Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om gasolskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-06 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:48, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om gasolskatt, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

1

Nr 48

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om gasolskatt,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 mars 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 97, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om gasolskatt; och

2) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås, att beskattningen av drivmedel för motorfordon

utsträcks att omfatta även gasol och vissa liknande gasformiga motorbränslen.

Skattesatsen föreslås till 36 öre per liter, varav 29 öre gasolskatt och

7 öre allmän energiskatt. Tekniskt anpassas beskattningen närmast efter

vad som gäller för brännoljeskatten.

De föreslagna bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 juli

1964. De beräknas inte nämnvärt påverka statsverkets intäkter av drivmedelsbeskattningen.

De ovannämnda förfatiningsfårslagen är av följande lydelse.

Riharuj till riksdagens protokoll. 1964. 7 samt. \''r 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr i8 år 196''t

Förslag

till

Förordning

om gasolskatt

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning erläggas

särskild skatt (gasolskatt) för gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig vara, som helt eller till huvudsaklig del

består av gasformiga kolväten och som användes till drift av motor i

motorfordon.

Vad i denna förordning stadgas om gasol skall gälla även annan i första

stycket angiven skattepliktig vara.

Begreppet motorfordon har i denna förordning samma innebörd som

i vägtrafikförordningen. Bestämmelserna i förordningen äga dock ej tilllämpning

på annat motorfordon än sådant som skall upptagas och redovisas

i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i riket enligt interimslicens

eller saluvagnslicens, ej heller på motorfordon som jämlikt 2 §

första eller andra stycket förordningen om automobilskatt är frikallat från

skatteplikt enligt sistnämnda förordning.

2 §•

Kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet. Bestämmelserna i förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skola äga tilllämpning

beträffande gasolskatt.

3 §•

Skattskyldig enligt denna förordning är ägare av motorfordon, som är

inrättat för att drivas med gasol.

Skattskyldigheten inträder, när inom riket gasol påfylles bränsletank

i motorfordonet eller gasolfylld bränsletank tillföres detta.

Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller

bör vara antecknad i bilregister såsom ägare av sådant fordon och ägare

av motorfordon, som må brukas enligt interimslicens eller saluvagnslicens.

4 §•

Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad

hos kontrollstyrelsen (registrerad förbrukare) och skall för sådant ändamål

göra anmälan till styrelsen.

Om verkställ^ registrering skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.

Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan, skall

kontrollstyrelsen underrättas härom.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

3

5 §■

Skatten utgår med tjugonio öre för liter.

Skatten beräknas efter volymen av till vätska kondenserad gas vid

skattskyldighetens inträde. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt,

äger kontrollstyrelsen fastställa grunder för beräkning av volymen.

6 §.

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalenderkvartal,

varunder skattskyldighet inträtt, om ej styrelsen föreskriver annat.

Deklaration skall insändas inom en månad efter utgången av varje beskattningsperiod.

Kontrollstyrelsen äger medge, att deklaration må insändas

senare än nu sagts, dock senast tre månader efter utgången av den

beskattningsperiod deklarationen avser.

7 §•

Registrerad förbrukare må efter särskild prövning av kontrollstyrelsen

erhålla avdrag för gasol, som i ej endast ringa omfattning använts för

drift av tippnings- eller lastningsanordningar eller eljest för annat ändamål

än fordonets framförande. Avdrag må dock icke medges för tomgångskörning

eller varmkörning av motor.

8 §.

Ägare av gasoldrivet motorfordon är skyldig att anskaffa verifikationer

på sina förvärv av gasol. Verifikationerna skola bevaras under två år efter

utgången av det år de avse.

9 §•

Kungl. Maj :t må föreskriva skyldighet för ägare av gasoldrivet motorfordon

att, i den omfattning kontrollstyrelsen bestämmer och enligt styrelsens

anvisningar, låta på egen bekostnad installera särskilt mätinstrument

på fordonet för att underlätta skattekontrollen.

10 §.

Skattskyldig är pliktig att i andra avseenden än som sägs i 8 och 9 §§

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter rörande redovisning och särskilda

kontrollanordningar, som kontrollstyrelsen finner erforderliga för skattekontrollens

utövande.

