Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951

1964-04-22 · 18 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:46, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

1

Nr 46

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr

440), m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 mars 1%4 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 103, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951

(nr 440); samt

2) förordning om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni

1951 (nr 440) vid 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen upptages vissa ändiingar i skogsvärderingsinstruktionen

som är en direkt följd av den av höstriksdagen 1963 beslutade omläggningen

av förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Därjämte föreslås, i syfte

att erhålla garantier mot alltför höga taxeringsvärden å skogsmark och växande

skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering, att viss reduktion skall

ske av de priser på skog, som skall ligga till grund för värdesättningen

vid fastighetstaxeringen. Reduktionen föreslås bli 3 kronor per skogskubikmeter

virkesförråd, dock får taxeringsvärdet å skogen inte därigenom

nedbringas med mer än 30 procent.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 liihang till riksdagens protokoll 1964. 7 saml. AV 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 196b

Förslag

till

förordning

om ändring av skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)

Härigenom förordnas, att avdelning B punkt 6 b), c) och d) samt punkt

11, avdelning C c) ävensom avdelningarna D, E och F skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 19511 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

B. Bestämmelser rörande uppskattningen.

b. bkogskubik meter pri s.

b) En skogskubikmeter---- —

Prisberäkningen skall grundas på

vissa för ett apteringsområd

e av statens skogsforskningsinstilut

efter samråd med skogsstyrelsen

fastställda enhetliga förutsättningar

beträffande typträdens stamform,

barktjockleken hos desamma och deras

kvalilet samt deras uppdelning

på stamdelar av olika grovlek enligt

eu antagen grundaptering. Med utgångspunkt

från dessa förutsättningar

fastställes vid taxeringen i vilken

utsträckning olika sortiment av skilda

trädslag skola med hänsyn till å

orten förefintliga avsättningsmöjligheter

anses där ingå i det ifrågavarande

typträdet. Uppdelningen på

sortiment behöver ej göras mer detaljerad

än som kan anses erforderligt

för en nöjaktig beräkning av

skogskubikmeterpriserna.

Ett typträd--— —----

c) Det skogskubikmeterpris, ---

landen.

Vid prisberäkningen skall iakttagas,

att de för kubikmassa, uttryckt

i brukliga handelsmått för sortiment,

angivna priserna måste överföras till

skogskubikmeterpriser för de båda

typträden. Härvid skola av statens

1 Senaste lydelse av avdelning B punkt 6

E se 1956: 179.

---det avverkas.

Prisberäkningen skall grundas på

vissa för ett apte ringso in råd

e av skogshögskolan efter samråd

med skogsstyrelsen fastställda enhetliga

förutsättningar beträffande typträdens

stamform, barktjockleken

hos desamma och deras kvalitet samt

deras uppdelning på stamdelar av

olika grovlek enligt en antagen

grundaptering. Med utgångspunkl

från dessa förutsättningar fastställes

vid taxeringen i vilken utsträckning

olika sortiment av skilda trädslag

skola med hänsyn till å orten

förefintliga avsättningsmöjligheter

anses där ingå i det ifrågavarande

typträdet. Uppdelningen på sortiment

behöver ej göras mer detaljerad

än som kan anses erforderligt

för en nöjaktig beräkning av skogskubikmeterpriserna.

- punkt 11.

— genomsnittliga avsättningsförhål
Vid

prisberäkningen skall iakttagas,

att de för kubikmassa, uttryckt

i brukliga handelsmått för sortiment,

angivna priserna måste överföras

till skogskubikmeterpriser för

de båda typträden. Härvid skola av

b och punkt 11, avdelning D samt avdelning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1961

3

(Nuvarande lydelse)

skogsforskningsinstitut i samråd

med skogsstyrelsen fastställda omräkningstal

för förvandling av priserna

i brukliga handelsmått till

priser å verklig kubikmassa fast

mått på bark i erforderlig utsträckning

tjäna till ledning.

De i---------lokala skoj

d) Jämlikt de grunder, som skola

vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser

av statens skogsforskningsinstitut,

meddelade i samråd

med skogsstyrelsen, skall, på sätt utvecklas

under D. här nedan, vid den

antagna apteringen av visst typträd

i angiven utsträckning hänsyn tagas

till tekniska fel i virket. Uppenbara

vrak medtagas enligt punkt 5 b) ej

i det mätbara virkesförrådet. Om

emellertid i viss skog tekniska fel

skulle förekomma i en utsträckning

som uppenbarligen överstiger vad

som i dylik ordning beaktats, må på

sätt och inom gränser, som angivas

i de lokala skogstaxeringsanvisningarna,

därav betingat avdrag ske vid

skogskubikmeterprisets fastställande.

När här-------------i

11. Förfarandet vid pris

s 1 a g s k 1 a s s.

Uppdelningen på de tre trädslagsklasserna

barrskog, ordinär lövskog

och ädel lövskog betingas främst

därav att för var och en av dem kunna

antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden

och ensartad avverkningsordning,

varav följer att för

varje sådan klass skola gälla gemensamma

skogsvärdefaktorer. I det föregående

har antagits att även gemensamma

skogskubikmeterpriser

bestämmas för varje trädslagsklass,

och att till följd därav tvpträden i

princip skola anses vara sammansatta

av förekommande olika trädslag

inom varje trädslagsklass. Emellertid

förekommer det, att inom viss

trädslagsklass priserna för olika

trädslag så variera att gemensam
lf

liihang till riksdagens protokoll. 196''/.

(Föreslagen lydelse)

skogshögskolan i samråd med skogsstyrelsen

fastställda omräkningstal

för förvandling av priserna i brukliga

handelsmått till priser å verklig

kubikmassa fast mått på bark i

erforderlig utsträckning tjäna till

ledning.

