ånyo utges, skall stämpelskatt icke erläggas,

även om obligationen försetts med påskrift angående förändring av

ränta, betalningstid eller annat villkor.

Obligation, som utlämnas utan att vara försedd med stämpel till fullt belopp,

skall vara försedd med anteckning av utgivaren om orsaken därtill.

Bestämmelserna i denna paragraf om utbyte av obligation skola äga motsvarande

tillämpning vid utbyte av eertifikat mot obligationer, för vilka certifikatet

gäller, eller mot annat sådant eertifikat.

24 §.

Har till riket införts aktiebrev i utländskt bolag eller obligation, som utgetts

utom riket, skall stämpelskatt erläggas för handlingen, om denna överlåtes

eller pantsättes här i riket eller om innehavaren dessförinnan avlider

och handlingen enligt lag skall upptagas i bouppteckning som registreras här

i riket. Dock inträder icke skatteplikt på grund av pantsättning för skuld,

vari utländsk medborgare som är bosatt utom riket eller utländsk juridisk

person häftar.

Skatten för aktiebrev utgår med belopp, som gäller i fråga om svensk

aktie, och beräknas på aktiens nominella belopp eller, om aktien lyder på

viss andel, på värdet av denna. Skatten för obligation utgår med belopp, som

gäller för här i riket utgiven obligation.

Vad nu sagts om aktiebrev i utländskt bolag skall gälla även annat andelsbevis,

delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art.

Utfärdas bär i riket eertifikat avseende förfoganderätt över handling, som

nämnes i första eller tredje stycket, skall stämpelskatt erläggas för certifikalet.

Har sådant eertifikat utfärdats utom riket och införts hit, skall stämpelskatt

erläggas för certifikatet, om detta överlåtes bär i riket eller eljest

beträffande certifikatet inträffar förhållande som enligt första stycket medför

skatteplikt för där angiven handling. Skatten för eertifikat, som avses

i detta stycke, utgår med belopp varmed skatt skulle ha utgått för de värdepapper,

som anges i certifikatet, om dessa värdepapper överlåtits efter införsel

till riket.

Vad i denna paragraf stadgas må icke föranleda, att skatt enligt denna

förordning skall erläggas mer än en gång för samma handling.

25 §.

Vid utbyte av eller påskrift på handling, som avses i 24 §, skola bestämmelserna

i 23 § äga motsvarande tillämpning. Har utbyte eller påskrift skett

utom riket, äger innehavaren, efter deklaration i den ordning 27 § föreskriver,

erhålla bevis på handlingen om orsaken till att den ej är försedd med

stämpel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

26 §.

Skatteplikt föreligger icke för handling, som avses i 21 eller 24 §, om handlingen

är utfärdad eller garanterad av sådant till Förenta Nationerna anknutet

fackorgan till vilket Sverige anslutit sig, och ej heller när handling,

som avses i 24 §, överlåtes av eller till sådant organ.

27 §.

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19, 20, 21 eller

24 §, skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration

till kontrollstyrelsen. Deklarationen skall avges på heder och samvete

samt avfattas på blankett enligt formulär, som kontrollstyrelsen fastställer.

I fråga om aktie skall deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse,

vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna

de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, i fall som avses i

a) 19 §, inom två månader från det att registrering skett om fullgjord

inbetalning å aktier, dock senast inom två månader från utgången av den

lid inom vilken aktien enligt lag skall betalas, eller, vid ökning av aktiekapital

enligt 64 § lagen om aktiebolag, inom två månader från det att beslut

om ökningen blivit registrerat;

b) 20 §, inom två månader från det att kommanditdelägarens utfästelse

blivit registrerad;

c) 21 §, innan där angiven handling utlämnas; samt

d) 24 §, inom två månader från den överlåtelse eller pantsättning som

föranlett skatteplikt eller, då skatteplikt inträtt till följd av dödsfall, inom

den tid som gäller för ingivande av bouppteckningen till registrering.

Deklaration rörande handling, som avses i 21 eller 24 §, skall åtföljas

av de i deklarationen angivna skattepliktiga handlingarna. Är fråga om

aktiebrev, annat andelsbevis, delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt

företag av ekonomisk art och lyder handlingen på viss andel i företaget,

skall på begäran tillika inges värdebevis av beskattningsmyndighet i det land,

där företaget har sitt säte.

Lotteri

28 §.

För lotteri, som anordnas efter tillstånd av Kungl. Maj :t eller länsstyrelse

och som avser andra värdeföremål än penningar, skall stämpelskatt erläggas,

om sammanlagda beloppet av de gjorda insatserna överstiger femtontusen

kronor.

Skatten utgår med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av det i

första stycket angivna insatsbeloppet.

Om samme anordnare samtidigt bedriver två eller flera lotterier med

lika vinstplaner, skall vid tillämpningen av denna paragraf endast ett lotteri

anses föreligga.

29 §.

Meddelas tillstånd till sådant lotteri, som avses i 28 §, och överstiger

sammanlagda insatsbeloppet enligt uppgjord plan femtontusen kronor,

skall underrättelse om det meddelade tillståndet sändas till kontrollstyrelsen.

Inom en månad efter utgången av den för lottförsäljningen bestämda tiden

i lotteri, som avses i första stycket, skall lotteriets anordnare till ledning

vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till kontroll
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år lf)6i

11

styrelsen. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på

blankett enligt formulär, som kontrollstyrelsen fastställer. Deklarationen

skall, där sammanlagda beloppet av gjorda insatser ej uppgår till sammanlagda

insatsbeloppet enligt uppgjord plan, vara åtföljd av intyg om förstnämnda

belopp. Intyget skall vara utfärdat av notarius publicus eller av

den som fått uppdrag att öva tillsyn över lotteriet och skall grundas på

räkenskaperna för detta.

Skattens fastställande och erläggande

30 §.

1 mom. Beslut rörande stämpelskatt meddelas

a) beträffande förvärv av fast egendom eller tomträtt av den inskrivningsdomare,

hos vilken lagfart eller inskrivning sökes, på den inskrivningsdag då

ansökan i ärendet först upptages;

b) beträffande inteckning av den inskrivningsdomare, bos vilken inteckning

sökes, på den inskrivningsdag då ansökan bifalles eller, om ansökan

förklaras vilande, på den inskrivningsdag då så sker;

c) beträffande förvärv av fartyg av sjöfartsstyrelsen; och

d) i övriga fall av kontrollstyrelsen.

Möter hinder mot att meddela beslut rörande skatten på inskrivningsdag,

som anges i a) eller b), skall beslutet meddelas på den inskrivningsdag,

som först infaller efter det att hindret blivit undanröjt.

1 fall, som avses i c) och d), må beslut om fastställande av skatt ej meddelas

senare än ett år efter utgången av det kalenderår, varunder skatteplikten

inträdde. Har slutligt beslut ej meddelats inom denna tid men har

deklaration eller anmälan som avses i 17 § första stycket avgetts, skall så

anses, som om skatten den dag tiden utgick fastställts genom slutligt beslut

i överensstämmelse med sådan handling. Har preliminärt beslut meddelats,

skall skatten i stället anses ha nämnda dag slutligt fastställts i överensstämmelse

med det preliminära beslutet.

2 mom. Myndighet, som enligt 1 mom. har att meddela beslut rörande

skatt, är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a) 3 och 13 §§, när förvärvet sker;

b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 19 §, när registrering som sägs i 27 § andra stycket a) sker;

d) 20 §, när registrering sker;

e) 21 §, när handlingen utlämnas;

f) 24 §, när överlåtelse eller pantsättning sker eller innehavaren dessförinnan

avlider; samt

g) 28 §, när dragning sker.

31 §.

Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar, utställda

i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattepliktens inträde.

Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter

denna grund, bestämmer Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar,

hur beräkningen skall ske.

32 §.

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande

skatt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller fartyg, båda kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är behörig

att medge inteckning i egendomen;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter i

bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt;

d) obligation, som avses i 21 §, och här i riket utfärdat certifikat, som

sägs i 21 eller 24 §, utfärdaren;

e) annan handling, för vilken enligt 24 § skatteplikt föreligger, den som

överlåter eller pantsätter handlingen eller, då skatteplikt inträder på grund

av dödsfall, innehavarens dödsbo; samt

f) lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig

för skattens erläggande.

33 §.

Underlåter skattskyldig att inkomma med föreskriven deklaration eller

försäkran, som avses i 18 §, eller är avgiven sådan handling ofullständig,

må beskattningsmyndigheten förelägga den skattskyldige att fullgöra vad

som hrister. Den skattskyldige bör, utöver vad föreskrivet formulär föranleder,

meddela de upplysningar, som kunna vara av betydelse för att skatten

skall kunna fastställas till riktigt belopp.

Efter föreläggande åligger det skattskyldig att tillhandahålla beskattningsmyndigheten

de bevis och intyg samt övriga uppgifter, som kunna fordras

för skattens fastställande till riktigt belopp.

Den som skäligen kan antagas vara skattskyldig skall, i den mån föreläggande

meddelas av beskattningsmyndigheten, avge föreskriven deklaration

eller försäkran och fullgöra skyldighet enligt andra stycket.

I fall, där sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet,

skola bestämmelserna i 6, 9, It och 14 §§ förordningen om förfarandet

vid viss konsumtionsbeskattning äga motsvarande tillämpning.

34 §.

Förelägger beskattningsmyndigheten någon att vidtaga åtgärd, som avses

i 33 §, må därvid utsättas vite, när detta finnes påkallat. Vitet skall bestämmas

till sådant belopp, att det med hänsyn till vederbörandes ekonomiska

förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antagas förmå honom

att iakttaga föreläggandet, dock ej lägre än etthundra eller högre än femtusen

kronor.

Försuttet vite utdömes av beskattningsmyndigheten.

35 §.

I fråga om stämpelskatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,

skall vad i 15—18 och 20—25 §§ förordningen om förfarandet

vid viss konsumtionsbeskattning finnes stadgat om fastställande av skatt

lända till efterrättelse i tillämpliga delar.

36 §.

I fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket a) eller b), skall skatten inbetalas

till inskrivningsdomaren inom en månad från den dag, då expedition

i ärendet blir tillgänglig för sökanden, eller, vid tillämpning av andra

stycket samma moment, den senare dag, då beslutet om skattens fastställande

meddelas. Innan expedition i ärendet blivit tillgänglig eller beslut som

nu sagts blivit meddelat, må skatten icke mottagas. Fastställer överrätt skatten

till högre belopp än inskrivningsdomaren förut beräknat eller vitsordar

skattskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten,

skall sålunda tillkommande skattebelopp inbetalas till länsstyrelsen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i2 år 196i

13

i det län, dit beskattningsmyndigheten hör, inom en månad efter det att

överrättens beslut meddelats eller granskningsmyndigheten erhållit meddelande

om vitsordandet.

1 fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket c) eller d), åligger det den

skattskyldige att inbetala skatten genom insättning på beskattningsmyndighetens

postgirokonto inom den tid, som gäller för avgivande av deklaration

eller i 17 § första stycket avsedd anmälan. Om den av beskattningsmyndigheten

eller besvärsmyndighet fastställda skatten överstiger vad som

skolal utgöras enligt deklaration eller anmälan eller, då beslut förut meddelats

i saken, enligt det beslut som närmast föregått, åligger det den skattskyldige

att inom tid, som beskattningsmyndigheten bestämmer, till denna

inbetala det felande beloppet. Vad nu sagts skall även gälla, om skatt fastställts

ehuru deklaration eller anmälan ej avgetts.

När synnerliga skäl äro därtill, må beskattningsmyndighet, som avses i

andra stycket, bevilja anstånd med skattens erläggande.

Den handling, som ligger till grund för skattens fastställande, må beskattningsmyndigheten

icke utlämna, förrän skatten erlagts.

37 §.

t mom. Inbetalas skatt, som skall erläggas till inskrivningsdomare, icke

inom angiven tid, skall beskattningsmyndigheten göra anmälan därom till

länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten hör. Vid sådan anmälan

skall fogas beslut om skattens fastställande eller annat bevis, innehållande

uppgift om skattens belopp och erforderliga uppgifter om den

skattskyldige. Fastställer överrätt skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten

förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärkning

av den enligt 48 § förordnade granskningsmvndigheten, skall överrätten eller,

i det senare fallet, granskningsmyndigheten omedelbart lämna länsstyrelsen

motsvarande uppgifter rörande det tillkommande skattebeloppet. Efter anmälan,

som nyss nämnts, ävensom vid försummad inbetalning av tillkommande

skattebelopp åligger det länsstyrelsen att förordna om uttagande av

felande belopp jämte i förekommande fall restavgift enligt 2 mom. i den

ordning, som enligt uppbördsförordningen gäller för indrivning av restförd

skatt.

Har skatt i fall, som avses i 30 § 1 mom. första stycket c) eller d), icke

inbetalats inom föreskriven tid, skall förfallet skattebelopp jämte i förekommande

fall restavgift enligt 2 mom. på framställning av beskattningsmyndigheten

omedelbart uttagas genom utmätning.

2 mom. Har skattskyldig underlåtit att inbetala skatt inom föreskriven

lid, skall restavgift erläggas till den myndighet, som i sådant fall skall uppbära

skatten. Restavgiften skall utgå efter sex öre för varje hel krona av

den del av skatten, som icke er lagts i rätt tid, dock ej med mindre belopp

än tio kronor. Restavgiften skall vid öretal över femtio avrundas uppåt och

vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal.

När dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller eljest särskilda skäl

föranleda det, må befrielse från skyldighet att erlägga restavgift meddelas

av länsstyrelse i fråga om skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och av

beskattningsmyndigheten beträffande annan skatt.

Riksrevisionsverket äger, i den mån så påkallas, meddela särskilda föreskrifter

i fråga om befrielse från skyldighet att erlägga restavgift.

38 §.

Till bevis om att skatt blivit erlagd skall den myndighet, som enligt 36 §

bär att uppbära skatten, förse den handling, som ligger till grund för skat
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år f.96''4

tens fastställande, med stämpel. Kan detta icke ske, skall avskrift av handlingen

på motsvarande sätt stämpelbeläggas. Där fråga är om fartyg, aktie

eller insats i svenskt bolag eller lotteri, skall stämpelbeläggning dock icke ske.

Från skyldigheten att förse handling med stämpel må kontrollstyrelsen

efter samråd med riksrevisionsverket besluta om undantag.

Förhandsbesked

39 §.

I fråga om skatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,

skall beskattningsmyndigheten på ansökan av den saken rör, om tillgänglig

utredning medger det, meddela förhandsbesked huruvida stämpelskatt

skall erläggas i visst fall och, där skatteplikt finnes föreligga, med vilket

belopp skatten skall utgå.

Förhandsbesked sökes skriftligen. Vid ansökan skall fogas avskrift av eller

utkast till den handling, som ansökan avser, eller redogörelse för omständigheterna

i fallet. Vid ansökan skall jämväl fogas den ytterligare utredning

i ärendet, som står sökanden till buds.

År den i ärendet förebragta utredningen otillräcklig, må beskattningsmyndigheten

anmana sökanden att fullständiga denna vid äventyr att förhandsbesked

eljest icke meddelas.

Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över utredning, som förebragts

annorledes än genom sökanden.

40 §.

Ärende om förhandsbesked bör handläggas skyndsamt.

I den mån det icke finnes obehövligt, skall beslut i ärende om förhandsbesked

innehålla de skäl, på vilka avgörandet grundas. Avvisas ansökan,

skall beslutet innehålla erinran om att talan icke må föras mot detta. Äger

part fullfölja talan mot beslutet, skall detta tillika innehålla upplysning om

vad han därvid skall iakttaga.

Beslut i ärende om förhandsbesked skall delges sökanden.

41 §.

Förhandsbesked, som vunnit laga kraft, är bindande för statsverket i förhållande

till sökanden, i den mån denne yrkar det. Beskedet skall dock icke

gälla, när efter dess meddelande författningsändring trätt i kraft av beskaffenhet

att påverka beskattningen i det avseende beskedet angår.

Återvinning, besvär och återbetalning

42 §.

1 mom. Har efter det att beslut meddelats om fastställande av stämpelskatt
a)

ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning avslagits på grund

av att den åberopade handlingen var ogiltig;

b) lagfart, inskrivning eller inteckning av samma skäl undanröjts genom

dom eller beslut som vunnit laga kraft;

c) fång blivit ogiltigt på grund av bestämmelser om inskränkning i rätten

att förvärva fast egendom;

d) avtal rörande förvärv av fast egendom återgått i fall där ansökan om

lagfart jämlikt 6 § 3 mom. eller 9 § andra stycket förordningen angående lagfart

å fast egendom förklarats vilande och ansökan, som gjorts inom sex månader

från förvärvet, om utbrytning av förvärvat område eller undanröjande

av annat hinder mot lagfart lämnats utan bifall genom lagakraftvunnet beslut;

eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1t)6i

15

e) avtal rörande förvärv av fast egendom eller tomträtt återgått i fall där

egendomen enligt fångeshandlingen förvärvats för att användas till viss bebyggelse

eller annat särskilt ändamål och ansökan, som gjorts inom sex månader

från förvärvet, om tillstånd till den avsedda användningen lämnats

utan bifall genom lagakraftvunnet beslut;

äger den skattskyldige erhålla återvinning av skatten.

Beslut om återvinning medför frihet från skyldighet att erlägga fastställd

skatt, där skatten ännu icke crlagts, och eljest rätt att återfå skatten enligt

vad i 47 § närmare stadgas.

Avslås i fall, som avses i första stycket, ansökan om lagfart eller inskrivning

sist på den inskrivningsdag, då beslut rörande skatten meddelas, skall

skatt för förvärvet icke fastställas.

2 mom. Om i fall, som avses i 5 eller 15 §, erlagd skatt ej kan avräknas

helt, äger den som erlagt skatten återvinna det överskjutande beloppet.

Har skatt för förvärv av fast egendom eller tomträtt enligt 7 § andra stycket

erlagts med dubbelt belopp och övergår den förvärvade egendomen genom

skattepliktigt fång inom tio år från förvärvet till ny ägare, äger den

som erlagt skatten återvinna hälften av beloppet.

3 mom. Träder aktiebolag enligt 46 § lagen om aktiebolag i likvidation

sedan skatt erlagts för aktie i bolaget, äger den som erlagt skatten återvinna

denna.

43 §.

Beslut enligt 42 g om återvinning av skatt meddelas av beskattningsmyndigheten.

Den som vill erhålla återvinning skall skriftligen ansöka därom hos

myndigheten inom ett år efter det att förutsättningar för återvinning inträtt.

Ansökan må dock alltid göras inom tre år från dagen för beskattningsmyndighetens

beslut om skattens fastställande.

I fall, som sägs i 42 § 1 mom., må ansökan icke bifallas med mindre vilandeförklarad

ansökan om lagfart, inskrivning eller inteckning, som föranlett

skattens fastställande, återtages.

När skattskyldig vitsordat anmärkning, som framställts av den enligt 48 §

förordnade granskningsmyndigheten, skall vid tillämpningen av 43—45 §§

anses, som om beslut om skattens fastställande blivit meddelat av inskrivningsdomaren,

när granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

44 §.

Talan mot beslut, som beskattningsmyndighet meddelar enligt denna förordning,

föres genom besvär hos hovrätten, om beslutet meddelats av inskrivningsdomare,

och eljest hos kammarrätten.

Besvär må anföras av den skattskyldige samt, såvitt gäller inskrivningsdomares

beslut, av granskningsmyndighet, som avses i 48 §, och eljest av det

allmänna ombud, som anges i 49 g. Mot slutligt beslut om fastställande avskatt

och mot meddelat förhandsbesked må talan föras även av annan, om

beslutet länder honom till väsentlig skada eller förlust. Beslut i fråga om

utdömande av vite må överklagas av den som förpliktats utge vitet och av

granskningsmyndigheten eller det allmänna ombudet.

Mot beslut, varigenom vite förelagts eller ansökan om förhandsbesked avvisats,

må talan ej föras.

45 §.

Den som vill anföra besvär över inskrivningsdomares beslut enligt denna

förordning skall inkomma till inskrivningsdomaren med sin till hovrätten

ställda besvärsinlaga. I fall, som avses i 43 g tredje stycket, skall klaganden

inkomma till hovrätten med sin dit ställda besvärsinlaga.

Innefattar beslut, som avses i första stycket, prövning av fråga om fast
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år i96b

ställande eller återvinning av skatt, må talan fullföljas inom tre år från dagen

för beslutet. Har part anfört besvär och vill även hans motpart föra talan

mot beslutet, skall denne dock inkomma med sin besvärsinlaga inom två

månader från det att delgivning, som avses i 52 kap. 7 § rättegångsbalken,

ägt rum. Motparten skall inkomma med besvärsinlagan till hovrätten. Prövningen

huruvida hans besvärstalan fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt

tid skall ankomma på hovrätten.

När besvär behörigen anförts över beslut, som avses i andra stycket, skall

hovrätten alltid höra klagandens motpart över besvären.

46 §.

I fråga om besvär över sjöfartsstyrelsens eller kontrollstyrelsens beslut enligt

denna förordning skola bestämmelserna i 40—45 §§ förordningen om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning lända till efterrättelse i tillämpliga

delar. I fall, som avses i 30 § 1 mom. tredje stycket andra och tredje

punkterna, skall besvärstiden även för skattskyldig räknas från där angiven

dag.

47 §.

Äger någon på grund av beslut om återvinning eller i besvärsmål återfå

skatt, beträffande vilken inskrivningsdomare är beskattningsmyndighet, skall

skattebeloppet kostnadsfritt återbetalas i den ordning, som är föreskriven i

uppbördsförordningen i fråga om restitution av skatt. Beslut, som nu sagts,

skall omgående sändas till länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten

hör. Återbetalning skall ske utan hinder av att beslutet ännu ej vunnit

laga kraft.

Vid återbetalning enligt första stycket skall, utom i fall som avses i 42 §

2 mom. andra stycket, tillika utgå ränta på det återbetalade beloppet efter

fem procent om året från och med den dag, då beloppet efter beslut om

skattens fastställande blivit inbetalat, till den dag, då det återbetalas. Ränta

må dock ej utgå för längre tid än till dess en månad förflutit sedan det

beslut, enligt vilket beloppet skall återfås, vunnit laga kraft.

Beträffande skatt, som fastställes av sjöfartsstyrelsen eller kontrollstyrelsen,

skall vad i 29 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

finnes stadgat om återbetalning lända till efterrättelse i tillämpliga

delar.

När skattebelopp återbetalas, skall anteckning därom, där så kan ske, göras

på handling, som enligt bestämmelserna i 38 § blivit stämpelbelagd.

Tillsyn över skattens erläggande

48 §.

Inskrivningsdomares beslut i ärenden angående fastställande eller återvinning

av stämpelskatt skola granskas av den myndighet Kungl. Maj :t därtill

förordnar.

49 §.

I fråga om skatt, som enligt 30 § 1 mom. skall fastställas av inskrivningsdomare,

ankommer det på den enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten

att föra det allmännas talan i mål och ärenden, där denna förordning

är tillämplig. I fråga om stämpelskatt i övriga fall skall vad nu sagts gälla

den som Kungl. Maj :t enligt 2 § förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning

utsett att vara allmänt ombud.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

17

50 §.

Myndighet, till vilken inges handling som skall vara stämpelbelagd enligt

denna förordning, bör tillse, att handlingen är försedd med stämpel till behörigt

belopp. Om så ej är fallet och stämpelbeläggning av handlingen icke

ankommer på myndigheten, bör denna anmäla förhållandet till kontrollstyrelsen.

Ansvarsbestämmelser m. m.

51 §.

Till dagsböter dömes den som

underlåter att inom föreskriven tid avge deklaration eller avlämnar deklaration

med så bristfälligt innehåll, att den uppenbarligen icke är ägnad att

ligga till grund för fastställande av skatt; eller

utlämnar handling, som avses i 23 § första stycket, utan att handlingen

är behörigen försedd med stämpel eller anteckning om orsaken till att den utlämnas

utan stämpel.

52 §.

Om ansvar för den, som lämnat oriktig uppgift i försäkran eller deklaration

till ledning vid fastställande av stämpelskatt, stadgas i skattestrafflagen.

53 §.

Träffa överlåtare och förvärvare av fast egendom, tomträtt eller fartyg

avtal om vederlag utöver vad som framgår av handlingen angående förvärvet

eller erlägges eller mottages sådant vederlag och föranleder detta att stämpelskatt

icke utgår eller att sådan skatt fastställes till för lågt belopp, dömes

till böter eller fängelse i högst sex månader. Böterna skola bestämmas

till högst fem gånger det belopp som undandragits, dock minst tvåhundra

kronor.

54 §.

Är försummelse som sägs i 51 § ringa, skall ej dömas till ansvar.

Brott, som avses i 51 §, må av åklagare åtalas endast efter anmälan av beskattningsmyndigheten.

55 §.

Vad som inhämtats vid skattekontroll enligt denna förordning må ej yppas

i vidare mån än som fordras för att vinna ändamålet med kontrollen. Bryter

någon häremot, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader, där

ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Brott som nu sagts må, där det ej innefattar ämbetsbrott, av åklagare

åtalas endast om målsägande anger brottet till åtal.

Särskilda föreskrifter

56 §.

Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar äger, när synnerliga

skäl äro därtill, medge befrielse från eller återbetalning av stämpelskatt.

Vid beslut om återbetalning av skatt, som meddelas med stöd av första

stycket, ankommer det på Kungl. Maj :t eller myndighet, som där sägs, att

förordna i vad mån ränta skall utgå på skattebelopp, som återbetalas. Räntan

må dock ej beräknas efter högre räntefot eller för längre tid än i 47 §

2 Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. 7 samt. AIr 42

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år litöi

andra slycket stadgas. I övrigt skall beträffande återbetalningen i tillämpliga

delar gälla vad i 47 § är för motsvarande fall föreskrivet.

Vad i denna förordning stadgas om besvär skall icke gälla beslut, meddelat

av beskattningsmyndighet med stöd av förordnande som sägs i första

stycket.

57 §.

De föreskrifter, som fordras för tillämpning av denna förordning, meddelas

av Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Förordningens bestämmelser

skola dock gälla redan före ikraftträdandet i avseende på åtgärder,

som fordras för tillämpningen därefter.