11 §•

Vad i förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning och

i 10 § denna förordning stadgas med avseende på kontroll hos skattskyldig

skall, trots att skattskyldighet ej föreligger, äga motsvarande tillämpning

i fråga om

a) den som tillverkar, bearbetar, säljer, distribuerar eller eljest innehar

gasol och den som tager »ådan befattning med fordon vilket är inrättat för

gasoldrift;

b) den som idkar handel med vara, vilken användes vid framställning

eller distribution av gasol, eller med aggregat för gasoldrift av motorfordon;

samt

c) den som i större omfattning avsänder eller låter avsända gods med

gasoldrivet motorfordon eller förestår verksamhet för samordning av yrkesmässig

lastbilstrafik.

It Bihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Mr 48

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

12 §.

Den som icke behörigen iakttager vad honom åligger enligt 8 eller 9 §

eller på grund av föreskrift, som meddelats med stöd av 10 §, dxknes till

dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

13 §.

Om ansvar för den som lämnat oriktig uppgift i deklaration stadgas i

skattestrafflagen.

14 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda de föreskrifter, som fordras för tillämpning

av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964. Förordningens bestämmelser

skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på

åtgärder, som fordras för tillämpningen därefter.

2. Den som vid tiden för förordningens ikraftträdande är ägare av

motorfordon, vilket är inrättat för att drivas med gasol, skall senast den

3d augusti 1964 göra sådan anmälan som avses i 4 §.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)

om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att rubriken närmast före 4 § samt rubriken och

underrubriken närmast före 6 § ävensom 1, 4 och 5 §§ förordningen den

31 maj 1957 om allmän energiskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Allmän energiskatt skall i enlighet

med bestämmelserna i denna

förordning till staten erläggas för

a) bensin,

b) bränsle, som angives i en vid

denna förordning fogad förteckning,

och

c) elektrisk kraft.

(Föreslagen lydelse)

1 §■

Allmän energiskatt skall i enlighet

med bestämmelserna i denna

förordning till staten erläggas för

a) bensin och gasol,

b) bränsle, som angives i en vid

denna förordning fogad förteckning,

och

c) elektrisk kraft.

1 Senaste lydelse av rubriken närmast före 4 § samt rubriken och underrubriken närmast

före 6 § ävensom 1, 4 och 5 §§ se 1961: 374.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 11)64

(Nuvarande lydelse)

Om bensin

4 §•

Med bensin avses i denna förordning

samtliga i 1 § förordningen

om bensinskatt angivna skattepliktiga

varuslag. Bestämmelserna i

nämnda förordning skola, där ej annat

följer av 5 §, äga tillämpning

jämväl å allmän energiskatt å bensin.

5 §•

Energiskatten d bensin utgår, utom

i fall som avses i andra stycket,

med nio öre för liter.

För bensin, som användes för

framställning av stadsgas, skall skatten

utgöra 1,6 öre för liter. I fråga

om energiskatt å sådan bensin skall

i övrigt gälla vad i denna förordning

stadgas om andra bränslen än

bensin.

Om andra bränslen än bensin samt

om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin

6 §•

(Föreslagen lydelse)

Om bensin och gasol

4 §•

I denna förordning avses med bensin

samtliga i 1 § förordningen om

bensinskatt angivna skattepliktiga

varuslag och med gasol vara, för

vilken skatt skall erläggas enligt

förordningen om gasolskatt. Bestämmelserna

i nämnda förordningar

skola, där ej annat följer av 5 §,

äga motsvarande tillämpning jämväl

å allmän energiskatt å bensin och

gasol.

5 §•

Energiskatten utgår å bensin,

utom i fall som avses i andra stycket,

med nio öre för liter och å gasol

med sju öre för liter.

För bensin, som användes för

framställning av stadsgas, skall skatten

utgöra 1,6 öre för liter. I fråga

om energiskatt å sådan bensin skall

i övrigt gälla vad i denna förordning

stadgas om andra bränslen än

bensin och gasol.

Om andra bränslen än bensin och

gasol samt om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och gasol

6 §•

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

ni o t i o n e r, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 733 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och

II: 398 av herr Hedin in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

a) antaga det i proposition nr 97 framlagda förslaget till förordning om

gasolskatt med den ändring att 5 § erhåller följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år ti)6i

5 §•

Skatten utgår med elva öre för liter.