[staxeringsanvisningarna.

d i Jämlikt de grunder, som skola

vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser

av skogshögskolan, meddelade

i samråd med skogsstyrelsen,

skall, på sätt utvecklas under D. här

nedan, vid den antagna apteringen

av visst typträd i angiven utsträckning

hänsyn tagas till tekniska fel i

virket. Uppenbara vrak medtagas enligt

punkt 5 b) ej i det mätbara virkesförrådet.

Om emellertid i viss

skog tekniska fel skulle förekomma

i en utsträckning som uppenbarligen

överstiger vad som i dylik ordning

beaktats, må på sätt och inom

gränser som angivas i de lokala

skogstaxeringsan visningarna, därav

betingat avdrag ske vid skogskubikmeterprisets

fastställande.

taxeringslängden.

variationer inom en träd
Uppdelningen

på de tre trädslagsklasserna

barrskog, ordinär lövskog

och ädel lövskog betingas främst

därav att för var och en av dem kunna

antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden

och ensartad avverkningsordning,

varav följer att för

varje sådan klass skola gälla gemensamma

skogsvärdefaktorer. I det föregående

har antagits att även gemensamma

skogskubikmeterpriser

bestämmas för varje trädslagsklass,

och att till följd därav typträden i

princip skola anses vara sammansatta

av förekommande olika trädslag

inom varje trädslagsklass. Emellertid

förekommer det, att inom viss

trädslagsklass priserna för olika

trädslag så variera alt gemensam
7

samt, AV JO

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

ma skogskubikmeterpriser skulle

framstå såsom olämpiga. I dylika

fall skola de olika trädslagen gruppvis

eller vart för sig i avseende å

uppskattning av virkesförråd och bestämmande

av skogskubikmeterpriser

behandlas såsom om de utgjorde

cn hel trädslagsklass. I fråga om

förfarandet vid prissättningen kan

åtskillnad mellan de olika trädslagen

göras redan vid den antagna

aptering, varom statens skogsforskningsinstitut

i samråd med skogsstyrelsen

meddelar föreskrifter, eller

först vid den uppdelning på sortiment

som verkställes vid taxeringen.

Beträffande trädslag, för vilka

sålunda särskild prissättning skall

ske, anknytes denna till typträd av

vederbörlig grovlek inom ifrågavarande

trädslag. För den eller de

prisrelationer, som framkomma genom

jämförelse mellan skogskubikmeterpriserna

å typträden inom varje

trädslag eller grupp av trädslag,

uppsökas i vederbörlig tabell de beträffande

trädslagsklassen i sin helhet

gällande skogsvärdefaktorerna,

och uppskattningen av skogsvärdet

sker med ledning av dessa och de

fastställda skogskubikmeterpriserna

för trädslaget eller gruppen av trädslag.

Markvärdet bestämmes däremot

alltid på sätt i punkt 10 sägs.

Behandlas inom -------

ma skogskubikmeterpriser skulle

framstå såsom olämpiga. I dylika

fall skola de olika trädslagen gruppvis

eller vart för sig i avseende å

uppskattning av virkesförråd och bestämmande

av skogskubikmeterpriser

behandlas såsom om de utgjorde

en hel trädslagsklass. I fråga om

förfarandet vid prissättningen kan

åtskillnad mellan de olika trädslagen

göras redan vid den antagna

aptering, varom skogshögskolan i

samråd med skogsstyrelsen meddelar

föreskrifter, eller först vid den

uppdelning på sortiment som verkställes

vid taxeringen. Beträffande

trädslag, för vilka sålunda särskild

prissättning skall ske, anknytes

denna till typträd av vederbörlig

grovlek inom ifrågavarande trädslag.

För den eller de prisrelationer, som

framkomma genom jämförelse mellan

skogskubikmeterpriserna å typträden

inom varje trädslag eller

grupp av trädslag, uppsökas i vederbörlig

tabell de beträffande trädslagsklassen

i sin helhet gällande

skogsvärdefaktorerna, och uppskattningen

av skogsvärdet sker med ledning

av dessa och de fastställda

skogskubikmeterpriserna för trädslaget

eller gruppen av trädslag.

Markvärdet bestämmes däremot allttid

på sätt i punkt 10 sägs.

--- skilda grupper.

C. Föreskrifter som före allmän fastighetstaxering meddelas av Kungl. Maj:t.

c) Förväntningsvärdet bestämmes----bliva avverkat.

Förräntningen skall----— -—

Massatillväxten bestämmes---

Kvalitetstillväxten kommer---

Den ordning, i vilken virkesförrådet

skall antagas bliva avverkat, fastställes

för varje tillväxtområde, trädslagsklass

och ifrågakommande omloppstid

med ledning av riksskogstaxeringarna.

Därvid förutsättes att

avverkningen avser en på grundval

av uppgifter från riksskogstaxering
-

em procent.

— — från riksskogstaxeringarna.

--— sådana prisrelationer.

Den ordning, i vilken virkesförrådet

skall antagas bliva avverkat,

fastställes för varje tillväxtområde,

trädslagsklass och ifrågakommande

omloppstid med ledning av riksskogstaxeringarna.

Därvid förutsättes

att avverkningen avser en på

grundval av uppgifter från riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 196b

5

(Nuvarande lydelse)

arna rörande virkesförrådets sammansättning

och tillväxt för skog av

olika åldersklasser konstruerad genomsnittsskog,

innehållande lika

stora arealer skog av alla åldrar inom

de till omloppstiden hörande utvecklingsstadierna,

samt att avverkningen

skall vara lika med tillväxten

och i framtiden bibehållas oförändrad.