2. Genom förordningen upphävas, med de begränsningar nedan stadgas,

förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;

kungörelsen den 24 juli 1857 (nr 30 s. 1) angående förnyad taxa å expeditionslösen

i rikets ständers bank samt därtill hörande diskontverk och

lånekontor;

förordningen den 22 juni 1911 (nr 51 s. 4) angående rätt att hos statskontoret

erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra stämpelavgift;

förordningen den 24 maj 1940 (nr 390) om vissa undantag från stämpelplikt

enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;
förordningen

den 30 juni 1943 (nr 424) angående kominissionärsavgift i

domsagorna och vattendomstolarna;

förordningen den 30 juni 1948 (nr 418) om särskilt undantag från skyldighet

att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar

inom Kopparbergs län, såvitt förordningen avser lagfartsstämpel;
förordningen

den 5 juni 1953 (nr 359) om visst undantag från stämpelplikt

enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

m. m.;

förordningen den 14 maj 1954 (nr 214) om visst undantag från stämpelplikt

enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

m. in.; samt

förordningen den 3 juni 1955 (nr 352) om vissa undantag från stämpelplikt

enligt förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften,

m. m.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest

föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, skall den

bestämmelsen i stället tillämpas.

3. Äldre bestämmelser skola fortfarande äga tillämpning såvitt gäller

skatteplikt, skattens beräkning och återvinning i fall, där förvärv av fast

egendom, tomträtt, kronohemman, skattlagt krononybygge eller fartyg skett

före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

De nya bestämmelserna om inteckning för fordran skola icke tillämpas,

där den handling som skall stämpelbeläggas redan före bestämmelsernas

ikraftträdande företetts för vinnande av inteckning men ansökan i ärendet

först därefter bifalles eller förklaras vilande.

Äldre bestämmelser skola alltjämt gälla, där före förordningens ikraftträdande
beslut

fattats om bildande av aktiebolag eller ökning av aktiekapital,

utfästelse gjorts om kommanditdelägares insats i handelsbolag,

obligation eller annan handling, som avses i 21 §, utfärdats,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

19

förhållande inträffat, som föranleder skatteplikt enligt 24 §, eller

tillstånd till lotteri meddelats.

Vad i denna förordning sägs om verkan av att stämpelskatt tidigare erlagts

skall i tillämpliga fall gälla, där stämpelavgift erlagts enligt de äldre

bestämmelserna.

4. Skatteplikt föreligger icke i fråga om fång till tomträtt varå, enligt

övergångsbestämmelserna till lagen den 5 juni 1953 angående ändring i lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom, 4 kap. sistnämnda

lag skall äga tillämpning i sin äldre lydelse.

5. Skatteplikt föreligger icke heller vid förvärv av fast egendom genom tillskott

till bolag i enlighet med lagen om avveckling av fideikommiss.

6. Vad i 24 § stadgas skall icke äga tillämpning på sådant aktiebrev i utländskt

aktiebolag, som införts före den 1 oktober 1921, eller på obligation,

som utfärdats utom riket och införts före den 1 januari 1895, eller på certifikat,

som utfärdats eller införts före den 1 juli 1927, om handlingen är försedd

med påskrift av magistrat att den blivit uppvisad före angiven dag. År

obligation, som införts senare än nyss sagts men före den 1 juli 1917, försedd

med påskrift av magistrat att den uppvisats före sistnämnda dag, skall

för obligationen erläggas stämpelavgift enligt de bestämmelser, som närmast

före den 1 juli 1917 gällde för obligation.

Obligationsutgivare, som här i riket utlämnar obligation dagtecknad före

den 1 juli 1917 utan att förse obligationen med anteckning om dagen då den

utlämnas, dömes till dagsböter.

7. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om ikraftträdandet av

denna förordning, äger Kungl. Maj:t meddela sådana bestämmelser.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Härigenom förordnas, att 1 §, 3 § 2 mom. samt 14 och 19 §§ förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i förordningen

skall införas en ny paragraf, benämnd 8 a §, av den lydelse nedan

sägs samt att i 5, 9, 10, 11 och 18 §§ samma förordning uttrycket bankoch

fondinspektionen skall ersättas med ordet bankinspektionen.

(Nuvarande lydelse)

1

Vid överlåtelse-------- —

Med fondpapper förstås i denna förordning

aktier i inländska och utländska

aktiebolag, lotter i inländska

solidariska bankbolag (banklotter)

samt lottbrev, andelsbevis eller del
1

Senaste lydelse av 1 § se 1927: 167, av 3

1946: 142, av 9 och 14 §§ se 1933:245, av 11

(Föreslagen lydelse)

§•

--nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna

förordning aktier i inländska och utländska

aktiebolag, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis i kommanditbolag

samt obligationer; och

§ 2 mom. sc 1962: 577, av 5, 10 och 18 §§ se

§ so 1921: 396 samt av 19 § se 1944: 453.''

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Nuvarande lydelse)

aktighetsbevis i andra inländska bolag,

som driva bankrörelse, eller i

kommanditbolag ävensom obligationer;

och anses som obligation enligt

denna förordning jämväl förskrivning,

vilken, ändock att den ej betecknats

som obligation, jämlikt förordningen

angående stämpelavgiften

skall lika med obligation stämpelbeläggas.

Lika med överlåtelse av fondpapper

anses överlåtelse av rätt till teckning

av sådana värdepapper eller, där

teckning skett, överlåtelse av den

därpå grundade rätt, så ock överlåtelse

av handling, varigenom någon

tillförsäkras förfoganderätt över fondpapper

(certifikat).

(Föreslagen lydelse)

anses som obligation enligt denna förordning

jämväl förskrivning, vilken,

ändock att den ej betecknats som

obligation, jämlikt stämpelskatteförordningen

skall lika med obligation

stämpelbeläggas.

Lika med överlåtelse av fondpapper

anses överlåtelse av rätt till teckning

av sådana värdepapper eller, där

teckning skett, överlåtelse av den

därpå grundade rätt, så ock överlåtelse

av handling, varigenom någon

tillförsäkras förfoganderätt över fondpapper

(certifikat). Har vid upptagande

av obligationslån här i riket i

stället för obligation utlämnats certifikat,

enligt vilket långivaren äger

rätt att få obligationer utlämnade,

skall överlåtelse av sådant certifikat

anses lika med överlåtelse av de obligationer.

som avses med certifikatet.

2. Stämpelplikt äger

a) då bägge

b) då aktie,

c) då obligation

d) vid köp av obligationer, som

utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie

eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska

statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens

verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan,

samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket

utfärdad obligation, då antingen obligationen

skall enligt förordningen

angående stämpelavgiften före utfärdandet

förses med särskild stämpel

eller fråga är om obligation, utfärdad

av landsting, kommun, Kommun
-

---fall, nämligen;

i kommission;

lägre belopp;

lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som

utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie

eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska

statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk,

Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan;

e) vid utlämnande av här i riket

utfärdad obligation, då antingen obligationen

skall enligt ståmpelskatteförordningen

före utlämnandet förses

med särskild stämpel eller fråga är

om obligation, utfärdad av svensk

kommun eller landstingskommun,

3 §•

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 är 1964

21

(Nuvarande lydelse)

kredit Aktiebolag eller svenskt aktiebolag,

som har till ändamål att idka

belåning av fast egendom eller tomträtt.

14

Försummas anmälan, som i 9 §

andra stycket föreskrives, straffes

den försumlige med dagsböter.

19

Beträffande restitution samt uppbörd

och redovisning för överlåtelsestämplar

skall i tillämpliga delar iakttagas

vad som finnes föreskrivet i

21 samt 43—45 §§ förordningen angående

stämpelavgiften.

(Föreslagen lydelse)

Kommunkredit Aktiebolag eller

svenskt aktiebolag med ändamål att

idka belåning av fast egendom eller

tomträtt; samt

f) vid köp av fondpapper, som är

utfärdat eller garanterat av sådant

till Förenta Nationerna anknutet

fackorgan till vilket Sverige anslutit

sig, och då fondpapper överlåtes av

eller till sådant organ.

8 a §.

Bankinspektionen må i samråd med

kontrollstyrelsen medge fondhandlare

att fullgöra stämpelplikten på annat

sätt än ovan är stadgat. Inspektionen

äger meddela de föreskrifter, som

därvid skola iakttagas.

§•

Fondhandlare, som åsidosätter föreskrift

enligt 8 a § eller försummar

anmälan enligt 9 § andra stycket,

dömes till dagsböter.

§•

Beträffande förhandsbesked och

besvär över sådant besked samt befrielse

från eller återbetalning av

stämpelavgift skall i tillämpliga delar

iakttagas vad som finnes föreskrivet

i 39—41, 44, 46, 47 och 56

§§ stämpelskatteförordningen. Förhandsbesked

lämnas av bankinspektionen.

Mot meddelat förhandsbesked

må talan föras endast av den som

sökt beskedet.

Bestämmelser rörande uppbörd och

redovisning av stämpelmedel, som inflyta

vid postanstalt, meddelas av generalpoststyrelsen.

De föreskrifter i övrigt, som fordras

för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Kungl. Maj.t eller

den myndighet Kungl. Maj.t förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1961

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416)

om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 8 §, 15 § 2 mom., 23, 32 och 51—54 §§, 55 §

4 och 6 mom., 59, 62 och 64 §§, 71 § 3 mom. samt 72 § förordningen den

6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives samt att 29 § 2 mom. samma förordning skall upphöra

att gälla.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8

Skall jämlikt 2 kap. lagen om

arv eller på grund av testamente

egendom, som tillfallit någon med fri

förfoganderätt, därefter övergå å annan

eller å flera efter varandra, inträder

skattskyldighet för senare

förvärv, då föregående innehavarens

rätt upphör.

Vad sålunda-----— •— ---

1 fall —----motsvarande

15

2 mom. Har kvarlåtenskap tillkommit

efterlevande make såsom

arvinge och äga vid dennes död den

först avlidnes arvingar taga andel i

den efterlevandes bo, beräknas denna

andel till hälften därav, såframt

icke jämlikt 2 kap. 2 § lagen om

arv annat föranledes av förefintligheten

av enskild egendom eller testamente

till förmån för annan än

den efterlevande, eller andelen blivit

enligt lag annorlunda bestämd vid

delningsförrättning, varöver behörig

handling föreligger i skatteärendet.

I fall, som avses i 4 kap. 1 § lagen

om testamente, skall vad i föregående

stycke stadgas äga motsvarande

tillämpning, där ej annat följer av

testamente, varom fråga är.

1 Senaste lydelse av 23, 32, 52—54 och 59

§•

Skall jämlikt 3 kap. årvdabalken

eller på grund av testamente egendom,

som tillfallit någon med fri

förfoganderätt, därefter övergå å annan

eller å flera efter varandra, inträder

skattskyldighet för senare förvärv,

då föregående innehavarens

rätt upphör.

— den andre,

tillämpning.

§•

2 mom. Har kvarlåtenskap tillkommit

efterlevande make såsom

arvinge och äga vid dennes död den

först avlidnes arvingar taga andel i

den efterlevandes bo, beräknas denna

andel till hälften därav, såframt

icke jämlikt 3 kap. 2 § årvdabalken

annat föranledes av förefintligheten

av enskild egendom eller testamente

till förmån för annan än den efterlevande,

eller andelen blivit enligt lag

annorlunda bestämd vid delningsförrättning,

varöver behörig handling

föreligger i skatteärendet.

I fall, som avses i 12 kap. 1 § ärvdabalken,

skall vad i föregående

stycke stadgas äga motsvarande tilllämpning,

där ej annat följer av

testamente, varom fråga är.

§§ se 1958:562.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196''i 23

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

23 §.

Vid uppskattning — -----yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag

beräknas efter den köpkurs på checkar,

utställda i samma myntslag, som

gällde vid tiden för skattskyldighetens

inträde. Finnes ej sådan kurs eller

kan av annan anledning värdet icke

beräknas efter denna grund, bestämmer

Konungen eller den myndighet

Konungen förordnar, hur beräkningen

skall ske.

F. Annan lös----- ---skedd försäljning.

E. Värdet av utländskt myntslag

beräknas efter kursen vid tiden för

skattskyldighetens inträde med tilllämpning

av de i förordningen angående

stämpelavgiften stadgade grunderna.

32 §.

Har efter---------eller 16 S:

d) beträffande bouppteckning yppats

felaktighet, som efter vad i 3

kap. 10 § lagen om boutredning och

arvskifte stadgas föranleder tillägg

till eller rättelse av bouppteckningen;
e)

kännedom erhållits —---

d) beträffande bouppteckning yppats

felaktighet, som efter vad i 20

kap. 10 § ärvdabalken stadgas föranleder

tillägg till eller rättelse av bouppteckningen

;

— felande belopp.

51 §.

Ärende rörande fastställande av

skatt, som ej skall uttagas efter deklaration,

upptages till avgörande vid

inregistrering av bouppteckning eller

handling, som avses i 3 kap. 10 §

lagen om boutredning och arvskifte,

eller, där jämlikt 17 § anstånd med

skattens fastställande blivit beviljat,

när till beskattningsmyndigheten

ingivits handling, för vars företeende

anståndet beviljats, eller, om sådan

handling icke ingives inom anståndstiden,

vid utgången av sistnämnda

tid eller, då jämlikt 32 § a)

efterbeskattning skall äga rum till

följd av bevakning av där omförmält

testamente, vid bevakningen.

