Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående böjning av vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.
1964-05-19 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1964:57, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående böjning av vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196i
1
Nr 57
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående böjning av vissa postavgifter
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 23 april 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 155, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att besluta att avgifterna för inrikes brev, postkort, korsband,
postanvisningar, postförskott, paket, assurans och rekommendation
skall från och med den 1 juli 1964 utgå med de belopp, som av departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t förordats.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen framlägges förslag till höjda postavgifter. Grundportot
för brev föreslås ökat med 5 öre till 40 öre och för brev i högre viktsatser
med 10—50 öre. Höjda avgifter föreslås även för postkort, korsband, postanvisningar,
postförskott, paket samt assurans och rekommendation. Ifrågavarande
uppräkningar jämte vissa förutsedda avgiftshöjningar, som det
ankommer på Kungl. Maj :t eller generalpoststyrelsen att besluta, beräknas
öka postverkets intäkter med ca 68 milj. kr under budgetåret 1964/65. De
nya avgifterna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1964.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna 1:824 av herrar Erik Filip Petersson och
Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl., vari hemställts, »att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 155 måtte besluta att inrikes
brevportot för lägsta viktklassen (under 20 gram) icke skall höjas
utan behållas oförändrat vid 35 öre»; ävensom
II) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och Dahlgren, vari
hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 155 måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
1) om en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets
organisation och drift, varvid företagsekonomisk expertis från näringslivet
må utnyttjas; samt
2) om en samlad översyn i fråga om avgiltsawägningen mellan olika rörelse-
och verksamhetsgrenar inom postverket, varvid bör prövas ökad avgiftsbeläggning
på exempelvis postsparbanks- och postgirorörelserna saml
på kommersiellt betonade mass- och gruppkorsband, så att lägre avgiftsbe
1
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 67
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b
läggning kan möjliggöras för vanliga brevförsändelser och för mass- och
gruppkorsband från ideella organisationer, i enlighet med motionens syfte.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna II: 1013 och II: 1014.
I skrivelse den 14 april 1964 har generalpoststyrelsen framlagt förslag om
höjning av flertalet av de avgifter, som är fastställda i kungörelsen den 11
maj 1951 (nr 248) angående postavgifterna m. m. Förslaget innefattar sålunda
portona för brev, postkort, korsband och paket samt avgifterna för
postanvisningar, postförskott, assurans och rekommendation.
Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande sammanställning.
Sammanställning över nuvarande avgifter samt av generalpoststyrelsen
och departementschefen föreslagna ändringar
Försändelseslag
Avgiftsgrupper
Nuvarande av- gifter, öre
Generalpoststy- relsens förslag,
öre
Departements- chefens förslag,
öre
Brev
högst 20 g
35
40
40
över 20— 125 g
70
80
80
» 125— 500 g
105
120
120
» 500—1 000 g
150
200
200
Postkort
enkla
25
30
30
dubbla
50
60
60
Korsband (affärs-
högst 100 g
20
25
25
handlingar, tryck-
över 100 g
20
25
25
saker, varuprov,
för de första
för de första
för de första
varukorsband)
100 g samt 10
100 g samt 10
100 g samt 10
öre för varje
öre för varje
öre för varje
följande vikt
följande vikt
följande vikt
av 100 g eller
av 100 g eller
av 100 g eller
del därav
del därav
del därav
Minimiavgift för
35
40
40
affärshandling
Postanvisningar
högst 10 kr.
35
50
50
över 10—2 000 kr.
70
100
100
Postförskotts-
25
35
35
avgiften
70 öre i grund-
100 öre i grund-
100 öre i grund-
Assurans
avgift + 10 öre
avgift + 10 öre
avgift +10 öre
för varje 1 000
för varje 1 000
för varje 1 000
kr. eller del av
kr. eller del av
kr. eller del av
1000 kr. av assu-
1000 kr. av assu-
1 000 kr. av assu-
ransbeloppet
ransbeloppet
ransbeloppet
Paket
högst 1 kg
170
200
200
över 1— 3 kg
200
250
250
» 3— 5 kg
250
300
300
* 5— 7 kg
450
500
500
* 7—10 kg
600
700
700
» 10 -15 kg
900
1 000
1 000
» 15—20 kg
1 200
1 300
1 300
Rekommendation
70
100
100
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1964
3
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Generalpoststyrelsen, s. 2—6.
