Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra en smidigare och effektivare finanspolitik». Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda yrkandena, får utskott

1964-05-20 · 38 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:55, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra en smidigare och effektivare finanspolitik». Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda yrkandena, får utskott

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

1

Nr 55

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1964/65, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1964/65 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1964 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1964: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster för budgetåret 1964/65 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets

skrivelse den 14 december 1963 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I en den 23 april 1964 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 in. in. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå

i preliminär skatt för budgetåret 1964/65 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen

nr 15 0 väckta motionen II: 1015 av herr Nordgren, vari

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt

a) för andra kalenderhalvåret 1964 med 100 procent av grundbeloppet

och

b) för första kalenderhalvåret 1965 med 95 procent av grundbeloppet».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

1 liihang till riksdagens protokoll 19tih. 7 samt. Nr S5

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i

I) de likalydande motionerna I: 550 av herr Bengtson m. fl. och II: 687

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta

1) att med verkan från den 1 april 1964 höja skatten på cigarretter med

två öre per styck;

2) att med verkan från den 1 april 1964 höja skatten på renat brännvin

med två kronor per helbutelj samt på starksprit i övrigt ävensom på

vin i procentuellt motsvarande grad enligt grunder som nu gäller, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsbestämmelser;

II) de likalydande motionerna I: 561 av herr Lundström m. fl. och 11:696

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

a) att riksdagen måtte besluta höjning av beskattningen på cigarretter

på i motionen II: 694 angivet sätt att träda i kraft vid den tidpunkt riksdagen

bestämmer, samt

b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext;

ävensom

III) de likalydande motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr

Börjesson i Falköping, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en till den ekonomiska

konjunkturen smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra

en smidigare och effektivare finanspolitik».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:569, 11:687 (jfr 11:686), 11:696 (jfr II:

694) och II: 1015.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1964/65 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . 9 050 000 000

Kupongskatt .......................... 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ..................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... 3 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 5

Arvsskatt och gåvoskatt ................ 140 000 000

Lotterivinstskatt ....................... 89 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. 160 000 000 9 461 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 550 000 000

Trafikomläggningsskatt ................ 105 000 000

Bensin- och brännoljeskatt .............. 1 265 000 000 1 920 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 900 000 000

Allmän varuskatt ...................... 3 300 000 000

Särskilda varuskatter .................. 415 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ........ 280 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 20 000 000

Tobaksskatt ........................... 1 050 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 44 000 000

Skatt å sprit .......................... 1 450 000 000

Skatt å vin ............................ 140 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker .......... 200 000 000

Energiskatt ............................ 710 000 000 8 529 000 000

Postverket (överskott) .................................... 7 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen

lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster

som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt

berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning

framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning

för budgetåret 1964/65 har ämbetsverket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren

1965/66—1967/68. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen

av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekono
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

miska utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen

är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Ämbetsverket fortsätter:

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med ca 125 miljoner kronor per år. Vid

ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget

vid 1966—1968 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,

förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå

till de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående

uppskattade beloppet vid 1964 och 1965 års taxeringar medtagits

(miljoner kronor).

Taxeringsår

1964 1965 1966 1967 1968

8 470 8 950 9 320 9 840 10 370

+ 480 + 370 + 520 + 530

Därefter framhåller riksrevisionsverket följande.

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln

under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen

i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar

vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av

skatteunderlaget under budgetåren 1965/66—1967/68 med 4 procent skulle

innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 9 500 miljoner kronor

under budgetåret 1965/66. Budgetåret 1966/67 skulle de kassamässiga intäkterna

på titeln uppgå till 10 200 miljoner kronor och under budgetåret 1967/

68 till 10 700 miljoner kronor.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med

den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän

varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar

och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande

utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av

förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över

intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre

preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när

det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller

under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för

flertalet kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret

1962/63 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1963/64

och 1964/65 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren

1965/66—1967/68 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. sammanställts (miljoner kronor).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i 5

Övrig skatt å inkomst,

förmögenhet och ro-

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

relse..............

379

411

411

423

435

447

Automobilskattemedel

1 587

1 810

1 920

2 030

2 140

2 115

Tullar och acciser ....

Uppbörd i statens verk-

7 546

8 224

8 529

8 865

9 200

9 485

samhet............

286

300

484

630

600

550

Diverse inkomster ....

Statens affärsverksfon-

335

414

409

418

427

436

der ..............

402

417

483

543

593

643

Övriga kapitalfonder ..

687

724

757

775

798

821

Summa

11 222

12 300

12 993

13 684

14 193

14 497

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom

allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna

kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska

utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten

och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt

bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen

för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av

motsvarande inkomster under budgetåren 1963/64 och 1964/65. I den mån

denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna

för budgetåren 1965/66—1967/68 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under

budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.

De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.

Ä andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden

ske av tidigare avsatta medel. Utifrån riksrevisionsverkets

förslag och med beaktande jämväl av föreslagen ändring av reglerna

för inkomstbeskattningen innebärande att rätten till avdrag för folkpensionsavgiften

slopas, kan dessa avsättningar och återföringar beräknas

resultera i en nettoåterföring av ca 350 milj. kr.

I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare denna dag föreslå

viss ändring av reglerna för inkomstbeskattningen med innebörd att

rätten till avdrag för folkpensionsavgiften slopas fr. o. in. den 1 juli 1964.

Detta kan beräknas medföra en ökning på inkomstskattetiteln med ca 350

milj. kr. 1964/65. Som tidigare anförts avser jag vidare föreslå att särskilt

investeringsavdrag vid den statliga taxeringen må medgivas för industrins

investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Detta kan beräknas

medföra ett skattebortfall av ca 100 milj. kr. Med anledning härav förorti

Dihang till riksdagens protokoll 196b. 7 samt. Nr 55

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b

dar jag, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppföres med

9 050 milj. kr.

Senare under vårriksdagen kommer förslag om vissa ändringar av gällande

lösen- och stämpelförordningar att lämnas till riksdagen. I avvaktan

på ställningstagande härtill föreslår jag, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket förordat

belopp, 160 milj. kr.

Skogsvårdsavgiften har av 1963 års riksdag fastställts att för 1963 utgå

efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av

skogsvård sstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar

jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal,

1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna

av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.

Som jag tidigare anfört avser jag att senare framlägga förslag om viss

ändring av energibeskattningen, innebärande att el-kraften vid vissa produktionsprocesser

ur skattesynpunkt jämställs med andra energikällor. I

avvaktan på den slutliga utformningen av detta förslag förordar jag att titeln

energiskatt preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket föreslaget

belopp, 710 milj. kr.

I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna

förordar jag följande. Beträffande titeln inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten bör det såsom chefen för försvarsdepartementet

senare denna dag föreslår vara möjligt att åstadkomma viss ökning av

volymen av utlandsbeställningar. Jag förordar att inkomsterna på titeln

uppföres med 9 550 000 kr. Då beslut om höjda lotsavgifter fr. o. in. den 1

januari 1964 meddelats av Kungl. Maj:t på grundval av sjöfartsstyrelsens

förslag beräknar jag inkomsterna under titeln lotspenningar till 14 300 000

kr. för 1963/64 och 15 600 000 kr. för 1964/65. I anslutning till det förslag

om viss ändring i grunderna för lantmäteritaxan, som chefen för jordbruksdepartementet

senare denna dag framlägger, torde med avvikelse från

riksrevisionsverkets förslag inkomsttiteln inkomster vid lantmäteriväsendet

för nästa budgetår böra uppföras med 21,2 milj. kr. I likhet med riksrevisionsverket

förordar jag att en ny titel benämnd Bidrag till kostnader

för polisväsendet m. in. upptages i riksstatsförslaget. Jag beräknar inkomsterna

under denna titel till 154 milj. kr. för 1964/65. Jag ansluter mig vidare

till riksrevisionsverkets förslag om uppförande av en ny inkomsttitel

benämnd Personalsjukpenningar m. m. samt att denna titel uppföres med

25 milj. kr. för 1964/65.

I fråga om inkomsterna under statens affärsverksfonder förordar jag i

likhet med riksrevisionsverket att i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages

en inkomsttitel för statens järnvägar och att denna titel uppföres med

ett formellt belopp av 1 milj. kr.

I fråga om beräkningen av övriga inkomsttitlar i riksstatsförslaget föranleder

riksrevisionsverkets förslag inte något uttalande från min sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 19Gb

7

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 1 april 1964 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomstei

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1964/65. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande

de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört

följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes

de behållna inkomsterna på titeln med 9 050 miljoner kronor, vilket var

250 miljoner kronor mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Slopandet

av avdragsrätten för folkpensionsavgiften beräknades därvid ge sammanlagt

350 miljoner kronor medan inkomsterna förutsattes minska med 100

miljoner kronor till följd av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har

riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av

titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid

riksrevisionsverkets beräkningar i december 1963 medtagits som jämförelse

(miljoner kronor):

1963/64

1964/65

december-

ny beräk-

december-

ny beräkn

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnads-

18 710

betalningar..................

17 130

17 240

18 310

940

930

910

930

Socialförsäkringsavgifter från di- rektdebiterade arbetsgivare ....

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

610

630

620

640

400

400

restantier m. m...............

400

400

Summa inkomster

19 080

19 200

20 240

20 680

Utgifter

Kommunalskattemedel..........

7 550

7 550

8 310

8 330

Överskjutande skatt............

1 490

1 490

1 300

1 300

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

Övriga restitutioner............

50

50

50

50

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare ....

610

630

620

640

Förskott till allmänna försäkrings-

kassorna m. m...............

930

920

970

950

Utbetalningar till allmänna pen-

sionsfonden .............

170

170

210

200

Omföringar ............

30

30

30

30

Summa utgifter

10 830

10 840

11 490

11 500

Inkomster utöver utgifter ......

8 250

8 360

8 750

9 180

Beträiiande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets

decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan de nu företagna beräkningarna och decemberberäkningen

i fråga om preliminärskatten hänför sig för innevarande

budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med

100 miljoner kronor som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen.