Kan med ledning av det material,

som ligger till grund för statens

skogsforskningsinstituts undersökningar

rörande skötselprogram för

rationellt skogsbruk, en säkrare uppfattning

vinnas om hur uthålligt

skogsbruk i ett tillväxtområde bedrives,

må ock detta material beaktas.

(Föreslagen lydelse)

slcogstaxeringarna rörande virkesförrådets

sammansättning och tillväxt

för skog av olika åldersklasser konstruerad

genomsnittsskog, innehållande

lika stora arealer skog av alla

åldrar inom de till omloppstiden hörande

utvecklingsstadierna, samt att

avverkningen skall vara lika med

tillväxten och i framtiden bibehållas

oförändrad. Kan med ledning av det

material, som ligger till grund för

skogshögskolans undersökningar rörande

skötselprogram för rationellt

skogsbruk, eu säkrare uppfattning

vinnas om hur uthålligt skogsbruk

i ett tillväxtområde bedrives, må ock

detta material beaktas.

D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering

meddelas av statens

skogsforshningsintitut.

1. Före allmän fastighetstaxering

skall statens skogsforskningsinstitut

efter samråd med skogsstyrelsen senast

den 1 maj året näst före taxeringsåret

fastställa för den följande

taxeringsperioden gällande centrala

skogstaxeringsanvisningar. I dessa

anvisningar skola bestämmas de områden

som skola för de vanligast förekommande

trädslagen vara apteringsområden,

under iakttagande att

varje apteringsområde skall vara ett

sådant större område där, enligt vad

riksskogstaxeringarna utvisa, skogen

har i huvudsak ensartad karaktär

i avseende å trädens stamform,

barktjockleken hos träden

samt trädens kvalitet.

Tillika skall ---------

I de------------- från typtr

2. Statens skogsforskningsinstitut

skall vidare, på grundval av riksskogstaxeringarna,

senast den 1 augusti

året näst före taxeringsåret till

varje länsstyrelse avlämna uppgifter

för länet eller i skogligt avseende

likartade delar av länet om den unge
-

D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering

meddelas av

skogshögskolan.

1. Före allmän fastighetstaxering

skall skogshögskolan efter samråd

med skogsstyrelsen senast den 15

april året näst före taxeringsåret

fastställa för den följande taxeringsperioden

gällande centrala skogstaxeringsanvisningar.

I dessa anvisningar

skola bestämmas de områden

som skola för de vanligast förekommande

trädslagen vara apteringsområden,

under iakttagande att varje

apteringsområde skall vara ett sådant

större område, där enligt vad

riksskogstaxeringarna utvisa, skogen

har i huvudsak ensartad karaktär

i avseende å trädens stamform,

barktjockleken hos träden samt trädens

kvalitet.

■ såsom gagnvirke,

äden.

2. Skogshögskolan skall vidare, på

grundval av riksskogstaxeringarna,

senast den 1 augusti året näst före

taxeringsåret till varje länsstyrelse

avlämna uppgifter för länet eller i

skogligt avseende likartade delar av

länet om den ungefärliga arealen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

(Nuvarande lydelse)

färliga arealen av skogsmark och av

övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga

godhetsgrad samt virkesförrådets

genomsnittliga storlek och

fördelning på trädslagsklasser och

förrådsgrupper samt, i förekommande

fall, trädslag.

(Föreslagen lydelse)

skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens

genomsnittliga godhetsgrad

samt virkesförrådets genomsnittliga

storlek och fördelning på trädslagsklasser

och förrådsgrupper samt, i

förekommande fall, trädslag.

E. Uppgifter och förslag som före allmän fastighetstaxering avgivas

av skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen skall före allmän

fastighetstaxering efter samråd med

domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut

senast den 1 maj

året näst före taxeringsåret till varje

länsstyrelse för varje del av vederbörande

län

dels avlämna uppgifter rörande

bruttohöstpriser för olika sortiment

av olika trädslag samt under B. i

punkt 6 c) avsedda kostnader under

de år, vilkas förhållanden skola ligga

till grund för taxeringen,

dels avgiva förslag om vilka trädslag

skola i avseende å uppskattning

av virkesförråd och bestämmande av

skogskubikmeterpriser behandlas såsom

särskild grupp inom en trädslagsklass

samt vilka skogskubikmeterpriser

som skola tillämpas för

ifrågakommande typträd i vanligen

förekommande fall för olika apterings-

och prisförutsättningar.

I den------------

Skogsstyrelsen skall före allmän

fastighetstaxering efter samråd med

domänstyrelsen och skogshögskolan

senast den 15 april året näst före

taxeringsåret till varje länsstyrelse

för varje del av vederbörande län

dels avlämna uppgifter rörande

bruttohöstpriser för olika sortiment

av olika trädslag samt under B. i

punkt 0 c) avsedda kostnader under

de år, vilkas förhållanden skola ligga

till grund för taxeringen,

dels avgiva förslag om vilka trädslag

skola i avseende å uppskattning

av virkesförråd och bestämmande av

skogskubikmeterpriser behandlas såsom

särskild grupp inom en trädslagsklass

samt vilka skogskubikmeterpriser

som skola tillämpas för

ifrågakommande typträd i vanligen

förekommande fall för olika apterings-

och prisförutsättningar,

och förslag.

F. Lokala skogstaxeringsanvisningar.

För varje allmän fastighetstaxering

skola på sätt i 58 § 1 mom.

och 59 § 1 mom. taxeringsförordningen

angives fastställas lokala

skogstaxeringsanvisningar, vilka skola

avse län eller del av län och innehålla

uppgifter särskilt i följande

avseenden:

det virkesförråd,------

För varje allmän fastighetstaxering

skola på sätt i 143 § 1 mom.

och 144 § 1 mom. taxeringsförordningen

angives fastställas lokala

skogstaxeringsanvisningar, vilka skola

avse län eller del av län och innehålla

uppgifter särskilt i följande

avseenden:

---å markvärdet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i6 år t96i

7

(Nuvarande lydelse)

Ide-------

De lokala------

Den omständigheten--

(Föreslagen lydelse)

växande skog.