Departementschefen, s. 6—7.
Av innehållet i de fö re va rande motionerna må här återges
följande.
I motionerna I: 824 och II: 1014 framhåller motionärerna att, om den i
propositionen föreslagna höjningen till 40 öre av brevportot i den första viktsatsen
genomföres, skulle det vanliga brevportot komina att fördubblas sedan
1951. Under samma tid har den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex
stigit med 61 procent. Nuvarande porto om 35 öre motsvarar alltså
den allmänna prisnivåns stegring under angivna tidsperiod. Motionärerna
framhåller vidare, att de föreslagna portohöjningarna i betydande omfattning
skulle överstiga de med löneavtalet sammanhängande lönekostnaderna
för postverket.
Postverket är icke avsett att drivas i fiskaliskt syfte eller i vinstsyfte. I
allmänhet har det ekonomiska målet definierats så att intäkterna skall
täcka kostnader inklusive avskrivningar samt därutöver ge en skälig förräntning
på disponerat statskapital. Det är icke postmonopolets uppgift att
medge högsta möjliga förräntning. Av postverket disponerat statskapital
uppgår till ca 100 milj. kr. De föreslagna portohöjningarna skulle för nästa
budgetår medge en förräntning av ca 45 procent, vilket synes motionärerna
vara ett anmärkningsvärt högt förräntningskrav.
Det bör vara en angelägen uppgift för postverkets ledning att möta de
nu uppkommande lönekostnadsstegringarna med kostnadsbesparande rationaliseringar,
så långt detta är möjligt inom ramen för verkets allmänt
servicebetonade verksamhet. Ett stort antal företag måste i dagens situation
rationalisera sin produktion så att bättre kvalitet kan erbjudas utan fördyring.
Det synes motionärerna vara att föregå med dåligt exempel att i
skydd av ett lagfäst monopol skynda till prishöjningar som går vida längre
än till att kompensera lönehöjningar och medge rimlig avkastning. Det
förhållandet torde vara väl känt att den ekonomiska nödvändigheten av
rationalisering och sparsamhet är den bästa drivfjädern till att ansträngningar
verkligen göres av en företagsledning. På grund härav anser motionärerna,
att portohöjningarna bör begränsas till ett belopp som i stort
sett täcker lönekostnadsökningen. Intensifierade rationaliseringssträvanden
bör kunna förväntas ge marginal för önskvärd kapitalavkastning.
Enligt propositionen ger paket- och postanvisningsrörelserna samt postförskotts-
och rekommendationsförfarandcna icke täckning för sina särkostnader.
Även om varje särkostnadskalkyl måste vara behäftad med
lf Bihang till riksdagens protokoll /Sfi t. 7 samt. Å r 07
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1964
betydande osäkerhetsmarginaler, synes de undersökningar som gjorts ge
vid handen att brevrörelsen löper med betydande överskott. En höjning
av inrikes brevportot är för allmänheten liksom för den allmänna kostnadsnivån
den mest känsliga. Motionärerna anser därför att någon höjning avbrevportot
i lägsta viktklassen nu icke bör företagas utan bibehållas vid
nuvarande porto om 35 öre. Vidare erinras om att vid 1952 års portohöjningar
lämnades brevportot för den lägsta viktklassen oförändrat, medan
portot för de högre viktklasserna liksom för ett flertal andra försändelseslag
höjdes.
Genomföres de i propositionen föreslagna portohöjningarna med undantag
för lägsta viktklassen för inrikes brev, skulle intäktsökningen uppgå
till 40 milj. kr. Den beräknade lönekostnadsökningen skulle då i sin helhet
täckas, vilket synes vara tillräckligt. Postverkets vinst för 1964/65 skulle
då kunna beräknas till 17 milj. kr.