I övrigt har de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och

fördelning i november 1963 och januari 1964 samt tillgängliga sammanfattande

uppgifter om uppbörden i mars 1964 endast givit anledning till

obetydliga justeringar.

För budgetåret 1964/65 har i jämförelse med decemberberäkningen för

preliminär A-skatt räknats med dels inverkan av slopandet av avdragsrätten

för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning av ca 70 miljoner

kronor per termin från och med uppbördsterminen i september 1964, och

dels dessutom med någon ytterligare uppgång med hänsyn till vad som nu

är känt om uppbörden i mars 1964. Den preliminära B-skatten och fyllnadsbetalningarna

bär upptagits med samma belopp som i decemberberäkningen.

Den nedgång i fyllnadsbetalningarna om 100 miljoner kronor som enligt

vad som uttalades i proposition 1964:40 kunde väntas på grund av den

nytillkomna avdragsrätten för vissa maskininvesteringar har antagits komma

att uppvägas av att bolagens utrymme för fyllnadsbetalningar ökat i

ungefär samma utsträckning genom den nu antagna högre nivån för bolagsinkomsterna.

För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i

skrivelse från riksförsäkringsverket den 14 mars 1964 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna

bör verkställas under budgetåren 1963/64 och 1964/65 framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (miljoner kronor):

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

1963/64 1964/65

december- ny beräk- december- ny beräk
-

beräknlng ning beräkning ning

Avsättning .................... 900 950 750 900

Återf öring .................... 1100 1100 1175 1 200

Nettoåterföring ................ 200 150 425 300

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger och som vad gäller beräkningen av löneutvecklingen särskilt

accentueras av det ovissa avtalsläget, uppskattar riksrevisionsverket

de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

för budgetåret 1963/64 till 8 400 miljoner kronor och föreslår att titeln i

riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 9 200 miljoner kronor, vilket

är 150 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 140 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11

mars 1964 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres

med 130 miljoner kronor i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår, att

titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 140

miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 89

miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som

beräknar inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor för innevarande

budgetår, förordar att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres med 92

miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna

titel uppfördes i statsverkspropositionen med 160 miljoner kronor. I sin

förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen under hänvisning till

beräkningen av inkomstutfallet för innevarande budgetår, att inkomsterna

på titeln uppföres med 145 miljoner kronor. Vid denna uppskattning har

styrelsen icke tagit hänsyn till den inverkan det i propositionen 1964: 75

framlagda förslaget till stämpelskatteförordning in. m. med däri föreslagna

ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter kan få på inkomstutfallet.

Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall till

nyssnämnda proposition, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m. i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 160 miljoner

kronor.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 550

miljoner kronor. Enligt från överstålhållarämbetet och länsstyrelserna in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b

hämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie

uppbörds stämman i februari—mars 1964 till 488,7 miljoner kronor, vilket

är 38,4 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom

bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i

kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 39 miljoner

kronor hänförligt till budgetåret 1963/64 beräknas inflyta först under budgetåret

1964/65. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser

drygt 30 miljoner kronor avseende debiteringen i februari-mars

1963 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda

uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 515

miljoner kronor för budgetåret 1963/64 eller samma belopp som i decemberberäkningen.

Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1963 antalet registrerade personbilar till

ca 1 554 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 127 000, vilket var

ca 130 000 respektive ca 3 000 fler än vid utgången av år 1962. Beträffande

beräkningen för nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna

utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek

som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln

fordonsskatt i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är

samma belopp som uppfördes i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 105 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

inhämtade uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 89,38 miljoner

kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar

titeln till 88 miljoner kronor, förordar att titeln trafikomläggningsskatt i

riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 95 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 1 265 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter

förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65

uppföres med oförändrat 1 265 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 909 miljoner

kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 har generaltullstyrelsen

uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 020 miljoner

kronor för budgetåret 1964/65. Styrelsens uppskattning har företagits

på basis av importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964

och under förutsättning av att inga större förändringar kommer att inträffa

med avseende på importens sammansättning. Generaltullstyrelsen har vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 11

beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 procent för varor av

EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1963, dels den ytterligare

tullsänkning om likaledes 10 procent, som är avsedd att genomföras den

31 december 1964. Då värdet av importen från EFTA-området, inklusive

Finland, utgör omkring 30 procent av det totala importvärdet, har generaltullstyrelsen

beräknat, att varje reducering om 10 procent av tullen för

EFTA-varor för närvarande medför ett inkomstbortfall av ca 30 miljoner

kronor för helt budgetår. För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av

100 miljoner kronor, varigenom nettouppbörden av tullmedel under budgetåret

1964/65 skulle utgöra 920 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 930 miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret

1964/65 uppföres med 950 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 3 300 miljoner kronor. För innevarandet budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 110 miljoner kronor

eller ungefär samma belopp som räknades med i decemberberäkningen. Med

hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska

utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräknig,

förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten

för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 3 300 miljoner kronor.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 415 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket

inkomsterna på ifrågavarande titel till 415 miljoner kronor, vilket

är 15 miljoner kronor mer än vid december beräkningen. Riksrevisionsverket

förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret

1964/65 uppföres med 430 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 280 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 280 miljoner kronor, vilket

är 20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket

förordar att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres

med 300 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 050 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

komsterna på titeln till 1 040 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,

att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med

1 040 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 450

miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning uppskattat

inkomsterna på titeln till 1 475 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens

beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt å sprit i

riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 1 475 miljoner kronor, vilket

är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 140 miljoner

kronor. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens

förnyade beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres

med oförändrat 140 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes i

statsverkspropositionen med 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin

förnyade beräkning angivit inkomsterna till 210 miljoner kronor. Riksrevisionsverket

förordar i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning, att titeln

skatt å malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres

med 210 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 710 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna

för nästkommande budgetår till samma belopp som för decemberberäkningen

men framhållit, att i händelse av riksdagens bifall till proposition

1964: 60 inkomsten av energiskatt skulle komma att minska med 13

miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall

till nyssnämnda proposition, att titeln energiskatt i riksstaten för hudgetåret

1964/65 uppföres med 700 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 7 miljoner

kronor. I förnyad beräkning den 19 mars 1964 har generalpoststyrelsen

angivit överskottet under nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor.

1 jämförelse med beräkningen i december har styrelsen härvid uppräknat

inkomsterna, främst avseende frankoteckensuppbörd och inkomster för befordran

av tjänsteförsändelser, med 10 miljoner kronor och driftkostnaderna

med 6 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har vid beräkningen av

portoinkomsterna utgått från de porton som för närvarande gäller för olika

försändelseslag och vid beräkningen av driftkostnaderna från nuvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196t 13

lönenivå. Generalpoststyrelsen har i skrivelsen nämnt att en procents ökning

av lönerna från och med den 1 januari eller den 1 juli 1964 väntas minska

driftresultatet för budgetåret 1964/65 med ca 4,1 miljoner kronor. En förnyad

lönehöjning från och med den 1 januari 1965 försämrar driftresultatet

med ytterligare 1,9 miljon kronor per lönehöjningsprocent.

Riksrevisionsverket föreslår, att titeln postverket vid oförändrad lönenivå

beräknas till 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Ämbetsverkets ändringsförslag innehåller därjämte bl. a., att inkomsttiteln

för dels regleringsavgift och accis å fett varor m. m., dels rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag upptagits den förra till 5 miljoner

kronor mot 20 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen samt den

senare till 45 miljoner kronor mot 44 miljoner kronor enligt nämnda projmsition.

Beträffande de affärsdrivande verken erinrar riksrevisionsverket om att

de beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av utgifter,

som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

Sedan uppgörelse träffats mellan parterna på arbetsmarknaden, har

riksrevisionsverket i skrivelse den 15 april 1964 gjort bl. a. följande tilllägg

till den förnyade beräkningen.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna

inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår

som nu företagits sammanfattas nedan (miljoner kronor):

1963/64 1964/65

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...... 17 240 19 200

Kvarstående skatt............................ 930 930

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare

.................................. 630 640

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. in. 400_400

Summa inkomster 19 200 21 170

Utgifter

Kommunalskattemedel ........................ 7 550 8 330

Överskjutande skatt .......................... 1 490 1 300

Övriga restitutioner............................ 50 50

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare

.................................. 630 640

Förskott till allmänna försäkringskassorna m. m..... 920 950

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden........ 170 200

Omföringar .................... 30_30

Summa utgifter 10 840 11 500

Inkomster utöver utgilter...................... 8 360 9 670

2+ nihanq till riksdagens protokoll IOCIi. 7 stnnl. Xr Sfi

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

Den antagna större ökningen av lönesumman under 1964 har förutsatts

komma att föranleda en ökad uppbörd av preliminär A-skatt först

under uppbördsterminen i juli 1964. För uppbörden av preliminär B-skatt

har icke antagits någon ändring under uppbördsåret 1964—65 jämfört med

beräkningen den 1 april. De angivna beloppen för innevarande budgetår är

även för andra poster desamma som i den tidigare beräkningen. För budgetåret

1964/65 har räknats med ca 500 miljoner kronor större preliminärskatteuppbörd,

främst av preliminär A-skatt, än i tidigare beräkning, övriga

inkomst- och utgiftsposter har upptagits med samma belopp som i beräkningen

den 1 april.

De avsättningar till och återföringar från kommunalskattemedelsfonden,

som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande

sammanställning (miljoner kronor):

1963/64 1964/65

Avsättning .................................... 950 1 100

Aterf öring...................................... 1 100 1 200

Nettoåterföring ................................ 150 100

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligger beräknar riksrevisionsverket för innevarande budgetår

titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 8 400 miljoner kronor

eller samma belopp som tidigare och föreslår att titeln i riksstaten för

budgetåret 1964/65 uppföres med 9 700 miljoner kronor, vilket är 500

miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och 650 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande

budgetår till oförändrat 3 110 miljoner kronor och föreslår, att titeln

i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 400 miljoner kronor

vilket är 100 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och i statsverkspropositionen.

