Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående böjning av vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-19 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:57, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående böjning av vissa postavgifter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196i

1

Nr 57

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående böjning av vissa postavgifter

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 23 april 1964 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 155, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att besluta att avgifterna för inrikes brev, postkort, korsband,

postanvisningar, postförskott, paket, assurans och rekommendation

skall från och med den 1 juli 1964 utgå med de belopp, som av departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t förordats.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag till höjda postavgifter. Grundportot

för brev föreslås ökat med 5 öre till 40 öre och för brev i högre viktsatser

med 10—50 öre. Höjda avgifter föreslås även för postkort, korsband, postanvisningar,

postförskott, paket samt assurans och rekommendation. Ifrågavarande

uppräkningar jämte vissa förutsedda avgiftshöjningar, som det

ankommer på Kungl. Maj :t eller generalpoststyrelsen att besluta, beräknas

öka postverkets intäkter med ca 68 milj. kr under budgetåret 1964/65. De

nya avgifterna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1964.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:824 av herrar Erik Filip Petersson och

Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 155 måtte besluta att inrikes

brevportot för lägsta viktklassen (under 20 gram) icke skall höjas

utan behållas oförändrat vid 35 öre»; ävensom

II) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och Dahlgren, vari

hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 155 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) om en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets

organisation och drift, varvid företagsekonomisk expertis från näringslivet

må utnyttjas; samt

2) om en samlad översyn i fråga om avgiltsawägningen mellan olika rörelse-

och verksamhetsgrenar inom postverket, varvid bör prövas ökad avgiftsbeläggning

på exempelvis postsparbanks- och postgirorörelserna saml

på kommersiellt betonade mass- och gruppkorsband, så att lägre avgiftsbe
1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 7 saml. Nr 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b

läggning kan möjliggöras för vanliga brevförsändelser och för mass- och

gruppkorsband från ideella organisationer, i enlighet med motionens syfte.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 1013 och II: 1014.

I skrivelse den 14 april 1964 har generalpoststyrelsen framlagt förslag om

höjning av flertalet av de avgifter, som är fastställda i kungörelsen den 11

maj 1951 (nr 248) angående postavgifterna m. m. Förslaget innefattar sålunda

portona för brev, postkort, korsband och paket samt avgifterna för

postanvisningar, postförskott, assurans och rekommendation.

Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande sammanställning.

Sammanställning över nuvarande avgifter samt av generalpoststyrelsen

och departementschefen föreslagna ändringar

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande av- gifter, öre

Generalpoststy- relsens förslag,

öre

Departements- chefens förslag,

öre

Brev

högst 20 g

35

40

40

över 20— 125 g

70

80

80

» 125— 500 g

105

120

120

» 500—1 000 g

150

200

200

Postkort

enkla

25

30

30

dubbla

50

60

60

Korsband (affärs-

högst 100 g

20

25

25

handlingar, tryck-

över 100 g

20

25

25

saker, varuprov,

för de första

för de första

för de första

varukorsband)

100 g samt 10

100 g samt 10

100 g samt 10

öre för varje

öre för varje

öre för varje

följande vikt

följande vikt

följande vikt

av 100 g eller

av 100 g eller

av 100 g eller

del därav

del därav

del därav

Minimiavgift för

35

40

40

affärshandling

Postanvisningar

högst 10 kr.

35

50

50

över 10—2 000 kr.

70

100

100

Postförskotts-

25

35

35

avgiften

70 öre i grund-

100 öre i grund-

100 öre i grund-

Assurans

avgift + 10 öre

avgift + 10 öre

avgift +10 öre

för varje 1 000

för varje 1 000

för varje 1 000

kr. eller del av

kr. eller del av

kr. eller del av

1000 kr. av assu-

1000 kr. av assu-

1 000 kr. av assu-

ransbeloppet

ransbeloppet

ransbeloppet

Paket

högst 1 kg

170

200

200

över 1— 3 kg

200

250

250

» 3— 5 kg

250

300

300

* 5— 7 kg

450

500

500

* 7—10 kg

600

700

700

» 10 -15 kg

900

1 000

1 000

» 15—20 kg

1 200

1 300

1 300

Rekommendation

70

100

100

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1964

3

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Generalpoststyrelsen, s. 2—6.

Departementschefen, s. 6—7.