Motionärerna fäster därjämte uppmärksamheten på att överskotten från
postsparbanken och postgirot, vilka är att betrakta som rörelsegrenar inom
postverket, under senare år så gott som undantagslöst disponerats för uppsamling
av vinstmedel inom rörelsegrenarna i fråga och således inte för leverans
av vinstmedel till statsverket. Av ett sammanlagt överskott under åren
1960—1963 om 176,7 milj. kr. har således 14 milj. kr. inlevererats som vinstmedel
till statsverket. Å postsparbankens och postgirorörelsens totala obligationsinnehav
om nominellt 2 922 milj. kr. fanns vid utgången av år 1963 en
dold reserv om 357 milj. kr. Dessa rörelsegrenar får anses vara mycket väl
konsoliderade. De bör rimligen kunna ge ett större bidrag till postverkets
rörelse än hittills. En höjning av detta bidrag till sådant belopp att postverkets
samlade vinstleverans till statsverket för nästa budgetår upptas till
25 milj. kr. anser motionärerna rimlig.
Som motivering för yrkandena i motionen II: 1013 anföres bl. a. att det
är av största vikt, att postverkets verksamhet rationaliseras och förbilligas
i så stor utsträckning som möjligt. Genom maskinella och organisatoriska
anordningar torde dock driften kunna rationaliseras och förbilligas ytteiligare
i väsentlig utsträckning. Inte minst angeläget torde det vara, att
postverkets byggnad^kostnader pressas ned. I många fall torde nyuppförda
postlokaler ha blivit onödigt kostsamma i utförandet. Dessa frågor har i
viss utsträckning beaktats i postverkets eget utvecklingsarbete liksom delvis
också av postutredningen. Enligt motionärernas mening krävs det emellertid
en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets organisation
och drift. Härvid bör utnyttjas inte minst företagsekonomisk
expertis från näringslivet.
Det synes också vara möjligt att åstadkomma en annan avvägning i finansieringen
mellan postverkets olika rörelse- och verksamhetsgrenai. En
väsentligt större del av kostnaderna bör sålunda kunna bäras av postspar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 5
banks- och postgirorörelserna. Vad postgirorörelsen beträffar har under
senare tid inte någon avgiftshöjning skett. Utbetalning från postgirokonto
genom utbetalningskort medför för närvarande en avgift av 20 öre per kort.
Under tiden den 1/6 1952—den 30/6 1954 var denna avgift 25 öre, d. v. s.
5 öre högre än för närvarande. Gireringar mellan postgirokonton är avgiftsfria,
trots att de medför avsevärda kostnader för postverket. Antalet gireringar
mellan postgirokonton var under fjolåret över 100 milj. och antalet
utbetalningar från sådana konton nära 40 milj. En ökad del av kostnaderna
bör kunna bäras genom avgiftshöjningar på dessa områden och genom
införande av exempelvis en särskild gireringsavgift.
Såsom framgår av propositionen avser generalpoststyrelsen att — med
stöd av bemyndigande som lämnats av Kungl. Maj :t — höja bl. a. masskorsbands-
och gruppkorsbandsavgifterna med verkan från den 1 januari
1965. Det synes riktigt, att ökade avgifter bör kunna uttagas på en stor
del av de adresslösa försändelserna. Härmed avser motionärerna de kommersiellt
betonade mass- och gruppkorsbanden, som under senare tid fått
allt större omfattning. Den nuvarande avgiftsbeläggningen torde här inte
ge postverket en tillfredsställande täckning för kostnaderna. En höjd avgift
bör givetvis kunna bäras av de kommersiella intressen, som i dessa
avseenden utnyttjar postverkets service. Därifrån bör emellertid undantagas
de mass- och gr uppkör sband, som utsändes av ideella organisationer.
över huvud taget bör det vara en angelägen uppgift för postverket att
medverka till att försändelser i ideellt syfte kan ordnas till så lågt pris
som möjligt. Till detta område räknar motionärerna tidningsrörelsen. Postverkets
inkomster av tidningsrörelsen täcker inte kostnaderna, trots de
höjningar som skett under senare år. Beslutanderätten i fråga om postavgifterna
för tidningarna ligger numera hos Kungl. Maj :t. Av propositionen
framgår, att nya avgiftshöjningar för tidningarna överväges. Enligt motionärernas
mening bör sådan höjning inte ske. I stället bör större avgiftshöjningar
kunna genomföras på vissa andra områden. Därigenom bör också
avgifterna för vanliga brevförsändelser kunna hållas lägre.
