Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957

1964-04-21 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:43, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

1

Nr 43

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om

allmän energiskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 28 februari 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 60, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § 2 mom. förordningen den 7

april 1961 (nr 372) om bensinskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna om energibeskattningen

huvudsakligen i syfte att nå skattemässig likställighet mellan bränsle

och elkraft vid industriell produktion men även i avsikt att erhålla bättre

överensstämmelse i beskattningshänseende mellan bensin och andra bränslen.

För tillgodoseende av huvudsyftet föreslås regler för elkraftens vidkommande,

som i praktiken innebär skattebefrielse för elektrokemiskt utnyttjad

elkraft och långtgående möjligheter till skattelättnader för elektrotermiskt

utnyttjad elkraft liksom för annan särskilt kostnadskrävande elkraftförbrukning

inom industrin.

I övrigt innebär förslaget bl. a. befrielse från energiskatt för bränsle vid

avprovning i samband med tillverkning av motorer.

De föreslagna ändringarna, som beräknas medföra ett skattebortfall av

cirka 10 miljoner kronor per år, avses i princip skola träda i kraft den 1

juli 1964 men i viss utsträckning få tillämpning på förbrukning dessförinnan.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll. 196t. 7 samt. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän

energiskatt

Härigenom förordnas, att 13 §, 24 § 2 mom. och 25 § förordningen den

31 maj 1957 om allmän energiskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13

Registrerad distributör åligger att

debitera och till statsverket inleverera

skatten. Har debiterad skatt ej

erlagts, skall den registrerade distributören

till statsverket likväl inleverera

ett däremot svarande belopp,

såvida icke annat följer av vad i

25 § tredje stycket stadgas.

Vid skattepliktig — —--—

§•

Registrerad distributör åligger att

debitera och till statsverket inleverera

skatten. Har debiterad skatt ej

erlagts, skall den registrerade distributören

till statsverket likväl inleverera

ett däremot svarande belopp,

såvida icke annat följer av vad i

25 § 2 mom. d) stadgas,

till statsverket.

2 mom. På särskild---— —

a) bränsle, som — ------

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat

för framställning av skattepliktigt

bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig återtagit

annorledes än i samband med

återgång av köp,

d) bränsle, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

1 Senaste lydelse av 24 § 2 mom. se 1961: 374.

4 §•

- — göras för

än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat

för framställning av bensin

eller i förteckningen angivet skattepliktigt

bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbrukat

eller försålt för förbrukning,

i samband med tillverkning av motorer,

för avprovning av motorer å

provbädd eller å annan dylik anordning

utan att transportmedel därvid

framföres,

d) bränsle, som skattskyldig återtagit

annorledes än i samband med

återgång av köp,

e) bränsle, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

(Nuvarande lydelse)

grund av bristande betalning från

köparen,

e) bränsle, som skattskyldig förbrukat

eller försålt för förbrukning

vid industriell tillverkning, där

bränslekostnaden utgör mera betydande

del av tillverkningskostnaden,

samt

f) skatt för elektrisk kraft, som

förbrukats vid framställning av skattepliktigt

bränsle.

25

I deklaration som avses i 23 § 2

mom. skall avdrag göras för elektrisk

kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag

för bandrift eller därmed

likartat ändamål, samt

b) överförts till annat land.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen

ankommer, huruvida och i

vad mån avdrag må göras för skatt

för bränsle som förbrukats vid produktion

av elektrisk kraft.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen

ankommer tillika, huruvida

och i vad mån skatt för elektrisk

kraft må nedsättas på grund av bristande

betalning från förbrukare eller

icke registrerad distributör av

elektrisk kraft.

1-f Bihang till riksdagens protokoll. 196b.

(Föreslagen lydelse)

grund av bristande betalning från

köparen,

f) bränsle, som skattskyldig förbrukat

eller försålt för förbrukning

vid industriell tillverkning, där

bränslekostnaden utgör mera betydande

del av tillverkningskostnaden,

samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat

vid produktion av skattepliktig

elektrisk kraft.