Skatten beräknas-----av volymen.

b) avslå förslaget till förordning angående ändring i förordningen den

31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt; samt

II) de likalydande motionerna I: 734 av herr Nyman och II: 899 av herr

Jönsson i Ingemarsgården, vari hemställts,

a) att riksdagen med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition

nr 97 måtte

1. besluta fastställa skattesatsen för gasol till 11 öre per liter,

2. avslå Kungl. Maj:ts förslag rörande införande av energiskatt på gasol;

samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 898 och II: 899.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 6—7.

Den svenska drivmedelsbeskattningen, s. 7—9.

Gasol som drivmedel för motorfordon, s. 9—12.

Gasolens tekniska egenskaper, s. 9—10.

Handeln med gasol, s. 10—11.

Användningen av gasol för motorfordon, s. 11—12.

Promemorians förslag till gasolbeskattning, s. 12—19.

Allmänna synpunkter, s. 12—13.

Beskattningen i Danmark och Norge, s. 13—14.

Valet av system för en svensk gasolbeskattning, s. 14—17.

Det föreslagna beskattningssystemet, s. 17—19.

Remissyttrandena, s. 19—26.

Departementschefen, s. 26—31.

I ärendet har till utskottet ingivits skrivelser från Svenska Bessel-Kok

aktiebolag, som även överlämnat en av professorn Bengt Lambert vid Århus

universitet i Danmark upprättad promemoria angående olika motorbränslens

inverkan på produktionen av vissa luftföroreningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A8 dr 196''i

/

Motionerna

I motionerna I: 733 och II: 898 framhålles att det är uppenbart att även

gasoldrivna motorfordon bör bidraga till vägunderhållet genom en lämpligt

avvägd beskattning. Det synes emellertid motionärerna som om starka skäl

talar för att inledningsvis gå fram med viss försiktighet för att inte sätta

stopp för en experimentverksamhet, som kan komma att visa sig i hög grad

samhällsnyttig.

1 det nutida samhället har luftföroreningar kommit att spela en allt större

roll. En viktig faktor i detta sammanhang är de avfalisprodukter som bildas

vid förbränning av bensin och andra drivmedel för motorfordon. Dessa består

av ett mycket stort antal kemiska föroreningar, av vilka en del kan

tänkas vara cancerogena. Gasol är det kemiskt renaste av använda drivmedel

och förbrännes fullständigare än andra nu använda drivmedel. De uppkomna

avfallsprodukterna blir därmed färre och mindre skadeverkande.

Enligt motionärernas mening är det angeläget att den vetenskapliga forskningen

på detta område får fortsätta och kombineras med praktiska experiment

i syfte att utröna de ekonomiska förutsättningarna för en allmännare

användning av gasol såsom motordrivmedel. Experimenten är emellertid i

sitt nuvarande stadium i hög grad kostnadskrävande. Därtill kommer att

särskild apparatur måste installeras i bilarna för att möjliggöra gasoldrift.

En hög skatt på gasol kan därför bli direkt prohibitiv.

Hittills är det blott ett litet antal bilar som försetts med aggregat för

gasoldrift. I huvudsak är det fråga om fordon avsedda för nyttotrafik, vilket

torde sammanhänga med att de relativt stora engångskostnaderna kräver

en hög körfrekvens för att vara ekonomiskt lönande. Frågan är därför

för närvarande ej av sådan statsfinansiell betydelse att man fördenskull behöver

hålla gasolbeskattningen på samma nivå som bensinbeskattningen. Motionärerna

föreslår att skatten beräknas med utgångspunkt från brännoljeskatten

till 70 procent av 31 öre eller till 22 öre per liter, vilket belopp tills

vidare bör reduceras till hälften för att stimulera till fortsatt eller ökad gasoldrift.

Övergång till »normal» skattesats kan ske när ytterligare erfarenheter

vunnits. Någon energiskatt på gasol synes för närvarande ej böra utgå.

Motionärerna i motionerna I: 73k och II: 899 anser att de omständigheter,

som i propositionen anförts för att anknyta gasolskatten till den för brännoljan

gällande skattesatsen, överväger. I fråga om beskattningens neutralitet

i förhållande till konsumentens val av drivmedel har motionärerna i princip

samma uppfattning som departementschefen. På grund av de stora kostnaderna

för installation av de nödvändiga bränsleaggregaten på fordonen synes

gasoldriften för närvarande i främsta rummet komma i fråga för större

fordon som användes i yrkesmässig eller kollektiv trafik. I dessa fall kon
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

kurrerar gasolen huvudsakligen med motorbrännoljan som drivmedel. Denna

omständighet talar sålunda för en anknytning till hrännoljeskatten. Härtill

kommer de obestridliga fördelar ur hälsovårdssynpunkt som gasolen medför.