Utskottet
I den förevarande propositionen framlägges förslag till höjningar av flertalet
av de postavgifter, som bestämmes av riksdagen. Förslaget innefattar
sålunda portona för brev, postkort, korsband och paket samt avgifterna
för postanvisningar, postförskott, assurans och rekommendation. Ifrågavarande
avgiftshöjningar jämte vissa uppräkningar av sådana postavgifter,
som det ankommer på Kungl. Maj :t eller generalpoststyrelsen att besluta,
beräknas öka postverkets intäkter med ca 68 milj. kr under budgetåret
1964/65. De nya avgifterna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1964.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967
Avgiftshöjningarna syftar i första hand till att förhindra att underskott
uppkommer i postverkets rörelse. Som framgår av propositionen kommer
postvekket nämligen att från och med innevarande år få vidkännas utgiftsökningar,
främst föranledda av stegrade lönekostnader, av en sådan storleksordning
att de endast till obetydlig del kan kompenseras genom rationaliseringsåtgärder.
Härutöver avses med avgifthöjningarna att få till stånd
en sådan avvägning av taxorna, att postverket kan beräknas få erforderlig
rörelsemarginal under de närmast följande åren. Postverkets rörelse beräknas
enligt uppgift i kompletteringspropositionen komma att lämna överskott
å 9 milj. kr under innevarande budgetår och, om de ifrågasatta avgiftshöjningarna
genomföres, 45 milj. kr under budgetåret 1964/65.
Beträffande det inrikes brevportot, som är postverkets största inkomstkälla,
föreslås i propositionen att portot för brev i första viktsatsen (högst
20 g) höjs från 35 till 40 öre, i andra viktsatsen (20—125 g) från 70 till 80
öre, i tredje viktsatsen (125—500 g) från 1 kr 5 öre till 1 kr 20 öre samt i
fjärde viktsatsen (500—1 000 g) från 1 kr 50 öre till 2 kr. Vidare föreslås
bl. a. att korsbandsportot höjs med 5 öre i alla viktsatser. Uppräkningen av
korsbandsportot påverkar även avgifterna för masskorsband och gruppkorsband,
vilka fastställts i relation till det vanliga korsbandsportot. För att
mildra övergången till ett högre porto för mass- och gruppkorsbanden avser
generalpoststyrelsen att för deras del med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
genomföra de erforderliga konsekvenshöjningarna först från och
med den 1 januari 1965.
f motionerna 1:824 och II: 1014 yrkas att grundportot för inrikes brev
skall bibehållas oförändrat, medan utredningsyrkandet i motionen II: 1013
syftar till att genom ökad avgiftsbeläggning på postsparbanks- och postgirorörelserna
samt på kommersiellt betonade mass- och gruppkorsband åstadkomma
sänkta avgifter på vanliga brevförsändelser samt på mass- och
gruppkorsband från ideella organisationer.
I likhet med departementschefen finner utskottet för sin del en höjning
av posttaxorna erforderlig för att förhindra underskott i postverkets rörelse.
Det är vidare enligt utskottets mening önskvärt att postavgifterna
avvägs så att verket erhåller tillbörlig rörelsemarginal för sin verksamhet,
varvid det för budgetåret 1964/65 beräknade överskottet i nuvarande läge
torde kunna betraktas såsom skäligt belopp. Härigenom vinnes den fördelen
att — om intet oförutsett inträffar — nya portohöjningar kan undvikas
under den närmaste framtiden. Utskottet vill i sammanhanget även
erinra om att riksdagen tidigare vid olika tillfällen uttalat, att postverket
årligen bör lämna ett överskott å 20—40 milj. kr.
Vad först angår brevportot bör uppmärksammas att ca 87 procent av de
inrikes breven tillhör första viktsatsen. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar
skulle de i propositionen föreslagna ändringarna av brevportot
ge en inkomstökning av ca 40,5 milj. kr per år. Ett bifall till yrkandet om
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1961 7
bibehållet grundporto för brev skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära
en reducering av nämnda belopp med 29,2 milj. kr per år. Redan av
denna anledning anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till yrkandet
i motionerna 1:824 och II: 1014. Därtill kommer att ett bibehållande av
nuvarande avgift i den första viktsatsen skulle medföra en rubbning av
relationerna dels mellan brevportona i de olika viktsatserna och dels mellan
grundportot på brev och avgifterna för andra försändelser, som är
fastställda med hänsynstagande därtill.
