Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
1964-01-16 · 72 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 67 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1964:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,
till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1963, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1964
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Larfors;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Berglund, Bengtsson i
Landskrona, Lindahl, Rask och Börjesson i Falköping. 1
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19Gh. 8 samt. Nr 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Va'' vf-‘i .
v- t* : A
'' 1 X
M
-
...>• ■ i! i i^ ■ i*■'' i iyt '' , •
''•‘iu j - x, - • ''gj c it;. • v; : ''
ptllijhit i-/> i! -.'' •?..). -ii> Jiu i-1-:''- - i -V
• • I ■ *(<'' i'' . j ’ ,tt. i !ff
^ - ! ■ ■ j '' '' . P* Hl
.* i fl i" '' *.0 ''1 < ,''{ , .''->j ?
-f; (i* .-1
•i; .1:1 .?< •-!! n;
f ■; !:,•.[ i».1 .■ ;> ; i,i*
■: , ,j-. •!■ V. f
. , ,ix - ; .
: H ■ JT .
''i ''
* • <; ••
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J
3
Till Riksdagens Bankoutskott.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1963.
Kreditpolitiken
Under 1962 hade på flera punkter svaghetstecken framträtt i den svenska ekonomien.
Exportkonjunkturen för pappersmassa, trä och järn hade fortsatt att
försämras och industriens investeringar visat tecken till att stagnera eller sjunka.
Den ekonomiska politiken hade anpassats till det nya läget. På kreditpolitikens
område tog detta sig uttryck i bl. a. en sänkning av riksbankens diskonto i två
etapper från 5 till 4 % och i en stark ökning av banksystemets totala likviditet.
Då omkring årsskiftet 1962/63 den ekonomiska situationen framstod som förhållandevis
väl balanserad, ansågs en ytterligare sänkning av diskontot möjlig,
och den vidtogs vid mitten av januari. Det kunde inte uteslutas att behov av
ytterligare stimulerande åtgärder skulle framträda senare under året.
Expansionskrafterna visade sig emellertid starkare än i de prognoser som
uppgjorts. Den privata konsumtionsvolymens ökningstakt — ungefär 3 % 1962
— steg under året till upp mot 5 %. Byggnadsverksamheten växte, eftersom avmattningen
i industriens och samfärdselns investeringar mer än väl uppvägdes
av ökningar för bostäder, handel och kommuner. Som en ytterligare expansionsfaktor
tillkom exporten. Nedgången i exportefterfrågan på skogsindustriens
produkter började övervinnas och andra halvåret 1963 kom att kännetecknas av
mycket goda siffror för den totala exporten.
Resultatet av denna utveckling blev att riskerna för den samhällsekonomiska
balansen successivt försköts från att gälla en konjunkturavmattning till att avse
en alltför stark ökning av efterfrågan, något som klart framträdde inom byggnadsindustrien
men på något längre sikt kunde komma att gälla ett vidare område.
Tecken härpå var en tydlig återhämtning på arbetsmarknaden och den
snabbt stigande importen. Industriproduktionen uppskattas ha växt med 4 %
under 1963, en siffra som överträffar föregående års. Ändringen i konjunkturläget
följdes av en omläggning av kreditpolitiken i återhållande riktning, varvid
banksystemets likviditet begränsades i avsikt att dämpa utlåningen. Riksbankens
diskonto höjdes också i juni tillbaka till 4 %.
Den allmänna räntenivån låg vid ingången av 1963 vid den höjd som nåtts
efter räntesänkningen i juni 1962 med diskontot vid 4 % och nyemissionerna av
t. ex. stadshypotekskassans obligationer vid 5%. Diskontosänkningen den 18
januari följdes av en motsvarande nedsättning med V* procentenhet av banker--
4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-
nas annonserade in- och utlåningsräntor, med undantag för räntesatsen på
kapitalräkning med 12 månaders uppsägning som sänktes med endast V4 procentenhet.
Då diskontot den 14 juni återfördes till 4 % följde en motsvarande
ändring av bankernas räntesatser. Diskontohöjningen föranleddes av de ovan
berörda nya konjunkturtendenserna och överensstämde med den allt tydligare
försämringen av bankernas likviditet som ägt rum under våren.
Redan under hösten 1962 hade riksbanken uppmanat bankerna att utnyttja
medelstillflödet till att bygga upp sin likviditet inför det kommande vårhalvårets
påfrestningar, så att de av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna, 30 %
för större och 25 för övriga affärsbanker, icke underskreds. Under våren försämrades
banklikviditeten genom ett utflöde av valutor och de stora skatteinbetalningarna.
Med hänsyn till den synnerligen starka ökningen av affärsbankernas
kreditgivning var också, enligt riksbankens bedömning, ett stramare likviditetsläge
önskvärt. Den hårdare likviditetspolitiken markerades genom utgivandet av
ett långt statslån i januari, varigenom likviditetsindragningen förstärktes. Då
konjunkturutsikterna under våren blev mer expansionsbetonade framhöll riksbanken
ånyo för bankerna att de rekommenderade likviditetskvoterna var att
betrakta som minimital.
Vid halvårsskiftet hade bankernas likvida tillgångar fallit under nivån ett år
tidigare och flera banker uppnådde icke minimitalen. Den normala säsongmässiga
ökningen av affärsbankernas likviditet under hösten blev relativt svag, och
deras likviditetsberedskap inför 1964 framstod som allt mindre tillfredsställande.
Bankernas nettoställning gentemot riksbanken var genomsnittligt svagare än
de två föregående åren. Samtliga månader visade en nettoskuld till riksbanken
och särskilt märkbar var kontrasten mellan januari—juli 1963 och motsvarande
period 1962. Under en period från mitten av augusti till mitten av oktober tilllämpades
vissa begränsningar i bankernas möjlighet att upptaga riksbankslån
sedan riksbanken förklarat, att den icke var beredd att förse bankerna med
kassamedel i större utsträckning än som var förenligt med den försiktigare utlåningsverksamhet
som ansågs nödvändig.
Kreditströmmen från affärsbankerna växte starkt ungefär till mitten av 1963
och stabiliserades därefter, trots den allt sämre likviditeten, på den höga nivå
den då nått. Resultatet under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1963, den
senaste för vilken siffror föreligger, blev en ökning av de utestående krediterna
till allmänheten med 3 146 mkr. Därav svarade bostadsbyggnadskrediter för
782 mkr och övrig utlåning för 2 364 mkr. Över samma period minskade bankernas
likvida tillgångar med 569 mkr. Ett år tidigare var motsvarande siffror
en minskning på 292 mkr för bostadsbyggnadskrediter och ökningar på 1 822
mkr för övrig utlåning och 1 723 mkr för de likvida tillgångarna.
Emissionstakten var mot slutet av 1962 högt uppdriven och underbyggdes av
förväntningar om ytterligare räntesänkningar och av affärsbankernas då ännu
goda likviditet, som gjorde det möjligt för dem att göra betydande förvärv av
obligationer. En följd av bankernas svagare likviditetsläge under 1963 var, att
deras intresse för förvärv av långa stats- och hypoteksobligationer upphörde,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
varigenom en av de faktorer som legat bakom den livliga emissionsverksamheten
på obligationsmarknaden föll bort. Efter räntesänkningen i januari, då räntesatsen
vid emission av stadshypotekskassans obligationer föll från 5 till 4,6 %,
upphörde även förväntningarna om ytterligare räntefall, vilket minskade placerarnas
intresse. I motsats till vad som var fallet under 1962 kom därför utrymmet
för nyemissioner av långa obligationer och förlagsbevis tillfälligt att ligga
under den långsiktiga trenden i placeringsbehovet. Riksbankens emissionskontroll
fick ånyo en märkbar betydelse och räntan på nyemissioner låg under hösten
0,65—0,75 procentenheter högre än under våren, med stadshypotekskassans
emissionsränta vid 5V4%. Riksbanken ingrep i september med köp av långa
obligationer för att stabilisera kursutvecklingen.
I samband med räntesänkningen i januari upphävde riksbanken de två rekommendationerna
om tio år som längsta bindningstid för bundna räntor och oO %
som en minimikvot för försäkringsbolagens placeringar i statspapper och kredit i
olika former till nyproducerade bostäder. Härefter återstår av regleringsåtgärderna
på kapitalmarknaden endast emissionskontrollen.
Totalt uppgick nyemissionerna av långa lån 1963 till 3 700 mkr, något mindre
än under föregående år. Härav tog staten i anspråk 900 mkr och danska och
norska lån uppgick till 100 mkr. Övriga, inhemska låntagare emitterade följaktligen
lån för 2 700 mkr, 1100 mkr mindre än 1962 men betydligt mera än
under något tidigare år.
Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv minskade under
1963 från 4 361 till ca 4 200 mkr. Valutautströmningen speglar, såvitt för närvarande
är känt, ett större underskott än föregående år i löpande transaktioner,
en lägre nettoimport av kapital och därtill en minskning av restposten i betalningsbalansen.
Växelkurserna för de viktigaste utländska valutorna låg i allmänhet
i övre delen av det intervall inom vilket de kan variera. Det kan nämnas
att en teknisk förändring vid halvårsskiftet genomfördes i de av riksbanken
noterade marginalkurserna; fr. o. m. den 1 juli 1963 noteras sådana kurser endast
för U.S. dollar.
Med början i mars 1962 har ett antal länders centralbanker, för närvarande
elva, var för sig ingått överenskommelser med Federal Reserve Bank of New
York, som representant för det amerikanska centralbankssystemet, om kortfristiga
krediter, avsedda att utgöra en första försvarslinje vid rubbningar på valutamarknaden.
Sverige anslöt sig under 1963 till detta samarbete genom att
riksbanken och den amerikanska banken i januari överenskom om att under
tre månader ställa ömsesidiga kreditmöjligheter på 50 miljoner dollar till varandras
förfogande. Överenskommelsen har därefter förnyats för successiva tremånadersperioder,
men kreditmöjligheterna har hittills icke utnyttjats av någondera
parten.
Här kan även nämnas att Sverige deltar i den grupp med representanter för
tio ledande industriländer, som, enligt vad som överenskoms i samband med
Internationella valutafondens årsmöte i september, skall företaga en översyn av
det internationella betalningssystemet.
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J/.
Valutaregleringen handhades under året i stort sett efter samma linjer som
tidigare. I samband med förlängningen av valutaförordningen kodifierades redan
tidigare tillämpad praxis om frihet för löpande betalningar. I övrigt kan hänvisas
till valutastyrelsens berättelse, vilken fogats som bilaga till fullmäktiges förvaltningsberättelse.
Riksbankens transaktioner
I riksbankens balansräkning, som med en grov gruppering av posterna återges
i tabell 1, speglas bl. a. transaktioner som riksbanken, eventuellt i samarbete
med riksgäldskontoret, vidtager för att påverka bankernas kassaställning. Sådana
åtgärder har under de senaste åren kommit att få en ökande betydelse i riksbankens
penningspolitiska verksamhet. Under första hälften av 1962 var syftet
härvid att stärka bankernas kassalikviditet och underlätta deras kreditexpansion;
under andra halvåret 1962 ansågs en ytterligare lättnad olämplig. 1963 å
sin sida kom att kännetecknas av en medveten strävan mot ett stramare likviditetsläge.
Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder
Genomsnittlig ställning vid rapportdagar. Mkr
Tillgångar
Guld- och
valutareserv
Skattkam-
marväxlar
Obligationer
Utlåning
till banker
Övriga
tillgångar
Summa
1962 hela året
3 671
2 408
1414
211
1 069
8 773
l:a halvåret
3 501
2 564
1 313
154
1 074
8 606
2:a halvåret
3 841
2 251
1 516
268
1 065
8 941
1963 hela året
3 799
1 024
2 759
371
1 095
9 048
l:a halvåret
3 843
1 527
2 020
472
1079
8 941
2:a halvåret
3 754
522
3 499
269
1 111
9 155
Sk
u 1 d e r
Utelöpande
sedlar
Statliga
myndigheters
check-
räkningar
Bankernas
check-
räkningar
Depositions- och kapi- talräkning
Övriga
skulder
Summa
1962 hela året
6 432
102
38
1 240
961
8 773
l:a halvåret
6 274
120
35
1 279
898
8 606
2:a halvåret
6 590
84
40
1 201
1 026
8 941
1963 hela året
6 955
119
36
879
1 059
9 048
l:a halvåret
6 832
103
30
903
1 073
8 941
2:a halvåret
7 078
135
42
855
1 045
9155
Anm. Från och med rapportdagen den 7 maj 1962 minskade riksbankens värdepappersportfölj
genom att riksbankens fordran på svenska staten avskrevs med 500 mkr, varvid skattkammarväxlar
på detta belopp överlämnades till riksgäldskontoret utan likvid, samt genom att 250 mkr i obligationer
avskildes för en särskild riksbankens jubileumsfond. Siffrorna för de tidigare rapportdagama
1962 har justerats med hänsyn härtill, varför dessa transaktioner ej påverkar jämförbarheten mellan
perioderna.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
7
Balansräkningen påverkas av säsongvariationer men också i hög grad av
tillfälliga svängningar, som gör att förändringarna från t. ex. årsskifte till årsskifte
ger ett mycket dåligt uttryck för läget under året. För att erhålla en mera
meningsfull bild ges därför i tabell 1 de genomsnittliga siffrorna för posterna i
balansräkningen halv- och helårsvis. I texten kommer dock i nagra fall siffror
att lämnas över förändringar från årsskifte till årsskifte.
Vissa av riksbankens balansposter är utpräglat passiva i den meningen att de
icke direkt eller på kort sikt påverkas av penningpolitiska åtgärder. Hit hör
den utelöpande sedelmängden. I genomsnitt låg den 1963 523 mkr eller 8,1 %
över 1962 års nivå, och ökningen från årsskifte till årsskifte blev 539 mkr, motsvarande
7,3 % av siffran vid utgången av 1962.
Av samma karaktär är depositions och kapitalräkningen som liksom tidigare
dominerades av rörelserna på kontona för investering i rörelse; i motsats till
tidigare år bestod dessa under 1963 dock endast av insättningar och uttag enligt
de permanenta bestämmelserna. Genom uttagen av särskilt insatta medel vid
utgången av 1962 och de under 1962 och 1963 lämnade tillstanden att ta investeringsfonder
i anspråk kom uttagen att överväga och behållningen pa investeringskonton
sjönk. I genomsnitt låg räkningen 361 mkr lägre 1963 än 1962.
Den förhållandevis begränsade nedgången i den totala valutareserven, som
närmare belyses i ett följande avsnitt, visade sig i en minskning från årsskifte till
årsskifte på 250 mkr i riksbankens behållning av guld och valutor. I genomsnitt
låg dock behållningen 128 mkr högre än 1962.
Slutligen kan bland denna grupp av poster nämnas de, som sammanförts under
»övriga tillgångar» och »Övriga skulder». De förändrades relativt litet, 26 mkr
respektive 98 mkr i årsgenomsnitten. I »övriga tillgångar» ingår bl. a. riksbankens
egen utlåning till allmänheten, som ingalunda är passiv ur riksbankens synpunkt,
men som på grund av sin begränsade omfattning förts till denna restpost.
Riksbankens utlåning till allmänheten ökade med 18,9 mkr från årsskifte till
årsskifte till ett utestående belopp om 86,7 mkr. Härav svarade avbetalningslånen
för 66,6 mkr (ökning 6,5 mkr) och växelkrediter, hypotekslån samt krediter
i checkräkning för 20,1 mkr (ökning 12,4 mkr).
Skillnaderna i årsgenomsnitten för de hittills nämnda, ur kreditpolitisk synpunkt
i huvudsak passiva balansposterna motsvarade en indragning av medel
från bankernas kassor på 106 mkr. För de båda första halvåren resulterar jämförelsen
i ett närmast oförändrat genomsnitt, medan cn åtstramning på 202 mkr
skedde mellan de båda andra halvåren.
Riksbankens aktiva operationer visar sig främst i värdepappersportföljen.
Större delen av växlingarna i riksbankens innehav av skattkammarväxlar och
obligationer kan föras tillbaka på det förhållandet, att riksbanken gjorde betydande
förvärv av nyemitterade statsobligationer medan riksgäldskontoret å sin
sida inlöste förfallande skattkammarväxlar. Riksbankens köp av obligationer
översteg visserligen, räknade över året, minskningen av skattkammarväxelport
-
8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-
följen, men värdepappersportföljen låg i genomsnitt under året 39 mkr lägre än
1962. Under första halvåret var innehavet 330 mkr lägre och under andra halvåret
254 mkr högre. Om behållningarna på statliga checkräkningar avräknas från
statspappersinnehavet blir motsvarande siffror för effekten på bankernas kassor
minus 56 mkr för helåren och för halvårsjämförelserna minus 313 respektive
plus 203 mkr.
Tabell 2. Ajjärsbankernas netto ställning gentemot riksbanken
Mkr
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
1950
.. 222
109
65
146
25
— 5
67
20
3
34
—123
— 12
19C0
.. 36
28
—229
— 91
—104
—182
—114
—353
—357
— 99
—165
— 23
1961
.. 32
29
—231
—375
—299
—293
—205
14
—201
— 5
—109
58
1962
17
25
6
52
—232
—285
12
— 46
—307
—226
—220
— 43
1963
. .—123
—236
—323
—376
—504
—665
—199
— 86
—121
— 16
—278
—192
Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld 611 riksbanken för upptagna lån.
Genomsnittssiffrorna i tabell 1 över bankernas upplåning och deras checkräkningstiUgodohavanden
visar de ovannämnda riksbankstransaktionernas resultat
för bankernas kassalikviditet. Checkräkningsbehållningarna var genomgående
obetydliga. Bankupplåningen i riksbanken låg i genomsnitt på en högre nivå
1963 än 1962, 371 mkr mot 211 mkr. Bankernas starkare beroende av riksbanken
är mest påtaglig vid en jämförelse mellan första halvåren 1962 och 1963. För
affärsbankernas del ges deras nettoställning mot riksbanken månad för månad i
tabell 2, som visar att kontrasten mellan de bada senaste åren hänför sig till
perioden januari—juli.
Kreditmarknaden
Den svenska kreditmarknaden kännetecknades under större delen av 1963 av
en fortsatt stark expansion. Den successiva åtstramningen av kreditpolitiken
ledde dock till att kreditströmmens tillväxt upphörde under höstmånaderna,
men för året som helhet var kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden
likväl mera omfattande än under 1962. För näringslivet redovisades
fram t. o. m. första halvåret 1963 starkt stigande upplåningssiffror men därefter
har utvecklingen varit lugnare. Samma var förhållandet med kommunerna,
medan för bostadssektorn stegringen fortgått. För staten förelåg under större
delen av året en tendens till ökning av inkomstöverskottet och en nettoåterbetalning
av skulder, men under årets sista månader svängde utvecklingen härvidlag
och för året som helhet redovisades utgiftsöverskott och nettoupplåning.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jf
Diagram A. Kreditmarknaden 1958—1963
Den totala upplåningen och dess fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
Privat sektor
Staten
Kommuner v
—1 000 r
-2 000
Mkr
9 000
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000
9
Anm. Diagrammet omfattar samma material som tabell 3, här redovisat med successiva 12-månaderstal.
Varje punkt på de olika kurvorna anger upplåningen under den närmast föregående 12- månadersperioden. Upplåningen är räknad netto (upplånade belopp minus återbetalade). För kommunerna
föreligger uppgifter endast vid halvårsskiftena, mellan vilka rätlinjiga interpoleringar
gjorts. Detta förfaringssätt påverkar även de restpostberäknade uppgifterna för den privata sektorn.
10
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961+
I den ökning av den totala kreditgivningen, som begynte våren 1962 och som
fortsatte till hösten 1963, utgjorde affärsbankernas utlåning och värdepappersförvärv
ett dominerande inslag. Även för den fortsatta utvecklingen spelade
affärsbankernas totala placeringar en betydande roll. Tidigt under 1963 förbyttes
värdepappersköpen i försäljningar och under senare delen av året synes utlåningsströmmen
ha stabiliserats. För övriga långivargrupper var utvecklingen
mera jämn, och för de flesta redovisades större placeringsbelopp år 1963 än år
1962. Detta gäller i första hand allmänna pensionsfonden, postbanken och sparbankerna.
Även allmänhetens placeringar ökade emellertid. Tillväxten av de
totala kapitalmarknadsplaceringarna var likväl inte i alla avseenden lika markerad
som den hade varit under 1962.
Utvecklingen hos olika låntagargrupper
Staten
Den ökning av statens inkomster, som följt av allmänna varuskattens införande
1960 och höjning 1962 samt av tillväxten i skatteunderlaget under högkonjunkturen,
var betydligt större än utgiftsökningen, och statsbudgetens utfall
förbättrades (diagram A). Överbalansering uppnåddes under 1961 och 1962,
och ända t. o. m. november 1963 uppgick 12-månaderstalen för statens inkomster
till ett större belopp än statens sammanlagda utgifter för investering,
konsumtion, inkomstöverföring och utlåning. Vid årsslutet hade emellertid
situationen kastats om, och ett utgiftsöverskott om 201 mkr redovisades för år
1963.
Den statliga upplåningen var under 1963 relativt omfattande både vad gäller
korta och långa lån. Genom emission av kortfristiga obligationer upplånades
brutto 2 205 mkr och netto 981 mkr. Skattkammarväxelskulden minskade å
andra sidan, och totalt uppgick återbetalningen av kortfristiga krediter till ett
större belopp än upplåningen. De kortfristiga skulderna minskade under året
med 664 mkr mot 962 mkr under år 1962. Sistnämnda år hade emellertid riksbankens
nedskrivning av sin skattkammarväxelfordran med 500 mkr bidragit
till skuldavvecklingen.
Statens långfristiga upplåning utgjordes under 1963 i första hand av tre stycken
obligationslån, vilka tillsammans inbringade 800 mkr. Därutöver emitterades
två premielån, varav det ena utgjorde en konvertering av 1943 års lån. Netto
inbringade premieemissionerna 100 mkr. Inlösen av ursprungligen långfristiga
lån var under 1963 av liten omfattning, och den totala långfristiga nettoupplåningen
uppgick under året till 857 mkr att jämföras med en nettoåterbetalning
under 1962 om 125 mkr. Den statliga lånerörelsen under 1963 resulterade således
i en icke obetydlig konsolidering av den utelöpande statsskulden.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J>
11
Kommunerna
Kommunernas investeringsutgifter, som stigit mycket kraftigt under 1962,
ökade i minst samma takt under 1963. Eftersom utgifterna ökade även för
övriga ändamål, ägde en omfattande total utgiftsstegring rum. Inkomsterna
växte ävenledes kraftigt, dock ej mera än att liksom under 1962 ett nettofinansieringsbehov
uppkom. Detta var under både 1962 och 1963 av betydligt större
omfattning än under de närmast föregående åren.
Kommunernas upplåning, som under loppet av 1962 ökat påtagligt med
tyngdpunkten förlagd till senare delen av året, fortsatte att växa under första
halvåret 1963 men avtog därefter. Av redovisningen för kreditmarknadens utveckling
under 12-månadersperioderna t. o. m. september 1962 och 1963 (tabellerna
3 A och 3 B) framgår, att kommunerna under den senaste 12-månadersperioden
netto lånat upp ca 900 mkr. Vid halvårsskiftet hade motsvarande belopp
uppgått till ca 1100 mkr.
Kommunernas upplåning under 1963 var liksom under 1962 huvudsakligen
av långfristig karaktär. Finansiering medelst emission av obligationer, som ökat
kraftigt under 1962, fortsatte att öka även under 1963 och svarade då för omkring
hälften av kommunernas totala nettoupplåning.
Under 1962 med dess relativt lätta kreditpolitik hade en viss uppbyggnad av
kommunernas likvida tillgångar ägt rum. Banktillgodohavandena ökade sålunda
med ca 400 mkr. Under 1963 synes likviditetsökningen ha avtagit eller upphört.