Ärende rörande fastställande av

skatt, som ej skall uttagas efter deklaration,

upptages till avgörande vid

inregistrering av bouppteckning eller

handling, som avses i 20 kap. 10 §

ärvdabalken, eller, där jämlikt 17 §

anstånd med skattens fastställande

blivit beviljat, när till beskattningsmyndigheten

ingivits handling, för

vars företeende anståndet beviljats,

eller, om sådan handling icke ingives

inom anståndstiden, vid utgången av

sistnämnda tid eller, då jämlikt 32 §

a) efterbeskattning skall äga rum till

följd av bevakning av där omförmält

testamente, vid bevakningen.

Bevis om det belopp, vartill skatten

blivit fastställd, skall tecknas på

bouppteckning eller handling, som

avses i 20 kap. 10 § ärvdabalken, eller

i fall, då deklaration skall avgivas,

på det exemplar av deklarationen,

som återställes till den skattskyldige.

När efterbeskattning jämlikt

32 tf a) skall ske till följd av bevakning

av testamente, skall sådant bevis

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 dr 7964

(Nuvarande lydelse)

52

1 inom. Skatt enligt denna förordning

skall, i den mån ej jämlikt 55 §

anstånd medgivits, erläggas inom sex

veckor efter det beskattningsmyndighet

meddelat beslut om skattens fastställande.

Har jämlikt 17 § anstånd med

skattens fastställande ägt rum, skall

från dagen då bouppteckning senast

skolat vara ingiven eller, där skatten

uttages efter deklaration, från dagen

då, om anstånd ej beviljats, deklarationen

senast skolat vara avlämnad

till dagen för skattens fastställande

d skattebeloppet erläggas ränta efter

den procent, som Konungen i anslutning

till det allmänna ränteläget fastställer

varje år i december att gälla

för det påföljande året. Skall jämlikt

54 § skatten förskjutas av dödsboet,

påföres vid skattens fastställande

ränta utan uppdelning å de särskilda

skattskyldiga. Vad av beräknad ränta

överskjuter helt krontal bortfaller.

Skatten jämte ränta, där sådan

skall beräknas, uttages genom stämpelbeläggning

med användande av

dubbla beläggningsstämplar, om vil
-

(Föreslagen lydelse)

tecknas på utgående expedition angående

bevakningen.

Har jämlikt 17 § beviljats anstånd

med fastställande av skatten, åligger

det dödsboet att tillhandahålla

beskattningsmyndigheten utlämnad

bouppteckning för sådan anteckning

som sägs i föregående stycke.

Handling, som anges i andra stycket,

skall för anteckning, som där avses,

tillhandahållas överrätt, när denna

fastställt skatt till högre belopp

än förut beräknats, och den enligt

64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten,

när skattskyldig vitsordat

anmärkning som framställts av

denna myndighet.

§•

1 mom. Skatt enligt denna förordning

skall, i den mån ej jämlikt 55 §

anstånd medgivits, erläggas inom sex

veckor efter det att beslut om skattens

fastställande meddelats eller den enligt

64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten

erhållit meddelande

om att skattskyldig vitsordat anmärkning

som framställts av denna

myndighet.

Har jämlikt 17 § anstånd med skattens

fastställande ägt rum, skall beskattningsmyndigheten

från dagen då

bouppteckning senast skolat vara ingiven

eller, där skatten uttages efter

deklaration, från dagen då, om anstånd

ej beviljats, deklarationen senast

skolat vara avlämnad till dagen

för skattens fastställande påföra ränta

å skattebeloppet efter den procent,

som Konungen i anslutning till det

allmänna ränteläget fastställer varje

år i december att gälla för det påföljande

året. Skall jämlikt 54 § skatten

förskjutas av dödsboet, påföres vid

skattens fastställande ränta utan uppdelning

å de särskilda skattskyldiga.

Vad av beräknad ränta överskjuter

helt krontal bortfaller.

Skatten jämte ränta, där sådan påförts,

skall, då underrätt är beskattningsmyndighet,

betalas till länsstyrelsen

i det län, dit underrätten hör,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

25

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ka stadgas i förordningen angående och eljest till den länsstyrelse, som

stämpelavgiften. Stämplarna an- är beskattningsmyndighet.

bringas å bouppteckning eller handling,

som avses i 3 kap. 10 § lagen

om boutredning och arvskifte, eller

i fall, då deklaration skall avgivas, å

deklarationen eller, då jämlikt 32 § a)

efterbeskattning skall äga rum till

följd av bevakning av där omförmält

testamente, å utgående expeditionen

angående testamentsbevakningen.

Den som å tjänstens vägnar har att

mottaga handling, vilken efter vad

nu sagts skall förses med stämpel,

eller testamente, vars bevakande föranleder

efterbeskattning, åligger att

tillhandahålla erforderliga stämplar,

och skola stämplarna hos honom köpas

och stämpelbeläggning av honom

verkställas i enlighet med beskattningsmyndighetens

beslut om skattens

fastställande.

Har jämlikt 17 § anstånd med

skattens fastställande beviljats, åligger

det dödsboet att för stämpelbeläggning

tillhandahålla utlämnad bouppteckning.

2 mom. Vid erläggande av arvs- 2 mom. Vid erläggande av arvsskatt,

som jämlikt 54 § skall av döds- skatt, som jämlikt 54 § skall av dödsboet

förskjutas, må intill ett belopp, boet förskjutas, må efter tillstånd

motsvarande högst hälften av skat- av beskattningsmyndigheten intill ett

ten, såsom betalningsmedel gälla belopp, motsvarande högst hälften

skuldebrev, till säkerhet för vilket, av skatten, såsom betalningsmedel

jämlikt gällande bestämmelser angå- gälla skuldebrev, till säkerhet för vilende

inteckning i fast egendom, ket, jämlikt gällande bestämmelser

tomträtt, vattenfallsrätt, fartyg, jord- angående inteckning i fast egendom,

bruksinventarier eller förlagsegen- tomträtt, vattenfallsrätt, fartyg, jorddom,

inteckning meddelats i boet bruksinventarier eller förlagsegentillhörig

egendom, eller ock skuldför- dom, inteckning meddelats i boet tillbindelse

med säkerhet av sådant hörig egendom, eller ock skuldförbinskuldebrev.

delse med säkerhet av sådant skulde
brev.

Sålunda intecknat------Konungen föreskriver.

Överstiger den--------Konungen meddelar.

Å skuld--------är fråga.

53 §.

Inbetalas icke, där stämpelbelägg- 1 fall, där underrätt fastställt skatt,

ning skall äga rum vid underrätt, skall rätten till den länsstyrelse, som

inom i 52 § 1 mom. angiven tid för enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är

stämpelbcläggningcn erforderligt be- uppbördsmyndighet, snarast översänlopp,

skall, såframt ej annat följer da till rätten ingiven bouppteckning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 12 år 196''r

(Nuvarande lydelse)

av vad i 6 § sista stycket stadgas, rätten

därom göra anmälan hos länsstyrelsen

med överlämnande av protokollsutskrift,

innefattande beslutet

om skattens fastställande, jämte bouppteckning,

om sådan föreligger.

Anmälan skall innehålla uppgift, huruvida

och i vad mån det åligger

dödsbo att förskjuta ogulden skatt,

ävensom erforderlig uppgift om

skattskyldigs hemvist.

Det åligger länsstyrelse efter anmälan

som nu nämnts ävensom vid

försummad inbetalning av belopp,

som för stämpelbeläggning skall

uppbäras av länsstyrelsen, att förordna

om det felande beloppets uttagande

i den ordning som om uttagande

av oguldna kronoutskylder är

stadgad. Avgift för indrivningen skall

utgå enligt grunder som av Konungen

bestämmas.

Har av överrätt skatt blivit fastställd

till högre belopp än förut beräknats

och har icke inom tre veckor

efter det laga kraft ägande beslut

i sådant hänseende förelåg det

felande beloppet erlagts, ankommer

på vederbörande advokatfiskal att

till länsstyrelsen överlämna beslutet

för beloppets uttagande i den ordning

som nyss nämnts.

54

Arvsskatt för egendom, för vilken

skattskyldighet inträtt vid arvlåtarens

(testators) eller i fall, som avses i

8 § första stycket, föregående innehavarens

död, ävensom i 52 § 1 mom.

omnämnd ränta förskjutas av dödsboet,

dock icke där fråga är om lott,

t Föreslagen lydelse;

eller annan handling, som sägs i 51 §

andra stycket, eller bouppteckning,

som tillhandahållits rätten jämlikt

tredje stycket sistnämnda paragraf.

Därjämte åligger det rätten att. enligt

vad Konungen närmare bestämmer,

tillställa länsstyrelsen de uppgifter,

som fordras för uppbörd av skatten.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning, när överrätt fastställt

skatt till högre belopp än förut beräknats

eller skattskyldig vitsordat

anmärkning som framställts av den

enligt 61 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten.

Inbetalning enligt 52 § 1 mom.

tredje stycket skall ske till postgirokonto

hos länsstyrelsen. Inbetalningen

sker kostnadsfritt. Skatten skall

anses vara erlagd den dag, då inbetalningskort

eller försändelse innehållande

girokort inkommit till postanstalt.

Har skatt icke erlagts inom föreskriven

tid, skall länsstyrelsen, om ej

annat följer av vad i 6 § sista stycket

stadgas, förordna om uttagande av

felande belopp i den ordning, som

enligt uppbördsförordningen gäller

för indrivning av restförd skatt. Avgift

för indrivningen skall utgå enligt

grunder som av Konungen bestämmas.

Handling, som enligt första stycket

tillställts länsstyrelsen och som ingivaren

äger återfå, må länsstyrelsen

icke utlämna till denne förrän skatt,

med vars erläggande anstånd ej medgivits,

blivit erlagd. Innan handlingen

utlämnas, skall den förses med anteckning

om beloppet av inbetald

skatt.

§•

Arvsskatt för egendom, för vilken

skattskyldighet inträtt vid arvlåtarens

(testators) eller i fall, som avses i

8 § första stycket, föregående innehavarens

död, ävensom i 52 § 1 mom.

omnämnd ränta förskjutas av dödsboet,

dock icke där fråga är om lott,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196b

''St

(Nuvarande lydelse)

»om beskattas efter vad i ti § andra

stycket d) sägs, eller förvärv, som

avses i 12 §. Skattskyldig skall vid

tillträde av honom tillkommande lott,

för vilken skatten förskjutits av dödsboet,

till boet gälda på lotten belöpande

skatt utan avdrag i sådant hänseende,

som i 29 § 2 mom. sägs, jämte

andel i räntan; och skall tillika å

belopp, som sålunda skall erläggas,

gäldas den ränta, som kunnat av

dödsboet påräknas vid insättning å

bankräkning.

Saknas i dödsbo tillgång till gäldande

av skatt och ränta, som icke

erlagts inom tid, som angives i 52 §

1 mom., svare dödsbodelägarna för

vad som brister såsom i lagen om boutredning

och arvskifte är stadgat i

fråga om gäld efter den döde; dock

vare efterlevande make fri från sådant

ansvar, där han vid bodelning

icke erhållit mer än som enligt lag

tillkommer honom.

55

4 mom. Har anstånd medgivits,

förses den stämpelpliktiga handlingen

dels med stämplar till värde motsvarande

det till beskattningsmyndigheten

kontant inbetalda skattebeloppet,

dels ock med anteckning därom

att skuldförbindelse blivit avlämnad

för återstoden av skattens belopp.

6 mom. Underrätt, som-------

Å länsstyrelsen ankommer att vårda

och bevaka skuldförbindelse och

säkerhet, som till densamma överlämnats

eller av länsstyrelsen omedelbart

mottagits. Influtna belopp skola

redovisas såsom stämpelmedel.

(Föreslagen lydelse)

som beskattas efter vad i 6 § andra

stycket d) sägs, eller förvärv, som avses

i 12 §. Skattskyldig skall vid tillträde

av honom tillkommande lott,

för vilken skatten förskjutits av dödsboet,

till boet gälda på lotten belöpande

skatt jämte andel i räntan;

och skall tillika å belopp, som sålunda

skall erläggas, gäldas den ränta, som

kunnat av dödsboet påräknas vid insättning

å bankräkning.

Saknas i dödsbo tillgång till gäldande

av skatt och ränta, som icke

erlagts inom tid, som angives i 52 §

1 mom., svare dödsbodelägarna för

vad som brister såsom i 21 kap. ärvdabalken

är stadgat i fråga om gäld

efter den döde; dock vare efterlevande

make fri från sådant ansvar, där

han vid bodelning icke erhållit mer

än som enligt lag tillkommer honom.

§•

4 mom. Har anstånd medgivits,

skall länsstyrelsen förse handling,

som avses i 53 § sista stycket, förutom

med anteckning om det kontant inbetalda

skattebeloppet, med bevis om

att skuldförbindelse blivit avlämnad

för återstoden av skattens belopp.

— mottagna handlingarna.

Å länsstyrelsen ankommer att vårda

och bevaka skuldförbindelse och

säkerhet, som till densamma överlämnats

eller av länsstyrelsen omedelbart

mottagits.

59 §.