De föreslagna höjningarna av korsbandsportot finner utskottet befogade
som en konsekvens av höjningen av brevportot. Med hänsyn härtill och då
en lägre avgift för mass- och gruppkorsband från ideella organisationer
torde vara mindre lämplig, inte minst från administrativ synpunkt, anser
utskottet sig inte kunna biträda utredningsyrkandet i motionen II: 1013 i
denna del.
Av det anförda framgår att utskottet finner de föreslagna höjningarna
av brev- och korsbandsportot väl avvägda med hänsyn till ökningen av
postverkets omkostnader. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen
i dessa delar. Utskottet har heller inte funnit anledning till erinringar
mot övriga i propositionen föreslagna avgiftshöjningar eller mot tidpunkten
för genomförandet av höjningen av posttaxorna.
Utredningsyrkandet i motionen II: 1013 avser även en samlad översyn
rörande avgiftsavvägningen mellan olika rörelse- och verksamhetsgrenar
inom postverket. Såsom framgår av propositionen har en särskild kostnadsundersökning
nyligen verkställts. I samband med de föreslagna allmänna
avgiftshöjningarna har generalpoststyrelsen även eftersträvat att för paketoch
postanvisningsrörelserna samt postförskotts- och rekommendationsförfarandena
uppnå en bättre kostnadstäckning än för närvarande. Målsättningen
är att varje rörelsegren i princip skall täcka sina särkostnader
och därutöver lämna ett visst bidrag till de gemensamma kostnaderna. Under
angivna förhållanden finner utskottet inte skäl tillstyrka ytterligare utredning
i berörda hänseende.
Vad härefter angår de i samtliga motioner gjorda uttalandena om att
postsparbanken och postgirot bör lämna ett större bidrag till postverkets rörelse
än hittills får utskottet anföra följande. För postsparbanken och postgirot
föreligger inte något monopol, utan dessa rörelsegrenar arbetar båda i
hård konkurrens med sparbanker, affärsbanker och andra kreditinstitut. Härigenom
måste dessa verksamhetsgrenar bedrivas efter rent affärsmässiga
principer. I likhet med andra bankföretag har postsparbanken och postgirot
att täcka sina kostnader huvudsakligen genom intäkter från förvaltningen
av omhänderhavda medel. Sålunda har postsparbanken att helt bestrida inte
endast inlåningsräntor utan även driftkostnader med intäkter från medelsplacering.
I postgirot läcks kostnaderna till ungefär tre fjärdedelar på detta
sätt och i övrigt genom avgifter. På grund härav och med hänsyn till dessa
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b
verksamhetsgrenars konkurrens från andra kreditinstitut är utskottet för
närvarande inte berett att tillstyrka en ökad avgiftsbeläggning på postsparbankens
och postgirots tjänster eller inleverans av ytterligare vinstmedel
till statsverket.
Utskottet har slutligen att ta ställning till skrivelseyrkandet i motionen
II: 1013 om en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets
organisation och drift. I anledning härav får utskottet erinra om att
omfattande rationaliseringsåtgärder redan vidtagits under senare år, vilka
medfört betydande besparingar framför allt för postbankens del. Inom generalpoststyrelsen
arbetar för närvarande exempelvis en servicekommitté
och en datakommitté. Dessutom torde, om det i propositionen nr 141 till
innevarande års riksdag framlagda förslaget angående ändrad organisation
av postverket antages av riksdagen, väsentligt ökade resurser komma att
ställas till verkets förfogande för den fortsatta rationaliseringsverksamheten.