Den privata sektorn
Under 1961 och 1962 hade kommunernas upplåning tidvis balanserats av
statens skuldåterbetalning, och nettoupplåning från den offentliga sektorns sida
hade förekommit endast sporadiskt. Kommunernas relativt omfattande upplåning
under 1963 i förening med utvecklingen av statsbudgeten mot lägre inkomstöverskott
och slutligen utgiftsöverskott resulterade för 1963 i en nettoupplåning
för den offentliga sektorn med ca 1 miljard kronor. För den privata
sektorn, vars upplåning i huvudsak avser finansiering av bostadsbyggandet och
av näringslivet, blev motsvarande siffra ca 8 miljarder kronor efter en kraftig
•ikning alltifrån hösten 1961, då 12-måna ders talen för den privata sektorns upplåning
låg vid ca 4 miljarder kronor.
En markerad tillväxt av bostadskreditgivningen ägde rum under 1963. Affärsbankerna
gav nya lån i väsentligt större utsträckning än under tidigare år. Under
1962 hade avlyften varit av mycket stor omfattning, vilket möjliggjorts genom
en expansion av hypoteksinstitutens obligationsemissioner. Avlyften minskade
under 1963 men låg likväl på i stort sett samma nivå, som nyutlåningen gjort
ungefär ett år tidigare.
Den omfattande nyutlåningen till bostadsbyggandet i förening med cn ej
obetydlig slutlig bostadslångivning resulterade i en kraftig ökning av den totala
bostadskreditgivningen. Under 1962 hade bostadskrediterna i öppna marknaden
12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1962
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1962. Mkr
Långivare och finansobjekt
Låntagare
Summa
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Riksbanken ...................
— 921
_
160
2
— 759
Skattkammarväxlar ..........
— 1 019
—
—
—
— 1 019
Obligationer .................
48
—
160
—
208
Reverslån m. m..............
50
—
—
2
52
Affärsbanker ..................
1313
71
—121
15U
2 807
Skattkammarväxlar och dagslån
489
—
—
—
489
Obligationer .................
828
10
352
9
1 197
Aktier ......................
—
—
—
53
53
Reverslån m. m..............
_ 2
61
— 473
1 482
1 068
Andra banker .................
— 157
31,3
1317
W
19U
Skattkammarväxlar och dagslån
G
—
—
—
6
Obligationer .................
— in
SO
252
215
436
Reverslån m. m..............
— 52
263
1 065
226
1 502
Enskilda försäkringsinrättningar .
— 273
98
719
223
767
Skattkammarväxlar ..........
—
—
—
—
—
Obligationer och förlagsbevis ..
— 273
_ 22
582
83
370
Aktier ......................
—
—
—
58
58
Reverslån m.m..............
—
120
137
82
339
Offentliga försäkringsinrättningar
31
15b
896
392
11,73
Obligationer och förlagsbevis ..
31
40
878
324
1 273
Reverslån m. m..............
—
114
18
68
200
Allmänheten (restpost) .........
— 578
81
16
1,75
— 6
Skattkammarväxlar och dagslån
— 62
—
—
—
— 62
Obligationer och förlagsbevis ..
— 353
81
16
45
— 211
Aktier ......................
—
—
—
430
430
Reverslån m. m..............
— 163
—
—
—
— 163
Samtliga långivare .............
— 585
7 47
2 987
3077
6226
Skattkammarväxlar och dagslån
— 586
—
—
—
— 586
Kortfristiga obligationer......
Långfristiga obligationer och
121
—
8
5
134
förlagsbevis ...............
47
189
2 232
671
3 139
Aktier ......................
—
—
—
541
541
Reverslån m. m..............
— 167
558
747
1 860
2 998
Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och
näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten
även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp
uppgått till ej fullt 3 miljarder kronor och bostadsfinansieringen över statsbudgeten
till 3/i miljard kronor. För 1963 kan bostadskrediter^ i öppna marknaden
beräknas ha uppgått till över 3,5 miljarder kronor och finansieringen över stats
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964. 13
Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1963
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1963. Mkr
Långivare och finansobjekt
Låntagare
Summa
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Riksbanken ...................
568
—
m
28
730
Skattkammarväxlar ..........
— 1347
—
—
—
— 1347
Obligationer .................
1965
—
134
—
2 099
Reverslån m. m..............
— 50
—
—
28
— 22
Affärsbanker ..................
— 1033
—
867
2 288
2122
Skattkammarväxlar och dagslån
— 459
—
—
—
— 459
Obligationer .................
— 659
30
188
18
— 423
Aktier ......................
—
—
—
— 1
— 1
Reverslån m. m..............
85
— 30
679
2 271
3 005
Andra banker .................
— 281
U6
1 658
175
2298
Skattkammarväxlar och dagslån
— 108
—
—
—
— 108
Obligationer .................
— 57
118
257
123
441
Reverslån m. m..............
— 116
328
1401
352
1 965
Enskilda försäkringsinrättningar..
— 3
137
123
223
780
Skattkammarväxlar ..........
11
—
—
—
11
Obligationer och förlagsbevis ..
— 14
59
378
178
601
Aktier ......................
—
—
—
18
18
Reverslån m. m..............
—
78
45
27
150
Offentliga försäkringsinrättningar
85
287
590
580
1512
Obligationer och förlagsbevis ..
85
152
586
480
1 303
Reverslån m. m..............
—
135
4
100
239
Allmänheten (restpost) .........
1
33
12
357
136
Skattkammarväxlar och dagslån
93
—
—
—
93
Obligationer och förlagsbevis ..
— 71
33
42
61
65
Aktier ......................
—
—
—
296
296
Reverslån m. m..............
— 18
— 18
Samtliga långivare .............
— 660
903
3 711
3 951
7 908
Skattkammarväxlar och dagslån
— 1 810
—
—
—
— 1810
Kortfristiga obligationer ......
Långfristiga obligationer och
851
— 108
5
748
förlagsbevis ...............
398
392
1 693
855
3 338
Aktier ......................
—
—
—
313
313
Reverslån m. m..............
— 99
511
2129
2 778
5 319
bär minskats med återbetalade. Siffrorna för riksbanken har i tabell 3 A justerats på samma sätt
som i tabell 1. Dessutom har riksbankens skattkammarväxelinnekav minskats med statens tillgodohavande
i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister i källmaterialet
har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.
budgeten till oförändrat 3A miljard kronor. Totalt kan sålunda bostadskreditgivningen
beräknas ha varit betydligt mer än en halv miljard kronor större
1963, vilket är en kraftigare ökning än vad som brukar förekomma från år till år.
14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Tabell 4- Inlåningen hos bankerna
Förändringar i innest&ende belopp. Mkr
12-månadersperioderna t. o. m.
november
1961
1962
1963
Riksbanken1 ........................................
391
— 369
— 336
Affärsbanker .......................................
483
2 799
2 032
Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ..............
1 048
— 969
319
Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2........
2 829
1 591
Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2........
1 126
122
Övriga räkningar..................................
— 565
— 188
—
Sparbanker3 ........................................
1 034
1279
1 190
Postsparbanken .....................................
329
429
459
Postgiro ...........................................
— 28
264
240
Cenlralkassor för jordbrukskredit ....................
157
185
211
Summa
2 366
4 587
3 796
1 Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.
2 Kapitalräkning med 12 resp. 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.
8 Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.
Från våren 1962 till hösten 1963 ökade företagens upplåning på den organiserade
kreditmarknaden mycket kraftigt. Under högkonjunkturåren 1960 och
1961 hade 12-månaderstalen för denna upplåning legat vid 1,5 å 2,0 miljarder
kronor. Under större delen av 1962 och 1963 låg de vid 3,5 å 4,5 miljarder kronor
med toppnivå under sommarmånaderna 1963. Ökningen ägde rum under en
period med jämförelsevis låg stegringstakt i fråga om investeringarna och kan
därför synas anmärkningsvärd. Flera faktorer samverkade emellertid till upplåningsökningen.
Vinstutvecklingen var ogynnsam, och självfinansieringsgraden
avtog. Förändringen av kreditmarknadsläget spelade också sin roll. När kreditpolitiken
lättade våren 1962 och upplåningsmöjligheterna på den organiserade
kreditmarknaden ökades, vidgades företagens kapitalanskaffning på denna marknad
samtidigt som handelskrediterna och övrig kreditförmedling utanför den
organiserade marknaden avtog. Det stramare kreditmarknadsläget fr. o. m. hösten
1963 kan ha inneburit en omkastning i sistnämnda avseende.
Under perioden av relativt lätt kreditpolitik ökade i första hand upplåningen i
affärsbankerna. Företagens tillgodohavanden hos bankerna ökade samtidigt,
dock utan att likviditeten hos företagen på långt när nådde upp till den extremt
höga nivå, som rådde vid den föregående konjunkturavmattningens slut 1959.
Av upplåningen i övrigt fick för perioden som helhet obligationsemissionerna en
växande betydelse och aktieemissionerna en avtagande. Under kalenderåret 1963
uppgick dock både obligations- och aktieemissionema till lägre belopp än under
kalenderåret 1962.
I fråga om den finansiella utvecklingen inom den privata sektorn må slutligen
några uppgifter avseende hushållen lämnas. Hushållens disponibla inkomster kan
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Diagram B. Kapitalmarknaden 1958—1963
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
15
Mkr
Totalt
Reverslån
Obligationer och
förlagsbevis
Aktier
Mkr
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Anm. »Kapitalmarknaden» är avgränsad på följande sätt. Från den totala kreditgivningen enligt
tabell 3 har all affärsbankernas och riksbankens kreditgivning avskilts. Vidare har avskilts vissa
krediter till staten från marknaden utanför affärsbankerna och riksbanken, huvudsakligen bestående
av postbankens kortfristiga placeringar hos riksgäldskontoret samt pris- och konjunkturutjämningsavgiftema.
Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående
12-månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (placerade belopp minus återbetalade).
beräknas ha ökat i något lägre takt 1963 än 1962, 7 respektive 9 %. Konsumtionsökningen,
mätt i fasta priser, fortgick å sin sida på ungefär samma sätt
under 1963 som under 1962. Mätt i löpande priser avtog den dock i likhet med
inkomstökningen. I fråga om sparandet hos hushållen torde även en avtagande
stegringstakt ha förelegat. Ökningen av hushållens banktillgodohavanden, framträdande
i den allmänna inlåningsutvecklingen i tabell 4, kan därför beräknas
ha minskat och förvärven av värdepapper torde ej nämnvärt ha förändrats.
Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden
Kapitalmarknaden
Den livliga verksamheten på kapitalmarknaden under 1962, som hade begynt
redan mot slutet av 1961, avtonade delvis under 1963. Tillväxten i kapitalmarknadsinstitutens
placeringsbehov, framför allt allmänna pensionsfondens, bidrog
till expansionen men också ökningen av affärsbankernas likviditet samt för
-
16
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196-4
Diagram C. Affärsbankernas likvida tillgångar 1958—1963
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
Mkr
Stats- och hypoteksobligationer
-
/ V\
J; * a
V v \
i / \l
-1 000 -----
f
Andra likvida tillgångar
än obligationer
—2 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000
Anm. Obligationerna utgörs av stats- och hypoteksobligationer och »Andra likvida tillgångar än
obligationer» av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran på inhemska och utländska
banker samt skattkammarväxlar. Varje punkt på de olika kurvorna anger nettoförändringen under
den närmast föregående 12-månadersperioden.
väntningar om räntesänkning. Kapitalmarknadsinstituten finansierade i viss
utsträckning långfristiga placeringar genom kortfristig upplåning, och affärsbankerna
företog betydande förvärv av obligationer. Under 1963 var läget delvis
det motsatta. Förväntningar om räntestegring förelåg, och banklikviditeten
hade försämrats. De långfristiga placeringarna hos några av kapitalmarknadsinstituten
var mindre än medelsinströmningen hos dessa, och affärsbankernas
intresse för värdepappersförvärv avtog. Sammanförs nettobeloppen för de totala
emissionerna av aktier, förlagsbevis och långfristiga obligationer med nettobeloppen
för kapitalmarknadsinstitutens direkta långivning, erhålls för 12-månadersperioderna
t. o. m. september 1961, 1962 och 1963 beloppen 4,0, 5,7 respektive
6,0 miljarder kronor. Exkluderas affärsbankernas nettoförvärv av aktier och
långfristiga obligationer samt nettot av riksbankens transaktioner i sådana obligationer,
erhålls siffrorna 4,0, 4,4 respektive 5,1 miljarder kronor. Enligt den
vidare definitionen av kapitalmarknaden, enligt vilken avgränsningen sker enbart
efter placeringarnas art, var sålunda ökningstakten i nettoplaceringarna
avtagande under 1963, enligt den snävare, där hänsyn tas även till vilka som
gjort placeringarna, däremot tilltagande. I diagram B kan 12-månaderstalen för
nettoplaceringarna enligt den snävare avgränsningen följas under de senaste sex
åren. Som synes låg 12-månaderstalen för dessa placeringar under större delen
av år 1963 över 5 miljarder kronor, medan de under 1962 legat vid eller något
över 4 miljarder kronor. Aktieförvärven avtog visserligen, men såväl reverslångivningen
som placeringarna i obligationer och förlagsbevis ökade kraftigt.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
17
Affärsbankerna
Under 1960 och större delen av 1961 med då rådande utpräglad högkonjunktur
hade affärsbankernas likvida tillgångar minskat. En likviditetsförbättring följde
därefter, vilken fortgick under praktiskt taget hela 1962. Sedan dess har trenden
i likviditetsutvecklingen för affärsbankerna åter varit sjunkande.