§•

1 mom. I deklaration som avses

i 23 § 2 mom. skall avdrag göras

för elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag

för bandrift eller därmed

likartat ändamål, samt

b) överförts till annat land.

2 mom. På särskild prövning av

kontrollstyrelsen ankommer, huruvida

och i vad mån avdrag jämväl

må göras för

a) elektrisk kraft, som förbrukats

eller försålts för förbrukning för annat

ändamål än energialstring,

b) elektrisk kraft, som använts i

omedelbart samband med sådan förbrukning

för vilken avdrag må göras

enligt a),

c) elektrisk kraft, som förbrukats

eller försålts för förbrukning vid

framställning av bensin eller i förteckningen

angivet skattepliktigt

bränsle,

d) elektrisk kraft, vars försäljning

förorsakat den redovisningsskyldige

förlust på grund av bristande

betalning från förbrukare eller

icke registrerad distributör av

elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats

eller försålts för förbrukning vid

industriell tillverkning, där kraftkostnaden

utgör mera betydande del

av tillverkningskostnaden, samt

f) skatt för bensin eller annat

bränsle, som förbrukats vid produk
7

samt. Nr 43

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tion av skattepliktig elektrisk kraft,

1 den mån motsvarande avdrag icke

medgivits enligt 7 § 2 mom. c) förordningen

om bensinskatt eller 24 §

2 mom. g) denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964. Avdrag enligt de nya bestämmelserna

må dock ske endast såvitt avser bränsle eller elektrisk kraft,

som förbrukats eller försålts efter ingången av år 1964.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 7 § 2 mom. förordningen den 7 april 1961

(nr 372) om bensinskatt

förordningen den 7 april 1961 om

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

Härigenom förordnas, att 7 § 2 mom.

bensinskatt skall erhålla ändrad

(Nuvarande lydelse)

7 §•

2 mom. På särskild-----

a) bensin, som skattskyldig återtagit

annorledes än i samband med

återgång av köp, och

b) bensin, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

grund av bristande betalning från

köparen.

göras för

a) bensin, som skattskyldig återtagit

annorledes än i samband med

återgång av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat

den skattskyldige förlust på

grund av bristande betalning från

köparen, och

c) bensin, som förbrukats eller

försålts för förbrukning vid produktion

av skattepliktig elektrisk kraft.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964. Avdrag enligt de nya bestämmelserna

må dock ske endast såvitt avser bensin, som förbrukats eller

försålts efter ingången av år 1964.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964 5

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 675 av herr Mattsson m. fl. och II: 821

av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid sin

behandling av proposition nr 60 måtte besluta att 25 § förordningen den 31

maj 1957 om allmän energiskatt skall erhålla den lydelse som nedan sägs.

25 §.

1 mom. I deklaration---(= propositionen)---kraft, som

a) levererats till---(= propositionen)---likartat ändamål,

b) överförts---( — propositionen)---annat land, samt

c) av förbrukaren alstrats medelst vedbränsle.

2 mom. På särskild prövning---(= propositionen)---denna

förordning»; samt

2) motionen II: 820 av herr Broberg, vari hemställts, »att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj :ts proposition nr 60 måtte uttala att vid generering

av mottryckskraft frihet från energiskatt skall gälla för den del av bränslemängden

som motsvarar genererad elektrisk energi».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 675 och II: 820.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 5—6.

Energibeskattningen av elkraft, s. 5—36.

Gällande ordning, m. m. s. 5—11.

Promemorian, s. 11—23.

Remissyttrandena, s. 23—30.

Departementschefen, s. 30—36.

Övriga frågor, s. 37—45.

Promemorian, s. 37—39.

Yttranden över promemorian, s. 39—40.

Varvsindustriföreningens framställning, s. 40.