Enär delade meningar således inte torde råda om att postverket även
i fortsättningen genom olika rationaliseringsåtgärder bör söka att i möjligaste
mån förbilliga driften utan att servicen försämras, finner utskottet
inte anledning tillstyrka bifall till ifrågavarande utredningsyrkande i motionen
II: 1013.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandena i motionerna
I: 824 och II: 1014 samt i motionen II: 1013.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 155;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 824 av herrar Erik Filip
Petersson och Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl.,
ävensom
2) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och
Dahlgren,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 maj 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Oscar Carlsson*, Elofsson*, Lundström, Wirmark, Paul Jansson,
Erik Filip Petersson och Ottosson*; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Kärrlander*, Vigelsbo, Asp*, Christenson i Malmö*, Darlin*, fru Holmqvist,
och herr Broberg*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b
9
Reservation
av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Erik Filip Petersson, Ottosson, Magnusson
i Borås, Cbristenson i Malmö, Darlin och Broberg, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 rad 12 nedifrån
med »Det är* och slutar på s. 7 rad 20 uppifrån med »av posttaxorna»
bort ha följande lydelse:
»Vad angår brevportot bör uppmärksammas att ca 87 procent av de inrikes
breven tillhör första viktsatsen. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar
skulle de i propositionen förslagna ändringarna av brevportot ge en
inkomstökning av ca 40,5 milj. kr per år. Ett bifall till yrkandet om bibehållet
grundporto för brev skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära en
reducering av nämnda belopp med 29,2 milj. kr per år. Med sådan ändring
av propositionens förslag till portohöjningar skulle intäktsökningen för
postverket uppgå till ca 45 milj. kr. Hänsyn har då tagits till en av portohöjningen
föranledd efterfrågeminskning. En dylik höjning av postportot
skulle inte enbart täcka uppkommande lönekostnader utan därutöver ge ett
visst överskott. Som framhålls i motionerna I: 824 och II: 1014 är postverket
ej avsett att drivas i fiskaliskt syfte. Intäkterna bör täcka kostnaderna
inklusive avskrivningar och därutöver ge skälig förräntning på disponerat
statskapital. När utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts proposition
utom i vad avser höjning av brevportot i lägsta viktsatsen innebär detta för
kommande budgetår full täckning för ökade lönekostnader och därutöver
ett visst överskott. Den ovannämnda ekonomiska målsättningen följes.
Påbörjade och planerade rationaliseringar bör dessutom kunna förbilliga
driften och på längre sikt bli en verksam faktor för ett tillfredsställande
driftresultat. Härvid vill emellertid utskottet kraftigt betona att detta inte
får försämra postverkets service gentemot allmänheten.
Utskottet vill under hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrka yrkandet
i motionerna om att brevportot för lägsta viktsatsen behålls oförändrat
vid 35 öre.
Utskottet tillstyrker övriga i propositionen föreslagna avgiftshöjningar
ävensom tidpunkten för höjningarnas genomförande.»
dels ock att utskottet bort hemställa,
A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 155 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas -— i anledning av de likalydande
motionerna I: 824 av herrar Erik Filip Petersson och Skärman
samt II: 1014 av herr Ståhl m. tl. bifalla Kungl. Maj:ts
förslag med den ändringen, att det inrikes brevportot i första
viktsatsen bibehålies oförändrat vid 35 öre;
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196i
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 824 av herrar Erik Filip
Petersson och Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl.,
ävensom
2) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och
Dahlgren,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Särskilt yttrande
av herrar Elof sson och Vigelsbo, vilka anfört följande:
Såsom framgått av utskottets yttrande har vi biträtt de höjningar av postavgifterna
som föreslagits av Kungl. Maj :t. Det bör betonas att höjningarna
i sin helhet inte är motiverade av löneökningarna inom postverket eller av
verkets nuvarande ekonomiska situation. Av hänsyn till budgetläget liksom
till angelägenheten av att avgifterna efter de nu aktuella höjningarna
icke skall behöva höjas ytterligare inom en längre tidsperiod, har vi emellertid
inte velat motsätta oss de av departementschefen förordade höjningarna.
Vi har heller inte kunnat undgå beakta att ett avslag till viss del på
de förslag till höjningar som förelagts riksdagen skulle kunna medföra
kraftigare höjningar i fråga om de postavgifter som fastställes utan riksdagens
medverkan.
Vi har fäst särskild vikt vid utskottets uttalande om att postverket genom
rationaliseringsåtgärder bör söka i möjligaste mån förbilliga driften utan
att servicen försämras. Genom rationaliseringsåtgärder och genom den inkomstförbättring
postverket nu erhåller bör det vara möjligt att upprätthålla
en god service utan att avgifterna behöver höjas ytterligare inom nu överskådlig
framtid.
Beträffande postverkets olika rörelse- och verksamhetsgrenar har utskottet
inte ansett sig böra tillstyrka ytterligare bidrag från postsparbanken och
postgirot till den samlade rörelsen för närvarande. Frågan står emellertid
öppen för framtiden. Enligt vår mening bör de möjligheter som kan yppa
sig i detta hänseende nogsamt tillvaratagas till gagn för befordringsverksamhet
där låga avgifter får anses särskilt angelägna.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter. a1 i texten