Postverket. I riksrevisionsverkets utfallsberäkning den 2 april 1964 beräknades

postverkets inlevererade överskott under innevarande budgetår

till 1 miljon kronor och i den förnyade inkomstberäkningen upptogs överskottet

för budgetåret 1964/65 till 11 miljoner kronor. Enligt underhand

inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen kan nu för innevarande

budgetår ett gynnsammare utfall förutses, varigenom det inlevererade överskottet

skulle komma att uppgå till 9 miljoner kronor. För nästkommande

budgetår beräknas föreslagna portohöjningar komma att medföra en inkomstökning

om 68 miljoner kronor och ökade löner en utgiftsökning om

34 miljoner kronor jämfört med tidigare kalkyl. Det inlevererbara överskottet

skulle således för nästkommande budgetår uppgå till 45 miljoner

kronor.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln postverket till 9 mil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år t96i

joner kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1964/65 uppföres med 45 miljoner kronor, vilket är 34

miljoner kronor mer än i den förnyade beräkningen och 38 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

1 denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen

bl. a. följande.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades

i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag

i det följande kommer att ange.

Under förutsättning av bifall till prop. 1964: 75 förordar jag, att titeln

omsättnings- och expeditionsstämplar uppföres med 160 milj. kr.

Titeln energiskatt uppfördes i statsverkspropositionen med 710 milj. kr.

i avvaktan på proposition med förslag till viss ändring av energibeskattningen.

Förslag har sedermera framlagts i prop. 1964: 60. Under förutsättning

av riksdagens bifall till förslaget beräknar jag, i likhet med riksrevisionsverket,

inkomsterna under titeln energiskatt till 700 milj. kr. för

1964/65.

Chefen för inrikesdepartementet avser att senare framlägga förslag till

nya föreskrifter angående exekutionsavgifter. De nya bestämmelserna, som

det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda i administrativ ordning,

torde medföra en inkomst för statsverket budgetåret 1964/65 på 800 000 kr.

Jag förordar att en ny inkomsttitel benämnd exekutionsavgifter uppföres

under rubriken uppbörd i statens verksamhet och att denna titel uppföres

med 800 000 kr. för 1964/65.

I anslutning till i prop. 1964: 119 föreslaget inköp av FN-obligationer föreslår

jag att titeln övriga diverse inkomster uppräknas med 45 milj. kr. och

uppföres med 110 milj. kr. i riksstaten för 1964/65.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket beräknats

med hänsyn till överenskommelsen om lönehöjningar för de statsanställda

1964 och 1965. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare

denna dag, efter förslag av generalpoststyrelsen, förordat vissa justeringar

av gällande posttaxor. I likhet med riksrevisionsverket beräknar jag

inkomsttiteln postverket till 9 milj. kr. för 1963/64 och, under förutsättning

av bifall till förslaget om höjning av posttaxorna, till 45 milj. kr. 1964/65.

Inkomsttiteln televerket beräknar jag i avvaktan på ställningstagande till

förslag om ökade rörelsemcdel för televerket i likhet med riksrevisionsverket

till 140 milj. kr.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare

avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring

av 100 milj. kr.

Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen

följande.

En sammanfattande bild av utvecklingen av totalbudgetens huvudkomponenter

1962/63—1964/65 lämnas i följande tabell. Tabellen visar, att totalbudgetens

saldo beräknas förskjutas i negativ riktning med ca 800 milj.

kr. från föregående till innevarande budgetår samt att denna försvagning

kan väntas fortsätta — om än i avsaktande tempo — nästa budgetår. Totalbudgeten

beräknas sålunda under innevarande budgetår uppvisa ett underskott

av inemot 500 milj. kr. och under nästa budgetår av ca 850 milj. kr.

Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär

de nya kalkylerna praktiskt taget oförändrat total saldo under innevarande

och nästa budgetår. Den karakteristik av budgetutvecklingen som

gavs i statsverkspropositionen är sålunda fortfarande giltig — en omsvängning

från överskott till underskott under innevarande budgetår och en fortsatt

försvagning nästa budgetår.

Totalbudgeten 1962/63- 1964/65

Milj. kr.

1963/64

1964/65

Förändring från

Utfall

Stv-

Ny

Stv-

Ny

Utfall

Ny ber.

1962/63

prop.

1964

ber.

prop.

1964

ber.

1962/63

till ny ber.

1963/64

1963/64

till ny ber.

1964/65

Driftbudgetens inkomster ....

19 869

20 601

20 704

22 051

22 961

+ 835

+ 2 257

Driftbudgetens utgifter (inkl.

reservationsmedelsföränd-

ringar) ..................

18 717

19 870

19 973

21 970

22 682

+ 1 256

+ 2 709

Överskott ( + ), underskott ( — )

på driftbudgeten ...:......

Medelsbehov på kapitalbudge-

4- 1 152

4- 731

~ 731

si

+ 278

- 421

- 453

ten.......................

ökad (—), minskad (+) dis-

813

1 233

1 100

982

1 125

+ 287

+ 25

position av rörliga krediter

12

-

- 100

—

—

- 88

+ 100

Totalbudgetens säldo........

+ 327

- 502

- 469

- 901

- 847

796

- 378

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutvecklingen

under innevarande och nästa budgetår. Jag uppehåller mig därvid först

vid statsinkomsternas utveckling för att sedan lämna en redogörelse för ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i

gifternas förändring och i ett sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen.

En mera ingående beskrivning av såväl inkomsternas som utgifternas

utveckling lämnas därjämte i senare avsnitt.

Inkomstutvecklingen. Driftbudgetens totala inkomster beräknas nu, som

framgår av särskild tabell, till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj.

kr. för 1964/65 innebärande ökningar med resp. 835 milj. kr. och 2 257

milj. kr. från närmast föregående budgetår.

Den nya beräkningen avviker i fråga om 1964/65 rätt väsentligt från statsverkspropositionens

beräkning, medan för 1963/64 någon större förändring

inte inträffar. Den i statsverkspropositionen lämnade allmänna karakteristiken

av inkomstutvecklingen — en låg ökning innevarande budgetår som

efterföljs av en väsentligt större ökning nästa budgetår —- är således fortfarande

giltig, även om ökningstakten nästa budgetår blir avsevärt högre

än tidigare beräknat. Avgörande för den något förändrade utvecklingsbilden

är att statsverkspropositionen schablonantagande om skatteunderlagets ökning

under 1964 och 1965 nu kunnat ersättas med mera realistiska, om än

fortfarande osäkra uppskattningar.

Beräkningen av statsinkomsterna i statsverkspropositionen grundades på

ett antagande om en ökning av lönesumman från 1963 till 1964 med 5 procent

och från 1964 till 1965 med 4 procent. Fysiska personers inkomster av

andra förvärvskällor än tjänst beräknades efter samma ökningstal. För aktiebolagens

taxerade inkomster antogs en femprocentig ökning vartdera

året, varvid hänsyn dock inte togs till reduktionen av de taxerade inkomsterna

till följd av de föreslagna särskilda investeringsavdragen under 1964.

Riksrevisionsverket har vid sin förnyade inkomstberäkning för 1964/65

antagit att lönesumman skall stiga med drygt 6 procent 1964 och drygt 7

procent 1965. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. överenskommelsen

mellan arbetsmarknadens huvudparter om lönehöjningar 1964 och 1965,

vissa antaganden om ökningen av antalet yrkesverksamma och en övergång

till högre betalda yrken samt en viss fortsatt löneglidning. Vidare tyder en

enkät över aktiebolagens inkomster vid 1964 års taxering på en större ökning

än den som ligger till grund för statsverkspropositionens inkomstberäkning.

Den nya beräkningen grundas sålunda på antagandet att aktiebolagens

taxerade inkomster stiger med 10 procent från 1963 till 1964 års

taxering jämfört med beräknat 5 procent i statsverkspropositionen.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna

under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., innebärande

ökningar från statsverkspropositionens beräkning med 100 resp.

650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning

har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med

100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret

1963/64 bär i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företa
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

gits, eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter

höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår.

De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln

minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/

64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i

statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten

på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen

av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna

av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är

en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första

åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande

skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är såtillvida en engångsföreteelse.

Driftbudgeten» inkomster 1962/63 — 1964/65

Milj. kr.

1963/64

1964/65

Förändring från

Utfall

Stv-

Ny

Stv-

Ny

Utfall

Ny ber.

1962/63

prop.

1964

ber.

prop.

1964

ber.

1962/63

till ny ber.

1963/64

1963/64

till ny ber.

1964/65

Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m.................

Övrig skatt å inkomst, förmö-

8 647

8 300

8 400

9 050

9 700

- 247

+ 1 300

genhet och rörelse ........

379

411

409

411

414

+ 30

+ 5

Automobilskattemedel ......

1 587

1 810

1 808

1 920

1 910

+ 221

+ 102

Tullar och acciser ..........

7 546

8 224

8 315

8 529

8 715

+ 769

+ 400

Uppbörd i statens verksamhet

286

301

313

492

498

+ 27

+ 185

Diverse inkomster ..........

335

414

399

409

466

+ 64

+ 67

Statens affärsverksfonder ....

402

417

328

483

501

- 74

+ 173

Övriga kapitalfonder........