Har efter-------—-----eller 16 §;

d) beträffande bouppteckning yp- d) beträffande bouppteckning yppats

felaktighet, som efter vad i 3 pats felaktighet, som efter vad i 20

kap. 10 § lagen om boutredning och kap. 10 § ärvdabalken stadgas förarvskifte

stadgas föranleder tillägg anleder tillägg till eller rättelse av

till eller rättelse av bouppteckningen; bouppteckningen;

e) kännedom erhållits------------beräknat belopp.

Ansökan om--------i skatteärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr it år 196i

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

62 §.

Underrätts beslut —----sammanlagda belopp.

Länsstyrelses beslut i skatteärende

upptages i särskilt protokoll, vari antecknas:

den skattskyldiges namn

och hemvist samt skattens belopp,

men må om gåvodeklarationens innehåll

vidare anteckning icke ske.

ä brädden av protokoll som nu

nämnts skola antecknas beloppet av

inbetald skatt och dagen för inbetalningen

eller, där jämlikt 53 § anmälan

till länsstyrelse gjorts för skattens

indrivning, dagen för sådan anmälan.

Finner beskattningsmyndigheten

avgiven deklaration böra bevaras under

längre tid än tolv år, skall anteckning

härom verkställas i protokollet

i samband med beslutet om

skattens fastställande.

64

1 mom. Redovisning av stämpel

samt granskning av sådan redovisning

skall äga rum på sätt i förordningen

angående stämpelavgiften är

stadgat beträffande där avsedda till

domstol ingivna handlingar; och

skall vad om sådan granskning gäller

äga motsvarande tillämpning i avseende

å beskattningsmyndighets beslut

i ärenden angående gåvoskatt

samt eftergift eller återvinning av

fastställd skatt.

2 mom. Avskrift av länsstyrelses

protokoll i skatteärende skall enligt

de närmare föreskrifter, som meddelas

av Konungen, för granskning

överlämnas till hovrätt.

Vid avskrift som nu sagts ävensom

vid renoverat exemplar av bouppteckningsprotokoll,

som för granskning

ingives till hovrätt, skola fogas till

protokollet hörande deklarationer,

vilka sedan granskningen avslutats

skola återställas till beskattningsmyndigheten.

Finnes vid granskningen,

att annan deklaration än beskattningsmyndigheten

angivit bör bevaras

under längre tid än tolv år, skall

Länsstyrelses beslut i skatteärende

upptages i särskild beslutsförteckning.

Närmare föreskrifter om sådan

förteckning meddelas av Konungen.

Finner beskattningsmyndigheten

avgiven deklaration böra bevaras under

längre tid än tolv år, skall anteckning

härom verkställas i protokollet

eller beslutsförteckningen i

samband med beslutet om skattens

fastställande.

§•

1 mom. Beskattningsmyndighets

beslut i ärenden angående fastställande,

eftergift eller återvinning av

arvsskatt och gåvoskatt skola granskas

av den myndighet Konungen förordnar.

2 mom. Ett exemplar av länsstyrelses

beslutsförteckning i skatteärende

skall enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen, överlämnas

till granskningsmyndigheten.

Vid besluts för teckning som nu

sagts ävensom vid renoverat exemplar

av bouppteckningsprotokoll, som

för granskning ingives, skola fogas

till förteckningen eller protokollet

hörande deklarationer, vilka sedan

granskningen avslutats skola återställas

till beskattningsmyndigheten.

Finnes vid granskningen, att annan

deklaration än beskattningsmyndigheten

angivit bör bevaras under läng
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196 b

(Nuvarande lydelse)

detta meddelas myndigheten vid de

klarationens återställande.

71

3 mom. Har Konungen jämlikt 10

kap. 7 § lagen om arv eller 1 kap. 3 §

lagen om testamente förordnat, att

av egendom, som på grund av arv

eller testamente tillfaller utländsk

medborgare, skall utöver arvsskatten

utgå en särskild avgift, skall beträffande

sådan avgift i tillämpliga delar

gälla vad i denna förordning är stadgat

om arvsskatt.

72

Såvitt ej annat följer av vad i denna

förordning stadgas, skola föreskrifterna

i förordningen angående

stämpelavgiften äga motsvarande tilllämpning

beträffande stämpelbeläggning,

som äger rum för uttagande av

arvs- eller gåvoskatt.

(Föreslagen lydelse)

re tid än tolv år, skall detta meddelas

myndigheten vid deklarationens

återställande.

§•

3 mom. Har Konungen jämlikt 1

kap. 3 § eller 9 kap. 3 § ärvdabalken

förordnat, att av egendom, som på

grund av arv eller testamente tillfaller

utländsk medborgare, skall utöver

arvsskatten utgå en särskild avgift,

skall beträffande sådan avgift i tilllämpliga

delar gälla vad i denna förordning

är stadgat om arvsskatt.

§•

På den enligt 6 b § 1 mom. för ordnade

granskningsmyndigheten ankommer

att föra det allmännas talan

i mål och ärenden, där denna förordning

är tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1965. Äldre bestämmelser

om erläggande och redovisning av arvsskatt och gåvoskatt skola fortfarande

äga tillämpning, där beslut om skattens faststallande meddelats dessförinnan.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 680 av herrar- Nils Hansson och Holmberg

samt II: 829 av herrar Turesson och Broberg, vari hemställts,

1) att riksdagen vid behandling av proposition nr 75 måtte besluta, att

samma lagfartsstämpel som för juridiska personer skall uttagas av stiftelse

och aktiebolag, som erkänts som s. k. allmännyttiga, liksom av kommun

såvitt fråga är om av kommunen eljest förvaltat bostadsföretag, samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

ändring av författningstexten;

II) motionen 11:827 av herrar Boo och Hansson i önnarp, vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 75

måtte besluta att den stämpelskattebefrielse, som i propositionen föreslagits

för kommun, även skall gälla hushållningssällskap; ävensom

III) motionen 11:828 av herrar Ekström i Iggesund och Lindkvist, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

1) idels i fråga om 7 §»

a) att befrielse från erläggande av lagfartsstämpel skall medges, när ett

såsom allmännyttigt erkänt bostadsföretag ändrar sin formella juridiska

status från exempelvis stiftelse till aktiebolag eller vid överlåtelse av fast

egendom i samband med sammanslagning av dylika bostadsföretag,

b) att lagfartsstämpel skall erläggas endast å markvärdet, när kommun

eller företag, som bostadsstyrelsen jämlikt gällande bostadslånekungörelse

jämställt med kommun, uppfört bostadsbyggnad på fastigheten och överlåtit

denna till köparen, samt statligt bostadslån övertagits av köparen,

2) *dels i fråga om 9 §>

a) att lagfartsstämpel i fråga om förvärv av småhus i gruppbebyggelse

endast baseras på tomtvärdet, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsändringar.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet även upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna 1:204 av herr Erik Olsson m. fl. och II:

251 av herr Wahrendorff m. fl., vari bl. a. hemställts »att nu gällande stämpelavgift

om 10 öre per lott upphör att utgå»;

2) de likalydande motionerna I: 553 av herrar Per-Olof Hanson och Hilding

samt II: 690 av herr Jönsson i Ingemarsgården, vari yrkats, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådana författningsändringar

att tilltalad i brottmål — eller i förekommande fall hans försvarare

— som huvudregel kostnadsfritt utan särskild begäran tillställs ett

exemplar av domstolens dom i målet»; samt

3) motionen 11:249 av herr Regnéll, vari hemställts, att riksdagen med

ändring av bestämmelserna i 8 § förordningen den 19 november 1914 om

stämpelavgiften måtte besluta att vid emission inom landet eller, beträffande

motsvarande utländskt värdepapper, vid första överlåtelsen inom riket

för aktie, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skall erläggas eu

stämpelavgift av 0,6 procent av det nominella beloppet eller, vid överkurs,

å detla högre belopp samt att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig

författningstext.

Vad angår de ovan under 1) upptagna motionerna I: 204 och II: 251 behandlas

i förevarande betänkande endast yrkandet angående stämpelavgiften

för lottsedlar. I övrigt har motionerna i fråga behandlats i utskottets

betänkande nr 9.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:249, 11:251, 11:690, il: 827, 11:828 och

II: 829.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

31

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.

I. Inledning, s. 30—36.

II. Allmänna frågor, s. 37—57.

III. Stämpelskatt, s. 57—275.

IV. Expeditionsavgifter, s. 276—314.

V. Övriga frågor: fondstämpel s. 315—322, arvs- och gåvoskatt s. 322—

338.

VI. Departementschefens hemställan, s. 339.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Till stöd för yrkandet i de likalydande motionerna 1: 204 och II: 251 om

slopande av stämpelavgiften för lottsedlar anföres att denna avgift nu utgör

enbart en form av extra beskattning av varulotterierna.

I de likalydande motionerna 1: 553 och 11: 690 framhålles att, när dom i

brottmål meddelas i anslutning till domstolens huvudförhandling, den tilltalade

erhåller del av domen genom uppläsning i rättssalen. Domen är då inte utskriven,

och domskälen har ej den pregnans som brukar utmärka skrivna

domar. För att analysera domskälen i anledning av eventuellt överklagande

fordras under alla förhållanden tillgång till ett utskrivet exemplar, som mot

lösen får beställas på domstolens kansli. I praktiken förfares givetvis så, att

försvararen, där sådan anlitats, beställer domen och löser den för klientens

räkning. Det kan här anmärkas, att häktade i särskild ordning också

tillställs domen. Då det här gäller samhällsingripanden mot enskild person

av bestraffningskaraktär, synes det ej vara för mycket begärt att den

dömande myndigheten kostnadsfritt och utan särskild begäran tillställer

den tilltalade ett exemplar av den urkund som ligger till grund för kommande

eventuella straffverkställiglietsåtgärder. Domstolarnas arbetsbelastning

skulle ej nämnvärt ökas med detta, eftersom kopior av domen för

olika ändamål ändock måste färdigställas. Expeditionsarbetet med ytterligare

en kopia till den som dock är huvudperson i målet förefaller då vara

en ringa extrabelastning. Möjligen bör dock här undantag göras för bötesdomar

i erkända mål, där domen meddelas i förenklad form. Intresset av

att få del av sådana domar är måhända också mera begränsat.

I de likalydande motionerna I: 680 och II: 829 uttalas, att resonemanget

om skattekraft som skäl för dubbel lagfartsstämpel är helt missvisande. Den

utformning av undantagsreglerna som departementschefen föreslagit utgör

enligt motionärernas mening ett belägg för att departementschefen själv

inte fäst särskilt stor vikt vid skattekraftsresonemanget. Han förordar nämligen

enligt motionärernas uppfattning att sådana subjekt som på grund av

lindrigare inkomst- och förmögenhetsbeskattning måste kunna få större nettoöverskott

på icke förvaltad fastighet än t. ex. aktiebolag likväl skall ges en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

förmånligare behandling i stämpelhänseende. Några bärande skäl anser motionärerna

inte ha förebragts att undanta s. k. allmännyttiga företag från

dubbel lagfartsstämpel. För dessa företag gäller i betydligt större utsträckning

än för flertalet andra juridiska personer den i propositionen åberopade

omständigheten att någon ytterligare omsättning av förvärvad fast egendom

inte kominer att ske inom överskådlig tid. Ett undantag för dessa tungt vägande

ägarkategorier inom bostadsområdet skulle enligt motionärernas mening

innebära ett underkännande av propositionens egna motiv för den

dubbla lagfartsstämpeln. Det skulle också framstå som en ytterligare omotiverad

privilegiering av dessa företag och som en diskriminering av de juridiska

personer inom den privata sektorn som ägnar sig åt motsvarande

t orm av fastighetsförvaltning. Motionärerna anser sålunda att något undantag

från dubbel lagfartsstämpel inte bör göras för s. k. allmännyttiga

bostadsföretag. För likformighetens skull bör enligt motionärernas mening

bostadsföretag, som drivs av kommun utan användande av här nämnda förvaltningsform,

behandlas på samma sätt.

I motionen II: 249 framhålles, att det ur många synpunkter är önskvärt

att företagens försörjning med eget kapital ej förhindras. För de anställda

är det viktigt, att företagen genom den högre konsolideringsgrad som hög

andel eget kapital innebär blir bättre i stånd att klara påfrestningar i svåra

lägen. För spararnas del är det enligt motionärens mening önskvärt med eu

kontinuerlig efterfrågan på riskvilligt kapital, ökad materialtillgång innebär

också en stabiliserande faktor på aktiemarknaden. Slutligen framhåller

motionären att procentsatsen för obligationer är lägre än för aktier.

Till stöd för yrkandet i motionen 11: 827 om viss stämpelskattebefrielse

för hushållningssällskap anföres i huvudsak följande. Den i propositionen

föreslagna utvidgningen av skattefriheten för kommun finner motionärerna

befogad. Denna aktualiserar emellertid frågan om inte andra organ med

uppgifter, verksamhet m. m. likartade med kommunernas också borde

komma i fråga för sådan skattefrihet. Detta synes motionärerna i första

hand gälla hushållningssällskapen, som i vissa avseenden bedriver verksamhet

som överensstämmer med landstingens. Åt sällskapen har vidare statsmakterna

uppdragit att handha en betydande del av det allmännas uppgifter

inom rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område, och sällskapen

tilldelas årligen inte oväsentliga statsanslag härför. Detta har i

olika avseenden gett sällskapen en officiell ställning eller prägel.