Yttranden över varvsindustriföreningens framställning, s. 41—42.

Departementschefen, s. 42—45.

Departementschefens hemställan, s. 45.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

Motionerna

I motionerna I: 675 och 11: 821 framhålles att de i propositionen föreslagna

ändringarna är väl motiverade och så avvägda att förutsättningar får anses

föreligga för en rättmätig tillämpning. I sammanhanget synes emellertid

ha förbisetts en omständighet, som är jämförbar med de i propositionen

berörda nuvarande olägenheterna, nämligen energibeskattningen av elkraft

som alstras medelst vedbränsle. Enligt motionärernas mening bör även detta

spörsmål upptagas i förevarande sammanhang.

Vedbränslena har genomgående undantagits från energibeskattningen. Ett

skäl för denna ordning torde ha varit att vedbränslena, då de används i en

omfattning som är av betydelse ur beskattningssynpunkt, består av avfallsprodukter

såsom spån, bark m. m., vilkas tillvaratagande och utnyttjande

får anses angeläget från samhällsekonomisk synpunkt. I de fall vedbränsle

utnyttjas för alstring av annan energi än elektrisk sådan utgår alltså ingen

energiskatt. Om det vid en industriell anläggning nyttjas vedbränsle för drift

av ångmaskin, vars alstrade kraft därpå mekaniskt överförs till maskiner

inom anläggningen, skall således energiskatt inte erläggas. Om ångmaskinen

däremot driver en generator, vars alstrande elkraft därpå utnyttjas till drift

av maskiner inom anläggningen, utgår däremot energiskatt på den sålunda

förbrukade elkraften, överföringssättet — icke den primära energikällan —

blir alltså avgörande för om energiskatt skall utgå eller ej. Enligt motionärernas

mening måste det ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med

energibeskattningens syfte och konstruktion i övrigt, särskilt som de båda

åsyftade överföringssätten förekommer under eljest likvärdiga betingelser,

t. ex. inom trä- och sågverksindustrien. Därjämte får det från samhällsekonomisk

synpunkt anses angeläget att utnyttjande av avfallsbränsle för energialstring

inte hämmas av beskattning, vilket dock nu sker i åsyftade fall.

Från statsfinansiell synpunkt torde denna fråga inte kunna tillmätas någon

nämnvärd betydelse, ehuru den kan vara av väsentlig vikt i de enskilda

fallen. Enligt motionärernas mening bör därför en ändring genomföras i

energiskatteförordningen, så att egenförbrukad elkraft alstrad genom nyttjande

av vedbränsle ej belägges med energiskatt. Detta synes lämpligast

kunna ske genom ett tillägg i förordningens 25 §.

Motionären i motionen 11: 820 framhåller att det vid industrier som har

stort behov av ånga för uppvärmningsändamål och som dessutom förbrukar

elektrisk kraft är vanligt att generera kraft i mottrycksturbiner. Särskilt vid

cellulosafabriker och pappersbruk, där man normalt har ett stort värmebehov,

förekommer sådana mottrycksturbiner. Vid dessa anläggningar produceras

ånga under högt tryck i en värmecentral. Ångan får därefter först

passera turbinen, där trycket avsevärt sänkes varefter ångan används i värmekrävande

processer som exempelvis torkning och kokning. Produktionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år I96i

av mottryckskraft torde variera men liar tidvis varit förhållandevis stor. På

grund av den tolkning av gällande lagstiftning som tillämpas torde i vissa

fall såväl den bränslemängd som används för ånggenereringen som den kraft

som framställs i turbinen ha beskattats. Enligt den i proposition nr 60 föreslagna

lagstiftningen (24 § g) skall skatt icke utgå för bränsle, som skattskyldig

förbrukat vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft. Det förhållandet

att branslemängden här används för generering av ånga, som i sin

tur används för både generering av elektrisk kraft och processvärme, synes

icke böra föranleda undantag från ovanstående bestämmelse, utan skattefrihet

bör gälla för den del av bränslet som motsvarar den genererade elektriska

kraften. För att i denna fråga undvika tolkningssvårigheter bör enligt motionärens

mening riksdagen vid behandlingen av proposition nr 60 uttala

att frihet från energiskatt skall vid generering av mottryckskraft gälla för

den del av bränslemängden som motsvarar genererad elektrisk energi.