687

724

732

757

757

+ 45

+ 25

Summa inkomster

19 869

20 601

20 704

22 051

22 961

+ 835

+ 2 257

För övriga inkomsttitlar innebär de nya kalkylerna för budgetåret 1963/

64 större avvikelser från årets statsverksproposition bl. a. i fråga om tullmedel

som uppräknats med 40 milj. kr. samt för televerkets inlevererade

överskott, som nedräknats med 85 milj. kr. För 1964/65 har den allmänna

varuskatten uppräknats med 100 milj. kr. och diverse andra indirekta skatter

med ca 85 milj. kr. till följd av de förändrade antagandena om skatteunderlagets

utveckling och ett därmed sammanhängande förändrat antagande

om konsumtionsutvecklingen. Beräkningen av affärsverkens inlevererade

överskott har gjorts under förutsättning av vissa taxehöjningar, innefattande

bl. a. en höjning av posttaxorna, vartill jag återkommer i det

följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 19

Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driitbudgetens

utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten,

i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar

och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande

beräkningar till 22,2 miljarder kr. 1963/64 och till 25,1 miljarder kr. 1964/

65. Jämfört med närmast föregående budgetår innebär detta ökningar med

1,6 resp. 2,9 miljarder kr. Sett i perspektivet av de senaste årens utveckling

är utgiftsökningen nästa budgetår ovanligt stor, medan ökningen innevarande

budgetår ligger nära genomsnittet för de närmast föregående budgetårens

ökningstal.

Jämfört med statsverkspropositionens beräkning av de totala utgifterna

enligt nyssnämnda definition innebär de nya beräkningarna för 1963/64

en ökning med ca 100 milj. kr. Tillkommande utgifter på tilläggsstat, bl. a.

för lönehöjningar åt de statsanställda 1964, samt nu förutsedda merutgifter

på förslagsanslag motvägs inte fullt av en lägre medelsförbrukning än beräknat

på kapitalbudgeten. För budgetåret 1964/65 innebär de nya kalkylerna

en utgiftsökning på i runt tal 870 milj. kr. jämfört med de tidigare beräkningarna.

Härav svarar lönehöjningarna 1964 och 1965 för de i statlig

och statsunderstödd verksamhet på löneplan anställda för 370 milj. kr. Totalt

innebär löneuppgörelsen med de statsanställda, inklusive affärsverkens,

en kostnadshöjning med 570 milj. kr. Förändrade förutsättningar för anslagsberäkningen

har vidare tillkommit genom utlösningen i april av ytterligare

ett indextillägg till folkpensionerna och genom diskontohöjningen i

februari. Härigenom uppkommer ett ökat anslagsbehov av sammanlagt ca

120 milj. kr.

De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningsmedel beräknas

för 1963/64 till 19 973 milj. kr. eller ca 1,3 miljard kr. mer än 1962/63.

Jämfört med statsverkspropositionen innebär den nya beräkningen en ökning

med ca 100 milj. kr. Denna förändring är ett nettoresultat av å ena

sidan tillkommande utgifter på tilläggsstat, däribland för höjda löner och

pensioner för de statsanställda, och vissa merutgifter på förslagsanslag jämfört

med tidigare beräkningar samt å andra sidan underförbrukning på vissa

reservationsanslag, främst avskrivningsanslagen.

De föreslagna lönehöjningarna för de anställda inom det statliga avtalsområdet

innebär bl. a. en generell lönehöjning för 1964 med 3,5 procent.

Denna lönehöjning, som givits retroaktiv tillämpning fr. o. in. den 1 januari

i år, medför en utgiftsökning för statsverket 1963/64 om ca 90 milj. kr.

Härav avser 70 ä 75 milj. kr. höjda löner och återstoden pensioner. Övriga i

överenskommelsen ingående moment — lönegradsuppflyttningar och vissa

andra förbättringar av anställningsvillkoren — påverkar budgeten först

fr. o. in. budgetåret 1964/65.

På tilläggsstat II har i övrigt efter det all propositionen nr 2 avläts till

riksdagen äskats sammanlagt 65 milj. kr. på driftbudgeten, varav 32 milj.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b

kr. till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Bland beloppsmässigt viktigare

anslag har tillkommit It milj. kr. för materiel för en svensk beredskapsstyrka

för FN-tjänst och 15 milj. kr. för kostnader för svenskt deltagande

i FN :s fredsstyrka på Cypern.

Vad beträffar medelsförbrukningen på förslagsanslag förutsågs i statsverkspropositionen

en nettobesparing på 100 milj. kr. Riksrevisionsverket

bär i sin prognos för utfallet innevarande år på grundval av uppgifter från

de anslagsförvaltande myndigheterna räknat med en nettomerutgift om 98

milj. kr. Bland större merutgifter noteras drygt 90 milj. kr. på folkpensionsanslaget

till följd av nya indextillägg. Statsbidraget till kommunala

nykterhetsnämnder beräknas — såsom en engångsföreteelse -— öka med ca

15 milj. kr. på grund av ändringar i utbetalningsordningen. Härutöver förutses

större merutgifter bl. a. på vissa avlöningsanslag, vilket dock motvägs

av en besparing på anslagen till täckning av beräknade merkostnader för

löner och pensioner. Vad beträffar reservationsanslagen beräknades i statsverkspropositionen

att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna

totalt sett inte skulle komma att inträffa. Detta antagande gjordes med

avvikelse från en enkät hos de anslagsförvaltande myndigheterna som angav

en total reservationsmedelsminskning på drygt 100 milj. kr. Riksrevisionsverket

kalkylerar i sin utfallsberäkning för 1963/64, till vilken jag ansluter

mig, med att någon förändring av de totala reservationsmedelsbehållningarna

inte kommer att inträffa vad avser egentliga statsutgifter, medan

däremot en ökning med ca 250 milj. kr. skulle uppkomma på anslagen till

avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Denna ökning sammanhänger

med en antagen ökning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten, vartill

jag återkommer i det följande. Prognosen för den totala reservationsmedelsbeliållningen

innebär att den sedan åtskilliga år pågående reservationsmedelsuppbyggnaden

på andra än avskrivningsanslagen avstannar under

innevarande budgetår samtidigt som anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten

fortsätter att öka.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten 1963/64 beräknades i statsverkspropositionen

till 2 946 milj. kr. Till förfogande för investeringarnas

finansiering beräknades stå 1713 milj. kr. dels i form av avskrivningsmedel

från riksstaten, dels i form av medel som för de olika kapitalfonderna avsättes

av dessas driftinkomster för årliga avskrivningar, dels i form av kapitalåterbetalningar

och övriga disponibla likvida medel. Det återstående

medelsbehovel beräknades sålunda till 1 233 milj. kr. Jämfört med statsverkspropositionens

beräkningar har tillkommit ytterligare anslag på tillläggsstat

på sammanlagt ca 100 milj. kr., varav 48 milj. kr. för nybyggnad

av kaserner för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt 35 milj. kr.

till jordfonden. Å andra sidan minskar medelsförbrukningen genom en nu

av riksrevisionsverket, på grundval av en enkät hos de anslagsförvaltande

myndigheterna, beräknad ökning av anslagsbehållningarna om inte mindre

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

än 435 milj. kr., varav försvarets fonder och statens utlåningsfonder, främst

lånefonden för bostadsbyggande, samt statens allmänna fastighetsfond svarar

för huvudparten. Av finansdepartementet i december 1963 samt i januari

och april 1964 företagna enkäter visar också en successiv förskjutning

i myndigheternas bedömning mot minskad medelsförbrukning. Huvudsakligen

är detta en reflex av en i förhållande till planerna reducerad statlig investeringsaktivitet

till följd dels av den ekonomiska politikens åtstramning,

dels av myndigheternas svårigheter att i nuvarande högkonjunktur i full

utsträckning materialisera uppställda planer. Härtill kommer en viss eftersläpning

i utbetalningarna av bostadslån.

De reviderade beräkningarna innebär att medelsförbrukningen på kapitalbudgeten

skulle stanna vid 2 610 milj. kr. eller 336 milj. kr. mindre än i

statsverkspropositionens beräkning. Ianspråktagandet av avskrivningsmedel

från riksstaten minskar därmed också proportionellt och de för investeringarnas

finansiering tillgängliga medlen reduceras till nu beräknade 1 510

milj. kr. Det återstående medelsbehovet blir därigenom 1 100 milj. kr. eller

133 milj. kr. mindre än beräknat i statsverkspropositionen.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen

totalt sett inte komma att undergå någon förändring. En av

finansdepartementet senare företagen enkät tyder emellertid på att myndigheternas

disposition av rörliga krediter kommer att öka med drygt 100

milj. kr. Huvudparten hänför sig till telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen och

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. På grundval härav har i

kalkylen intagits en ökad disposition av rörliga krediter.

De totala utgifterna på driftbudgeten 1964/65 beräknades i statsverkspropositionen

till 21 970 milj. kr. innebärande en ökning från det då beräknade

utfallet för 1963/64 med 2,1 miljarder kr. Enligt de reviderade beräkningarna

för 1964/65 slutar driftbudgetens utgifter på 22 682 milj. kr. eller

2,7 miljarder kr. mer än den reviderade beräkningen för 1963/64. Jämfört

med statsverkspropositionens beräkning har tillkommit utgifter på drygt

710 milj. kr., varav 370 milj. kr. för höjda löner och pensioner och inemot

150 milj. kr. i ökade avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Återstoden

hänför sig till ett stort antal anslag för vilka beräkningen i statsverkspropositionen

hade preliminär karaktär.

Efter det statsverkspropositionen framlades har genom särskilda propositioner

föreslagits vissa kompletteringar av statsverkspropositionens förslag

och vidare har riksdagen vid sin anslagsgranskning i vissa fall företagit

ändringar. För en redovisning av inträffade eller nu förutsebara ändringar

torde få hänvisas till särskild sammanställning (bihang D). Sammanlagt

har tillkommit utgifter på i runt tal 200 milj. kr. utöver höjda

löner och större avskrivningar. Till betydande del betingas detta av att förutsättningarna

för statsverkspropositionens beräkning i vissa fall ändrats.

Som exempel kan nämnas utlösningen av ytterligare ett indextillägg till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b

folkpensionerna, vilket medför ett med 70 milj. kr. ökat anslagsbehov 1964/

65 samt diskontohöjningen i februari och den därpå följande anpassningen

av marknadsräntorna, som medför en utgiftsökning av 30 milj. kr. för räntorna

på statsskulden och 20 milj. kr. på anslaget till räntebidrag. Bland övriga

beloppsmässigt mera betydande förändringar kan nämnas ett nytt anslag

på 20 milj. kr. till bidrag till kommunerna för social hemhjälp samt en

ökning av ersättningen till statens järnvägar för drift av inte lönsamma

järnvägslinjer med 15 milj. kr. Under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

har äskats ytterligare drygt 35 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. till det studieekonomiska

stödet till skolungdomen och ca 9 milj. kr. till teaterverksamhet.