Tabell 5. Affärsbankernas likvida tillgångar och likviditetsutvecklingen
påverkande faktorer
Mkr
12-månadersperioderna t.
o. m.
november
1960
1961
1962
1963
Påverkande faktorer
Total valutareserv............................
— 438
905
661
— 265
Statens kassamässiga utgiftsöverskott ..........
1 067
— 397
-651
— 283
Statspapper placerade utanför riksbanken och
affärsbankerna (ökn. —) ....................
— 1 169
190
928
— 11
Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) ...........
— 367
— 277
-431
— 434
Företagens investeringsfonder i riksbanken
(ökn. —) ..................................
— 915
— 369
343
330
Övriga riksbankstransaktioner .................
— 163
17
203
87
Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer
118
95
330
191
Andra affärsbankstransaktioner ................
260
98
340
— 184
Summa
— 1 607
262
1723
— 569
Affärsbankernas likvida tillgångar
Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar .....
87
10
28
36
Nettofordran på inhemska banker..............
101
137
81
— 174
Nettofordran på utländska banker och bankirer ..
— 632
93
in
— 120
Skattkammarväxlar...........................
— 710
327
441
— 89
Stats- och hypoteksobligationer ................
— 453
— 305
1 062
— 222
Summa
— 1 607
262
1 723
— 569
Anm. Positiva tal anger ökning av affärsbankernas likvida tillgångar, negativa minskning.
Det sagda gäller affärsbankernas totala likvida tillgångar. Vid en uppdelning
av dessa i å ena sidan obligationer och å den andra mera kortfristiga fordringar,
såsom skattkammarväxlar och valutor, visar det sig, att utslagen som väntat
kommit först i fråga om de mera kortfristiga fordringarna (diagram C). Under
det nedgångsskede, som begynte i mars 1960, hade skattkammarväxelinnehavet
liksom bankernas utländska nettotillgodohavanden tidigt minskat. I fråga om
obligationerna minskade portföljen av kortfristiga sådana efter hand, medan
innehavet av långfristiga ej förändrades i någon större utsträckning. Under uppgångsskedet
från senare delen av 1961 ökades skattkammarväxelinnehavet
snabbt. Tidigt växte också bankernas utländska nettotillgodohavanden, vilket
skedde i samband med en fortgående ökning av valutareserven. Förvärven av
2 — Bihav g till riksdagens protokoll 19Gb. 8 saml. Nr 1
18
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
Diagram D. Affärsbankernas inlåning och utlåning 1958—1963
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr
Inlåning
Utlåning
-1 000
Mkr
4 000
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
Anm. Varje punkt på de båda kurvorna anger nettoförändringen under den närmast föregående
12-månadersperioden.
obligationer fick totalt en mera betydande omfattning först några månader in på
1962 efter att ha begynt med vissa köp av i första hand hypoteksobligationer
under fjärde kvartalet 1961. Förvärven under 1962 gällde dels nytt material,
köpt direkt från emittentema, dels äldre material, köpt från kapitalmarknadsinstitut,
företag m. fl. placerare. Under nedgångsskedet 1963 minskade först de
utländska nettotillgodohavandena och skattkammarväxelinnehavet samt därefter
innehavet av kortfristiga statsobligationer.
Under en stor del av den period obligationsförvärven från marknaden pågick
var bankernas kassaställning, definierad som deras nettofordringar hos riksbanken,
jämförelsevis god. Ett statligt inkomstöverskott förelåg visserligen, men
genom inlösen av förfallande statspapper, placerade både i och utanför bankerna,
samt genom valutareservens tillväxt och återbetalning till företagen av
tidigare i riksbanken insatta fondmedel försågs bankerna med kassa. Kassaställningen
försämrades emellertid redan under senare delen av 1962, då bankerna
gjorde stora placeringar i av riksgäldskontoret emitterade kortfristiga obligationer.
Ett stramt kassaläge bibehölls under 1963, vartill den statliga upplåningen
utanför banksystemet bidrog liksom också den pågående valutautströmningen.
Affärsbankernas totala likvida tillgångar har under de senaste åren varierat
mera än vad som förklaras av förändringarna i budgetutfallet, statsupplåningen,
valutautvecklingen och rörelsen på investeringskontona. Av särskild betydelse
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196
19
har härvid varit bankernas förvärv på marknaden av likvida fordringar. Köpen
av obligationer från denna fick som nämnts stor omfattning under 1962 men avtog
under 1963. Den kortfristiga kreditgivningen till kapitalmarknadsinstituten
(jfr »Andra affärsbankstransaktioner» i tabell 5, vari denna kreditgivning ingår)
resulterade för 12-månadersperioden t. o. m. november 1962 i en ökning av
bankernas fordringar hos dessa institut men för 12-månadersperioden t. o. m.
november 1963 i en minskning. För affärsbankernas totala likvida tillgångar
redovisas under den förstnämnda perioden en ökning med 1 723 mkr och under
den sistnämnda en minskning med 569 mkr.
Tabell 6. Affär sbankernas utlåning
Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr
Bostadsbyggnadskrediter
Övrig utlåning
Totalt
1961
1962
1963
1961
1962
1963
1961
1962
1963
Januari ........
18
— 58
— 44
132
155
297
150
97
253
Februari........
20
32
47
45
83
190
65
115
237
Mars...........
26
— 206
77
313
379
787
339
173
864
April ...........
24
— 65
97
11
145
— 25
35
SO
72
Maj ...........
43
— 113
107
258
504
545
300
391
652
Juni ...........
— 10
— 44
139
— 281
14
— 31
— 291
— 30
108
Juli ............
— 65
32
159
83
224
282
19
256
441
Augusti ........
14
— 3
98
— 103
— 67
43
— 89
— 70
141
September ......
58
39
— 94
275
443
167
333
482
73
Oktober ........
— 21
70
76
— 210
— 273
— 72
— 230
— 202
4
November ......
— 18
72
170
91
421
260
73
493
430
December ......
— 47
— 50
— 207
— 79
— 254
— 129
12-månadersperio- der t. o. m. nov.
127
— 292
782
311
1 822
2 364
438
1 531
3146
Expansionen av affärsbankernas utlåning, som begynte under våren 1962,
fortsatte under större delen av 1963. 12-månaderstalen för denna utlåning uppgick
vid mitten av sistnämnda år till drygt 3 miljarder kronor (diagram D).
Med smärre variationer bibehölls denna synnerligen höga nivå t. o. m. november
1963. Tillväxten av utlåningsströmmen synes dock ha brutits under hösten.
Annan långivning än till bostadsbyggande växte kraftigt redan fr. o. m. första
kvartalet 1962 men accelererade sedan. Som framgår av tabell 6 var nettoutlåningen
månad för månad under 1962 större än under motsvarande månad
ett år tidigare. Under första kvartalet 1963 redovisas synnerligen höga värden
och betydligt högre än under motsvarande tid 1962. Senare under året var
utvecklingen mera ojämn, och periodvis redovisades lägre nettobelopp än under
motsvarande tid 1962. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1963 var
dock kreditgivningen till annat än bostadsbyggande betydligt större än för
12-månadersperioden t. o. in. november 1962.
20
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
Affärsbankernas nyutlåning till bostadsbyggandet har under hela den period
kreditexpansionen pågått varit omfattande. Avlyften var emellertid under lång
tid ändå större, varigenom de utestående bostadsbyggnadskrediterna minskade. I
början av 1963 ägde en förändring rum härvidlag. Nyutlåningen växte i ökad
takt och avlyften minskade. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1963
uppgick nyutlåningen till 2 701 mkr mot 2 077 mkr ett år tidigare och avlyften
till 1 919 mkr efter att året förut ha uppgått till 2 368 mkr.
De på affärsbankernas inlåningsräkningar stående beloppen, som begynte att
stiga under senare delen av 1961, ökade mycket kraftigt under 1962 liksom även
under de första månaderna av 1963. Ökningstakten avtog senare under året;
12-månaderstalen sjönk från ca 3 miljarder kronor till ca 2 miljarder kronor.
De understeg därmed 12-månaderstalen för utlåningen med omkring 1 miljard
kronor.
Den vikande tendensen i fråga om inlåningen i förening med en först stigande
sedan på en hög nivå stagnerande utlåning innebar, att bankernas relativa likviditet,
d. v. s. förhållandet mellan likvida tillgångar och förpliktelser, minskade.
Den genomsnittliga likviditetskvoten, beräknad enligt riksbankens rekommendation,
uppgick vid slutet av november 1963 till 34,6 % att jämföras med 40,3 %
vid slutet av november 1962.
Obligationsmarknaden
De förväntningar om en ytterligare räntesänkning, som tidvis gjorde sig
märkbara under senare delen av 1962, kom under början av januari 1963 till
mera påtagligt uttryck i stigande obligationskurser. Räntesänkningen den 18
januari var sålunda i det avseendet i huvudsak diskonterad och resulterade i eu
höjning av kurserna för långa obligationer med endast omkring en procentenhet.
En viss tveksamhet och oregelbundenhet kunde förmärkas i den efterföljande
räntesättningen på den långa marknaden. Bl. a. tydde försäkringsbolagens
nya räntesatser för bundna reverslån härpå. Den 10-årsbundna inteckningslåneräntan
sänktes med 0,35 % och kommunlåneräntan med 0,65 %.
Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartals skiften för några
representativa statslån
Lån
Kurser
Effektiv ränta
1962
31/12
31/3
1963
30/6 30/9
31/12
1962
31/12
31/3
1963
30/6 30/9
31/12
5Vi 1960/75
103}4
104%
102%
101
100%
4,96
4,74
5,06
5,32
5,40
4% 1956/80
96
98%
95%
92%
91%
4,85
4,63
4,92
5,16
5,29
3% 1943/88
81%
84%
79%
79%
78%
4,77
4,54
4,94
4,97
5,03
3 1945/85
75%
78
74%
74%
74%
4,79
4,59
4,93
4,90
4,92
3 1934
69
68%
66
66%
66%
4,35
4,38
4,55
4,53
4,53
21
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961/.
En vecka efter diskontosänkningen emitterades till pari ett långt 4V2%
statslån, av vilket de 200 mkr som utbjöds på marknaden övertecknades. Snart
därefter följde lån för hypoteksinstituten. Villkoren anpassades i stort sett till
statslånet men variationer kom till synes, som tydde på en viss osäkerhet om
räntesättningen på kapitalmarknaden.
Ett tendensomslag inträdde senare under februari med allmänt vikande obligationskurser.
Denna försvagning av kursläget fortsatte under våren och blev alltmer
accentuerad. Bidragande var det ansträngda likviditetsläget för affärsbankssystemet
men också allt tydligare det minskande köpintresset från den i
stor utsträckning förtidsplacerade kapitalmarknaden.