Utskottet

I den föreliggande propositionen nr 60 föreslås vissa ändringar i förordningarna

om allmän energiskatt och om bensinskatt i syfte att nå skattemässig

likställighet mellan bränsle och elkraft vid industriell produktion

ävensom bättre överensstämmelse i beskattningshänseende mellan bensin

och andra bränslen. Vidare föreslås befrielse från energiskatt för bränsle

vid viss avprovning av motorer. De föreslagna ändringarna skulle för den

därav berörda industrin medföra en skattelättnad på omkring 10 milj. kronor

per år.

Enligt nu gällande beskattningsregler kan förbrukning av bränslen för annat

industriellt ändamål än energialstring alltid befrias från energiskatt,

och om bränslekostnaderna utgör en mera betydande del av tillverkningskostnaden

kan skatten nedsättas eller avlyftas genom deklarationsavdrag,

som beskattningsmyndigheten äger medgiva. Motsvarande avdragsmöjligheter

saknas emellertid för elkraft. Även om väsentlig nedsättning av skatten

ägt rum för s. k. processkraft kvarstår vissa olikheter mellan bränslen och

elkraft. Utskottet delar departementschefens uppfattning att det är angeläget

att inom den nuvarande energibeskattningens ram i görligaste mån

åstadkomma likställighet mellan bränslen och elkraft för att förhindra en

snedvridning av konkurrensförhållandena. Såsom framhålles i propositionen

kan energibeskattningen komma att påverkas av de överväganden som pågår

inom allmänna skatteberedningen, varför några längre gående ändringar

i denna beskattning inte nu bör komma i fråga. Utskottet finner därför

inte anledning att tillstyrka några av de önskemål rörande åtgärder, utöver

de nyss föreslagna, som framkommit vid remissbehandlingen av den till

grund för propositionen liggande promemorian. Med hänsyn till att de före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

slagna skattelättnaderna får anses vara betydelsefulla för därav berörda

områden, synes de böra genomföras utan att skatteberedningens ställningstagande

avvaktas. Utskottet vill i detta sammanhang uttala, att -— enär det

ankommer på särskild prövning av kontrollstyrelsen att avgöra i vilken

omfattning den utvidgade avdragsrätten skall få tillämpas -— det är av synnerlig

vikt att önskemålen om skattemässig likställighet beaktas vid den

praktiska tillämpningen.

Även vad gäller den föreslagna skattefriheten vid avprovning i samband

med tillverkning av motorer finner utskottet de skäl härför som redovisas

i propositionen bärande. Inskränkningen i den härvid föreslagna avdragsrätten

till att endast gälla vid tillverkning av motorer synes med hänsyn till

eljest uppkommande kontrollsvårigheter böra godtagas.

Beträffande den föreslagna rätten till avdrag för bensin som förbrukats

eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft

får utskottet anföra att någon principiell skillnad i beskattningshänseende

mellan bensin och andra bränslen icke synes vara motiverad vid den industriella

produktionen.

Ej heller mot vad departementschefen i övrigt föreslagit eller uttalat har

utskottet något att erinra.

I de likalydande motionerna I: 675 och II: 821 hemställes om lagstiftning

1 syfte att från energibeskattningen undantaga elkraft som alstras medelst

vedbränsle. Som grund för sitt yrkande framhåller motionärerna bl. a., att

energiskatt inte utgår om vedbränsle användes för drift av ångmaskin, vars

kraft mekaniskt utnyttjas inom en industrianläggning, medan skatt däremot

utgår i det fall ångmaskinen driver en generator, vars elkraft utnyttjas på

motsvarande sätt. Det är vidare enligt motionärernas mening angeläget att

avfallsbränsle kan utnyttjas för energialstring utan att hämmas av beskattning.