■ —- punkt 5 c).

— — — finnas ändamålsenligt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning

om avvikelse från skogsvärdcringsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering

Härigenom förordnas, att i avdelning F första stycket skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440) omförmält skogsvärde per kubikmeter

skall vid 1965 års allmänna fastighetstaxering reduceras med tre

kronor, dock högst med trettio procent.

Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande

motionerna I: 735 av herr Isacson samt II: 900 av herrar Wachtmeister

och Ringaby, vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna för 1965

års allmänna fastighetstaxering att det enligt skogsvärderingsinstruktionen

medgivna avdraget å 33 procent för skogsbrukets allmänna omkostnader

fastställes till 40 procent, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig

författningstext.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,

nämligen

1) de likalydande motionerna 1: 20 av herrar Nyman och Harry Carlsson

samt II: 17 av herr Broberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

antaga sådan ändring av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen att

gälla fr. o. m. 1965 års taxering, att fundament för maskinuppställning skall

kunna ingå i maskinvärdet vid avskrivning;

2) de likalydande motionerna 1:565 av herrar Harald Pettersson och

Thorsten Larsson samt II: 677 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., vari

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

skyndsam prövning och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighetsbeskattningen,

förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen att uppräkning

av fastighetsvärdena på grund av penningvärdeförsämringen vid

nästkommande fastighetstaxering ej medför skärpt beskattning»; ävensom

8) motionen I: 201 av herr Nils Hansson, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att bokskog vid 1965 års fastighetstaxering icke åsättes något

skogsvärde».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 201 (jfr I: 240), II: 17, II: 677 och II: 900.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes

under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,

s. 8—9.

Gällande bestämmelser m. m., s. 9—10.

Skogshögskolans och skogsstyrelsens promemoria, s. 10—13.

Remissyttrandena, s. 14—23.

Departementschefen, s. 23—28.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här älerges följande.

Som motivering för yrkandet att fundament till maskiner skall ingå i

maskinvärdet anföres i motionerna I: 20 och 11: 17 i huvudsak följande.

Enligt anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen skall värdet av fasta

maskiner, om de är avsedda att i huvudsak tjäna industriellt ändamål, vid

fastighetstaxeringen angivas såsom särskilt maskinvärde. I det särskilda maskinvärdet

skall även ingå värdet av ledningar och liknande inrättningar

som förbinder maskiner med byggnaden, om de närmast är ait betrakta

som tillbehör till maskinerna och har sitt väsentliga värde tillsammans med

dem, samt det kan antagas att borttagande av maskinerna skulle föranleda

att även ledningarna m. m. avlägsnades.

I anvisningarna finns ej något särskilt nämnt om fundament för maskiner.

Fundamenten får därför icke inräknas i det särskilda maskinvärdet

utan ingår i stället direkt i fabriksbyggnaderna. Fundamenten kan därför

icke avskrivas tillsammans med maskinerna, utan för dem gäller den lägre

avskrivning som tillämpas för fabriksbyggnaderna. Vad ovan sägs om ledningar

etc. är emellertid även direkt tillämpligt på fundamenten. De är att

betrakta som tillhörande maskinerna och har uteslutande sitt värde tillsammans

med dem. Ett borttagande eller ett utbyte av maskinerna föranleder

även att fundamenten måste tagas bort. Ofta utsätts emellertid funda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964 9

menten för mekanisk påverkan, som medför en väsentligt kortare livslängd

för dem än för fabriksbyggnaden. Med den snabba tekniska utveckling som

f. n. försiggår kan man dessutom även utgå ifrån att en utsliten maskin ersättes

med en ny av förbättrad konstruktion och med helt andra dimensioner.

Detta medför att de gamla fundamenten måste ersättas med nya. Motionärerna

anser det därför lämpligt, att fundamenten betraktas som tillbehör

till maskinerna och därför även får avskrivas samtidigt med dem.

När det gäller tyngre utrustning och i vissa fall även speciell utrustning kan

kostnaden för fundamenten bli förhållandevis hög.

I motionerna I: 565 och 11: 677 framhåller motionärerna, att 1965 års fastighetstaxering

med stor sannolikhet kommer att medföra en nominell höjning

av taxeringsvärdena. Med nuvarande skattelagstiftning leder detta

till höjningar av fastighetsbeskattningen, förmögenhetsbeskattningen och

arvsbeskattningen, trots att det är fråga om rent nominella höjningar av beskattningsobjektens

värde. Ifrågavarande lagstiftningar är för närvarande

föremål för översyn av olika utredningar, men det synes osannolikt att de

förändringar, som kan komma att föranledas av dessa utredningar, i sin

helhet skulle hinna genomföras, innan resultaten av 1965 års fastighetstaxering

träder i kraft. Med hänsyn härtill finner motionärerna det nödvändigt

att man genom provisoriska åtgärder undviker att dylika skatteskärpningar

tillåtes uppkomma. Vad gäller fastighetstaxeringen bör detta kunna

ske genom en generell sänkning av repartitionstalet. I fråga om förmögenhets-

och arvsbeskattningen bör motsvarande åtgärd främst avse höjning av

de skattefria grundbeloppen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 735 och II: 900 anföres bl. a. följande.