Av innehållet i de fö re va rande motionerna må här återges

följande.

I motionerna I: 824 och II: 1014 framhåller motionärerna att, om den i

propositionen föreslagna höjningen till 40 öre av brevportot i den första viktsatsen

genomföres, skulle det vanliga brevportot komina att fördubblas sedan

1951. Under samma tid har den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex

stigit med 61 procent. Nuvarande porto om 35 öre motsvarar alltså

den allmänna prisnivåns stegring under angivna tidsperiod. Motionärerna

framhåller vidare, att de föreslagna portohöjningarna i betydande omfattning

skulle överstiga de med löneavtalet sammanhängande lönekostnaderna

för postverket.

Postverket är icke avsett att drivas i fiskaliskt syfte eller i vinstsyfte. I

allmänhet har det ekonomiska målet definierats så att intäkterna skall

täcka kostnader inklusive avskrivningar samt därutöver ge en skälig förräntning

på disponerat statskapital. Det är icke postmonopolets uppgift att

medge högsta möjliga förräntning. Av postverket disponerat statskapital

uppgår till ca 100 milj. kr. De föreslagna portohöjningarna skulle för nästa

budgetår medge en förräntning av ca 45 procent, vilket synes motionärerna

vara ett anmärkningsvärt högt förräntningskrav.

Det bör vara en angelägen uppgift för postverkets ledning att möta de

nu uppkommande lönekostnadsstegringarna med kostnadsbesparande rationaliseringar,

så långt detta är möjligt inom ramen för verkets allmänt

servicebetonade verksamhet. Ett stort antal företag måste i dagens situation

rationalisera sin produktion så att bättre kvalitet kan erbjudas utan fördyring.

Det synes motionärerna vara att föregå med dåligt exempel att i

skydd av ett lagfäst monopol skynda till prishöjningar som går vida längre

än till att kompensera lönehöjningar och medge rimlig avkastning. Det

förhållandet torde vara väl känt att den ekonomiska nödvändigheten av

rationalisering och sparsamhet är den bästa drivfjädern till att ansträngningar

verkligen göres av en företagsledning. På grund härav anser motionärerna,

att portohöjningarna bör begränsas till ett belopp som i stort

sett täcker lönekostnadsökningen. Intensifierade rationaliseringssträvanden

bör kunna förväntas ge marginal för önskvärd kapitalavkastning.

Enligt propositionen ger paket- och postanvisningsrörelserna samt postförskotts-

och rekommendationsförfarandcna icke täckning för sina särkostnader.

Även om varje särkostnadskalkyl måste vara behäftad med

lf Bihang till riksdagens protokoll /Sfi t. 7 samt. Å r 07

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1964

betydande osäkerhetsmarginaler, synes de undersökningar som gjorts ge

vid handen att brevrörelsen löper med betydande överskott. En höjning

av inrikes brevportot är för allmänheten liksom för den allmänna kostnadsnivån

den mest känsliga. Motionärerna anser därför att någon höjning avbrevportot

i lägsta viktklassen nu icke bör företagas utan bibehållas vid

nuvarande porto om 35 öre. Vidare erinras om att vid 1952 års portohöjningar

lämnades brevportot för den lägsta viktklassen oförändrat, medan

portot för de högre viktklasserna liksom för ett flertal andra försändelseslag

höjdes.

Genomföres de i propositionen föreslagna portohöjningarna med undantag

för lägsta viktklassen för inrikes brev, skulle intäktsökningen uppgå

till 40 milj. kr. Den beräknade lönekostnadsökningen skulle då i sin helhet

täckas, vilket synes vara tillräckligt. Postverkets vinst för 1964/65 skulle

då kunna beräknas till 17 milj. kr.

Motionärerna fäster därjämte uppmärksamheten på att överskotten från

postsparbanken och postgirot, vilka är att betrakta som rörelsegrenar inom

postverket, under senare år så gott som undantagslöst disponerats för uppsamling

av vinstmedel inom rörelsegrenarna i fråga och således inte för leverans

av vinstmedel till statsverket. Av ett sammanlagt överskott under åren

1960—1963 om 176,7 milj. kr. har således 14 milj. kr. inlevererats som vinstmedel

till statsverket. Å postsparbankens och postgirorörelsens totala obligationsinnehav

om nominellt 2 922 milj. kr. fanns vid utgången av år 1963 en

dold reserv om 357 milj. kr. Dessa rörelsegrenar får anses vara mycket väl

konsoliderade. De bör rimligen kunna ge ett större bidrag till postverkets

rörelse än hittills. En höjning av detta bidrag till sådant belopp att postverkets

samlade vinstleverans till statsverket för nästa budgetår upptas till

25 milj. kr. anser motionärerna rimlig.