överenskommelsen om de statsanställdas löner och pensioner medför

en utgiftsökning på 370 milj. kr. budgetåret 1964/65. Av detta hänför sig

huvuddelen eller drygt 295 milj. kr. till de generella höjningarna av löner

och pensioner och 70 å 75 milj. kr. till lönegradsuppflyttningar och förbättringar

av anställningsvillkoren i övrigt för vissa kategorier statsanställda

(B- och C-listorna). Merutgifterna avses bestridas genom överskridanden av

de i statsverkspropositionen beräknade avlöningsanslagen samtidigt som

särskilda anslag motsvarande de beräknade överskridandenas totalbelopp

äskas på försvars- och civildepartementens huvudtitlar. Vid sidan av de

ökade utgifterna innebär lönehöjningarna vidare att de affärsdrivande verkens

vinstinleveranser påverkas.

För de statliga affärsverken innebär årets lönerörelse en total kostnadsökning

budgetåret 1964/65 med ca 200 milj. kr. Även om en intensivt bedriven

rationaliseringsverksamhet till viss del kan motväga denna lönekostnadsstegring,

som för nästa budgetår i genomsnitt utöver kostnaden för höjda

ATP-avgifter och förlängda semestrar uppgår till drygt 8 procent över

1963 års lönenivå, aktualiseras i vissa fall ofrånkomligen frågan om taxehöjningar.

Chefen för kommunikationsdepartementet har härvidlag tidigare

denna dag framlagt förslag om en höjning av vissa postavgifter, vilken förutsätter

riksdagens godkännande. Lönerörelsen beräknas för statens järnvägars

del medföra en utgiftsökning under budgetåret 1964/65 av storleksordningen

100 milj. kr., varav ca 80 milj. kr. avser ökade löneutgifter och

ca 20 milj. kr. ökade pensionsutgifter. Hänsyn till denna kostnadsökning

måste givetvis tagas vid den överarbetning av järnvägstaxorna, som skall

ske i anledning av statsmakternas beslut rörande den framtida trafikpolitiken.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att beredningen av frågan om

nedskrivningen av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna ännu

inte avslutats. Förslag i frågan torde kunna underställas riksdagens prövning

under nästa budgetår.

I statsverkspropositionen antogs att en reservationsmedelsuppbyggnad

om 200 milj. kr. skulle äga rum under 1964/65. Främsta skälet härtill var

att anslaget till vägunderhåll i samband med en övergång till kalenderårsberäkning

av anslaget är beräknat att täcka ett och ett halvt års medelsbehov.

Några skäl att nu frångå denna beräkning synes inte föreligga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 23

Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen

till 2 871 milj. kr. inklusive en beräknad minskning av anslagsbehållningarna

med 100 milj. kr. De för investeringarnas finansiering till förfogande

stående avskrivningsmedlen och kapitalåterbelalningarna beräknades

till 1 889 milj. kr. och det återstående medelsbehovet följaktligen till

982 milj. kr. Den nya beräkningen slutar på en medelsförbrukning om 3 170

milj. kr., d. v. s. i det närmaste 300 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Under vårriksdagen har äskats ytterligare 99 milj. kr., varav 45 milj.

kr. för inköp av FN-obligationer och 22 milj. kr. för byggnadsarbeten under

statens allmänna fastighetsfond och 20 milj. kr till institutet för nyttiggörande

av forskningsresultat (INFOR).

Den nya prognosen för medelsförbrukningen innefattar vidare ett reviderat

antagande om utvecklingen av anslagsbehållningarna innebärande att

dessa kommer att minska med 300 milj. kr. mot tidigare antaget 100 milj.

kr. Till grund för detta antagande ligger resultatet av en av finansdepartementet

företagen enkät hos myndigheterna, som visar att enligt dessas bedömning

anslagsbehållningarna skulle minska med 585 milj. kr. under

1964/65. Denna mycket avsevärda minskning skall ses i samband med den

kraftiga ökning som nu förutses för 1963/64. Uppenbarligen räknar myndigheterna

med att under 1964/65 inte bara kunna fullfölja utgiftsplanerna

för detta år utan också att inhämta den eftersläpning som uppkommer

1963/64. Erfarenhetsmässigt innebär emellertid myndigheternas bedömningar

vid denna tid mycket stora över skattningar av möjligheterna att förbruka

anslagsmedlen. Härtill kommer i år effekten av de nyligen utfärdade

föreskrifterna om begränsning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten.

Då en mycket stor del av anslagsbehållningarnas förutsedda

minskning, ca 400 milj. kr., hänför sig till utbetalningarna av bostadslån och

därför endast delvis står i direkt samband med en real investeringsverksamhet

under det framförliggande budgetåret, finner jag det dock sannolikt

att en betydande del av den angivna ökningen av medelsförbrukningen

skall kunna materialiseras.

Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen totalt

sett inte komma att undergå någon förändring. Efter översyn av denna kalkyl

finner jag nu ingen anledning att ändra detta antagande.

Saldoutvecklingen. Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen

har sammanfattats i eu tabell å s. 26, Totalbudgeten 1958/59—

1964/65, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den

antagna utvecklingen av inkomster och utgifter. Som jag i det föregående

påpekat inträffar innevarande år eu omsvängning i budgetläget från de föregående

årens överskott till underskott, som för innevarande år nu beräknas

till ca 470 milj. kr. och för nästa budgetår till ca 850 milj. kr.

1 den reviderade finansplanen föregående år beräknades totalbudgetens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

underskott 1963/64 till drygt en miljard kr. mot ca en halv miljard i årets

statsverksproposition och enligt nu föreliggande kalkyler. Förskjutningen i

bedömningen mot ett minskat underskott betingas främst av att statsinkomsterna

stigit snabbare än beräknat, samtidigt som utgifterna totalt sett

hållits på samma nivå som i den ursprungliga beräkningen genom att ofrånkomliga

utgifter på tilläggsstat och vissa överskridanden på förslagsanslag

på tillsammans inemot en halv miljard motvägs av minskad medelsförbrukning

på investeringsanslag. Som jag utvecklat i det föregående är denna

minskade medelsförbrukning delvis en effekt av en åtstramad finanspolitik,

delvis en följd av att myndigheterna i rådande konjunkturläge ej kunnat i

full utsträckning materialisera uppställda investeringsplaner.

Bedömningen av budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis behäftad med

stora osäkerheter, även om beräkningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen

givits större stadga genom tvåårsuppgörelserna beträffande lönehöjningen.

Utgiftsexpansionen 1964/65 domineras vidare av utgifter av

transfereringsnatur av typen folkpensioner och barnbidrag, vilka låter sig

beräknas på förhand med större relativ säkerhet. Å andra sidan har hänsyn

givetvis inte kunnat tagas till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter

på tilläggsstat. Sannolikheten för att dessa på sätt som skett under 1963/64

skulle komma att motvägas av jämfört med planerna minskad medelsförbrukning

är mindre än föregående år med hänsyn till utgiftsexpansionens

realekonomiska karaktär. Möjligheten till en större inkomstökning än den

som nu förutses finns givetvis. Genom det ingångna tvåårsavtalet mellan

arbetsmarknadens parter har dock bedömningen av inkomstutvecklingen

kunnat göras med större realism än vid åtskilliga tidigare tillfällen.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1964/65 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med

statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag

av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats

sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 9 700 000 000

Lotterivinstskatt ...................................... 92 000 000

Trafikomläggningsskatt ................................ 95 000 000

Tullmedel ............................................ 950 000 000

Allmän varuskatt ...................................... 3 400 000 000

Särskilda varuskatter .................................. 430 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ........................ 300 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. in............... 5 000 000

Tobaksskatt .......................................... 1 040 000 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i 25

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag ........ 45 000 000

Skatt å sprit .......................................... 1 475 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker .......................... 210 000 000

Energiskatt ........................................... 700 000 000

Postverket (överskott) ................................. 45 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150

förslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen

beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 867 milj. kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalbudgeten 1958/59-1964/65

Milj. kr.

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Riks-

stat

Stv. - prop.

1964

Ny

ber.

Stv. - prop.

1964

Ny

ber.

Driftbudgeten

Inkomster........................

12 604

13 657

16 641

18 007

19 869

20 034

20 601

20 704

22 051

22 961

Avsättning/återföring av kommu- nalskattemedel ................

(- 200)

( - )

(- 350)

(- 450)

(- 525)

(+ 275)

(+ 200)

(+ 150)

(+ 350)

(+ 100)

Utgifter..........................

12 743

13 698

14 829

15 993

18 717

>19 834

‘19 870

‘19 973

•21 970

>°22 682

Driftbudgetens saldo

- 139

- 41

+ 1 812

+ 2 014

+ 1 152

+ 200

+ 731

+ 731

+ 81

+ 278

Kapitalbudgelen

Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel ........................

869

998

1 134

1 274

1 941

1 713

1 713

1 510

1 889

2 045

Investeringsanslag ................

2 441

2 675

2 526

2 693

2 754

3 2 969

"2 946

>2 610

“2 871

»3170

Återstående medelsbchov

1 572

1 677

1 392

1419

813

1 256

1 233

1 100

982

1 125

Rörliga krediter

ökad (—), minskad ( + ) disposition..

+ 242

- 91

- 39

- 68

- 12

—

—

- 100

—

—

Totalbudgetens saldo

>-1428

>-1632

+ 381

+ 527

+ 327

- 1056

- 502

- 469

- 901

- 847

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kas

utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177 milj. kr.

3 Därav riksstat 19 734 milj kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.

3 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

I Därav riksstat 19 734 milj. kr., till äggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.

8 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tilläggsstater 77 milj. kr.

• Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 391 milj. kr., överskridanden 98 milj. kr. och reservationsmedelsökning 250 milj. kr.