För hela riket beräknas den i propositionen föreslagna reduktionen vid

beräkningen av skogsvärdena komma att uppgå till 8 procent. Om emellertid

den fortgående ökningen av virkesförråden och andelen grovskog kan beräknas

inverka på taxeringsvärdena i höjande riktning med 5—10 procent,

torde resultatet för riket i dess helhet bli att 1965 års taxeringsvärden för

skogsmark och växande skog i stort sett blir av samma storlek som 1957

års. Med hänsyn till den konstaterade och även i propositionen omnämnda

starka nedgången om i genomsnitt ca 25 procent i rånettovärdena, finner

motionärerna detta anmärkningsvärt och ej i överensstämmelse med den

allmänna uppfattningen om skogsbrukets ekonomiska situation. Skall taxeringsvärdena

avspegla den nedgång i skogsvärdena som de facto inträtt måste

den föreslagna reduktionen betecknas som icke till fyllest. Beaktas förrådsökningen

torde sålunda en nämnvärd reduktion av taxeringsvärdena

vara att motse blott i några norrlandslän och i Kopparbergs län under det

att i alla övriga landsdelar värdena torde komma att i realiteten förbli oförändrade

eller undergå förhöjning.

Vill man åstadkomma en rimlig nedskärning av de nu gällande taxerings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

värdena för skogen måste den i propositionen föreslagna reduktionseffekten

förstärkas. Detta kan ske på flera sätt, såsom genom en höjning av »säkerhetsmarginalen»

till 3: 50 ä 4 kronor per skogskubikmeter virkesförråd, genom

ändring av kapitaliseringsprocenten eller genom förhöjt avdrag för

skogsbrukets allmänna omkostnader.

Det förstnämnda av dessa alternativ utgör liksom den redan föreslagna

reduktionen realiter ett tämligen irrationellt ingrepp i värderingsförfarandet,

som resulterar i ett mer eller mindre ojämnt utfall och därför icke kan

förordas. Det andra alternativet åter förutsätter så arbetskrävande omräkningar

av fastighetstaxeringens omfattande tabellverk att det icke nu torde

kunna inrymmas i taxeringens tidsplan. Däremot synes det tredje alternativet

— en höjning av det allmänna omkostnadsavdraget — utan olägenhet

kunna tillämpas i förevarande syfte. En ändring på denna punkt av taxeringsreglerna

torde icke — som i propositionen (s. 27) antyds — vara av

sådan natur, att den kan innebära avsevärda omkastningar i rådande värdeförhållanden

utan komma att verka likformigt nedskärande över hela linjen.

Vid de senaste fastighetstaxeringarna har avdraget för allmänna omkostnader

uppgått till 33 procent av det värde, som skulle tillkommit skogsmarken

och den växande skogen om dylikt avdrag ej medgåves (bruttovärde).

Uppskattningen av avdraget till 33 procent synes ursprungligen närmast

vara grundat på en av domänstyrelsen gjord utredning till 1945 års

allmänna fastighetstaxering rörande domänverkets allmänna omkostnader

för skogsbruket i genomsnitt under åren 1936—1942. Utredningen avser uteslutande

förhållandena på statsskogarna, för vilka som bekant en av de

större omkostnadsposterna, den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,

icke utgår. Härtill komer att under den tidsrymd, som utredningen omfattar,

de allmänna omkostnaderna var relativt små, icke minst beroende på

att skogsodlings- och föryngringsåtgärder liksom väg- och byggnadsunderhåll

då var av jämförelsevis ringa omfattning. Senare utförda undersökningar

utvisar även avsevärt större allmänna omkostnader — för det större enskilda

storskogsbruket oftast överstigande 50 procent av bruttovärdet.

Motionärerna anser för sin del en skälig höjning av det allmänna omkostnadsavdraget

väl befogad och anser att avdraget vid 1965 års allmänna fastighetstaxering

bör fastställas till lägst 40 procent. En sådan åtgärd synes i

stort sett innebära en ytterligare reduktion av 1957 års taxeringsvärden med

ca 9 procent, en reduktion som torde erfordras om propositionens syftemål

— att skapa garantier mot alltför höga taxeringsvärden å skogsmark och

växande skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering —- skall kunna ernås.

Motiveringen för yrkandet i motionen I: 201 att bokskog vid 1965 års fastighetstaxering

inte skall åsältas något skogsvärde återfinnes i motionen I:

240. I sistnämnda motion framhålles att boken successivt decimerats i våra

sydligaste landskap och att den på grund av bokskogsskötselns för närva
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

rande dåliga lönsamhet synes dömd att försvinna. Utan tvivel kommer —

framhåller motionären — den under senare år alltmer omfattande avverkningen

av bok och dennas ersättande med andra trädslag, framför allt gran,

att fortsätta i accelerad takt, om inte åtgärder vidtages för bokens bevarande

i vår trädflora. Har boken en gång utrotats, torde den för alltid vara

borta; att återinföra den bleve en åtgärd på mycket lång sikt, som förefaller

utesluten bl. a. på grund av de kostnader, som är förenade med

uppdragande av bokbestånd genom sådd eller plantering. Motionären anför

vidare, att det ur landskapsvårdens och friluftslivets synpunkt är av

stort allmänt intresse att boken bevaras på områden, där den äger förutsättningar

att trivas. Att för närvarande bevara bokbestånd innebär för den

enskilde skogsägaren en uppoffring i allmänt intresse. Bokens rotvärde är

nämligen obetydligt jämfört med de flesta andra trädslags rotvärden. Det

skulle enligt motionärens mening utgöra ett belägg för uppskattning från

det allmännas sida av den landskapsvårdande insats en skogsägare gör genom

att bevara bok på sina marker, om denna insats på något sätt kompenserades.

En nära till hands liggande åtgärd i detta syfte, som i avvaktan på

andra mått och steg kunde stimulera de sydsvenska skogsägarna till återhållsamhet

i fråga om bokens decimering, vore att vid den förestående fastighetstaxeringen

icke åsätta bokbestånden något skogsvärde. Uppoffringen

från det allmännas sida skulle bli obetydlig, då skogsvärdet är ringa. Åtgärden

skulle även medföra en viss förenkling av taxeringsarbetet.