Som motivering för yrkandena i motionen II: 1013 anföres bl. a. att det

är av största vikt, att postverkets verksamhet rationaliseras och förbilligas

i så stor utsträckning som möjligt. Genom maskinella och organisatoriska

anordningar torde dock driften kunna rationaliseras och förbilligas ytteiligare

i väsentlig utsträckning. Inte minst angeläget torde det vara, att

postverkets byggnad^kostnader pressas ned. I många fall torde nyuppförda

postlokaler ha blivit onödigt kostsamma i utförandet. Dessa frågor har i

viss utsträckning beaktats i postverkets eget utvecklingsarbete liksom delvis

också av postutredningen. Enligt motionärernas mening krävs det emellertid

en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets organisation

och drift. Härvid bör utnyttjas inte minst företagsekonomisk

expertis från näringslivet.

Det synes också vara möjligt att åstadkomma en annan avvägning i finansieringen

mellan postverkets olika rörelse- och verksamhetsgrenai. En

väsentligt större del av kostnaderna bör sålunda kunna bäras av postspar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 5

banks- och postgirorörelserna. Vad postgirorörelsen beträffar har under

senare tid inte någon avgiftshöjning skett. Utbetalning från postgirokonto

genom utbetalningskort medför för närvarande en avgift av 20 öre per kort.

Under tiden den 1/6 1952—den 30/6 1954 var denna avgift 25 öre, d. v. s.

5 öre högre än för närvarande. Gireringar mellan postgirokonton är avgiftsfria,

trots att de medför avsevärda kostnader för postverket. Antalet gireringar

mellan postgirokonton var under fjolåret över 100 milj. och antalet

utbetalningar från sådana konton nära 40 milj. En ökad del av kostnaderna

bör kunna bäras genom avgiftshöjningar på dessa områden och genom

införande av exempelvis en särskild gireringsavgift.

Såsom framgår av propositionen avser generalpoststyrelsen att — med

stöd av bemyndigande som lämnats av Kungl. Maj :t — höja bl. a. masskorsbands-

och gruppkorsbandsavgifterna med verkan från den 1 januari

1965. Det synes riktigt, att ökade avgifter bör kunna uttagas på en stor

del av de adresslösa försändelserna. Härmed avser motionärerna de kommersiellt

betonade mass- och gruppkorsbanden, som under senare tid fått

allt större omfattning. Den nuvarande avgiftsbeläggningen torde här inte

ge postverket en tillfredsställande täckning för kostnaderna. En höjd avgift

bör givetvis kunna bäras av de kommersiella intressen, som i dessa

avseenden utnyttjar postverkets service. Därifrån bör emellertid undantagas

de mass- och gr uppkör sband, som utsändes av ideella organisationer.

över huvud taget bör det vara en angelägen uppgift för postverket att

medverka till att försändelser i ideellt syfte kan ordnas till så lågt pris

som möjligt. Till detta område räknar motionärerna tidningsrörelsen. Postverkets

inkomster av tidningsrörelsen täcker inte kostnaderna, trots de

höjningar som skett under senare år. Beslutanderätten i fråga om postavgifterna

för tidningarna ligger numera hos Kungl. Maj :t. Av propositionen

framgår, att nya avgiftshöjningar för tidningarna överväges. Enligt motionärernas

mening bör sådan höjning inte ske. I stället bör större avgiftshöjningar

kunna genomföras på vissa andra områden. Därigenom bör också

avgifterna för vanliga brevförsändelser kunna hållas lägre.