Utöver de ovannämnda emissionerna för staten och hypoteksinstituten utgavs
under årets fem första månader ett stort antal obligations- och förlagslån för
skilda kategorier låntagare. Av statslånet utbjöds på marknaden som förut
nämnts 200 mkr, hypoteksinstituten för bostadsfinansiering hade till och med
maj månad sålt drygt 620 mkr och övriga hypoteksinstitut 60 mkr. För industrier
hade emitterats obligations- och förlagslån å tillsammans 400 mkr, för
kommuner 200, för banker 40 och för utländska låntagare 100 mkr. Emissionsvillkoren
var under denna tid i stort sett oförändrade, trots det mot periodens
slut allt mattare köpintresset.
Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner 1959—1963
Mkr
Låntagare
1959
1960
1961
1962
1963
21151
1 315
3702
1 050"
2871t‘
Korta obligationer ...................
1 515
89
200
1 000
1 974
Långa obligationer ...................
450
1 074
—
—
800
Premieobligationer ...................
ISO1
—
1002
50*
1005
Sparobligationer .....................
—
152
70
Hypoteksinstitut .......................
82i
957
14 IG
2 3021
1695
Bostadsinstitut ......................
755
824
1 269
2 061*
1 359
Kommuninstitut .....................
86
60
69
133
147
155
176
Övriga låntagare .......................
133
455
479
1500
1172“
80
216
316
1 068
590
Kommuner ..........................
—
140
no
290
360“
Kommunala företag ..................
—
25
—
34
10
Banker .............................
53
12
18
98
112
Utlandet ............................
—
62
35
10
100
Summa
3 072
2 727
2 265
4 852
5 641
1 Dessutom konvertering 250 mkr. 3 Dessutom konvertering 300 mkr. 3 Dessutom konvertering
150 mkr. * Dessutom konvertering 400 mkr. 3 Dessutom konvertering 175 mkr. Dessutom kon
-
vertering 40 mkr.
Anm. Siffrorna avser belopp varom under respektive år avtal om försäljning truffats (tecknade
belopp). I beloppen ingår även försäljning av under tidigare år daterade lån.
22
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.
Det framstod tydligt att en omsvängning skett i marknadens bedömning av
ränteutvecklingen. Spekulationer i en diskontohöjning kom allt oftare till synes
och sadana förväntningar förstärktes av olika uttalanden om konjunkturutvecklingen.
Efter ett 4 3/4 % lån för Stockholms stad i början av juni till 1 % lägre
emissionskurs än för tidigare under året emitterade kommunobligationer samt
ett mindre industrilån strax därefter, som båda gick trögt, inträdde det regelmässigt
återkommande sommaruppehållet i emissionsverksamheten.
Diskontohöjningen den 14 juni åstadkom en relativt begränsad nedjustering
av kurserna pa obligationsmarknaden, beroende på den successiva försvagning
a\ kursläget som fortgått sedan mitten av februari. Nedgången i samband med
diskontohöjningen inskränkte sig till 1 ä 2 procentenheter.
I mitten av augusti inträdde ånyo en försvagning av kursläget. Utbud såväl
på som utanför börsen av huvudsakligen högprocentigt material skedde i en accelererad
takt och med det ringa köpintresse, som samtidigt förelåg, pressades
kurserna för de berörda lanen. I den situationen ansåg bostadskreditinstituten
det nödvändigt att vid sina emissioner erbjuda en kvarts procents bättre ränta
an som skulle motiverats av den halvprocentiga diskontohöjningen. I slutet av
augusti offentliggjordes sålunda villkor som innebar en räntehöjning till 51/4
respektive 5Vs%. För stadshypotekskassan begränsades det utbjudna beloppet
till 130 mkr och för bostadskreditkassan till 70 mkr. Kassornas lån fulltecknades
ej under teckningstiden, men underhandsförsäljningar, som fortsatte under september
månad, hade vid denna månads utgång fört upp kassornas och de övriga
institutens totala försäljning av nämnda lån till ca 550 mkr.
Tabell 9. Emissionsvillkor för obligations- och förlagslån under 1963
Räntesats i procent. Emissionskurs angiven vid avvikelse från pari
Diskonto ..........................
Hypoteksinstitut
Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare
......................
Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare
......................
Industrier
Obligationer ......................
Förlagslån .......................
Kommuner .........................
Banker (förlagslån) .................
1 Se anmärkning i texten.
1/1—17/1
18/1—13/6
14/6—26/8
27/8—31/12
4
3,5
4
4
5
4,5 (99)
(5)1
5,25
5,25
4,75 (99)
(5,25)*
5,5
5,25
5,75
5,25
5,75—5,5
4,75—5
5,5
4,75
5,25
5,5—5,75
6 (99)
5,5
5,75 (99)
Det i augusti begynnande utbudet av obligationer fortsatte under september
och föranledde stödåtgärder från riksbankens sida. Såväl korta som långa obli
-
23
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jr
gationer övertogs av riksbanken både över börsen — under successivt vikande
kurser — och direkt från banker. Beloppet sålunda köpta obligationer uppgick
till ca 300 mkr.
Vid månadsskiftet september—oktober kunde emissionsverksamheten för
andra låntagare än bostadskreditinstituten återupptagas och under årets sista
kvartal emitterades lån för bl. a. industrier å 165 mkr och för kommuner å
140 mkr, vartill kom bankförlagslån å 75 mkr.
I början av november såldes ett 51/4 % statslån med 14-årig löptid och med
11 år till konverteringsrättens inträdande. Emissionen, som skedde till pari,
avsåg ett belopp om 200 mkr. Försäljningen avbröts före teckningstidens utgång,
eftersom lånet hade fulltecknats. En månad senare tog staten ånyo den långa
marknaden i anspråk. Av ett 51/* % lån med 18-årig löptid och med rätt till
konvertering 14 år efter utgivningsdagen utbjöds 100 mkr. Även detta lån fulltecknades
före teckningstidens utgång.
Emissionsvillkoren för under året emitterade obligations- och förlagslån framgår
av tabell 9. Året är i tabellen med hänsyn till ränteförändringar uppdelat
på fyra perioder. Under den tredje perioden ägde visserligen inga emissioner
rum för de angivna låntagarkategorierna, men perioden har ändå medtagits för
att belysa det läge som rådde efter räntehöjningen men före den utveckling i
slutet av augusti och början på september, som relaterats ovan och som kom
att utmynna i en höjning av obligationsräntorna med V4 ^Jo
-
Tabell 10. Diskontosatser vid riksgäldskontorets
försäljning av skattkammar växlar
31/3 30/6 30/9 31/12
3-månaders växlar
1961 5,0 5,0 4,0 4,25
1962 ...... 4,5 2,25 3,0 2,8
1963 ...... 3,0 4,7 4,6 3,5
6-m å n a d er s växlar
1961 ...... 5,0 5,0 5,0 5,25
1962 ...... 4,5 2,75 4,0 3,8
1963 ...... 3,5 4,6 4,6 4,2
9 — 12-månaders växlar
1961 ...... 5,0 5,0 5,0 5,25
1962 ...... 4,75—5,25 3,5—3,75 4,1 4,0—4,1
1963 ...... 3,7—3,9 4,6 4,6 4,6
24
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
Under året har emitterats korta statsobligationer till ett sammanlagt belopp
av 1 974 mkr och inlösts lån på tillsammans 1 223 mkr. Av de nyemitterade
obligationerna har 1 803 mkr övertagits av riksbanken, väsentligen i utbyte mot
skattkammarväxlar, medan de förfallande lånen till övervägande del, ca 900 mkr,
låg hos affärsbankerna.
Vidare har två premieobligationslån emitterats, nämligen 1963 års lån å 175
mkr, som i sin helhet ersatte 1943 års premielån, samt 1964 års premieobligationslån
å 100 mkr.
Riksgäldskontorets diskontosatser för skattkammarväxlar med löptiderna 3,
6 och 9 12 manader framgar av tabell 10, som visar att en successiv åtstram
ning
ägt rum under året. Sedan det officiella diskontot sänkts med Va % föll
under första kvartalet diskontot för de längre växlarna med endast 0,2—0,3 %,
samtidigt som diskontot för korta växlar steg 0,2 %. Mot höjningen av det
officiella diskontot i juni med V2 % svarade, som framgår av tabellen, en så
kraftig höjning under andra kvartalet som med 1,7 procentenheter för korta
skattkammarväxlar och 0,9—1,1 procentenheter för längre växlar. Mot slutet
av året sänktes diskontosatsema för samtliga växlar utom de längsta.
Aktiemarknaden
Aktiebörsen präglades under 1963 av stigande kurser. Affärsvärldens generalindex
steg över året med 24 %, jämfört med en nedgång om 8 respektive 1 %
under 1962 och 1961. Som jämförelse kan nämnas att aktieindex på Londonoch
New York-börserna under året stigit med 23 respektive 17%. Redan vid
årets ingång var kurserna stigande och denna tendens fortsatte under livlig omsättning.
Bortsett från en viss avmattning under september och under en kort
period i november har den stigande tendensen fortsatt under hela året.
Bland huvudgrupperna har uppgången varit mest markant för verkstadsaktier,
vilka under året stigit med 27 % mot en nedgång om 2 % under 1962.
För träföretag och rederier har stegringen uppgått till 25 respektive 20 % jämfört
med en minskning av 19 respektive 13 % under 1962. Bruksföretagens
aktier visade en jämförelsevis svagare uppgång och steg med 11 % mot en nedgång
av 22 % under 1962 och dessa aktier ligger fortfarande under indexnivån
för ultimo 1961. Bankaktierna steg under året med 19 % mot 6 % föregående år.
Bland delgrupperna har varuhusaktier stigit med 41 % och textilföretags aktier
med 33%.
Den osedvanligt höga nivå, som näringslivets kapitalanskaffning genom emissioner
av aktier uppnådde under de föregående två åren, sjönk under 1963. De
kontanta inbetalningarna till bolagen, exkl. av staten tecknade belopp, uppgick
således under 1963 till 363 mkr mot 427 mkr 1962 och 602 mkr 1961. Till nybil
-
25
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
Diagram E. Affärsvärldens aktieindex 1958—1963
1937 = 100
j Träföretag
\ J
Bruksföretag
Generalindex
Rederier■ S *
Verkstäder
Banker
dade bolag inbetalda belopp för emitterade aktier uppgick under året till 76
mkr jämfört med 134 mkr 1962 och 94 mkr 1961. Inbetalningarna i äldre bolag
hade ett nettovärde av 287 mkr mot 293 mkr 1962 och 508 mkr 1961.
Y alut amar knatlen
Valutareserven. Under första delen av året undergår den svenska valutareserven
normalt en säsongmässig reducering. Detta blev även fallet under 1963,
och under perioden februari—april minskade valutareserven med ca 500 mkr,
en nedgång som framstod som markant genom att den kom att jämföras med
de betydande valutainflöden som hade registrerats under vårmånaderna 1961
och 1962. Även under resterande del av 1963 förändrades valutareserven på ett
26
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
ur säsongsynpunkt normalt sätt även om inte hela det tidigare underskottet
kunde inhämtas. Under november inträffade emellertid ett relativt betydande
valutautflöde, och valutareserven beräknas under året preliminärt ha minskat
med 155 mkr till 4 206 mkr.
Valutautvecklingen under 1963 kan sägas ha inneburit en stabilisering på den
relativt höga nivå, som uppkommit genom att valutareserven under 1961 och
1962 ökade med sammanlagt 1 473 mkr till 4 361 mkr.
TabeU 11. Sveriges valutaställning
Mkr
Valutareserven
Affärs-
bankernas
tids-
position
Utlands-
ställning
totalt
(3)+(4)
Förändring under se- naste 12-månaders- period
Riks-
banken
Affärs-
bankerna
Totalt
(D+(2)
totala
valuta-
reserven
(3)
totala
utlands-
ställningen
(5)
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
1959 ...........
2166
881
3 047
38
3 085
57
no
1960 ...........
2 435
453
2 888
— 42
2 846
— 159
— 239
1961 ...........
3 318
472
3 790
— 103
3 687
902
841
1962 ...........
3 869
492
4 361
— 170
4191
571
504
1963 januari ....
3 874
488
4 362
— 98
4 264
515
533
februari ...
3 899
302
4 201
— 97
4 104
331
341
mars ......
3 871
147
4 018
— 112
3 906
86
70
april ......
3 777
84
3 861
— 138
3 723
— 154
— 182
maj .......