7 Därav riksstat 2 869 milj. kr., tilläggsstater 176 milj. kr. och ökning av anslagsbehållningarna 435 milj. kr.

* Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.

8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

10 Därav kompletterat riksstatsförslag 22 882 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.

II Därav kompletterat riksstatsförslag 2 870 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

27

Motionerna

Beträffande motiveringen för yrkandena i de likalydande motionerna

l: 550 och II: 687 hänvisas till motionen II: 686, avseende yrkande om avslag

på proposition nr 18 om slopande av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen

för folkpensionsavgift. Sistnämnda motion jämte den likalydande

motionen I: 551 avvisades av riksdagen i samband med att propositionen bifölls.

— Motionärerna vitsordar att en inkomstförstärkning för staten är i

och för sig nödvändig. Denna inkomstförstärkning bör emellertid med hänsyn

till det redan nu höga skattetrycket enligt deras mening åstadkommas

genom en skärpt indirekt beskattning av vissa umbärliga varor. Motionärerna

framhåller att skatten på cigarretter inte höjts sedan 1958 och att en

justering av denna därför är motiverad också med hänsyn till penningvärdeförsämringen.

Även skatterna på sprit och vin bör enligt motionärerna

höjas.

I motionerna I: 569 och II: 674 framhålles att man inom den statliga finanspolitiken

sedan ett 30-tal år tillbaka tillämpar den aktiva konjunkturpolitikens

teori. Grundtanken kan sägas vara en strävan att under högkonjunktur

genom överbalansering av budgeten dra in köpkraft och begränsa

kreditefterfrågan i syfte att motverka inflationistiska tendenser och att

under lågkonjunktur underbalansera budgeten i syfte att stimulera kreditefterfrågan

och öka köpkraften.

Inom den nutida samhällsekonomin har arbetsmarknadspolitiken kommit

att bli en mycket betydelsefull faktor. Kraven på en hög sysselsättning

har ökat och arbetsmarknadsparterna fått en långt större anslutning och

kraft än tidigare. Detta bär i konjunkturpolitiskt avseende medfört en nästan

konstant balansering mellan högkonjunktur och överkonjunktur.

Motionärerna ifrågasätter om finanspolitiken i dess nuvarande utformning

är tillräckligt smidig för att kunna bemästra de överslag som lätt uppstår

i ett balansläge som det ovan nämnda och framhåller som sin mening

att finanspolitikens möjligheter att motverka överhettning av konjunkturen

skulle avsevärt förbättras, om den praktiska användningen av beskattningen

som konjunkturpolitiskt instrument gjordes smidigare. Detta bör

enligt motionärerna ske inom den indirekta beskattningens ram.

Motiveringen för yrkandet i motionerna I: 561 och II: 696 finns intagen

i motionen II: 694 (likalydande motion I: 559), avseende i likhet med de i

det föregående omnämnda motionerna 1:551 och 11:686 yrkande om avslag

på förenämnda proposition nr 18. Även dessa motioner, 1:559 och

11:694, avvisades av riksdagen i samband med att proposition nr 18 bifölls.

— Motionärerna framhåller att under senare tid gjorda medicinska

undersökningar klart torde ha styrkt ett samband mellan tobaksrökning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

frekvensen av vissa sjukdomar, särskilt cancer. Den totala cigarrettkonsumtionen

i Sverige under år 1963 uppges till cirka 7 836 milj. cigarretter.

Motionärerna understryker att en höjning av cigarrettskatten med förslagsvis

ett öre per cigarrett sannolikt torde komma att leda till någon minskning

av cigarrettförbrukningen.

I motionen II: 1015 framhålles att, enligt jämförelser verkställda inom

OECD, de direkta skatternas andel av nationalinkomsten är avsevärt högre

i Sverige än i jämförbara länder. Enligt motionären är en skattesänkning

ytterst angelägen och motionären yrkar därför — under förutsättning att

riksdagen skulle avvisa de vid innevarande års riksdags början väckta likalydande

motionerna I: 571 och II: 681 om barnavdrag vid beskattningen —

att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för första

halvåret 1965 med 95 procent av grundbeloppet. I fråga om procenttalet för

andra halvåret 1964 yrkas ingen ändring av Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottets yttrande

I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1964/65

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda år.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet, att

samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1964/

65.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1964/65

yrkas i motionen II: 1015 av herr Nordgren en sänkning till 95. Motionären

finner en skattesänkning ytterst angelägen. För det fall att riksdagen biträder

bevillningsutskottets avstyrkande hemställan i betänkande nr 35 beträffande

väckta motioner om barnavdrag vid beskattningen, bör enligt motionärens

mening en allmän skattesänkning genomföras, lämpligen genom att

uttagningsprocenten sänkes.

Den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i förevarande

proposition utvisar, att det sannolika utfallet av statsregleringen för

det nu löpande budgetåret torde undergå endast en mindre förändring i förhållande

till vad som förutsattes i årets statsverksproposition. Totalbudgeten

för budgetåret 1963/64 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar

antas visa ett underskott av ca 470 milj. kronor mot i statsverkspropositio
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år lV6i 29

nen angivet underskott av ca 500 milj. kronor. I jämförelse med utfallet närmast

föregående budgetår, 1962/63, innebär de nu framlagda beräkningarna

en försvagning av budgeten med nära 800 milj. kronor.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten för

budgetåret 1964/65 ett underskott å ca 900 milj. kronor. De nya beräkningarna

enligt kompletteringspropositionen antas resultera i ett ungefär lika

stort underskott eller ca 850 milj. kronor.

Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär

de nya kalkylerna således praktiskt taget oförändrat totalsaldo under

innevarande och nästa budgetår.

Enligt vad departementschefen framhåller i förevarande proposition får

saldots förskjutning i negativ riktning under innevarande budgetår i hög

grad ses som en följd av utebliven inkomstökning. Genom att statsinkomsterna

under nästa budgetår, delvis till följd av den beslutade avdragsr ef ormen

beträffande folkpensionsavgiften, åter uppvisar en markerad ökningstakt,

synes det enligt departementschefen möjligt att — trots en mycket

kraftig utgiftsstegring — undgå en alltför ogynnsam förskjutning av budgetsaldot.

Det statliga upplåningsbehovet om ca 850 milj. kronor är emellertid

av en storleksordning som maximalt kan accepteras under en högkonjunktur,

där industrin och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.

Vad departementschefen sålunda åberopat föranleder ingen erinran från

utskottets sida. Utskottet, som vid sitt ställningstagande utgår ifrån att det

av utskottet tidigare avstyrkta yrkandet i motionerna I: 571 och II: 681 om

barnavdrag vid beskattningen inte kommer att bifallas av riksdagen, anser

den försvagning av budgeten, som skulle följa av ett bifall till yrkandet i

motionen II: 1015 om sänkning av uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt,

inte kunna accepteras.

I sammanhanget bör även beaktas att den i sistnämnda motion föreslagna

åtgärden automatiskt skulle återverka åtminstone på första hälften av

budgetåret 1965/66. I kompletteringspropositionen framhålles, att budgetkalkylen

för budgetåret 1965/66 innebär en ytterligare ökning av statens

upplåningsbehov i förhållande till budgetåret 1964/65 till i absoluta tal drygt

1 miljard kronor, bl. a. till följd av att kostnaderna för flera av årets reformer

först då får helårseffekt. Även dessa bedömanden leder till att utskottet

inte anser sig kunna biträda det i motionen II: 1015 framförda kravet på

skattesänkning.

Utskottet anser sig med stöd av det anförda och med hänvisning jämväl

till sina ställningstaganden i det följande böra tillstyrka departementschefens

förslag, att procenttalet för uttagande av statlig inkomstskatt för senare

hälften av budgetåret 1964/65 fastställes till 100. Yrkandet härutinnan i

motionen II: 1015 avstyrkes alltså av utskottet.

Härefter övergår utskottet till att behandla de yrkanden om skattehöjning
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år t96i

ar som framställts dels beträffande cigarretter samt sprit och vin i motionerna

I: 550 av herr Bengtson m. fl. och II: 687 av herr Hedlund m. fl., dels ock

beträffande cigarretter i motionerna I: 561 av herr Lundström m. fl. och

II: 696 av herr Ohlin m. fl. Skattehöjningarna enligt motionerna I: 550 och

II: 687 framfördes som direkt alternativ till den höjning, som skulle bli en

följd av det av riksdagen sedermera godtagna förslaget om slopad avdragsrätt

vid inkomsttaxeringen för folkpensionsavgiften enligt propositionen nr

18 till årets riksdag. Även yrkandet i motionerna I: 561 och II: 696 framfördes

i nämnda sammanhang, ehuru det inte anvisades som ett direkt alternativ

till regeringsförslaget men likväl gjordes beroende av vissa andra yrkanden,

vilka inte vunnit riksdagens gillande. Med hänsyn till det anförda torde

enligt utskottets mening grunden för ifrågavarande motionsyrkanden ha

bortfallit. Det förutsebara budgetutfallet kunde måhända i och för sig motivera

en inkomstförstärkning av budgeten. Utskottet vill emellertid erinra

om att riksdagen så sent som förra året höjde vin- och spritskatterna bl. a.

med hänsyn till den allmänna pris- och inkomstutvecklingen. Därefter har

inte inträffat sådana ändrade förhållanden, att dessa skatter nu bör omprövas.

I motionerna I: 561 och II: 696 har framhållits att cigarrettrökningen

är hälsofarlig och att konsumtionen bör begränsas genom höjda priser. Utskottet

är av den uppfattningen, att en höjning på sätt föreslagits i sistnämnda

motioner knappast kan få någon nämnvärd förebyggande effekt på

cigarrettkonsumtionen. Vidare är frågan om cigarrettrökningens hälsofarlighet

föremål för såväl riksdagens som Kungl. Maj :ts uppmärksamhet.