De luftföroreningar som förorsakas av de bensin- och brännoljedrivna motorerna

har sedan länge varit ett uppmärksammat problem. Det finns all anledning

från samhällets sida att i varje fall icke försvåra tillkomsten av sådana

tekniska lösningar som skulle leda till en avsevärd minskning av dessa

luftföroreningar och därmed förenade hälsorisker. Motionärerna hänvisar

till ett remissyttrande som avgivits av Svenska lokaltrafikföreningen, som

framhåller:

Det torde vara ostridigt att gasolmotorn har en mycket tyst gång och dess

avgaser är osynliga och innehåller ej luktande eller slemhinneretande beståndsdelar

ehuru de ej är fria från giftiga ämnen. Med hänsyn till att man

i avgasfrågan har att räkna med huvudsakligen psykologiska reaktioner

från allmänheten och med tanke på de alltmer ökade kraven på minskat

trafikbuller kan gasoldrift av bussar i större städer bli aktuell. Utomlands

förekommer sådan bussdrift i USA och även i Belgien och Holland.

Föreningen anser det vara ett samhällsintresse att gasoldrift i större skala

med bussar inte hindras av hög beskattning. I Sverige skulle bussdrift med

gasol av ekonomiska skäl bli helt omöjlig, om den av utredningen föreslagna

skattesatsen per liter blev generell, framhåller föreningen.

Som tidigare påpekats befinner sig användningen av gasol såsom drivmedel

för motorfordon ännu på experimentstadiet i vårt land. Eu alltför hård

beskattning kan härvidlag betyda allvarliga svårigheter och förhindra eu

drivmedelsanvändning som från sanitära synpunkter skulle innebära en

samhällsekonomisk vinst.

På här anförda skäl anser motionärerna att beskattningen av gasol bör

anknytas till den för brännolja gällande. För flertalet förbrukare, vilka inköper

oljan i beskattat skick, utgår hrännoljeskatten enligt gällande bestämmelser

med 31 öre per liter. Energiskatten utgör för brännoljan 2,5 öre per

liter. Med tillämpning av de i propositionen angivna beräkningsgrunderna

skulle gasolskatten bestämmas till 22 öre per liter och energiskatten på gasol

till 1,5 öre per liter. Med hänsyn till den ringa förbrukningen av gasol

och då riksdagen inom eu nära framtid torde få ta ställning till energibeskattningens

fortbestånd inom ramen för eu allmän indirekt beskattning,

anser motionärerna att frågan om energiskatt på gasol bör anstå. För att

inte allvarligt försvåra den försöksverksamhet som pågår beträffande gasolens

användning som drivmedel bör skattesatsen icke sättas alltför hög.

Med hänsyn härtill föreslås att skatten bestämmes till 11 öre per liter att

gälla tills vidare. Skattesatsens höjd får tas upp till omprövning, sedan ytterligare

praktiska erfarenheter vunnits.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

9

Utskottet

De i förevarande proposition framlagda författningsförslagen innebär

att vissa gasformiga drivmedel för motorfordon — som sammanföres under

benämningen gasol — beskattas med utgångspunkt från gällande bensinbeskattning.

Tekniskt sett innebär förslagen att beskattningen utformas

efter vad som gäller för registrerade förbrukare av brännolja, d. v. s. att

skatten icke erlägges vid inköpet av drivmedlet utan efter den deklarerade

förbrukningen.

Av remissyttrandena över den till grund för propositionen liggande promemorian

framgår att samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om

skatteplikt för gasol, då denna vara användes som drivmedel för motorfordon.

Det är enligt utskottets mening självfallet att varje motorfordonsbränsle

måste bära sin proportionella andel av vägkostnaderna. Till den del beskattningen

av sådana bränslen inte är destinerad till vägväsendet bör den

vara neutral, enär eljest konkurrensförhållandena på drivmedelsmarknaden

kan snedvridas. Att förslag till beskattning av gasol, som användes för

drift av motorfordon, nu framlagts, finner utskottet således väl motiverat,

och utskottet vill i detta sammanhang understryka angelägenheten av att

vägtrafikbeskattningen snabbt anpassas efter den tekniska utvecklingen

av motordriften och till nya energikällor för sådan drift.