Utskottet

Det utmärkande för värderingen av skogsmark och därå växande skog

vid fastighetstaxeringen är att den avser att fastställa ett avkastningsvärde

och inte, som värderingen av all annan fastighet, allmänna saluvärdet.

Enligt skogsvärderingsinstruktionen skall nämligen skogsmark och växande

skog värderas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det tillstånd,

i vilket den växande skogen befinner sig, och den avkastning i pengar,

som med beaktande därav kan antas för framtiden bli uttagen under

förutsättning att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer

att bedrivas. Priserna på rotstående skog av olika slag bestämmes för

olika avsättningslägen inom skilda prisområden. Till grund för prissättningen

lägges medeltalen av gällande medelhöstpriser under den period

om fem kalenderår, som utgår med tredje kalenderåret före taxeringsåret.

Den antagna prisnivån förutsättes bli bestående och gällande för framtida

avverkningar. Från de sålunda erhållna bruttopriserna görs därefter beträffande

varje års avkastning avdrag för beräknade allmänna kostnader

för skogens förvaltning och skötsel med i regel 33 procent av bruttopriserna.

Den erhållna nettoavkastningen diskonteras därefter till nuvärde efter

fem procent.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

Såsom framgår av det ovan. anförda skall beräkningen av värdet å de

framtida skogsuttag, varå 1965 års allmänna fastighetstaxering skall grundas,

enligt skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser göras med ledning

av virkespriserna under åren 1958—1962. Skogshögskolan och skogsstyrelsen

har i en promemoria rörande skogsvärdena vid nämnda fastighetstaxering

framhållit, att bruttovärdena och än mer rånettovärdena för avverkningsåren

1950/51—1962/63 visar en nedåtgående trend. Vidare uttalas

att några nämnvärda prishöjningar på skogsindustrins produkter

knappast kan förväntas under de närmaste åren samt att man har att

räkna med viss fortsatt sänkning av rånettovärdena på grund av kostnadsstegringar,

vilka inte helt kan kompenseras genom rationaliseringsåtgärder

inom skogsbruket. Detta talar enligt promemorian för att man vid den förestående

fastighetstaxeringen liksom vid de närmast föregående behöver

införa något slag av säkerhetsmarginal, så att inte taxeringsvärdena å skog

efter några år kommer att te sig för höga.

I den förevarande propositionen föreslås — i syfte att vid 1965 års fastighetstaxering

erhålla garantier mot högre taxeringsvärden å skogsmark

och växande skog än som svarar mot de verkliga avkastningsvärdena — att

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i den förenämnda

promemorian reduktion skall ske av de priser, som enligt skogsvärderingsinstruktionen

skall ligga till grund för värdesättningen vid fastighetstaxeringen,

med tre kronor per skogskubikmeter virkesförråd, dock högst med

30 procent av det taxeringsvärde, som uppkommer vid en värdering utan

reduktion. Förslaget innebär med beaktande av ökningen av virkesförrådet

och andelen grovskog efter 1957 års allmänna fastighetstaxering, att

de nuvarande taxeringsvärdena å skog i de flesta fall kommer att sänkas i

de norra delarna av landet, medan de i stort sett blir oförändrade i de mellersta

och södra delarna av landet.

Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i skogsvärderingsinstruktionen,

föranledda av den år 1963 beslutade omläggningen av förfarandet

vid allmän fastighetstaxering.

I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 735 och II: 900

yrkas att det avdrag för allmänna kostnader, som enligt skogsvärderingsinstruktionen

skall göras vid beräkningen av den framtida nettoavkastningen,

skall höjas från 33 till 40 procent. Som motivering för yrkandet

anför motionärerna dels att den i propositionen föreslagna reduktionseffekten

måste förstärkas för att åstadkomma en rimlig nedsättning av taxeringsvärdena

med hänsyn till det nuvarande och framtida ekonomiska läget

inom skogsbruket och dels att utförda undersökningar visar, att de allmänna

omkostnaderna för det större enskilda skogsbruket oftast överstiger

50 procent av bruttopriserna.

En tillämpning av skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser utan säkerhetsmarginal

skulle enligt de till grund för propositionen liggande be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

räkningarna leda till en 25-procentig höjning av värdena å skogsmark och

växande skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Med hänsyn till

osäkerheten i fråga om avsättningsmöjligheterna och kostnadsutvecklingen

inom skogsbruket är enligt utskottets mening en så stor höjning av värdenivån

inte realistisk. Om man vill eftersträva en nivå, som kan antas komma

att i stort sett motsvara förhållandena under den kommande fastighetstaxeringsperioden,

måste därför åtgärder vidtagas för att hålla taxeringsvärdena

på skog nere vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen.

Vid bestämmandet av säkerhetsmarginalen måste emellertid beaktas att

prognoserna för skogsindustrin på längre sikt är gynnsamma och att en alltför

stor sänkning av taxeringsvärdena från olika synpunkter är olämplig såväl

för skogsägarna som för kommunerna. Vidare bör beaktas att salupriserna

för skogsfastigheter genomgående ligger mycket högt trots den

försämrade avkastningen. Mot bakgrunden härav anser utskottet, att den

nedgång i rånettovärdena, som ägt rum och som i viss utsträckning kan

förväntas fortgå, inte motiverar en längre gående reduktion av bruttopriserna

enligt skogsvärderingsinslruktionen än som föreslagits i propositionen.

