Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska rådets tolfte session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckt motion.

1964-11-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1964:63, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska rådets tolfte session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år W6i

1

Nr 63

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse till riksdagen med redogörelse för Nordiska

rådets tolfte session, såvitt skrivelsen hänvisats till

bevillningsutskottet, jämte i anslutning härtill väckt

motion.

Genom en den 3 april 1964 dagtecknad skrivelse, nr 84, har Kungl. Maj :t

under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse

för Nordiska rådets tolfte session i Stockholm den 15—den 21 februari

1964.

Skrivelsen har, såvitt den gäller punkterna A 5 och E 1 av de under avdelning

II behandlade sakerna, hänvisats till bevillningsutskottet.

Under punkten A 5 behandlas en vid sessionen antagen rekommendation,

nr 10, av följande lydelse:

Nordisk Råd henstiller til regeringerne åt underspge mulighederne for åt

indgå en nordisk multilateral dobbeltbeskatningsaftale hovedsagelig i overensstemmelse

med OECD:s mpnsteraftale.

Under punkten E 1 behandlas tre vid sessionen antagna rekommendationer,

nämligen

dels nr 26, som har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland, Norge

och Sverige att utreda frågan, i vad mån en harmonisering av bolagsbeskattningens

konstruktion och metoder är en lämplig väg att främja de ekonomiska

förhållandena i Norden;

dels nr 27, som har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att gemensamt undersöka

förutsättningarna för en internationell anpassning av de nordiska systemen

för indirekt beskattning under särskilt beaktande av det system för denna

beskattning som förberedes inom EEC;

dels ock nr 28, som har följande lydelse:

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna att undersöka möjligheterna

för en harmonisering av de nordiska ländernas regler om punktbeskattning

på sådana områden, där nuvarande olikheter skapar särskilda svårigheter.

Till bevillningsutskottet har även hänvisats den i anledning av ifrågavarande

skrivelse väckta motionen I: 780 av herr Lundström, vari hemställts,

1 llihang till riksdagens protokoll 1961. 7 samt. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr (t''3 år 1964

att riksdagen ville vid besvarande av skrivelsen framhålla betydelsen av att

möjligheterna till nordiskt samarbete tillvaratages vid en förestående allmän

skattereform.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

Utskottet. De rekommendationer, vilka behandlas i den till bevillningsutskottet

hänvisade redogörelsen från Nordiska rådets tolfte session, syftar

dels till en undersökning av möjligheterna att mellan de nordiska länderna

ingå en konvention för undvikande av dubbelbeskattning i huvudsaklig

överensstämmelse med OECD :s modellavtal och dels till en utredning

av frågan om förutsättningarna för och möjligheterna till en harmonisering

av de olika ländernas regler om bolagsbeskattning, indirekt beskattning

och punktbeskattning.

I den i anledning av skrivelsen väckta motionen I: 780 har framhållits

betydelsen av att möjligheterna till nordiskt samarbete tillvaratages vid en

förestående allmän skattereform.

Alla åtgärder ägnade att skapa förutsättningar för ett bättre handelspolitiskt

samarbete inom och utom Norden måste givetvis hälsas med tillfredsställelse.

De ifrågavarande rekommendationerna kan alla sägas i viss

män syfta till att på sikt söka skapa sådana förutsättningar, och utskottet

kan således uttala sin anslutning till ändamålet med rekommendationerna.

I Sverige har av allmänna skatteberedningen framlagts förslag till en radikal

omläggning av den indirekta beskattningen. Därest den av beredningen

föreslagna formen för sådan beskattning skulle komma att internationellt

sett mer allmänt accepteras, kan tvivelsutan förekomsten av ett motsvarande

system inom de nordiska länderna innebära betydande fördelar. Utskottet

vill heller inte bestrida att en större enhetlighet i de nordiska reglerna

om företagsbeskattningen skulle kunna vara ägnad att främja handelsutbytet

de nordiska länderna emellan och därmed de ekonomiska förhållandena

i Norden.

Värdet av kontakter mellan de nordiska regeringarna i skattefrågor är

sålunda från flera synpunkter betydelsefull. Av särskild vikt torde vara att

samarbete etableras i fråga om skatteutredningar, och utskottet vill i sammanhanget

erinra om Nordiska rådets rekommendation nr 80/1962, vari

regeringarna i de nordiska länderna rekommenderas att etablera nära samråd

mellan de myndigheter, kommittéer och sakkunniga som sysslar med

utredning av skatteregler, vilka kan antagas vara av gemensamt nordiskt

intresse.

Med det anförda anser utskottet sig även ha besvarat motionen I: 780,

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet

1) anmäla att de delar av Kungl. Maj :ts förevarande

skrivelse nr 84, vilka hänvisats till bevillningsutskottet,

icke föranleder någon erinran från utskottets sida; samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 196b

2) hemställa att motionen 1:780 av herr Lundström

mätte, i den mån den icke kan anses besvarad genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 17 november 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande :

från första kammaren: herrar John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Stefanson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström, Gösta Jacobsson,

Sundin, Tage Johansson* och Ottosson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Vigelsbo*, Asp, Kristenson i Göteborg* och fru Skantz.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.