Bl. a. har riksdagen ställt medel till medicinalstyrelsens förfogande för upplysning

om tobaksrökningens skadeverkningar. Frågan om ytterligare åtgärder

får bero på fortsatta överväganden bl. a. med beaktande av de resultat,

vartill en inom medicinalstyrelsen arbetande expertgrupp i ämnet kan

komma. Utskottet är för närvarande inte berett tillstyrka någon höjning av

skatten på cigarretter. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna

I: 550 och II: 687 samt motionerna I: 561 och II: 696.

De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar

i förhållande till statsverkspropositionen en ökning av 867 milj. kronor.

Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid

den i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits

med 9 700 milj. kronor mot i statsverkspropositionen 9 050 milj. kronor. Av

denna ökning å 650 milj. kronor hänför sig större delen eller 500 milj. kronor

till beräknad större preliminär skatteuppbörd, främst av preliminär Askatt.

Dessa beräkningar föranleder ingen erinran från utskottets sida. Det

må anmärkas, att utskottet i betänkande nr 35, som ännu inte slutbehandlats

av riksdagen, avstyrkt föreliggande motionsyrkanden om höjning av

förvärvsavdragen och ortsavdragen vid beskattningen m. m. Den av utskottet

föreslagna beräkningen av nu ifrågavarande inkomsttitel grundas på för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 31

utsättningen att riksdagen bifaller vad utskottet hemställt i betänkande nr

35.

Tobaksskatten samt skatterna å sprit och vin uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 050, 1 450 resp. 140 milj. kronor. I kompletteringspropositionen

har de ändringar vidtagits att tobaksskatten beräknas skola ge 1 040

milj. kronor och skatten å sprit 1 475 milj. kronor. Utskottet, som här förut

avstyrkt motionerna I: 550 och II: 687 samt motionerna I: 561 och II: 696

om höjning av ifrågavarande skatter, godtar beräkningarna enligt sistnämnda

proposition.

Vissa av de av departementschefen i kompletteringspropositionen föreslagna

ändringarna beträffande särskilda inkomsttitlar har gjorts beroende av

att riksdagen skulle godkänna särskilda förslag från Kungl. Maj :ts sida.

Detta gäller exempelvis propositionen nr 75, avseende ny stämpelförordning

in. m., samt propositionen nr 60, avseende energibeskattningen. Sedan dessa

förslag, det förstnämnda med mindre jämkningar, godtagits av riksdagen, ansluter

sig utskottet till de av departementschefen i kompletteringspropositionen

gjorda beräkningarna beträffande inkomsttitlarna omsättnings- och expeditionsstämplar,

160 milj. kronor, samt energiskatt, 700 milj. kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslås i kompletteringspropositionen ett

belopp av 45 milj. kronor i överensstämmelse med förslag i propositionen nr

155 angående höjning av vissa postavgifter. Bevillningsutskottet har i sitt betänkande

nr 57 tillstyrkt förslaget i sistnämnda proposition men riksdagen

har ännu ej beslutat därom. Utskottets förslag att inkomsttiteln uppföres

med 45 milj. kronor grundas på förutsättningen att riksdagen bifaller propositionen

nr 155.

Bland de förslag, som utskottet på senaste tiden haft att behandla, är propositionen

nr 97 om införande av gasolskatt. Lagstiftningen, som är avsedd

att träda i kraft den 1 juli 1964, har i princip tillstyrkts av utskottet i betänkande

nr 48 men har ännu inte blivit föremål för riksdagens beslut. Även

med utgångspunkt från att riksdagen godkänner utskottets förslag härutinnan,

beräknas gasolskatten inte nämnvärt påverka statsverkets intäkter av

drivmedelsbeskattningen. Utskottet anser sig därför inte böra för närvarande

räkna med någon inkomstökning å inkomsttiteln bensin- och brännoljeskatt

till följd av den nya beskattningen.

Inte heller mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna

i övrigt har utskottet någon erinran.

Slutligen behandlar utskottet i förevarande betänkande de vid riksdagens

början väckta motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson

i Falköping angående beskattning som konjunkturpolitiskt instrument.

Motionärerna framhåller att kraven på en hög sysselsättningsnivå har ökat,

att arbetsmarknadsparterna fått en långt större anslutning och kraft än tidigare

samt att arbetsmarknadspolitiken utvecklats till en betydelsefull fak
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b

tor i den ekonomiska politiken. Dessa förändringar har enligt motionärernas

mening medfört att vi numera ofta eller ständigt balanserar på gränsen mellan

högkonjunktur och överkonjunktur och att vi i fråga om penningvärdet

mestadels befinner oss på den övre sidan av gränsen. Det kan enligt motionärerna

ifrågasättas om finanspolitiken anpassats och blivit tillräckligt smidig

för att kunna bemästra de överslag, som lätt uppstår i ett sådant balansläge,

och närmast till hands ligger då att utforma beskattningen så att den

mycket snabbt kan ändras efter konjunkturens växlingar. Denna anpassning

torde böra äga rum inom den indirekta beskattningens ram. Motionärerna

önskar utredning i ämnet.

Med anledning härav får utskottet anföra följande. Stabiliseringsutredningen

har i sitt år 1961 avgivna betänkande om mål och medel i stabiliseringspolitiken

(SOU 1961: 42) ingående behandlat olika möjligheter att använda

beskattningen, bl. a. den indirekta, som stabiliseringspolitiskt medel.

Åt den inom allmänna skatteberedningen arbetande företagsskatteutredningen

har bl. a. uppdragits att belysa den roll beskattningen kan spela i konjunkturpolitiken.

Åberopande det anförda och då den framtida utformningen av det av motionärerna

i första hand anvisade medlet — den indirekta beskattningen —

även är föremål för allmänna skatteberedningens överväganden finner sig

utskottet inte nu kunna ta ställning till föreliggande motionsyrkande.

Härmed anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna 1: 569 och

II: 674.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 150, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

samt med avslag på motionen II: 1015 av

herr Nordgren —- måtte besluta att statlig inkomstskatt för

skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret

1964/65 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 550 av herr Bengtson

m. fl. och II: 687 av herr Hedlund m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 561 av herr Lundström

in. fl. och II: 696 av herr Ohlin m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 569 av herr Sundin och

II: 674 av herr Börjesson i Falköping samt

4) motionen II: 1015 av herr Nordgren,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 33

C) att bevillningarna för budgetåret 1964/65 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. .. 9 700 000 000

Kupongskatt .......................... 8 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt____ 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... 3 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt................ 140 000 000

Lotterivinstskatt ...................... 92 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m............................... 160 000 000

Kronor

10 114 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt.......................... 550 000 000

Trafikomläggningsskatt ................ 95 000 000

Bensin- och brännoljeskatt.............. 1 265 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................ 950 000 000

Allmän varuskatt...................... 3 400 000 000

Särskilda varuskatter .................. 430 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon........ 300 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. 5 000 000

Tobaksskatt .......................... 1 040 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.......................... 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.......................... 45 000 000

Skatt å sprit .......................... 1 475 000 000

Skatt å vin............................ 140 000 000

Skatt å malt- och läskedrycker.......... 210 000 000

Energiskatt .......................... 700 000 000

1 910 000 000

8 715 000 000

Postverket (överskott)

45 000 000

Stockholm den 20 maj 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Lundström, Wirmark, Paul Jansson, Sundin, Ottosson, Hellebladh

och Skårman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo*, fru Holmqvist, herrar Larsson

i Umeå, von Sydow och Carlsson i Västerås.

* Herr Nilsson i Tvärålund beträffande motionerna I: 569 och II: 674 (ej närvarande vid justeringen

av betänkandet). _

Reservationer

I) av herrar Yngve Nilsson, Ottosson, Magnusson i Borås och von Sydow,

vilka ansett,

dels att utskottet beträffande uttagningsprocenten bort anföra följande:

I motionen II: 1015 av herr Nordgren hemställes, att uttagningsprocenten

skall fastställas till 95 för tid fr. o. m. ingången av 1965. Härigenom

skulle för budgetåret 1964/65 uppkomma ett inkomstbortfall för staten på

ca 90 milj. kr. För helt budgetår beräknas bortfallet till ca 300 milj. kr.

Motionären erinrar om ett i motioner vid vårsessionens början väckt förslag

om införande av barnavdrag, vilket förslag av bevillningsutskottet i

dess betänkande nr 35 blivit avstyrkt. Vid tidpunkten för motionens avlämnande

hade frågan ännu ej varit föremål för riksdagens prövning. Motionärens

yrkande utgjorde ett alternativ till nämnda förslag för det fall

att bevillningsutskottets hemställan skulle bifallas av riksdagen. Detta har

nu skett. Det kan nämnas att de två alternativ det här är fråga om är likvärdiga

statsfinansiellt sett.

Motionären erinrar också om att de direkta skatternas andel av nationalinkomsten

är avsevärt högre i Sverige än i jämförbara länder. Detta uttalande

bestyrkes av efterföljande sammanställning, avseende de direkta

resp. indirekta skatterna i ett antal länder inom OECD. Statistiken bygger

på uppgifter som lämnats till OECD av resp. länders finansdepartement.

Skattetrycket enligt tabellen avser för Norge och Holland år 1961 och för

övriga länder 1962. Det angives i procent av bruttonationalinkomsten.

Direkt

Indirekt

Summa

skatt

skatt

skatt

Sverige ..........

.... 17,9

12,6

30,5

Norge............

. . .. 12,6

14,7

27,3

Österrike ........

.... 11,6

15,3

26,9

England..........

.... 12,2

13,8

26,0

Västtyskland .....

.... 11,1

14,3

25,4

Danmark ........

.... 12,0

13,1

25,1

Canada ..........

.... 10,1

14,0

24,1

USA ............

.... 14,1

9,8

23,9

Holland..........

.... 13,2

10,2

23,4

Frankrike........

5,9

16,7

22,6

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964- 35

Som synes ligger Sverige i särklass i fråga om de direkta skatterna. Om

man bortser från USA, där som bekant en mycket väsentlig sänkning av

de direkta skatterna håller på att genomföras, är Holland det land som

ligger närmast Sverige i fråga om de direkta skatterna. Skillnaden är dock

betydande. Sveriges andel ligger nämligen mer än 1/3 över Hollands. Det

lägsta skattetrycket — mindre än 1/3 av det svenska — har Frankrike.