Utskottet

I den förevarande propositionen framlägges förslag till höjningar av flertalet

av de postavgifter, som bestämmes av riksdagen. Förslaget innefattar

sålunda portona för brev, postkort, korsband och paket samt avgifterna

för postanvisningar, postförskott, assurans och rekommendation. Ifrågavarande

avgiftshöjningar jämte vissa uppräkningar av sådana postavgifter,

som det ankommer på Kungl. Maj :t eller generalpoststyrelsen att besluta,

beräknas öka postverkets intäkter med ca 68 milj. kr under budgetåret

1964/65. De nya avgifterna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1964.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

Avgiftshöjningarna syftar i första hand till att förhindra att underskott

uppkommer i postverkets rörelse. Som framgår av propositionen kommer

postvekket nämligen att från och med innevarande år få vidkännas utgiftsökningar,

främst föranledda av stegrade lönekostnader, av en sådan storleksordning

att de endast till obetydlig del kan kompenseras genom rationaliseringsåtgärder.

Härutöver avses med avgifthöjningarna att få till stånd

en sådan avvägning av taxorna, att postverket kan beräknas få erforderlig

rörelsemarginal under de närmast följande åren. Postverkets rörelse beräknas

enligt uppgift i kompletteringspropositionen komma att lämna överskott

å 9 milj. kr under innevarande budgetår och, om de ifrågasatta avgiftshöjningarna

genomföres, 45 milj. kr under budgetåret 1964/65.

Beträffande det inrikes brevportot, som är postverkets största inkomstkälla,

föreslås i propositionen att portot för brev i första viktsatsen (högst

20 g) höjs från 35 till 40 öre, i andra viktsatsen (20—125 g) från 70 till 80

öre, i tredje viktsatsen (125—500 g) från 1 kr 5 öre till 1 kr 20 öre samt i

fjärde viktsatsen (500—1 000 g) från 1 kr 50 öre till 2 kr. Vidare föreslås

bl. a. att korsbandsportot höjs med 5 öre i alla viktsatser. Uppräkningen av

korsbandsportot påverkar även avgifterna för masskorsband och gruppkorsband,

vilka fastställts i relation till det vanliga korsbandsportot. För att

mildra övergången till ett högre porto för mass- och gruppkorsbanden avser

generalpoststyrelsen att för deras del med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

genomföra de erforderliga konsekvenshöjningarna först från och

med den 1 januari 1965.

f motionerna 1:824 och II: 1014 yrkas att grundportot för inrikes brev

skall bibehållas oförändrat, medan utredningsyrkandet i motionen II: 1013

syftar till att genom ökad avgiftsbeläggning på postsparbanks- och postgirorörelserna

samt på kommersiellt betonade mass- och gruppkorsband åstadkomma

sänkta avgifter på vanliga brevförsändelser samt på mass- och

gruppkorsband från ideella organisationer.

I likhet med departementschefen finner utskottet för sin del en höjning

av posttaxorna erforderlig för att förhindra underskott i postverkets rörelse.

Det är vidare enligt utskottets mening önskvärt att postavgifterna

avvägs så att verket erhåller tillbörlig rörelsemarginal för sin verksamhet,

varvid det för budgetåret 1964/65 beräknade överskottet i nuvarande läge

torde kunna betraktas såsom skäligt belopp. Härigenom vinnes den fördelen

att — om intet oförutsett inträffar — nya portohöjningar kan undvikas

under den närmaste framtiden. Utskottet vill i sammanhanget även

erinra om att riksdagen tidigare vid olika tillfällen uttalat, att postverket

årligen bör lämna ett överskott å 20—40 milj. kr.

Vad först angår brevportot bör uppmärksammas att ca 87 procent av de

inrikes breven tillhör första viktsatsen. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar

skulle de i propositionen föreslagna ändringarna av brevportot

ge en inkomstökning av ca 40,5 milj. kr per år. Ett bifall till yrkandet om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1961 7

bibehållet grundporto för brev skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära

en reducering av nämnda belopp med 29,2 milj. kr per år. Redan av

denna anledning anser utskottet sig inte kunna tillstyrka bifall till yrkandet

i motionerna 1:824 och II: 1014. Därtill kommer att ett bibehållande av

nuvarande avgift i den första viktsatsen skulle medföra en rubbning av

relationerna dels mellan brevportona i de olika viktsatserna och dels mellan

grundportot på brev och avgifterna för andra försändelser, som är

fastställda med hänsynstagande därtill.

De föreslagna höjningarna av korsbandsportot finner utskottet befogade

som en konsekvens av höjningen av brevportot. Med hänsyn härtill och då

en lägre avgift för mass- och gruppkorsband från ideella organisationer

torde vara mindre lämplig, inte minst från administrativ synpunkt, anser

utskottet sig inte kunna biträda utredningsyrkandet i motionen II: 1013 i

denna del.