Genom systemet med ett fast tre-kronorsavdrag per skogskubikmeter

virkesförråd med begränsning till 30 procent av värdet utan säkerhetsmarginal

erhålles, såvitt utskottet kunnat finna, tillräckliga garantier mot

alltför höga värden, samtidigt som systemet ger jämnast möjliga värdenivå

mellan olika landsändar och avsättningsområden. Av ovan anförda

skäl och då utskottet för sin del inte är övertygat om att avdraget för allmänna

kostnader för skogsbruket generellt sett är för lågt, anser utskottet

sig böra tillstyrka förslaget i propositionen om avvikelse från slcogsvärderingsinstruktionen

vid 1965 års allmänna fastighetstaxering och avstyrker

således bifall till motionerna I: 735 och II: 900.

Utskottet har heller inte funnit anledning till erinringar mot de föreslagna

ändringarna av formell natur i skogsvärderingsinstruktionen.

Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet jämväl vissa vid

riksdagens början väckta motioner, som har samband med den allmänna

fastighetstaxeringen. Sålunda yrkas i motionen I: 201 att bokskog vid 1965

års fastighetstaxering inte skall åsättas något skogsvärde. Yrkandet motiveras

med att boken på grund av bokodlingens dåliga lönsamhet i ökad omfattning

ersättes med andra trädslag och därför är dömd att försvinna, vilket

motionären finner betänkligt från landskapsvårdens och friluftslivets

synpunkt.

I anledning härav får utskottet erinra om att beräkningen av skogsvärdet

för ädel lövskog, vartill boken hänföres, sker i enlighet med särskilda

för den ädla lövskogen speciellt avpassade normer. Därjämte innehåller

skogsvärderingsinstruktionen vissa möjligheter till korrigeringar av markoch

skogsvärdena. Om nämligen skogsmarken till en fastighet är av sådan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr Ui år 196i

beskaffenhet att vid dess värdesättning hänsyn skall tagas till förekomsten

av ädel lövskog, d. v. s. utgör mark av hög godhetsklass i det sydligaste

tillväxtområdet inom landet, samt det kan antagas att fastighetens skogsmark

till mer än 25 procent är bevuxen med dylik skog, får värdet å den

överskjutande delen av den med ädel lövskog bevuxna marken reduceras

med en tredjedel. Vidare kan avdraget för allmänna kostnader höjas till

50 procent, när avsättningsläget är synnerligen ogynnsamt eller föryngringen

på grund av naturförhållandena drar onormalt höga kostnader. Genom

ovannämnda bestämmelser torde vid fastighetstaxeringen skälig hänsyn

ha tagits till de speciella förhållanden, som råder beträffande den ädla

lövskogen. I den mån ytterligare åtgärder erfordras för att bevara bokbeståndet

i de södra delarna av landet, bör enligt utskottets mening sådana åtgärder

vidtagas i annan ordning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall

till yrkandet i motionen I: 201.

I motionerna I: 20 och II: 17 hemställes om sådan ändring av anvisningarna

till 10 § kommunalskaltelagen fr. o. in. 1965 års fastighetstaxering

att fundament för maskinuppställning skall kunna omfattas av det i det

taxerade byggnadsvärdet ingående särskilda maskinvärdet. Yrkandet syftar

till att maskinfundament vid inkomsttaxeringen skall kunna avskrivas efter

den högre procentsats som gäller för maskinen i fråga.

Enligt anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen skall värdet av

fasta maskiner, som är avsedda alt i huvudsak direkt tjäna industriellt ändamål,

vid fastighetstaxeringen anges såsom särskilt maskinvärde. Då i

hy Sfi11 ad ingår ledningar och liknande inrättningar, som förbinder maskiner

med byggnaden, skall i maskinvärdet ingå även värdet av dessa, om de närmast

är att betrakta som tillbehör till maskinerna och har sitt väsentliga

O

värde tillsammans med dem. Vid inkomsttaxeringen tillämpas regelmässigt

högre värdeminskningsavdrag å maskinerna än å byggnaden, i vilken de

är inrymda. I motionerna framhålles att fundament, på vilket en maskin

vilar, inte inräknas i maskinvärdet, trots att fundamentet uteslutande har

sitt värde tillsammans med maskinen.

De skatterättsliga bestämmelserna om vad som är att hänföra till tillbehör

till byggnad är grundade på de civilrättsliga reglerna härom i 1895

års lag angående vad till fast egendom är att hänföra. Utskottet vill inte

bestrida att de nuvarande civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelserna

om tillbehör till industribyggnad är mindre lämpliga och ofta medför tolkningssvårigheter

i den praktiska tillämpningen. Det kan således vara vanskligt

att avgöra såväl om en viss maskin kräver ett fast, från grunden berett

underlag som när ett dylikt underlag skall anses vara för handen. Dessa

svårigheter sammanhänger delvis med alt bestämmelserna blivit föråldrade

till följd av den tekniska utveckling, som ägt rum efter tillkomsten

av 1895 års lag. De maskiner med tillbehör, varom här är fråga, representerar

ofta avsevärda kapitalvärden, och den gränsdragning, som härvidlag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr ''16 år 19C>''i

15

kommer till stånd mellan fast och lös egendom, får därför viktiga konsekvenser.

Detta gäller inte minst i fråga om kreditväsendet. Vad som har

tillbehörskaraktär omfattas nämligen av fastighetens inteckningar, medan

de inventarier, som hänförs till lös egendom, kan bli föremål för förlagsinteckning.

Gränsdragningen har även betydelse vid fastställandet av värdeminsknings-

och reparationsavdrag vid inkomsttaxeringen. I jordabalksutredningens

reviderade förslag till jordabalk m. in. (SOU 1963:55), som

för närvarande är föremål för remissbehandling, förordas emellertid nya

civilrättsliga bestämmelser, som avser att utsträcka kretsen av tillbehör

till industribyggnad. Därest dessa förslag genomföres, torde de även komma

att återverka på utformningen av de skatterättsliga reglerna härutinnan.