Förutom mark för förvaltningsbyggnader, yrkesskolor och andra inrättningar,

som hushållningssällskapen driver, har de också, påpekar motionärerna,

för fullgörande av sina uppgifter behov av jordbruksfastigheter för

demonstrations-, försöks- eller kursverksamhet. Förvärv av dessa fastigheter

är enligt motionärernas mening helt jämförbara med en kommuns eller

ett landstings fastighetsförvärv för undervisningsändamål. Motionärerna

anser det därför skäligt och motiverat, att vid en utvidgning av kommunernas

skattebefrielse samtidigt utsträcka befrielsen att även omfatta hushållningssällskapens

förvärv av mark för motsvarande ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196k

I motionen II: 828 framhålles, att frågan om stämpelskatteplikt for allmännyttiga

bostadsföretag vid sammanslagning eller ändring av verksamhetsformen

redan har och i framtiden kommer att ha en viss betydelse och

att även enkel stämpelskatt om en procent innebär för även ett relativt litet

flerfamiljshus en ekonomisk belastning, som kan utlösa behovet av en hyreshöjning.

Motionärerna hänvisar till bevillningsutskottets betänkande 1963.

18 och finner det angeläget att man på olika sätt medverkar till att alla de

problem, som uppstår vid sammanslagning av primärkommuner, kan lösas

på ett så tillfredsställande sätt som möjligt. Det måste enligt motionärerna ur

många synpunkter vara fördelaktigt att den kommunala bostadsproduktionen

och förvaltningen handhas av ett enda företag i den nybildade kommunen.

För att åstadkomma en sådan rationell förvaltningsform bör inte, anför

motionärerna, dryga stämpelavgifter vid överlåtelse av den fasta egendomen

framstå som ett hinder.

Vad härefter angår gruppbebyggelse av egnahem, framhåller motionärerna

att bostadsstyrelsen meddelat föreskrifter med krav på projektering, kostnadskalkylernas

tillförlitlighet, kommunal kontroll, överlåtelsevillkor in. m.

för att ett projekt skall kunna betraktas och belånas som gruppbebyggelse.

Några större svårigheter att utifrån dessa utarbeta text som klarlägger vad

som enligt stämpelskatteförordningen skulle kvalificera begreppet gruppbebyggelse

anser motionärerna inte föreligga. Motionärerna anser det också

lämpligt att någon bostadspolitisk myndighet, förslagsvis länsbostadsnämnderna

eller de kommunala förmedlingsorganen, genom intyg skulle styrka

att egnahemmet ingick i godkänt gruppbebyggelscprojekt. Beträffande icke

statsbelånade egnahem skulle för uppfyllandet av kravet på projekts^ godlagande

som gruppbebyggelse ställas samma villkor som för statsbelånade

egnahem.

I fråga om rättvisesynpunkterna framhåller motionärerna att vid försäljning

av äldre egnahem säljare och köpare förhandlar om köpeskillingen

och därmed räknar med stämpelkostnaderna. Det torde numera höra till

undantagen att sådana försäljningar inte har mer än väl tilltagna marginaler

lör erforderliga jämkningar. Då det gäller gruppbyggda egnahem finns

det däremot enligt motionärerna i realiteten inte några möjligheter att börja

med jämkningsbara utbud, eftersom byggherren redan från början accepterat

villkor om utförande, överlåtelsevillkor m. m. Man kan inte heller

låta de blivande egnahemsägarna först förvärva tomterna och sedan uppdra

byggandet åt den som nu är byggherre. Om samhället menar allvar med alt

stimulera förvärv av egnahem i gruppbebyggelse, bör det enligt motionärernas

mening framstå som mycket angeläget, att nuvarande olägenheter med

lagfartskostnad på såväl tomt som byggnad undanröjs.

3 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 7 samt. Nr 42

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Utskottet

I förevarande proposition framlägges förslag till nya regler i fråga om

stämpelskatt och expeditionsavgifter. I tekniskt hänseende föreslås att 1914

års stämpelförordning ersättes med en stämpelskatteförordning samt att

1883 års lösenförordning ersättes med en av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse

om expeditionsavgift m. m. (expeditionskungörelse).

Vad först angår stämpelskatt föreslås skatteplikt i flertalet av de fall,

där nu stämpelavgift utgår för enskilda handlingar. Denna kapitalomsättningsskatt

skall enligt propositionen omfatta förvärv av fast egendom (nu

kallad lagfartsstämpel), förvärv av tomträtt och fartyg, inteckning för

fordran, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper,

insatser i kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper

samt anordnande av lotterier. Förslaget innebär slopande av den

nuvarande stämpelplikten för nyttjanderättsinteckningar, servitutsinteckmingar

och andra inteckningar än fordringsinteckningar. Vidare slopas

stämpelplikten för vattenfallsrätt och lösöreköp samt då betalning söks vid

domstol på grund av skriftligt fordringsbevis.

För att erhålla större konsekvens i beskattningen föreslås i propositionen

att förvärv av tomträtt jämställes med förvärv av fast egendom, eftersom

tomträtt i andra beskattningssammanhang jämställts med äganderätt till

fast egendom. Från skyldigheten att erlägga lagfartsstämpel föreslås några

nya undantag. Särskilt märks skattefriheten för kommun och annan menighet

vid förvärv av mark, vilken enligt fastställd plan skall användas för

vissa allmänna ändamål. Vidare märks skattebefrielse vid byte för åstadkommande

av lämpligare fastighetsindelning samt vid vissa överlåtelser

mellan makar. Gåva skall enligt förslaget alltjämt vara skattefri, men ett

såsom gåva betecknat förvärv som i realiteten är ett skattepliktigt fång

skall dock kunna beskattas. Den nuvarande skyldigheten för aktiebolag att

utge dubbel lagfartsstämpel föreslås i propositionen utvidgad till att i princip

gälla alla juridiska personer. Undantag skall dock gälla gåvoskattebefriade

subjekt, dödsbon, bostadsrättsföreningar, allmännyttiga bostadsföretag

och i vissa fall kreditinrättningar. Dock skall halva skatten återbetalas,

om fastigheten avyttras vidare inom tio år.

Beträffande fartyg föreslås i propositionen en höjning av skattepliktsgränsen

från 6 000 till 25 000 kronor.

För värdepapper föreslås endast några mindre jämkningar i fråga om

skatteplikten. Skattesatsen har därvid lämnats oförändrad till en procent

för aktier och 0,6 procent för obligationer. Samtidigt föreslås vissa följdändringar

i 1908 års fondstämpelförordning.

I fråga om lotterier innebär förslaget en omläggning av stämpelbeskattningen.

Skatten, som nu utgår med 10 öre för varje lottsedel, skall i stället

utgå med fem procent på sammanlagda beloppet av sålda lottsedlar. Samtidigt

skall enligt förslaget skatiepliktsgränsen höjas från 5 000 till 15 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196b 35

kronor. Syftet med höjningen har bl. a. varit att väsentligt minska antalet

skatteärenden.

Generalpoststyrelsens uppgifter som central stämpelmyndighet och som

beskattningsmyndighet för värdepapper och lotterier skall enligt propositionen

överföras till kontrollstyrelsen. Därvid anpassas förfarandet till vad

som gäller flertalet andra skatter hos kontrollstyrelsen. För tillgodoseendet

av rättssäkerheten införs särskilda bestämmelser om återvinning och besvär.

Uppbördssystemet föreslås i propositionen bli förenklat. Skatt hos

inskrivningsdomare skall betalas i efterskott och redovisas med enkla stämpelmärken.

I fråga om fartyg, svenska aktier och lotterier avskaffas systemet

med stämpelmärken. I detta sammanhang slopas stämpelmärken även

vid redovisning av arvs- och gåvoskatt. Arvsskatt skall enligt förslaget inbetalas

direkt till länsstyrelse.

Vad härefter angår expeditionsavgifter har i propositionen dragits upp

riktlinjer för en reform, som skulle leda till en förenkling och modernisering

av bestämmelserna genom att de sammanförs i en enda kungörelse.

Avgiftspliktens omfattning vid de allmänna domstolarna bör enligt departementschefen

behållas i stort sett oförändrad. Hos övriga statsmyndigheter

bör däremot principen om generell avgiftsplikt slopas och antalet avgiftsbelagda

expeditioner starkt begränsas. I princip skall avgift utgå för erhållet

tillstånd, godkännande, dispens eller eljest särskild rättighet. För avslagsbeslut

skall däremot inte utgå någon avgift. I fråga om avskrifter, registerutdrag

o. dyl., som utfärdas endast på begäran, bibehålls avgiftsplikten

i princip. För registreringsbevis i fall, där särskild registreringsavgift

utgår, bör däremot särskild expeditionsavgift inte krävas. Särskilt märks

att avgiftsplikten slopas för beslut i administrativa besvärsmål.

Avgifternas storlek skall enligt propositionen normeras genom självkostnadsprincipen

så att avgifterna inte skall få överstiga statsverkets självkostnader

för expeditionen. Vad gäller domstolarna fördubblas avgifterna i inskrivningsärenden

men i övrigt vidtas endast mindre jämkningar. I fråga

om förvaltningsmyndigheterna föreslås en generell uppräkning av avgifterna

med hänsyn till penningvärdeförändringen sedan år 1922.

Det förslag till modernisering av stämpelskattebestämmelserna som nu

framlagts innebär enligt utskottets mening en överskådlig systematisering av

de olika slagen av stämpelskatt och en differentiering som leder till en rättvisare

beskattning. Då vidare kravet på rättssäkerhet får anses tillgodosett

och uppbördsförfarandet blivit förenklat, vill utskottet hälsa de nya stämpelskattebestämmelserna

med tillfredsställelse. Vad härefter angår expeditionsavgifterna,

finner utskottet de i propositionen uppdragna riktlinjerna för

en reform på detta område ligga väl i linje med vad såväl bevillningsutskottet

som riksdagen och dess revisorer tidigare uttalat i flera sammanhang.

Utskottet har intet att erinra mot att Kungl. Maj:t fastställer expeditionsavgifter,

dock under den i propositionen angivna förutsättningen att avgiften

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

inte överstiger statsverkets självkostnader för expeditionen och att avgiften

således inte får karaktär av beskattning. Med det anförda får utskottet i

princip tillstyrka den föreliggande propositionen.

Vad angår lagfartsstämpeln har i några motioner hemställts om ytterligare

undantag från skatteplikten. Sålunda har i motionen II: 827 yrkats att hushållningssällskap

skall erhålla samma skattebefrielse som i propositionen

föreslagits för kommun. Vidare har i motionen II: 828 yrkats skattefrihet

för allmännyttiga bostadsföretag, när de ändrar sin formella juridiska status,

samt vid sammanslagning av sådana företag.

Utskottet anser för sin del att man vid tillskapande av undantag från en

så lågprocentig skatt som lagfartsstämpein bör vara synnerligen restriktiv.

Detta är angeläget även med hänsyn till kravet på att bestämmelserna måste

vara schematiska och lättillämpade för att möjliggöra en snabb handläggning

vid de redan nu arbetstyngda inskrivningsavdelningarna. Ett bifall

till yrkandet om skattefrihet för hushållningssällskap skulle med säkerhet

leda till lika berättigade krav på skattebefrielse från andra likartade institutioner.

Utskottet kan därför inte förorda någon skattelindring för hushållningssällskapen.

Å andra sidan vill utskottet erinra om att hushållningssällskapen

i propositionen undantagits från den för juridiska personer

föreslagna skyldigheten att erlägga dubbel stämpelskatt. Vad nu sagts gäller

även de allmännyttiga bostadsföretagen. Beträffande dessa instämmer

utskottet i departementschefens uttalande, att frågan inte är av sådan betydelse

eller har så allmänt intresse att en särbestämmelse om skattefrihet i

detta fall är påkallad. Utskottet vill även framhålla att gemensam förvaltning

av allmännyttiga bostadsföretag kan anordnas utan att en formell sammanslagning

av företagen sker. Med det anförda får utskottet avstyrka nu

nämnda yrkanden i motionerna II: 827 och II: 828.

I fråga om skattesatserna för lagfartsstämpein har i de likalydande motionerna

I: 680 och II: 829 yrkats, att huvudregeln om dubbel lagfartsstämpel

för juridiska personer skall gälla allmännyttiga bostadsföretag och eljest av

kommun förvaltade bostadsföretag. Utskottet ■sill med anledning härav

erinra om att såväl kommun som allmännyttigt bostadsföretag i stiftelseform

inryms i den relativt vidsträckta gåvoskattefriheten som enligt propositionen

skall medföra att endast enkel stämpelskatt uttages. Den omständigheten,

att kommunerna av bl. a. lånetekniska skäl i stor utsträckning

överlåter åt bolag och stiftelser att svara för bostadsproduktionen, bör enligt

utskottets mening inte medföra att de kommunala bostadsföretagen får

betala högre stämpelskatt än kommunerna själva. En sådan olikformighet

finner utskottet obillig, eftersom den i bolags- och stiftelseform bedrivna

verksamheten ingår som ett led i den kommunala förvaltningen. Utskottet

avstyrker därför yrkandet i motionerna I: 680 och II: 829.