3 765
82
3 848
— 129
3 719
— 262
— 281
juni.......
3 809
210
4 020
— 228
3 792
— 156
— 270
juli .......
3 826
326
4 152
— 218
3 934
— 195
— 317
augusti ....
3 800
304
4 104
— 183
3 921
— 360
— 434
september .
3 822
455
4 277
— 270
4 007
— 76
— 234
oktober ...
3 677
543
4 220
— 153
4 067
— 203
— 214
november ..
3 696
428
4 124
— 169
3 955
— 263
— 326
december ..
3 619
587p
4 206p
— 154p
4 052p
— 155p
— 140p
Huvudparten av minskningen i valutareserven hänförde sig under vårmånaderna
till affärsbankerna, vars nettobehållning av valutor reducerades med drygt
400 mkr från utgången av januari till slutet av april. Härigenom minskade
affärsbankernas andel av den totala valutareserven från 11 % vid utgången av
1962 till 2 %; under resterande del av året ökade dock affärsbankernas valutabehållning
och vid utgången av året utgjorde den 14 % av Sveriges totala valutareserv.
Riksbankens guldinnehav ökade under året obetydligt. På grund av valutareservens
nedgång ökade dock guldets andel av den totala valutareserven från
21 % vid årets början till 22 % vid utgången av december.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^
27
Vad här anförts rörande valutautvecklingen under 1963 utgår från den traditionella
definitionen av valutareserven enligt vilken den omfattar riksbankens
guld- och valutainnehav samt affärsbankernas avista fordringar på utländska
banker och innehav av utländska växlar med avdrag för avista skulder till såväl
utländska banker som andra utländska kunder än banker. Hänsyn har sålunda
ej tagits till affärsbankernas motsvarande fordringar och skulder på tid; under
de senaste åren har emellertid dessa poster undergått en påtaglig ökning och
nettot därav har blivit större än tidigare. Under sådana förhållanden kan begränsningen
till avista ställningen, när det gäller att bedöma valutareservens
storlek, ge en missvisande bild av den faktiska valutautvecklingen i synnerhet
vid studiet av rörelserna under en enstaka månad. Valutaredovisningen i tabell 11
har därför i syfte att ge eu mera fullständig bild av den faktiska valutautvecklingen
kompletterats med uppgifter om affärsbankernas tidsposition.
Utvecklingen på valutamarknaderna. De flesta utländska valutamarknaderna
av större betydelse kännetecknades under det gångna året av en relativt hög
grad av stabilitet. Mera betydande överflyttningar av kortfristigt kapital från
en marknad till en annan, åtföljda av tendenser till kursrörelser, förekom sålunda
inte i samma utsträckning som de närmast föregående åren. I första hand förklaras
detta av att jämviktsstörningar av politisk eller ekonomisk natur under
året varit relativt fåtaliga. En annan viktig faktor är, att marknadernas motståndskraft
i hög grad stärkts genom det sedan några år intensifierade internationella
samarbetet. Detta har under 1963 ytterligare vidgats främst genom
att det från amerikansk sida i samverkan med flertalet europeiska centralbanker
upprättade systemet med överenskommelser om s. k. swaptransaktioner utbyggts
och nu omfattar ett belopp av storleksordningen 2 miljarder dollar.
Dessa överenskommelser liksom det internationella samarbetet i övrigt på
valutaområdet beröres närmare under rubriken »Internationellt finansiellt samarbete».
Guldpriset på London-marknaden har inte visat några större avvikelser från
det officiella amerikanska priset 35 dollar per ounce. Under 1963 har fluktuationerna
i London-priset rört sig mellan 35,05 och 35,12 dollar per ounce mot
35,07 och 35,19 dollar under 1962. Till guldprisets stabilitet har bidragit det
samarbete, som förekommer mellan ett antal centralbanker i syfte att hålla priset
främst på guldmarknaden i London inom vissa gränser och vidare de betydande
ryska utbuden av guld under senare delen av året för finansiering av
spannmålsköp.
Av de två huvudvalutorna har den amerikanska dollarn visat en något fastare
utveckling under 1963. Från mars månad till slutet av året har den legat omkring
eller något över pariteten mot pundet, medan den under 1962 nästan oavbrutet
noterades under paritetsläget. Till denna utveckling torde ha bidragit
höjningen av räntesatserna på den amerikanska penningmarknaden. Härtill
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196tf.
kommer att underskottet i Förenta staternas betalningsbalans avsevärt minskade
under tredje kvartalet närmast som följd av det i juli framlagda förslaget
om uttagande av en särskild skatt på amerikanska medborgares köp av utländska
värdepapper.
Den andra huvudvalutan pund sterling försvagades något i början av året i
anslutning till sammanbrottet av förhandlingarna om Storbritanniens inträde i
Gemensamma marknaden. En stabilisering inträdde dock i mars, sedan vissa
europeiska centralbanker ställt krediter på 250 miljoner dollar till Storbritanniens
förfogande. En omständighet, som medverkat till att stärka förtroendet
för pundvalutan, är att överenskommelsen mellan Förenta staterna och Storbritannien
om möjlighet till ömsesidiga swaptransaktioner å 50 miljoner dollar i
slutet av maj utvidgades till att omfatta ett belopp av 500 miljoner dollar.
Franska francs och schweizerfrancs var fasta även under 1963. Ifråga om
övriga viktigare valutor har vissa förändringar skett beträffande tyska mark
och italienska lire. Den tyska marken, som försvagades i oktober/november
1962 för att därefter bli fastare, har under 1963 med något kortare avbrott visat
en genomgående stigande tendens. Detta har kommit till uttryck i en successiv
uppgång i kursen på tyska mark och mot slutet av året noterades dollarn på
den tyska marknaden i närheten av den nedre marginalkursen. Ifråga om den
italienska liran, som under de närmast föregående åren legat tämligen fast förankrad
avsevärt över pariteten gentemot dollar, har fram till slutet av året en
viss försvagning inträtt.
På den svenska valutamarknaden har kursfluktuationerna under året varit
relativt måttliga. Kurserna på de utländska valutorna har emellertid varit
högre än under 1962 och har genomgående legat över valutornas paritet mot
kronan. Detta får närmast ses mot bakgrunden av den något svagare betalningsbalansen,
med en åtföljande nettoefterfrågan på valutor.
Fr. o. m. den 1 juli upphörde riksbanken att notera marginalkurser gentemot
valutabankerna och någon kurslista utgives därefter icke av riksbanken. De av
riksbanken i enlighet med bestämmelserna i Europeiska monetära avtalet (EMA)
fastställda marginalkurserna för US-dollar kvarstår oförändrade. De utifrån
dessa beräknade marginalkurserna för vissa övriga i nämnda avtal ingående
valutor meddelas numera valutabankerna endast för information.
Den 1 januari 1963 infördes i Finland en ny myntenhet, den s. k. nymarken,
med ett värde hundra gånger större än den gamla marken. Som en följd härav
ändrades markens guldinnehåll och växelkursvärde i motsvarande mån. Paritetskursen
mot dollar blev sålunda 3,20 finska mark mot tidigare 320 finska mark
per dollar.
Förändringar av kursen på kronor i Sovjetunionen medförde under 1963 motsvarande
justeringar av clearingkursen på rubeln.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Betalningsbalansen
29
Betalningsbalansen för 1963 karakteriserades främst av en fortsatt expansion
av utrikeshandeln med en exportökning om ca 1 330 mkr och importökning om
ca 1 370 mkr. Underskottet i handelsbalansen beräknas sålunda ha ökat obetydligt
utöver nivån från 1962. Detta underskott var dock fortfarande mindre än
det s. k. sjöfartsnettot, men en fortsatt ökning i det redovisade underskottet i
»övriga löpande betalningar» medförde att bytesbalansens minussaldo enligt
föreliggande uppgifter ökade från 150 mkr 1962 till ca 315 mkr 1963. De i tabell
Tabell 12. Betalningsbalansen 1962—1963
Mkr
l:a halvåret
2:a halvåret
1962
1963
1962
1963
1962
1963
A. Löpande betalningar
1. Export fob .........
2. Import eif..........
1 -f- 2. Handelsbalans ..
3. Sjöfartsnetto .......
i. Övriga löpande betal-
ningar .............
+ 7 445
— 7 880
— 435
+ 680
— 290
+ 7 478
— 8 452
— 974
+ 700
— 360
+ 7
— 8
+
684
274
590
765
280
+ 8 982
— 9 073
— 91
+ 750
— 340
+15129
—16 154
— 1025
+ 1445
— 570
+16 460
—17 525
— 1 065
+ 1450
— 700
Summa A Bytesbalans
—
45
—
634
—
105
+
319
—
150
— 315
B. Kapitaltransaktioner
1. Statliga kapitaltrans-
+ 73
aktioner ...........
—
81
4"
27
+
33
+
46
—
48
2. Värdepappershandeln
—
—
119
—
40
—
6
—
40
— 125
3. Privata lån.........
+
121
—
14
+
209
+
10
+
330
— 4
4. Direkta investeringar
+
6
+
136
—
29
+
20
—
23
+ 156
Summa B
+
46
+
30
+
173
+
70
+
219
+ 100
C. Restpost ..............
+
367
+
223
—
5
—
117
+
362
+ 106
D. Bankernas utlandsställ- ning
1. Riksbankens guld- och
valutareserv ........
+
383
—
60
+
168
—
190
+
551
— 250
2. Nettoställning gent-
emot IMF .........
—
26
—
—
52
+
26
—
78
+ 26
3. Affärsbankernas valu-
tareserv ............
+
2
—
282
+
18
+
377
+
20
+ 95
4. Affärsbankernas tids- position och utländs- ka sedlar...........
+
9
39
71
+
59
_
62
+ 20
Summa D
+
368
—
381
+
63
+
272
+
431
— 109
Anm. Uppgifterna för 1063 är preliminära.
30 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Diagram F. Utrikeshandeln och förändringar i valutareserven 1958—1963
12-månadersuppgifter
Mkr
18 000
18 000
17 000
17 000
16 000
16 000
15 000
15 000
14 000
14 000
13 000
13 000
12 000
12 000
11 000
11 000
10 000
10 000
12-månoc!ers förändring i valutareserven
Importöverskott
—1 000
-1 ooo
—2 000
-2 000
Anm. Varje punkt på de olika kurvorna anger import, export och handelsbalans resp.
reservens förändring under den närmast föregående 12-månadersperioden.
raluta
-
12 redovisade kapitaltransaktionerna, som förutom värdepappershandeln och de
statliga kapitalbetalningarna till och från utlandet även omfattar privata lån
och investeringar, beräknas ha resulterat i ett nettoinflöde av valutor om ca
100 mkr.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^
31
Den sammanlagda effekten av nämnda transaktioner borde ha inneburit en
försämring av bankernas utlandsställning med ca 215 mkr; den verkliga nedgången
blev dock ca 110 mkr. Enligt dessa preliminära beräkningar skulle sålunda
en positiv restpost på drygt 100 mkr uppstå att jämföras med 362 mkr
1962.
Utrikeshandeln. Till följd av det alltmer förbättrade konjunkturläget inom och
utom landet och under inflytande av handelshinder i samband med den osedvanligt
stränga vintern 1962/63 kom utrikeshandeln under 1963 att uppvisa
betydande fluktuationer under året. Exporten låg sålunda under första kvartalet
3 % lägre än motsvarande kvartal 1962, men redan under andra kvartalet
steg den till ca 5 % över fjolårsnivån för att under tredje kvartalet nå upp
till ett värde av ca 20% över tredje kvartalet 1962. Även på importsidan
kunde en stagnation iakttagas under första kvartalet, men där tog expansionen
sin början tidigare och resultatet för andra kvartalet blev en importökning om
17 %. Under tredje kvartalet inträdde däremot en avsaktning varigenom importvärdet
kom att ligga 12 % över nivån under tredje kvartalet 1962. Med undantag
för vintermånaderna februari och mars har såväl exporten som importen
legat på en betydligt högre nivå än motsvarande månader tidigare år. Utrikeshandeln
under årets första tio månader, för vilka uppgifter nu föreligger, visar
Tabell 13. Utrikeshandeln 1961—1963
Mkr
Export
Import
Import- (—) resp. export- (-|-) överskott
1901
1962
1963
1961
1962
1963
1961
1962
1963
Januari ...