Av det anförda framgår att utskottet finner de föreslagna höjningarna

av brev- och korsbandsportot väl avvägda med hänsyn till ökningen av

postverkets omkostnader. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen

i dessa delar. Utskottet har heller inte funnit anledning till erinringar

mot övriga i propositionen föreslagna avgiftshöjningar eller mot tidpunkten

för genomförandet av höjningen av posttaxorna.

Utredningsyrkandet i motionen II: 1013 avser även en samlad översyn

rörande avgiftsavvägningen mellan olika rörelse- och verksamhetsgrenar

inom postverket. Såsom framgår av propositionen har en särskild kostnadsundersökning

nyligen verkställts. I samband med de föreslagna allmänna

avgiftshöjningarna har generalpoststyrelsen även eftersträvat att för paketoch

postanvisningsrörelserna samt postförskotts- och rekommendationsförfarandena

uppnå en bättre kostnadstäckning än för närvarande. Målsättningen

är att varje rörelsegren i princip skall täcka sina särkostnader

och därutöver lämna ett visst bidrag till de gemensamma kostnaderna. Under

angivna förhållanden finner utskottet inte skäl tillstyrka ytterligare utredning

i berörda hänseende.

Vad härefter angår de i samtliga motioner gjorda uttalandena om att

postsparbanken och postgirot bör lämna ett större bidrag till postverkets rörelse

än hittills får utskottet anföra följande. För postsparbanken och postgirot

föreligger inte något monopol, utan dessa rörelsegrenar arbetar båda i

hård konkurrens med sparbanker, affärsbanker och andra kreditinstitut. Härigenom

måste dessa verksamhetsgrenar bedrivas efter rent affärsmässiga

principer. I likhet med andra bankföretag har postsparbanken och postgirot

att täcka sina kostnader huvudsakligen genom intäkter från förvaltningen

av omhänderhavda medel. Sålunda har postsparbanken att helt bestrida inte

endast inlåningsräntor utan även driftkostnader med intäkter från medelsplacering.

I postgirot läcks kostnaderna till ungefär tre fjärdedelar på detta

sätt och i övrigt genom avgifter. På grund härav och med hänsyn till dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b

verksamhetsgrenars konkurrens från andra kreditinstitut är utskottet för

närvarande inte berett att tillstyrka en ökad avgiftsbeläggning på postsparbankens

och postgirots tjänster eller inleverans av ytterligare vinstmedel

till statsverket.

Utskottet har slutligen att ta ställning till skrivelseyrkandet i motionen

II: 1013 om en ingående rationaliseringsundersökning i fråga om postverkets

organisation och drift. I anledning härav får utskottet erinra om att

omfattande rationaliseringsåtgärder redan vidtagits under senare år, vilka

medfört betydande besparingar framför allt för postbankens del. Inom generalpoststyrelsen

arbetar för närvarande exempelvis en servicekommitté

och en datakommitté. Dessutom torde, om det i propositionen nr 141 till

innevarande års riksdag framlagda förslaget angående ändrad organisation

av postverket antages av riksdagen, väsentligt ökade resurser komma att

ställas till verkets förfogande för den fortsatta rationaliseringsverksamheten.

Enär delade meningar således inte torde råda om att postverket även

i fortsättningen genom olika rationaliseringsåtgärder bör söka att i möjligaste

mån förbilliga driften utan att servicen försämras, finner utskottet

inte anledning tillstyrka bifall till ifrågavarande utredningsyrkande i motionen

II: 1013.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandena i motionerna

I: 824 och II: 1014 samt i motionen II: 1013.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 155;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 824 av herrar Erik Filip

Petersson och Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl.,

ävensom

2) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och

Dahlgren,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Oscar Carlsson*, Elofsson*, Lundström, Wirmark, Paul Jansson,

Erik Filip Petersson och Ottosson*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Kärrlander*, Vigelsbo, Asp*, Christenson i Malmö*, Darlin*, fru Holmqvist,

och herr Broberg*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196b

9

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Erik Filip Petersson, Ottosson, Magnusson

i Borås, Cbristenson i Malmö, Darlin och Broberg, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 rad 12 nedifrån

med »Det är* och slutar på s. 7 rad 20 uppifrån med »av posttaxorna»

bort ha följande lydelse:

»Vad angår brevportot bör uppmärksammas att ca 87 procent av de inrikes

breven tillhör första viktsatsen. Enligt generalpoststyrelsens beräkningar

skulle de i propositionen förslagna ändringarna av brevportot ge en

inkomstökning av ca 40,5 milj. kr per år. Ett bifall till yrkandet om bibehållet

grundporto för brev skulle enligt vad utskottet inhämtat innebära en

reducering av nämnda belopp med 29,2 milj. kr per år. Med sådan ändring

av propositionens förslag till portohöjningar skulle intäktsökningen för

postverket uppgå till ca 45 milj. kr. Hänsyn har då tagits till en av portohöjningen

föranledd efterfrågeminskning. En dylik höjning av postportot

skulle inte enbart täcka uppkommande lönekostnader utan därutöver ge ett

visst överskott. Som framhålls i motionerna I: 824 och II: 1014 är postverket

ej avsett att drivas i fiskaliskt syfte. Intäkterna bör täcka kostnaderna

inklusive avskrivningar och därutöver ge skälig förräntning på disponerat

statskapital. När utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts proposition

utom i vad avser höjning av brevportot i lägsta viktsatsen innebär detta för

kommande budgetår full täckning för ökade lönekostnader och därutöver

ett visst överskott. Den ovannämnda ekonomiska målsättningen följes.

Påbörjade och planerade rationaliseringar bör dessutom kunna förbilliga

driften och på längre sikt bli en verksam faktor för ett tillfredsställande

driftresultat. Härvid vill emellertid utskottet kraftigt betona att detta inte

får försämra postverkets service gentemot allmänheten.

Utskottet vill under hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrka yrkandet

i motionerna om att brevportot för lägsta viktsatsen behålls oförändrat

vid 35 öre.

Utskottet tillstyrker övriga i propositionen föreslagna avgiftshöjningar

ävensom tidpunkten för höjningarnas genomförande.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

A) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 155 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas -— i anledning av de likalydande

motionerna I: 824 av herrar Erik Filip Petersson och Skärman

samt II: 1014 av herr Ståhl m. tl. bifalla Kungl. Maj:ts

förslag med den ändringen, att det inrikes brevportot i första

viktsatsen bibehålies oförändrat vid 35 öre;

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 196i

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 824 av herrar Erik Filip

Petersson och Skårman samt II: 1014 av herr Ståhl m. fl.,

ävensom

2) motionen II: 1013 av herrar Börjesson i Falköping och

Dahlgren,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Särskilt yttrande

av herrar Elof sson och Vigelsbo, vilka anfört följande:

Såsom framgått av utskottets yttrande har vi biträtt de höjningar av postavgifterna

som föreslagits av Kungl. Maj :t. Det bör betonas att höjningarna

i sin helhet inte är motiverade av löneökningarna inom postverket eller av

verkets nuvarande ekonomiska situation. Av hänsyn till budgetläget liksom

till angelägenheten av att avgifterna efter de nu aktuella höjningarna

icke skall behöva höjas ytterligare inom en längre tidsperiod, har vi emellertid

inte velat motsätta oss de av departementschefen förordade höjningarna.

Vi har heller inte kunnat undgå beakta att ett avslag till viss del på

de förslag till höjningar som förelagts riksdagen skulle kunna medföra

kraftigare höjningar i fråga om de postavgifter som fastställes utan riksdagens

medverkan.

Vi har fäst särskild vikt vid utskottets uttalande om att postverket genom

rationaliseringsåtgärder bör söka i möjligaste mån förbilliga driften utan

att servicen försämras. Genom rationaliseringsåtgärder och genom den inkomstförbättring

postverket nu erhåller bör det vara möjligt att upprätthålla

en god service utan att avgifterna behöver höjas ytterligare inom nu överskådlig

framtid.

Beträffande postverkets olika rörelse- och verksamhetsgrenar har utskottet

inte ansett sig böra tillstyrka ytterligare bidrag från postsparbanken och

postgirot till den samlade rörelsen för närvarande. Frågan står emellertid

öppen för framtiden. Enligt vår mening bör de möjligheter som kan yppa

sig i detta hänseende nogsamt tillvaratagas till gagn för befordringsverksamhet

där låga avgifter får anses särskilt angelägna.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av vissa postavgifter. a1 i texten