Enligt vad utskottet erfarit är dessutom frågan om avdrag för värdeminskning

å fundament till en större maskinanläggning för närvarande föremål

för skattedomstolarnas bedömande. Med hänsyn härtill är utskottet inte

nu berett att tillstyrka ändrade bestämmelser i detta hänseende. Utskottet

vill dessutom framhålla, att om en maskin utbytes mot eu ny, torde avdrag

vid inkomsttaxeringen medges för kostnaderna för uppförande av ett nytt

fundament till den nya maskinen. Dylika kostnader får nämligen anses

hänförliga till kostnader för reparation av byggnaden. Av det anförda

framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka bifall till motionerna

I: 20 och II: 17.

Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna 1:565 och

11:677, vari hemställes om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om

skyndsam prövning och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighets-,

förmögenhets- och arvsbeskattningen att uppräkningen av fastighetsvärdena

på grund av penningvärdeförsämringen vid den kommande fastighetstaxeringen

inte medför skärpt beskattning.

I anledning härav får utskottet anföra följande. För närvarande föreligger

inte uppgifter om den nivå för taxeringsvärdena för fastigheter i allmänhet,

som kan förväntas på grund av 1965 års allmänna fastighetstaxering. Resultatet

av den förestående fastighetstaxeringen kan därför ännu inte överblickas

och några jämförelser mellan de nya värdena och de nu gällande

är således inte möjliga. Behovet av särskilda anordningar vid inkomst-, förmögenhets-

och arvsbeskattningen för att motverka en mer väsentlig höjning

av fastighetsvärdena kan med hänsyn härtill inte nu bedömas. På

grund härav och då resultatet av allmänna skatteberedningens och skatteutjämningskommitténs

arbete bör avvaktas, innan ställning tas till de

av motionärerna berörda spörsmålen, anser utskottet sig inte kunna tillstyrka

bifall till skrivelseyrkandet i motionerna 1:565 och 11:677.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 1(13 och med avslag å de lika
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964

lydande motionerna I: 735 av herr Isacson samt II: 900 av

herrar Wachtmeister och Ringaby — antaga de vid propositionen

fogade förslagen till

1) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440); samt

2) förordning om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440) vid 1965 års allmänna fastighetstaxeiing;
B)

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:20 av herrar Nyman

och Harry Carlsson samt II: 17 av herr Broberg m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 565 av herrar Harald

Pettersson och Thorsten Larsson samt II: 677 av herr Börjesson

i Glömminge m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 735 av herr Isacson samt

II: 900 av herrar Wachtmeister och Ringaby, ävensom

4) motionen I: 201 av herr Nils Hansson,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 22 april 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken

Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström,

Enarsson, Sundin* och Skårman; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Kärrlander*, Andersson

i Essvik, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå*, Carlstein, fru

Skantz, herrar Hammarsten och Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 dr 1964

17

Reservationer

I) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Skärman,

Nilsson i Svalöv, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå och Broberg,

vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15, som på rad 10 uppifrån

börjar med orden »Därest dessa» och på rad 21 uppifrån slutar med

orden »I: 20 och II: 17» bort ha följande lydelse:

»Som framhålles i motionerna I: 20 och II: 17 har maskinfundament

sitt värde uteslutande i samband med den maskin för vilken det är avsett.

Utskottet vill framhålla, att även om avdrag vid inkomsttaxeringen

torde medgivas för kostnader för uppförande av nytt fundament till ny

maskin i samband med utbyte av gammal maskin, synes det finnas starka

skäl att ändra lagstiftningen så att fundament kan avskrivas efter samma

regler som den maskin till vilken det hör. Då dessa frågor avses att tagas

upp till behandling av allmänna skatteberedningen får utskottet hemställa,

att motionerna I: 20 och II: 17 överlämnas till allmänna skatteberedningen

för beaktande.»

dels ock att utskottet under punkten Bl) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 20 av herrar Nyman och Harry Carlsson samt II: 17 av

herr Broberg m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

att förenämnda motioner överlämnas till allmänna

skatteberedningen för beaktande.

II) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Skärman, Nilsson i

Svalöv, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå och Broberg, vilka

ansett,

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»I anledning» och slutar med orden »I: 565 och 11:677.», bort ha följande

lydelse:

»I anledning härav får utskottet anföra följande. För närvarande föreligger

inte uppgifter om den nivå för taxeringsvärdena för fastigheter i

allmänhet, som kan förväntas på grund av 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Såsom motionärerna framhållit har emellertid en betydande penningvärdeförsämring

ägt rum sedan tidpunkten för den senaste allmänna

fastighetstaxeringen. Oavsett vilka taxeringsvärden 1965 års fastighetstaxering

kan komma att medföra skulle denna penningvärdeförsämring

vid oförändrade skatteregler leda till en relativ skärpning av beskattningen

i de avseenden som berörts i motionerna. Då det är angeläget att sådan

skatteskärpning motverkas tillstyrker utskottet förevarande yrkande.»

dels ock att utskottet under punkten B 2) bort hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 196b

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 565 av herrar Harald Pettersson och Thorsten Larsson

samt II: 677 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam prövning

och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighetsbeskattningen,

förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen

att uppräkning av fastighetsvärdena på grund

av penningvärdeförsämringen vid nästkommande fastighetstaxering

ej medför skärpt beskattning.

III) av herrar Yngve Nilsson, Enarsson, Nilsson i Svalöv, Darlin och

Eriksson i Bäckmora beträffande punkten A i utskottets hemställan.

IV) av herrar Skärman och Broberg beträffande punkten B 4) i utskottets

hemställan.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:165 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 s. 1 i texten