1
140
1
252
1
370
1
282
1 415
1
476
_
142
_
163
—
106
Februari ..
1
041
1
126
966
1
152
1 220
1
212
—
in
—
94
—
246
Mars .....
1
088
1
151
1
077
1
308
1 448
1
337
—
220
—
297
—
260
April ......
1
062
1
215
1
234
1
214
1 191
1
527
—
152
+
24
—
293
Maj ......
1
275
1
385
1
365
1
233
1 372
1
582
+
42
+
13
—
218
Juni ......
1
242
1
316
1
467
1
228
1 234
1
318
+
14
+
82
+
149
Juli ......
1
190
1
164
1
337
1
035
1 149
1
312
+
155
+
15
+
25
Augusti . ..
1
135
1
161
1
489
1
155
1 232
1
398
—
20
—
71
+
91
September .
1
171
1
192
1
455
1
359
1 282
1
409
—
188
—
90
+
46
Oktober ...
1
297
1
418
1
564
1
367
1 601
1
708
—
70
—
183
—
144
November .
1
251
1
363
1
709
1
474
1 555
1
687
—
223
—
192
+
22
December .
1
300
1
386
1
344
1 455
—
38
—
69
Kvartal 1 .
3
269
3
529
3
414
3
742
4 083
4
024
—
473
—
554
—
610
2 .
3
579
3
916
4
004
3
675
3 797
4
428
—
96
+
119
—
363
3 .
3
490
3
517
4
272
3
549
3 063
4
120
—
53
—
146
+
151
4 .
3
854
4
167
4
185
4 611
—
331
444
Summa
14198
15 129
15 151
16 154
—
953
— 1 025
32
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^
en exportökning om 920 mkr eller med 7 %. Motsvarande siffror för importen
visar en ökning om 1 144 mkr eller 9 %.
På exportsidan redovisas större ökningar än den genomsnittliga för följande
betydelsefullare varugrupper: kemikalier (16%), pappersmassa (15%), papper
(12%) och järn och stål (9%), medan exporten av järnmalm minskade med
6% i värde trots en ökning av kvantiteten.
På importsidan förekom mera betydande ökningar inom följande varuområden:
bilar (23%), garn och vävnader (14%), mineraloljor (13%), livsmedel
(11 %). Den mest betydande minskningen på importsidan redovisas för varugruppen
järn och stål med 9 %.
Genom den relativt kraftiga ökningen av bilimporten har importöverskottet
inom bilsektorn ökat från 124 mkr under perioden januari—oktober 1962 till
247 mkr under motsvarande tid 1963.
Importen från EFTA-området ökade något mer än exporten, varför exportöverskottet
minskade med 70 mkr till 660 mkr. Importöverskottet gentemot
EEC-området minskade med 70 mkr till 1 240 mkr, varav Västtyskland svarade
för praktiskt taget hela beloppet eller 1 170 mkr. Importöverskottet gentemot
USA ökade med 50 mkr till 720 mkr, medan exportöverskottet gentemot övriga
OECD-länder ökade med nära 120 mkr till 290 mkr. Exportöverskottet gentemot
Sovjet under januari—oktober 1962 om drygt 60 mkr förbyttes under motsvarande
tid 1963 i ett importöverskott om drygt 70 mkr till följd av att exporten
sjönk samtidigt som importen steg. Den kanske största förändringen noterades
dock i handeln med Mellan- och Sydamerika där importöverskottet steg
från 110 mkr till 320 mkr.
Enligt statistiska centralbyråns beräkningar över utrikeshandelns pris- och
volymutveckling för de tre första kvartalen 1963 var exportpriserna i genomsnitt
obetydligt högre än under motsvarande period 1962. Importprisnivån låg under
samma tid 1 % högre än föregående år, och då importvolymen steg med 7 % kom
importvärdet att öka med 9 %. Bytesförhållandet gentemot utlandet försämrades
sålunda under de tre första kvartalen med 1 % jämfört med motsvarande tid
förra året.
Sjofartsnettot. Sjöfartskonjunkturen förbättrades under år 1963 successivt. Mest
markerad har förändringen varit i fråga om trampfraktmarknaden som fick en
kraftig stimulans i samband med Sovjetunionens betydande veteköp i Canada
och det därmed starkt stegrade tonnagebehovet. Chamber of Shipping’s trampfraktindex,
som under 1962 i genomsnitt var 89, hade till september successivt
stigit till 110 och blev för oktober 135. För tank- och linjefrakterna kunde däremot
endast mindre förbättringar registreras under de första tio månaderna
1963.
På grund av betydande försäljningar till utlandet minskade den svenska handelsflottan
med ca 2 % under tiden januari—oktober. Uppläggningen reducerades
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
33
samtidigt från i genomsnitt 2 % till 1 %, varför någon större förändring i det
sysselsatta tonnaget knappast ägde rum under 1963. Rederiernas bruttointäkter
vid utrikes sjöfart steg under de tre första kvartalen med 105 mkr till 1 963 mkr.
Kostnaderna ökade relativt sett mer eller med 95 mkr till 969 mkr, varför sjöfartsnettot
kan beräknas bli ungefär detsamma 1963 som under föregående år.
Övriga löpande betalningar avseende räntor, utdelningar, uppehallskostnader,
gåvor, licenser, försäkringar m. m. har under senare år resulterat i ett allt större
underskott, i huvudsak beroende på att de redovisade betalningarna från utlandet
tenderat att stagnera, medan motsvarande betalningar till utlandet fortsatt
att öka. Från 1958 till 1962 ökade sålunda betalningar av detta slag från utlandet
med endast 9 %. Sedan 1960 har de t. o. m. sjunkit med 4 %, medan betalningar
till utlandet stigit med 100 ä 200 mkr om året eller med ca 40 % från 1958 till
1962. Under första halvåret 1963 resulterade nämnda betalningar i ett drygt
70 mkr större underskott än motsvarande tid föregående år, väsentligen beroende
på att betalningar till utlandet visade en uppgång med ca 100 mkr. Ungefär
hälften av denna försämring kan hänföras till posten »uppehållskostnader», vars
underskott steg med drygt 50 mkr genom att betalningar till utlandet ökade
med i stort sett detta belopp samtidigt som motsvarande betalningar från utlandet
minskade något. Uppgifter för andra halvåret 1963 föreligger ej, men det
har antagits att relationen mellan de båda halvåren blir ungefär densamma 1963
som under 1962.
Kapitaltransaktionerna är som framgår av tabell 12 uppdelade i fyra huvudgrupper.
Kompletta uppgifter föreligger inom denna sektor endast för de statliga
kapitalbetalningarna, medan värdepappershandeln under fjärde kvartalet
antagits balansera och siffrorna för de privata kapitalrörelserna uppskattats med
ledning av preliminära uppgifter för de elva första månaderna 1963.
De statliga kapitaltransaktionerna beräknas under 1963 ha resulterat i en
nettokapitalimport på 73 mkr. De långfristiga statliga krediterna till utlandet
amorterades med 75 mkr (se tablån nedan) och fordringarna som uppstod i samband
med likvidationen av EPU med 7 mkr.
Utnyttjat Åter- Härav åter- Utestående
kredit- betalt betalt be- belopp
belopp belopp 1°PP 1963 ult. 1963
Mkr Mkr Mkr Mkr
Danmark .................. 144,4 36,7 4,0 107,7
Finland ..................... 455,1 66,2 14,0 338,9
Norge ....................... 125,0 34,7 4,3 90,3
Sovjetunionen ................ 553,7 124,1 52,6 429,6
Tunisien ..................... 0,6 — — 0,6
Turkiet ..................... 3,9 — — 3,9
Summa 1282,7 261,7 74,9 1021,0
3 — Bihang till riksdagens protokoll I96/h 8 samt. Nr 1
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196%
Internationella utvecklingsfonden (IDA) disponerade 19 mkr av de medel som
tidigare ställts till organisationens förfogande. Övriga statliga kapitaltransaktioner
resulterade i en kapitalimport om 10 mkr.
Värdepappershandeln med utlandet medförde under januari—september en
nettokapitalexport på 125 mkr, huvudsakligen beroende på de statliga norska
och danska obligationslånen om vardera 50 mkr som emitterades på den svenska
kapitalmarknaden våren 1963.
Posten »privata lån» i tabell 12 har beräknats med ledning av uppgifter om
utnyttjandet av lanetillstand givna 1963 eller tidigare, däremot ingår t. ex. ej
kortare krediter i samband med utrikeshandeln. Siffrorna tyder på att 1962 års
betydande upplåningsöverskott i utlandet under 1963 skulle ha förbytts i en
ungefärlig jämvikt i dessa betalningar, men eftersom tillstånden under 1963 till
upplåning i utlandet var drygt 100 mkr större än motsvarande tillstånd för lån
till utlandet, kan det förmodas, att en viss nettoupplåning i utlandet visar sig
ha förekommit även under 1963 när definitiva siffror föreligger.
I »direkta investeringar» ingår samtliga investeringar, som kommit till riksbankens
kännedom, oberoende av om de finansierats genom kontantöverföringar,
utnyttjande av varufordringar, vinstmedel och licensavgifter eller genom direkt
överföring av varor i samband med investeringar. I jämförelse med 1962, då
dessa transaktioner var ungefär lika stora i vardera riktningen, tyder föreliggande
uPPgtfter på att investeringarna i utlandet minskat med ca 50 mkr, medan motsvarande
utländska investeringar i Sverige ökat med ca 100 mkr.
Bankernas utlands ställning omfattar icke enbart riksbankens och affärsbankernas
valutareserv utan även Sveriges ställning gentemot Internationella valutafonden
och dessutom affärsbankernas fordringar och skulder på tid samt deras
innehav av utländska sedlar. Den förbättrade ställningen gentemot valutafonden
orsakades av att denna i samband med en dragning på en s. k. stand-bykredit
till Jugoslavien tog i anspråk motvärdet till 5 miljoner US-dollar av sitt
kontotillgodohavande i riksbanken.
Rest-posten skulle enligt dessa preliminära beräkningar stanna vid ett väsentligt
lägre belopp än tidigare ar. Ca 200 mkr av nedgången antages ha orsakats av
det förhållandet att för 1963 leveransvärdet av nybyggda fartyg översteg betalningarna
med ca 350 mkr, medan denna skillnad för 1962 stannade vid ca 150
mkr. Vissa undersökningar tyder vidare på att det under 1963 förekommit rätt
betydande prissänkningar i form av icke registrerade rabatter inom några varugrupper
på exportsidan, vilket alltså skulle minska restposten. I vad mån dylika
rabatter även förekommit på importsidan och sålunda verkat i motsatt riktning
är obekant.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Internationellt finansiellt samarbete
35
Såsom ett led i internationella strävanden, att motverka störningar i det internationella
betalningssystemet har Federal Reserve Bank of New York med
början under 1962 ingått överenskommelser med centralbanker i ett antal länder,
enligt vilka parterna vid eventuellt framtida behov sinsemellan kunna utföra
s. k. swaptransaktioner, varigenom bankerna på anmodan utbyter sin egen
valuta mot den andra partens valuta upp till ett visst maximibelopp under viss
tid och med terminssäkring för båda parter. I mitten av januari 1963 ingick den
amerikanska banken en dylik swap-överenskommelse med riksbanken pa totalt
50 miljoner dollar motsvarande 259 mkr. Inom ramen för denna överenskommelse
åtager sig riksbanken att genom swaptransaktioner tillhandahålla Federal
Reserve Bank kronor mot dollar på tre månader med möjlighet till förlängning.
På motsvarande sätt åtnjuter riksbanken möjlighet att mot kronor förvärva
dollar från Federal Reserve Bank. Överenskommelsen har under året fortlöpande
förlängts och gäller f. n. till den 17 januari 1961. Den har hittills icke utnyttjats
av någondera parten. Totalt omfattar de amerikanska swap-överenskommelsema
ett belopp av 2 050 miljoner dollar fördelat på centralbankerna i elva länder samt
Internationella regleringsbanken i Basel (BIS).