I fråga om valet av beskattningssystem finner utskottet — i avvaktan på

den översyn av vägtrafikbeskattningen som departementschefen aviserar i

propositionen — att den föreslagna utformningen, som anknyter till eljest

gällande system för drivmedelsbeskattning är att föredraga framför de

redovisade alternativen. Vad gäller skattesatsen för gasol uttalas i propositionen

att en tillämpning av principen om en i förhållande till förbrukarens

val av motorbränsle neutral beskattning leder till att gasol bör

beskattas efter samma grunder som bensin. Vissa skäl redovisas dock

för att beskatta gasolen efter den lägre skattesats som gäller för brännolja.

Härför åberopas framför allt gasolens företräden från hälsosynpunkt

på grund av att den ger renare avgaser än andra drivmedel.

Utskottet delar uppfattningen om beskattningens neutralitet men vill

samtidigt framhålla vikten av att de alltmer framträdande problemen på

grund av luftföroreningar såvitt möjligt beaktas inom ramen för nämnda

princip. Det är enligt utskottets mening även angeläget att spörsmålet om

avgasernas betydelse för luftföroreningarna blir föremål för särskild uppmärksamhet.

Olägenheter av avgaser från motorfordon är i första hand ett storstadsproblem,

som tydligast framträder för allmänheten vid tät trafik, då särskilt

avgaserna från dieseldrivna bussar kan synbart bidraga till luftför
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 18 år 196b

oreningarna. Av Svenska lokaltrafikföreningens remissyttrande framgår att

bussdrift med gasol av ekonomiska skäl skulle bli omöjlig, om den i propositionen

föreslagna skattesatsen blir generell. Föreningen framhåller att

sådan bussdrift förekommer i USA och även i Belgien och Holland. Frågan

om bussdrift med gasol har på sistone även aktualiserats i Sverige från

kommunalt håll. En övergång från dieseldrift till gasoldrift i fråga om

bussar synes utskottet därför motivera att gasolskatten i sådant fall fastställes

med utgångspunkt från skattesatsen för brännolja. Härigenom erhåller

gasolen inte någon skattemässig förmånsställning, men man skulle

genom en dylik åtgärd bibehålla vissa möjligheter till utveckling av gasoldriften

och samtidigt bidraga till en förbättrad lufthygien.

Enligt vägtrafikförordningen förstås med buss en bil, som är byggd för

befordran av flera än åtta personer utöver föraren. Med hänsyn till att

gasol bör beskattas i överensstämmelse med brännolja endast i fråga om

sådana bussar som nu är inrättade för dieseldrift och inte när det gäller

småhussar, som till sitt användningsområde närmast är att jämställa med

person- eller skåpbilar och som huvudsakligen drivs med bensin, förordas

att en lägre skattesats får gälla endast om bussens tjänstevikt överstiger

3 000 kilogram.

På grund av att gasolens kalorivärde i stort sett kan beräknas utgöra 70

procent av brännoljans bör gasolskatten för sålunda avsedd buss fastställas

till 22 öre per liter, motsvarande 70 procent av brännoljeskatten på

31 öre per liter. Energiskatt utgår på brännolja med 2,5 öre per liter, och

följaktligen bör energiskatten på gasol, som användes för buss, fastställas

till 2 öre per liter. Sammanlagt skulle skatten på gasol för buss med en

tjänstevikt överstigande 3 000 kilogram enligt utskottets förslag således

komma att utgå med 24 öre per liter, medan skatten i övrigt skulle utgå

med 36 öre per liter.

Vad ovan anförts i fråga om övergång från dieseldrift till gasoldrift för

bussar är självfallet även tillämpligt för det fall dieseldrivna lastbilar övergår

till gasoldrift. Denna fråga synes emellertid komma att sakna praktisk

betydelse inom överskådlig tid på grund av att den tunga lastbilstrafiken

för en sådan övergång är beroende av ett välutvecklat nät av påfyllningsstationer

för gasol. Erfarenheterna från andra länder visar också

att gasolen i första hand kommit till användning för stads- och lokaltrafik.