Frågan om allmännyttiga bostadsföretag har även berörts i samband med

skatteberäkningen vid gruppbebyggelse av egnahem. I motionen II: 828 har

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

bl. a. yrkats att lagfartsslämpeln skall beräknas på endast markvärdet, dels

när kommun eller allmännyttigt bostadsföretag uppfört och överlåtit bostadsbyggnad

till köpare som övertar det statliga bostadslånet, dels vid förvärv

av småhus i gruppbebyggelse. I motiven för sådan skatteberäkning har motionärerna

behandlat de båda yrkandena som en enda fråga, nämligen om

skattelindring vid förvärv av gruppbyggt egnahem. Motionärerna har motiverat

sitt förslag med att den egnahemsägare som själv uppfört egnahem

inte behövt betala lagfartsstämpel för byggnadsvärdet utan endast för

markvärdet.

Utskottet har visserligen tidigare i anledning av liknande motion i ämnet

i sitt av 1957 års riksdag godkända betänkande nr 10 uttalat, att de framförda

synpunkterna var värda beaktande, och förutsatt att stämpelutredningen

skulle uppta spörsmålet till övervägande. Emellertid har nämnda

utredning och främst de däröver avgivna remissyttrandena givit vid handen,

att det inte låter sig göra att åstadkomma en hållbar och lättillämpad

definition av begreppet gruppbebyggelse. Mot det föreliggande motionsförslaget

talar dessutom att det skulle strida mot kraven på en rättvis beskattning.

Det måste enligt utskottets mening betraktas som orimligt att

förvärv av en äldre måhända omodern villa skall dra betydligt högre skatt

än förvärv av en modern, nybyggd och bekväm villa. Vidare innebär motionsyrkandet

en annan orättvisa, nämligen att tätorterna gynnas framför

den landsbygd, där efterfrågan på egnahem är så liten att det inte lönar sig

att tillämpa gruppbebyggelsetekniken men där likväl en vass nyproduktion

av egnahem måste ske. Med det anförda avstyrker utskottet motionen II:

828 i här berörda delar.

I motionen II: 249 har yrkats att stämpelavgiften för aktier, lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis skall sänkas från en procent till 0,6 procent.

Till stöd för sitt yrkande har motionären i huvudsak framhållit att

företagens försörjning med eget kapital ej bör få hindras. Motionären har

vidare påpekat att stämpelavgiften för obligationer är 0,6 procent. Utskottet

vill med anledning härav erinra om att den nuvarande skillnaden i skattesats

mellan aktier och obligationer är betingad av att aktierna i regel har

längre omloppstid än obligationerna. Såsom i propositionen framhållits har

den år 1963 tillsatta aktiefondsutredningen bl. a. att företa en omprövning

av principerna för emissionsstämpelplikten samt förutsättningslöst pröva

frågan om fondstämpelpliktens omfattning och utformning. Utredningsarbetet

kan i denna del väntas bli avslutat tidigast år 1965. Utskottet anser

sig inte böra föregripa resultatet av aktiefondsutredningens arbete genom att

nu ingå på prövning av de sedan länge gällande skattesatserna. Med det anförda

avstyrker utskottet motionen II: 249.

I de likalydande motionerna I: 204 och II: 251 har yrkats att den nuvarande

stämpelavgiften på lottsedlar i lotteri skall slopas. Till stöd för sitt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

yrkande har motionärerna anfört att stämpelavgiften utgör en form av

extra beskattning vid sidan om lotterivinstskatten.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att den i propositionen föreslagna

höjningen av skattepliktsgränsen från 5 000 till 15 000 kronor torde,

såsom utskottet påpekade redan i sitt betänkande nr 9 vid årets riksdag,

innebära en skattebefrielse för de mindre varu- och tombolalotterierna.

Beträffande de större lotterier, som skulle bli föremål för den femprocentiga

stämpelskatten, utövar långt ifrån alla anordnare av sådana lotterier samma

grad av välgörenhet. I stället för att gå vägen över stämpelskattebefrielse

för samtliga lotterier bör man på andra vägar stödja de organisationer

som är särskilt förtjänta av statligt stöd. Vad gäller invändningen att stämpelskatten

utgör en extra beskattning vill utskottet erinra om att lotterivinsterna

inte blir dubbelbeskattade. Lotterivinstskatten avser endast vissa

vinster och drabbar således endast vinnarna, under det att stämpelskatten

avser de gjorda insatserna i lotteriet och drabbar lotteriet som sådant. Ett

visst samband mellan dessa båda skatter kan dock anses föreligga. I sitt av

1963 års riksdag godkända betänkande nr 13 har bevillningsutskottet avstyrkt

en begäran om översyn av reglerna för beskattningen av varulotterier

och sedermera har årets riksdag i enlighet med utskottets hemställan

i förenämnda betänkande nr 9 avslagit ett av samma motionärer framställt

yrkande om sänkning av vinstskatten. Med hänsyn härtill saknas det enligt

utskottets mening anledning att nu slopa stämpelskatten på lotterier. Emellertid

är det angeläget att undvika det tröskelproblem som uppstår genom

att skatt inte utgår då insatserna uppgår till 15 000 kronor, medan för ett

lotteri med gjorda insatser om sammanlagt 15 100 kronor enligt förslaget

måste betalas skatt med 755 kronor. Utskottet vill därför föreslå att beloppet

15 000 kronor i stället konstrueras som ett skattefritt grundbelopp. Härigenom

kommer skatten att beräknas endast på den del av insatsbeloppet

som överstiger 15 000 kronor.

Med det anförda får utskottet avstyrka bifall till motionerna 1: 204 och

II: 251 såvitt avser stämpelavgiften på lottsedlar. Utskottets förslag föranleder

ändring i 28 § förslaget till stämpelskatteförordning.

Vad i övrigt gäller stämpelskatt har utskottet uppmärksammat att i propositionen

föreslagits bibehållande av skatteplikt för oregistrerade fartyg

samt för fartyg som utan att vara registreringspliktiga likväl införts i fartygsregistret.

Sjöfartsstyrelsen bär vid remissbehandlingen av stämpelutredningens

betänkande ansett sig ha anledning antaga, att den nuvarande

skatteplikten för fartyg mera sällan fullgöres vid överlåtelse av andra fartyg

än sådana, som är registrerade i fartygsregistret. Gränsen för registreringsplikt

går nu vid 20 registerton. Enligt utskottets mening kan det av

olika skäl inte anses lämpligt att bibehålla ett stadgande om skatteplikt

med mindre det finns effektiva möjligheter att kontrollera skattskyldighetens

fullgörande. Sådan kontroll utövas för närvarande inte. Ett införande

av kontroll skulle därför medföra stort administrativt besvär och föranleda

den uppfattningen att man här inför en helt ny skattepålaga. Utskottet för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr år 196i 39

ordar därför att skatteplikten för oregistrerade fartyg slopas. Av praktiska

skäl bör man avskaffa skatteplikten även för sådana fartyg som visserligen

inte är registreringspliktiga men likväl införts i fartygsregister Skatteplikten

blir därmed begränsad till en lätt kontrollerbar fartygskategori, nämligen

de registreringspliktiga fartygen. Det må i detta sammanhang anmärkas

att registreringsbestämmelserna är föremål för översyn av sjölagskommittén.

Utskottets förslag till begränsning av skatteplikten för fartygsförvärv

föranleder ändring av 13, 15, 17, 18, 30 och 36 §§.

Vad slutligen angår expeditionsavgifter har i de likalydande motionerna

1: 553 och II: 690 yrkats att tilltalad i brottmål i regel skall kostnadsfritt

utan särskild begäran tillställas ett exemplar av domen. Till stöd för yrkandet

har motionärerna anfört att den tilltalade behöver en utskrift av domen

för ett eventuellt överklagande.

Även om en sådan utvidgning av avgiftsfriheten kommer att medföra visst

extraarbete för domstolarna, bör man enligt utskottets mening inte fördenskull

avstå från en ur rättssäkerhetssynpunkt så angelägen reform. Särskilt

angeläget är det med avgiftsfrihet när allmän försvarare förordnats. Även

beträffande målsägande kan det vara motiverat att dom tillhandahålles avgiftsfritt.

Såsom motionärerna påpekat föreligger det däremot inte något

behov för den tilltalade att utan begäran få utskrift av bötesdomar i erkända

mål, när domen utfärdas i förenklad form.

Såsom ovan anförts ankommer det på Kungl. Maj :t att ensam utfärda

bestämmelser om expeditionsavgifter. Utskottet förutsätter därvid att Kungl.

Maj :t beaktar vad nu anförts. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat

motionerna I: 553 och II: 690.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

proposition nr 75, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas och

i anledning av de likalydande motionerna 1: 204 av herr Erik

Olsson m. fl. och II: 251 av herr Wahrendorff m. fl. i vad

desamma avser lottsedelsstämpeln — måtte antaga följande

vid propositionen fogade förslag till

1) stämpelskatteförordning med de ändringar att 13, 15,

17, 18 och 28 §§, 30 § 1 mom. samt 36 § erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

13 §.

Stämpelskatt skall erläggas för för- Stämpelskatt skall erläggas för förvärv

av fartyg med ett värde av minst värv av registreringspliktigt fartyg

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj.ts förslag)

tjugofemtusen kronor genom köp,

byte, tillskott till bolag eller förening,

utdelning eller skifte från bolag eller

förening eller fusion av aktiebolag enligt

175 § lagen om aktiebolag.

(Utskottets förslag)

med ett värde av minst tjugofemtusen

kronor genom köp, byte, tillskott till

bolag eller förening, utdelning eller

skifte från bolag eller förening eller

fusion av aktiebolag enligt 175 § lagen

om aktiebolag.

Vad i-------— — första stycket.

Stämpelskatt skall — —------vara svenskt.

15 8.

Överlåtes köp utan annat tillägg till

eller annan ändring i köpevillkoren än

vad gäller tiden för tillträde och betalning

samt sättet för betalning, i den

mån ändrade inteckningsförhållanden

påkalla detta, skall skatt erläggas endast

för det senaste fånget. Skattebefrielse

för tidigare fång må dock åtnjutas

endast om föreskriven anmälan

eller deklaration angående samtliga

fång sker inom stadgad tid och,

vad angår det senaste fånget, inom

sex månader räknat från det första

fånget.

överlåtes fång ---------

Har skatt------— — 2

Begäran om skattebefrielse enligt

denna paragraf skall framställas i

samband med anmälan eller deklaration

enligt 17 §. Sådan begäran skall

vara åtföljd av skriftlig, på heder

och samvete avgiven försäkran av

överlåtare och förvärvare, att vederlag

för överlåten egendom icke i någon

form lämnats eller skall lämnas

utöver vad som framgår av den ingivna

överlåtelsehandlingen och att

ej heller eljest träffats avtal om annat

tillägg till eller annan ändring i villkoren

för tidigare förvärv än som angetts

i denna handling.

Överlåtes köp utan annat tillägg

till eller annan ändring i köpevillkoren

än vad gäller tiden för tillträde

och betalning samt sättet för betalning,

i den mån ändrade inteckningsförhållanden

påkalla detta, skall skatt

erläggas endast för det senaste fånget.

Skattebefrielse för tidigare fång må

dock åtnjutas endast om föreskriven

anmälan angående samtliga fång sker

inom stadgad tid och, vad angår det

senaste fånget, inom sex månader räknat

från det första fånget.

--—- första fånget.

mom.

Begäran om skattebefrielse enligt

denna paragraf skall framställas i

samband med anmälan enligt 17 §.

Sådan begäran skall vara åtföljd av

skriftlig, på heder och samvete avgiven

försäkran av överlåtare och förvärvare,

att vederlag för överlåten

egendom icke i någon form lämnats

eller skall lämnas utöver vad som

framgår av den ingivna överlåtelsehandlingen

och att ej heller eljest

träffats avtal om annat tillägg till eller

annan ändring i villkoren för tidigare

förvärv än som angetts i denna

handling.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

41

(Kungl. Maj:ts förslag)

17

Förvärv av fartyg, som skall vara

infört i fartygsregistret eller som eljest

är infört i detta register, skall

anmälas till sjöfartsstyrelsen i enlighet

med vad därom är särskilt stadgat.

Om skattepliktigt förvärv av annat

fartyg än som avses i första stycket

skola överlåtare och förvärvare inom

en månad efter förvärvet till ledning

vid fastställande av skatten inkomma

med deklaration till sjöfartsstyrelsen.

Är förvärvaren icke bosatt här

i riket, åligger deklarations plikt dock

endast överlåtaren. Deklarationen

skall avges på heder och samvete samt

avfattas på blankett enligt formulär,

som sjöfartsstyrelsen fastställer.

18

Anmälan eller deklaration rörande

köp skall vara åtföljd av skriftlig

försäkran av överlåtare och förvärvare

om köpeskillingen. I fråga om annat

förvärv skall inges intyg av sakkunnig

om fartygets värde vid tiden

för förvärvet. Sådant intyg skall på

begäran inges även vid förvärv genom

köp. Har förvärv skett genom

skriftligt avtal, skall detta bifogas

anmälan eller deklaration.

(Utskottets förslag)

§•

Förvärv av fartyg, som skall vara

infört i fartygsregistret, skall anmälas

till sjöfartsstyrelsen i enlighet med

vad därom är särskilt stadgat.

§•

Anmälan rörande köp skall vara

åtföljd av skriftlig försäkran av överlåtare

och förvärvare om köpeskillingen.

I fråga om annat förvärv skall

inges intyg av sakkunnig om fartygets

värde vid tiden för förvärvet. Sådant

intyg skall på begäran inges även

vid förvärv genom köp. Har förvärv

skett genom skriftligt avtal, skall detta

bifogas anmälan.