Användningen av elkraft som alstras medelst vedbränsle äger huvudsakligen

rum vid vissa sågverk, där det torde vara angeläget att avfallsprodukter

såsom bark och sågspån förbrännes med hänsyn till bl. a. de renhållningsproblem

som kan uppstå vid sådan verksamhet. På grund av kostnadsskäl

kan vedbränsle inte komma i fråga såsom värmekälla vid industriell

verksamhet annat än som avfallsprodukt. Utskottet delar motionärernas mening

att utnyttjandet av avfallsprodukter vid sågverken inte bör motverkas

av beskattningen. Däremot kan utskottet inte biträda det i motionerna framlagda

författningsförslaget, som skulle medföra vissa tolknings- och kontrollsvårigheter.

De skäl som åberopas i motionerna synes dock utskottet vara

av sådan art att kontrollstyrelsen med stöd därav enligt 16 § 1 mom.

2 stycket energiskatteförordningen äger att väsentligt nedsätta beskattningsvärdet

för sålunda producerad kraft inom sågverksindustrin. Nedsättningen,

som kan göras med verkan från samma tidpunkt som föreslagits för de i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 196b

9

propositionen förordade nedsättningarna, synes dock böra begränsas till sådant

vedbränsle som framkommit som avfallsprodukt i den elkraftsproducerande

förbrukarens verksamhet. Det torde vara möjligt att nedsätta beskattningsvärdet

till åtminstone 0,5 öre, motsvarande 0,05 öre i skatt per

kilowattimme. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna

I: 675 och II: 821.

I motionen II: 820 hemställs att riksdagen måtte uttala att vid generering

av s. k. mottryckskraft frihet från energiskatt skall gälla för den del av

bränslemängden som motsvarar genererad elektrisk kraft.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det ankommer på kontrollstyrelsens

prövning att avgöra huruvida och i vad mån avdrag må göras

för skatt för bränsle, som förbrukas vid produktion av elektrisk kraft.

Anvisningar om avdrag för bränsle vid framställning av s. k. mottryckskraft

utfärdades av kontrollstyrelsen redan 1957 och har därefter tillämpats

utan erinringar från industrihåll. Till grund för dessa anvisningar ligger ett

uttalande från den vid kontrollstyrelsens sida stående energiskattenämnden, i

vilken industrin är företrädd då frågor som berör dess verksamhet behandlas.

Det finns under sådana förhållanden enligt utskottets mening inte anledning

anta att de i propositionen föreslagna författningsändringarna, som

uteslutande avser skattelättnader och som på ifrågavarande område ej innebär

någon saklig ändring, skulle komma att medföra några för industrins

del ogynnsammare avdragsregler än som hittills gällt för bränsle som användes

för framställning av mottryckskraft. Med det anförda anser utskottet

sig ha besvarat yrkandet i motionen II: 820.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte med bifall till förevarande proposition

nr 60 antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 31

maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § 2 mom. förordningen

den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt;

B) att de likalydande motionerna I: 675 av herr Mattsson

m. fl. och II: 821 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. samt motionen

II: 820 av herr Broberg måtte, i den mån de icke kan

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 43 år 1964

Närvarande:

från första kammaren: herr John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Stefanson*, Oscar Carlsson*, Wärnberg, Gösta Jacobsson, Billman, Paul

Jansson, Ottosson och Mattsson*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt, Kärrlander*, Christenson i Malmö,

Andersson i Essvik, Darlin, Eriksson i Bäckmora*, Forsberg*, von Sydow*,

Carlstein och Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:189 14 Riksdagens skrivelse nr 188—189 år 1961f a1 i texten