Med hänsyn till angivna omständigheter och enär det torde vara avsevärt

svårare att dra en godtagbar gräns mellan bensin- och dieseldrift för lastbilar

än för bussar finner utskottet ej anledning att i nuvarande läge förorda

att den föreslagna nedsättningen av gasolskatten för bussar även blir

tillämplig på lastbilstrafiken.

I fråga om nyttotrafiken i övrigt gäller att den huvudsakligen är bensindriven

och att skattesatsen följaktligen bör fastställas i enlighet med propositionens

förslag. En nedsättning av skattesatsen skulle därvidlag inne
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

11

hära ett avsteg från gällande principer för fördelning av vägkostnaderna

på de olika drivmedlen och premiera gasolen på bensinens bekostnad.

I motionerna 1: 733 och II: 898 samt I: 734 och II: 899 hemställes att skattesatsen

för gasol fastställes till 11 öre per liter samt att energiskatt inte

skall utgå för gasol. Som skäl för sitt yrkande åberopar samtliga motionärer

gasolens fördelar framför andra drivmedel genom dess renare avgaser

ävensom att den i propositionen föreslagna skattesatsen skulle omöjliggöra

en utveckling av gasoldriften. I de sistnämnda två motionerna åberopas

särskilt Svenska lokaltrafikföreningens tidigare nämnda remissyttrande.

Som utskottet framhållit i det föregående bör enligt dess mening beskattningen

inte särskilt gynna vissa motorbränslen. Ett genomförande av motionärernas

förslag skulle sannolikt animera till en ökad användning av

gasol och därigenom successivt leda till minskade skatteinkomster för vägväsendet.

En sådan utveckling måste förr eller senare påkalla höjning av

gasolskatten, och de fordonsägare som till följd av den sålunda yrkade

skattelättnaden skulle stimuleras att gå över till gasoldrift torde i samband

med en dylik skattehöjning ha anledning att anse sig vilseledda av

statsmakterna. Utskottet finner alltså inte skäl frånträda sin tidigare uttalade

uppfattning att gasolen bör bära sin andel av vägkostnaderna och

att någon nedsättning av gasolbeskattningen, utöver vad ovan föreslagits

beträffande bussar, inte bör komma i fråga. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna I: 733 och II: 898 samt I: 734 och II: 899.

Utöver vad ovan anförts har utskottet inte något att erinra mot departementschefens

förslag och uttalanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att propositionen

nr 97 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas, måtte

med avslag å de likalydande motionerna I: 733 av herr

Ferdinand Nilsson m. fl. och 11:898 av herr Hedin in. fl.

samt de likalydande motionerna I: 734 av herr Nyman och

II: 899 av herr Jönsson i Ingemarsgården antaga vid propositionen

fogat förslag till

1) förordning om gasolskatt med den ändringen att 5 §

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-

(Kungl. Maj:ts förslag)

Skatten utgår med tjugonio öre för

(Utskottets förslag)

liter.

Skatten utgår med tjugonio öre för

liter. I fråga om buss, vars tjänsteuikt

överstiger tretusen kilogram,

skall skatten dock utgöra allenast

tjugotvå öre för liter.

Skatten beräknas

— av volymen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1964

2) förordning angående ändring i förordningen den 31

maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt med den ändringen

att 5 § erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknande lydelse:

(Kangl. Maj. ts förslag)

5 §•

Energiskatten utgår å bensin, utom

i fall som avses i andra stycket,

med nio öre för liter och å gasol med

sju öre för liter.

För bensin--— —- ----

(Utskottets förslag)

5 §•

Energiskatten utgår å bensin, utom

i fall som avses i andra stycket,

med nio öre för liter och å gasol med

sju öre för liter. I fråga om buss,

vars tjänstevikt överstiger tretusen

kilogram, skall skatten å gasol dock

utgöra allenast två öre för liter.

—- — --— och gasol.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:733 av herr Ferdinand

Nilsson m. fl. och II: 898 av herr Hedin m. fl., samt

2) de likalydande motionerna I: 734 av herr Nyman och

II: 899 av herr Jönsson i Ingemarsgården,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark*, herrar Yngve Nilsson, Elofsson*, Wärnberg*, Lundström,

Billman*, Paul Jansson och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Vigelsbo,

Engkvist*, Christenson i Malmö, Andersson i Essvik, Darlin, Kristenson i

Göteborg*, Carlsson i Västerås och Broberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Christenson i Malmö.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:267 Skrivelse till Konungen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 196fy/65. a1 i texten