28 §.

För lotteri,--—-----femtontusen kronor.

Skatten utgår med fem kronor för Skatten utgår med fem kronor för

varje fullt hundratal kronor av det varje fullt hundratal kronor av det i

i första stycket angivna insatsbelop- första stycket angivna insatsbeloppet

Pet* i den mån detta överstiger femtontu
sen

kronor.

Om samme — — --------anses föreligga.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

30 §.

1 mom. Beslut rörande — — — av kontrollstyrelsen.

Möter hinder —-----blivit undanröjt.

I fall, som avses i c) och d), må beslut

om fastställande av skatt ej meddelas

senare än ett år efter utgången

av det kalenderår, varunder skatteplikten

inträdde. Har slutligt beslut

ej meddelats inom denna tid men har

deklaration eller anmälan som avses

i 17 § första stycket avgetts, skall så

anses, som om skatten den dag tiden

utgick fastställts genom slutligt beslut

i överensstämmelse med sådan handling.

Har preliminärt beslut meddelats,

skall skatten i stället anses ha

nämnda dag slutligt fastställts i överensstämmelse

med det preliminära beslutet.

I fall, som avses i c) och d), må

beslut om fastställande av skatt ej

meddelas senare än ett år efter utgången

av det kalenderår, varunder

skatteplikten inträdde. Har slutligt

beslut ej meddelats inom denna tid

men har anmälan som avses i 17 §

eller deklaration avgetts, skall så anses,

som om skatten den dag tiden

utgick fastställts genom slutligt beslut

i överensstämmelse med sådan

handling. Har preliminärt beslut meddelats,

skall skatten i stället anses

ha nämnda dag slutligt fastställts i

överensstämmelse med det preliminära

beslutet.

36 §.

I fall,------— — om vitsordandet.

I fall, som avses i 30 § 1 mom.

första stycket c) eller d), åligger det

den skattskyldige att inbetala skatten

genom insättning på beskattningsmyndighetens

postgirokonto inom den tid,

som gäller för avgivande av deklaration

eller i 17 § första stycket avsedd

anmälan. Om den av beskattningsmyndigheten

eller besvärsmyndighet

fastställda skatten överstiger vad som

skolat utgöras enligt deklaration eller

anmälan eller, då beslut förut meddelats

i saken, enligt det beslut som

närmast föregått, åligger det den skattskyldige

att inom tid, som beskattningsmyndigheten

bestämmer, till

denna inbetala det felande beloppet.

Vad nu sagts skall även gälla, om

skatt fastställts ehuru deklaration el
-

ler anmälan ej avgetts.

När synnerliga--— —---skattens erläggande.

Den handling,------skatten erlagts.

I fall, som avses i 30 § 1 mom.

första stycket c) eller d), åligger det

den skattskyldige att inbetala skatten

genom insättning på beskattningsmyndighetens

postgirokonto inom den

tid, som gäller för avgivande av anmälan,

som avses i 17 §, eller av deklaration.

Om den av beskattningsmyndigheten

eller besvärsmyndighet

fastställda skatten överstiger vad som

skolat utgöras enligt anmälan eller

deklaration eller, då beslut förut meddelats

i saken, enligt det beslut som

närmast föregått, åligger det den skattskyldige

att inom tid, som beskattningsmyndigheten

bestämmer, till

denna inbetala det felande beloppet.

Vad nu sagts skall även gälla, om

skatt fastställts ehuru anmälan eller

deklaration ej avgetts.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

43

2) förordning om ändring i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 6

juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:204 av herr Erik Olsson

m. fl. och II: 251 av herr Wahrendorff m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 553 av herrar Per-Olof

Hanson och Hilding samt II: 690 av herr Jönsson i Ingemarsgården,

3) de likalydande motionerna 1: 680 av herrar Nils

Hansson och Holmberg samt II: 829 av herrar Turesson

och Broberg,

4) motionen II: 249 av herr Regnéll,

5) motionen II: 827 av herrar Boo och Hansson i önnarp,

ävensom

6) motionen II: 828 av herrar Ekström i Iggesund och

Lindkvist,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Oscar Carlsson*, Lundström*, Gösta Jacobsson, Enarsson,

Paul Jansson, Sundin och Skårman*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard*.

Engkvist, fru Nettelbrandt*, herrar Darlin, Nilsson i Tvärålund, Carlstein,

Hammarsten* och Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

Reservationer

I) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Skårman, Magnusson

i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Darlin och Broberg, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets yttrande, som å s. 36 börjar med orden

»Utskottet anser» och slutar med orden »motionerna 11:827 och 11:828»,

bort ha följande lydelse:

»I motionen 11:827 framhålles, att hushållningssällskapens förvärv av fastigheter

för förvaltningsbyggnader, yrkesskolor och andra inrättningar i

många fall är helt jämförbara med en kommuns eller ett landstings inköp

av mark för allmänna förvaltningsändamål. Motionärerna anser det därför

skäligt och motiverat att vid en utvidgning av kommunernas rätt till befrielse

från stämpelskatt samtidigt utsträcka befrielsen till hushållningssällskapens

förvärv av mark för motsvarande ändamål.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att någon skillnad

inte bör upprätthållas mellan, å ena sidan, kommuners och andra menigheters

förvärv av mark för allmänna förvaltningsändamål och, å andra sidan,

hushållningssällskaps förvärv'' av mark i liknande syfte. Skäl för befrielse

från stämpelskatt skulle emellertid kunna med lika rätt anföras av åtskilliga

andra rättssubjekt. En sådan utvidgning skulle emellertid medföra

gränsdragningsproblem och vålla svårigheter vid stämpelbeläggningen. Utskottet

kan därför inte tillstyrka en utvidgning av den krets, som kan åtnjuta

befrielse från stämpelskatt vid förvärv av fast egendom. Någon anledning

att i detta hänseende låta kommunerna och andra menigheter inta en

särställning föreligger emellertid inte enligt utskottets mening. Utskottet

finner sig därför böra i så måtto tillgodose syftet med den föreliggande motionen,

att utskottet förordar att kommuner och andra menigheters förvärv

av mark likställes med förvärv av hushållningssällskap och andra samfund.

Detta bör ske genom att det speciella undantaget för kommun och annan

menighet i 4 § 6) i förslaget till stämpelskatteförordning utgår.»

dels ock att utskottet under punkten Al) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 827 av herrar Boo och Hansson

i önnarp måtte antaga vid propositionen fogat förslag till stämpelskatteförordning

med jämväl den ändringen att 4 § erhåller följande såsom reservanternas

förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

4

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet

sker i syfte att för sammanläggning

åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden

beträffande makarnas fasta

egendom;

(Reservanternas förslag)

§•

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv'' från make, om förvärvet

sker i syfte att för sammanläggning

åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden

beträffande makarnas fasta

egendom;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 1964

45

(Kungl. Maj.ts förslag)

2) förvärv genom byte i den mån

vederlaget utgöres av annan fast egendom,

om bytet sker för att åstadkomma

en lämpligare fastighetsindelning

«ller utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering;
3)

sambruksförenings förvärv'' genom

tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från

annat försäkringsbolag i samband

med sådant avtal om övertagande av

det senare bolagets hela försäkringsbestånd,

som avses i 295 § lagen om

försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän

trafik eller av mark för sådan järnväg;
6)

kommuns eller annan menighets

förvärv av mark, vilken enligt fastställd

plan skall användas för sådant

ändamål som avses i 5 § 1 mom. b)

eller d) kommunalskattelagen;

7) förvärv på grund av lagen om

rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område:

8) förvärv med stöd av lagen om

arrendators förköpsrätt, om den till

vilken jordägaren sålt egendomen tidigare

erlagt stämpelskatt för sitt

fång;

9) förvärv av kronojord genom

skatteköp eller eljest på grund av

skattebrev;

(Reservanternas förslag)

2) förvärv genom byte i den mån

vederlaget utgöres av annan fast egendom,

om bytet sker för att åstadkomma

en lämpligare fastighetsindelning

eller utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering;
3)

sambruksförenings förvärv genom

tillskott från medlem;

4) försäkringsbolags förvärv från

annat försäkringsbolag i samband

med sådant avtal om övertagande av

det senare bolagets hela försäkringsbestånd,

som avses i 295 § lagen om

försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän

trafik eller av mark för sådan järnväg;
-

6) förvärv på grund av lagen om

rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område;

7) förvärv med stöd av lagen om

arrendators förköpsrätt, om den till

vilken jordägaren sålt egendomen tidigare

erlagt stämpelskatt för sitt

fång;

8) förvärv av kronojord genom

skatteköp eller eljest på grund av

skattebrev;

10) föi-värv av ständig besittningsrätt

till kronohemman eller krononybygge,

då på grund av förvärvet vinnes

inrymning i sådan rätt;

11) upplåtelse av tomträtt i nybildad

fastighet, vars mark tidigare helt

eller till övervägande del ingått i fastighet

som varit med tomträtt upplåten

till samme tomträttshavare; eller

12) återgång av fång i fall, där rätt

till återvinning föreligger enligt 42 §.

Om skattefrihet--------

9) förvärv av ständig besittningsrätt

till kronohemman eller krononybygge,

då på grund av förvärvet vinnes

inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad

fastighet, vars mark tidigare helt

eller till övervägande del ingått i fastighet

som varit med tomträtt upplåten

till samme tomträttshavare;

eller

11) återgång av fång i fall, där rätt

till återvinning föreligger enligt 42 §.

—---------sista stycket.

It) av herrar Lundström, Gösta Jacobsson, Enarsson, Sundin, Skärman,

Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Darlin, Nilsson i Tvärålund,

och Broberg, vilka ansett,

opaginerad Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 42 år 196i

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 36 börjar med orden

»I fråga» och slutar med orden »motionerna 1:680 och 11:829» bort ha

följande lydelse:

»I fråga om skattesatserna för lagfartsstämpeln har i de likalydande motionerna

I: 680 och II: 829 yrkats att samma lagfartsstämpel som för juridiska

personer skall uttagas av stiftelse och aktiebolag, som erkänts som

s. k. allmännyttiga, liksom av kommun såvitt fråga är om av kommunen

eljest förvaltat bostadsbolag. Utskottet vill med anledning härav framhålla

betydelsen av att skattelagstiftningen utformas på ett sådant sätt att skatten

är neutral i fråga om olika företagsformer och på ett likartat sätt drabbar

kollektivt ägda och enskilda företag. Ett ensidigt gynnande av en företagsform

kan även medföra att mer produktiva arbetsformer hålles tillbaka på

grund av att de ej får möjlighet att konkurrera på lika villkor och att från

effektivitetssynpunkt sämre utformade metoder får möjlighet att leva kvar

genom att de gynnas av lagstiftningen.»

dels ock att utskottet under punkten Al) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 680 av herrar

Nils Hansson och Holmberg samt II: 829 av herrar Turesson

och Broberg måtte antaga vid propositionen fogat förslag till

stämpelskatteförordning med jämväl den ändringen att 7 §

erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Reservanternas förslag)

7 §•

Skatten utgår — —---------

Förvärvas egendomen av juridisk

person, utgår skatten med dubbelt belopp

utom i fall, då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom

gåva skulle ha varit befriad från

gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening eller av

bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd

erkänd som allmännyttigt bostadsföretag

enligt de bestämmelser

om lån av statsmedel till främjande

av bostadsbyggandet, som gällde vid

tiden för förvärvet;

3) är kreditinrättning och enligt lag

eller enligt reglemente eller bolagsordning,

som Kungl. Maj :t fastställt,

skyldig att åter avyttra egendomen;

eller

4) är dödsbo.

---tio kronor.

Förvärvas egendomen av juridisk

person, utgår skatten med dubbelt belopp

utom i fall, då förvärvaren

1) om han erhållit egendomen såsom

gåva skulle ha varit befriad från

gåvoskatt;

2) är bostadsrättsförening;

3) är kreditinrättning och enligt lag

eller enligt reglemente eller bolagsordning,

som Kungl. Maj :t fastställt,

skyldig att åter avyttra egendomen;

eller

4) är dödsbo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr b2 år 196b 47

III) av herrar Sundin och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett,

dels att utskottet i anledning av motionen II: 827 bort anföra följande:

»I motionen II: 827 har yrkats att den befrielse från stämpelskatt, som i

propositionen föreslagits för kommun, även skall gälla hushållningssällskap.

Av motiveringen framgår att motionärerna avser att jämställa byggnader

som användes i hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

med skol- och undervisningsbyggnader i kommunal ägo. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att skolbyggnader över lag bör jämställas i förevarande

avseende. Dock synes jämväl vissa stiftelser och föreningar som

står som huvudmän för undervisningsverksamhet böra komma i åtnjutande

av den åsyftade befrielsen. Utskottet får därför föreslå, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till sådana ändringar i förordningen,

att byggnader för skol- och undervisningsändamål, vilka äges av

hushållningssällskap, stiftelse eller förening, kommer att befrias från stämpelskatt.

»

dels ock att utskottet under punkten B 5) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 827 av herrar

Boo och Hansson i önnarp måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om förslag till sådan ändring i stämpelskatteförordningen,

att hushållningssällskap, stiftelse och

förening beredes befrielse från stämpelskatt, såvitt gäller

byggnad för skol- och undervisningsändamål.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stämpelskatteförordning, m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillning a1 i texten