Väsentligen sammanhänger detta med den ytterst familj e- och barnvänliga

skattepolitik som där tillämpas och som bl. a. tar sig uttryck i en beskattning

efter konsumtionsenhet, alltså ett utvidgat tudelningssystem inkluderande

barnavdrag.

I fråga om de indirekta skatterna har ett flertal länder högre procenttal

än Sverige. Skillnaden är dock icke större än att Sverige har ett markant

»försprång» när det gäller summan av skatterna. Även vid en sänkning av

de sammanlagda skatterna i Sverige med 10 %, vilket beloppsmässigt motsvarar

mer än vad progressiviteten i vår direkta beskattning inbringar,

skulle Sverige ligga låt vara obetydligt före det land som ligger närmast,

nämligen Norge.

Två slutsatser ligger mycket nära vid studerande av denna tabell, varav

den första är angelägenheten av att i Sverige föres en utgiftspolitik på den

samhälleliga sidan som möjliggör avsevärda skattesänkningar. Det kan

knappast vara rimligt att Sverige, som undgått sådana påfrestningar som

bl. a. världskriget inneburit för de övriga länderna, skall behöva vara rekordhållare

i skattetryck. Den i och för sig blygsamma skattesänkning som

motionären hemställer om är sålunda mycket väl motiverad.

Det andra förhållandet som faller i ögonen och som vi för vår del anser

nödvändigt att ändra är fördelningen mellan direkta och indirekta skatter.

Eu omfördelning bör i första hand ske genom en sänkning av den totala

skattenivån, åstadkommen enbart genom lättnader i fråga om den direkta

skatten. En fortsatt sänkning av de direkta skatterna synes oss böra möjliggöras

genom att en större del av utgifterna täckes med indirekta skatter.

En av de väsentligaste anledningarna till att skattetrycket nått en så

orimlig nivå i Sverige är den automatiskt skattehöjande effekt som åstadkommes

av inflationen. Denna skattehöjning, som alltså äger rum utan att

riksdagen fattat beslut därom, har sin grund i dels att ortsavdragen genom

inflationen förlorar i realvärde, dels att en i samband med inflationen stigande

inkomst flyttas upp i skatteskalan och därigenom kan drabbas av

en högre skalteprocent än tidigare även för sådan inkomstökning som blott

motsvarar penningvärdets försämring. Från vårt håll har yrkande om en

indexreglering av ortsavdrag och skatteskalor, varigenom man skulle råda

bot för missförhållandet, föreslagits i många tidigare sammanhang. Tabellen

ovan ger belägg för hur motiverade dessa förslag varit. Frågans vikt

belyses av afl en framtida inflation, innebärande en ökning av levnadskostnaderna

med 10 %, skulle leda till en obefogad skatteökning motsvarande

i runt tal eu miljard kronor under ett år.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196k

Till komplettering av vad vi ovan anfört rörande det önskvärda i att i

högre grad täcka statsutgifterna med indirekta skatter, vill vi anföra, att

detta kräver vissa motåtgärder för att inte en obehörig skatteövervältring

på lägre inkomsttagare skall ske. Lämpligt är därvid att en höjning av ortsavdragen

sker utöver vad som kan följa av en indexreglering. Att ortsavdragssystemet

för att vara följdriktigt utformat måste kompletteras med

barnavdrag har likaledes ofta anförts från vårt håll.

I övrigt bör den sänkning av de direkta skatterna som vi finner absolut

nödvändig inriktas på skatteskalorna. En allmän och betydande sänkning

av progressionen, innebärande en vidgning av det s. k. proportionella skiktet

i varje skala och därutöver främst en utjämning av den skattepuckel

som nu finnes i skatteskikten närmast över bottenskiktet, är det i första

hand angelägna. Att detta bör genomföras på så sätt att ingen ny skattepuckel

tillskapas finner vi självklart. Såsom vi i så många tidigare sammanhang

anfört, bör en framtida reform av de direkta skatterna vidare

syfta till ett totalt genomförande av tudelningsprincipen. Tiden borde snart

vara inne att här ta steget fullt ut. I varje fall bör man redan i en första

etapp genomföra en betydande höjning av den s. k. tudelningsgränsen.

De utgiftssänkningar som från högerpartiets sida föreslagits under innevarande

riksdagssession är tillräckliga för att möjliggöra de samtidigt

föreslagna skattesänkningarna utan försämring av driftbudgetresultatet

och utan att lånebehovet blir större än enligt regeringens alternativ. I dagens

läge ser vi i likhet med motionären förslaget rörande uttagningsprocenten

såsom ett alternativ till högerpartiets numera avslagna yrkande om

införande av barnavdrag redan fr. o. m. inkomståret 1965 och tillstyrker

därför motionärens förslag.

dels ock att utskottet under punkten A) bort hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att statlig inkomstskatt för

skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt

a) för andra kalenderhalvåret 1964 med 100 procent av

grundbeloppet och

b) för första kalenderhalvåret 1965 med 95 procent av

grundbeloppet.

II) av herrar Sundin och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 31 börjar med »Slutligen

behandlar» och på s. 32 slutar med »I: 569 och II: 674» bort ha följande

lydelse:

I motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson i Falköping

yrkas utredning av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen

smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra en smidigare

och effektivare finanspolitik. Till stöd för yrkandet anföres bl. a. att flera

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 37

olika faktorer medfört att överslag lätt uppkommer i konjunkturutvecklingen

och att detta medför större krav på finanspolitiken. Enligt motionärernas

mening kan inte beskattningen för närvarande anpassas så snabbt att

tillräcklig smidighet uppnås i fråga om finanspolitiken.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till de synpunkter som motionärerna

framfört i fråga om finanspolitikens roll inom konjunkturpolitiken. Såsom

framhållits i motionerna kan en anpassning av beskattningen, så att finanspolitiken

lättare kan ändras i förhållande till konjunkturväxlingarna, från

praktisk utgångspunkt inte anses erbjuda större problem än t. ex. räntevapnets

utnyttjande inom konjunkturpolitiken. En mera flexibel användning

av beskattningen bör givetvis inte heller medföra någon ändring av

beskattningsnivån på sikt utan äga rum inom ramen för vedertagen budgetpolitik,

inom vilken både över- och underbalansering av driftbudgeten kan

förekomma. Det förefaller dock sannolikt att över- och underbalanseringarnas

omfattning i vissa lägen kan bli något mindre, om de skattepolitiska

åtgärderna kan sättas in snabbt och på ett tidigt stadium av en ändrad

konjunktur. Det är enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna att

förbättra finanspolitiken i det av motionärerna åsyftade hänseendet tillvaratages.

Utskottet tillstyrker därför det ställda yrkandet om närmare utredning.

I motionerna har särskilt understrukits alt den åsyftade anpassningen av

beskattningen givetvis inte får medföra att riksdagen avhänder sig något

av sin bestämmanderätt på beskattningens område. Utskottet vill framhålla

att detta bör vara en självklar utgångspunkt vid frågans utredning. 1

fråga om räntepolitiken har dock spörsmålet om riksdagens inflytande fått

en lösning som från konstitutionell synpunkt kan anses tillfredsställande.

Huruvida ett direkt motsvarande förfarande bör tillämpas i fråga om en

flexibel användning av beskattningen eller om annat förfarande är lämpligare

bör närmare prövas vid den utredning som bör komma till stånd.

dels ock att utskottet under punkten B) 3) bort hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson i Falköping

måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t anhålla om utredning

av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen

smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra

en smidigare och effektivare finanspolitik.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år WGi

Särskilt yttrande

av herrar Lundström, Skårman, Gustafson i Göteborg och Larsson i Umeå,

vilka anfört följande:

Under vårsessionen har från folkpartiets sida framställts yrkanden om

ökade insatser inom områden, där utpräglade brister eller eftersläpning råder.

Som exempel på här åsyftade yrkanden nämner vi stödet till de handikappade,

till idrotten och friluftslivet, yrkesutbildningen, skolmåltidsverksamheten,

den vetenskapliga forskningen och samhällets kulturfrämjande

åtgärder. Ett annat område, där ökade insatser enligt vår mening är starkt

motiverade, gäller kriminalvården. De reformer och förbättringar, som vi

sålunda föreslagit och som enligt vår uppfattning måste anses vara synnerligen

angelägna, har innefattat ökade utgiftskrav på statskassan.

I rådande konjunkturläge bör ett icke oväsentligt överskott på driftbudgeten

eftersträvas. I detta avseende kan vi instämma med finansministern.

Finanspolitiken bör ingå som en väsentlig beståndsdel i den allmänna konjunkturpolitiken,

men vi vill understryka att dess roll därvidlag inte får

överskattas.

I detta sammanhang må tillfogas att finansministerns nu intagna ståndpunkt

innebär en utveckling i av oss förordad riktning bort från tanken på

ett överskott på driftbudgeten av mycket betydande omfattning under tider

med mera normal konjunktur.

Utifrån nyssnämnda konjunkturpolitiska bedömning och för att skapa

statsfinansiellt utrymme för ovannämnda utgiftskrav har vi varit beredda

att förorda en höjning av skatten på cigarretter. Då emellertid de yrkanden

om ökade insatser på eftersatta områden, som framställts från vår sida, avvisats

av riksdagens majoritet, har motivet för en sådan skattehöjning bortfallit.

I anslutning till de i motionerna I: 550 och II: 687 framställda yrkandena

om höjning av skatten på sprit och vin önskar vi uttala att alkoholbeskattningen

enligt vår uppfattning i främsta rummet bör användas som ett nykterhetspolitiskt

instrument. Förra året beslöt riksdagen på dessa grunder

höja vin- och spritskatterna. Enligt vår uppfattning bör frågan om vinoch

spritbeskattningens höjd tas upp till förnyad prövning från nykterhetspolitiska

synpunkter.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av i § förordningen den 19 november 1914 a1 i texten