Vidare har riksbanken i juli 1963 efter överenskommelse med Federal Reserve
Bank of New York placerat 25 miljoner dollar motsvarande 129 mkr i en av
amerikanska finansdepartementet utställd dollarobligation med förfallodag i
oktober 1965 och löpande med samma ränta som för i vanlig ordning emitterade
amerikanska statspapper med motsvarande löptid. Obligationen kan före förfallodagen
utbytas mot kortare statspapper, om riksbanken så påfordrar. Överenskommelser
av detta slag avseende såväl i dollar som i andra valutor uttryckta
värdepapper har av de amerikanska valutamyndighetema träffats med ett antal
andra centralbanker.
Internationella valutafonden (IMF) har under året disponerat 26 mkr av sitt
krontillgodohavande i riksbanken i samband med en jugoslavisk dragning av
olika valutor från fonden med motvärdet av sammanlagt 30 miljoner dollar.
Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1963 till 504
mkr motsvarande 65 % av Sveriges kvot i fonden.
Vid Internationella valutafondens årsmöte i Washington i slutet av september
och början av oktober 1963 fattades beslut om omfattande utredningar avseende
reformer i det internationella betalningssystemet. Överläggningarna i frågan,
vilka i huvudsak sker inom den grupp av tio länder, som deltager i de för
förstärkning av fondens tillgångar föregående år tillkomna generella lånearrangemangen,
har inletts i Paris i november 1963. Utredningsarbetet äger i första hand
rum mellan ställföreträdare för de finansministrar och centralbankschefer som
representerar de deltagande länderna, varvid nära kontakt hålles med valuta
-
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
fonden och andra internationella institutioner på valutaområdet. Arbetet syftar
till att söka bedöma behovet på längre sikt av ökad internationell likviditet och
möjligheterna att tillgodose detsamma. Någon egentlig begränsning av de frågeställningar
som kan behandlas inom gruppen har icke fastslagits — dock har uttryckligen
deklarerats att utgångspunkten skall vara fasta växelkurser och
nuvarande guldpris.
Liksom var fallet under 1962 har efter överenskommelse mellan svenska regeringen
och Internationella utvecklingsfonden (IDA) ett särskilt svenskt bidrag
till fonden lämnats även under 1963, denna gång med 22,1 mkr. Detta bidrag
erlades i juli 1963 i form av en av svenska staten utställd skuldförbindelse. Det
ordinarie svenska bidraget, 10 mkr, erlades i november 1963 med 0,6 mkr i konvertibel
valuta och 9,4 mkr i form av en skuldförbindelse.
Beträffande det Europeiska monetära avtalet (EMA), som varit i kraft sedan
slutet av 1958 (se riksbankens förvaltningsberättelse för detta år), har under
1963 kursgarantibestämmelserna i detsamma i viss utsträckning ändrats på
grund av att man på engelsk sida icke ansett sig i fortsättningen kunna lämna
obegränsad kursgaranti för övriga medlemsländers pundtillgodohavanden, huvudsakligen
med hänsyn till den diskriminering detta innebure gentemot samväldesländerna.
Genom skriftväxling mellan vederbörande centralbanker har överenskommits,
att kursgarantin för medlemmarnas centralbanksbehållningar i engelska
pund samt för engelska centralbankens behållningar av medlemsvalutor limiteras
till totalt 11,25 miljoner pund. Riksbankens och Bank of Englands behållningar
hos varandra av pund respektive kronor täckes därmed av kursgarantin intill ett
belopp av £ 870 000 respektive 12,6 mkr. Mellan övriga avtalsvalutor gäller kursgarantin
även fortsättningsvis utan beloppsbegränsning.
Samtidigt har överenskommelse träffats mellan EMA-ländernas centralbanker
att till Internationella regleringsbanken i Basel anmäla ingående av speciella
arrangemang i valutastödjande syfte mellan ifrågavarande centralbanker.
De i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen (EPU)
utestående svenska fordringarna på Grekland, Island, Norge och Turkiet har
genom amorteringar under 1963 nedgått från 3,8 till 2,6 miljoner dollar.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 38—44 har intagits riksbankens bokslut för år 1963.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1963 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
37
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961^
Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer
per den 31 december 1963, samt den del av diskontot å svenska skattkammarväxlar,
som belöper sig på bokföringsåret, bokförts a vinst- och förlusträkningen.
Riksbankens nettovinst under 1963 bär uppgått till ett belopp av 133 154 448
kronor och 37 öre.
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jj.
Utgående
1962
9
6 3
Kronor
Kronor
Kronor
Tillgångar
398 479 9fifi
61
4HO 494 799
0"
Övervärde å guld .........................
536 869 807
60
539 489 96ö
65
939 914 687
72
(935 349 774
21
Utländska statspapper .....................
2 336 836 500
2112 205 190
—
Utrikes växlar ............................
45180 828
92
36 851 996
69
Fordringar hos utländsk bank eller bankir
nettobelopp ............................
551 880 037
90
529 760 447
97
1 Övriga utländska tillgångar ................
10 500 909
30
10 507 272
54
2 689 324 907
20
(2 944 398 276
12)
Skattkammarväxlar .......................
3 200 010 000
—
1 300 000 000
—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer
1 483 077 890
—
3 737 465 835
—
5 037 465 835
(4 683 087 890
-)
Diskonterade växlar ......................
2 857 375
30
13 400 733
97
Hypotekslån .............................
31 786 932
25
227 133 681
80
Kredit i checkräkning......................
19 743
78
80 902
33
Avbetalningslån ..........................
60 075 395
48
66 559 022
22
307 174 340
32
(94 739 446
81)
Hos riksgäldskontoret innestaende pensions-
fondsmedel ............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Skiljemynt ..........................
10 043 985
35
12 549 603
48
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
m. m...........................
25 723 236
22
20180 779
83
Övriga tillgångar......................
118 244 268
04
197 644 546
97
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
775 981 500
775 981 500
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..
103 464 200
|
103 464 200
Summa
9 697 800 419 93|
!
10 090 468 243|70
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
39
balansräkning
1962
1
9
6 3
Kronor
Kronor
Kronor
7 330 360 941
7 869 056 266
_
19 667 616
86
3 459 327
51
151 926 184
94
118 497 079
21
181 469 376
54
187 894 585
85
1 531 682
84
2 793 473
51
309185138
57
(334 927 244
32)
175 906
56
175 906
56
1 941 256
15
362 974
67
4 903 310
60
983 987
56
897 010 883
64
865 347 668
15
866 870 536
94
(904 031 356
95)
137 722 877
97
169 551 943
61
20 180 004
91
6 191 945
82
50 000 000
_
50 000 000
—
65 000000
—
100 000 000
20 000 000
—
20 000 000
—
6 767 843
18
6 767 843
18
50 000 000
—
50 000 000
—
814 121
22
964 568
88
227150 447
66
133154 448
37
360 886 860
43
(419 732 412
06)
530 029 450
46
504 251 646
07
1 148 515
40
1 014 578
75
9697 800 419
93 |
10 090 468 243|70
Skulder
Utelöpande sedlar ....................
Utelöpande postremissväxlar ...........
Checkräkning (statliga myndigheter)----
> (bankaktiebolag) .........
» (andra insättare).........
Depositions- och kapitalräkning ........
lnvesteringskontomedel ................
Skogskontomedel .....................
Medel & konton för investering i skogsbruk
och rörelse .............................
Kursdifferenskonto ........................
Övriga skulder ............................
Grundfond ...............................
Avbetalningslånefond ......................
Reservfond ...............................
Pensionsfonder ...........................
Riksbankens byggnadsfond ................
Balanserade vinstmedel
från föregäende år .....................
vinst för året ..........................
Internationella valutafonden...............
Internationella återuppbyggnadsbanken.....
Summa
40
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Vinst- och
1962
9
6 3
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förlaster
Räntor ä inläningsräkningar................
456 342
43
67
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........
97 475
36
97 852
48
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och
suppleanter för dem ....................
139 528
33
138 500
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ...........................
15 180
—
15 420
—
252 183
69
251 772
48
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatsersättning och kallortstillägg ..
4 003 069
14
3 403 174
87
Avlöningar till icke-ordinarie personal
Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m...
3 695 819
57
4 338 400
23
Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..
1 916 658
93
1 968 484
20
Övertidsersättning, m. m..........
82 781
78
84 520
98
5 695 260
28
6 391405
41
Avlöningar och särskilda ersättningar, m. m.
Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ....
Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings-
7 500
—
—
-
reglementet ......................
13 726
65
16 144
50
Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-
ningsreglementet ....................
3 250
113 023
2 925
111 257
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
—
—
137 499
65
130 326
50
Rörligt tillägg
2 960 502
47
3 351 094
72
13 527 773
98
(13 048 515
23)
Pensioner m. m...........
''3 507 881
75
26
u * yo zby
17 012 739
11
Transport
17 389 534
91
1 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 455 000: —.
Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 570 000:
Bankoutskottets memorial nr 1 år 19åh
41
förlnsträkning
1962
1
9
6 3
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
160 903
88
772 116
99
10 507 318
40
16 365139
80
3 026 283
31
2 735 212
49
Inbetalningar å inom linjen förda eller av-
19 873 059
28
skrivna lånefordringar ...................
551
52
590
—
(13 695 057
11)
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........
93 578 939
50
99 698144
62
Inkomst av svenska statspapper och obliga-
60 678118
tioner, efter nedskrivningar .............
140 971 771
09
95
64 774
02
149 312
73
Courtage å obligationer ....................
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående
18 166
358 695
51
95 939
365 463
53
53
69
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
Ersättning för förvaltning av statens bosätt-
435 245
226 692
76
473 287
210 558
70
—
—
Ersättning för förvaltning av statens egna-
146 335
133 612
50
—
392 942
85
401711
14
Kassaöverskott ...........................
6142
32
4 625
54
17
Diverse ..................................
98 747
52
>1 036 356
55
63 548 986
(142 719 512
75)
/
/
/
/
Summa
249 993 509
36
183120190
07
1 Häri ingår ett belopp av 1 mkr, avseende betalning för den aktieteckning i AB Tumba Bruk,
som erlagts genom överföring av brukets tillgångar och skulder till bolaget. Brukets tillgångar var
i tidigare bokslut förda inom linjen.
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Ij.
Vinst- och
1962
1 9
6 3
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
Förvaltningsutgifter, m. m.
(17 012 739
41)
Transp
art
17 389 534
91
Ändrings- och reparationsarbeten ä fastigheter
364 545
62
464 921
30
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .................................
113 681
77
123 068
13
Kontorshyror .............................
208 107
11
228 959
90
Rengöring inom fastigheterna ..............
303 823
56
282 417
79
Värme och belysning ......................
250 352
82
271 035
45
Omläggning av riksbankens värmesystem ....
56 000
—
—
—
Inventarier och deras underhåll ............
184 453
62
305 312
20
Materialier, tidningar, böcker, m. m. ........
289 194
15
301 273
36
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
1 098 609
52
1 224 761
61
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..
115654
01
152115
79
Personalvård m. m.........................
142 009
22
126 039
57
Vissa beredskapsutgifter ...................
80 676
94
33 842
91
Övriga förvaltningsutgifter .................
219 699
31
239 321
11
3 753 069
12
(3 426 807
65)
Courtage å obligationer ....................
28344
51
54 439
12
Kassaförluster ............................
10 986
74
4 076
05
Aktier i AB Tumba Bruk..................
—
—
25 000 000
—
Diverse ..................................
64183
39
196 090
19
25 254 606
36
(103 514
64)
Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............
1 300 000
_
2 520 000
Kostnader för pappersbruket2 ..............
1 000 000
—
1 048 532
31
3 568 532
31
(2 300 000
-)
Summa utgifter och förluster...............
22 843 061
70
49 965 741
70
Saldo vinst...............................
227 150 447
66
133 154 448
37
Summa
249 993 509
36
183 120190
07
Jämför § 30 i berättelsen.
» § 31 i >
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jf
43
förlusträkning
196 2
1
9 6 3
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
249 993 509
36
183 120 190
07
Summa
249 993 509
36
183 120 190
07
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1962 och
1963 års slut
1962
1963
Kronor
Kronor
Tillgångar
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................
158 037
81
158 537
81
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut
enligt nedanstående specifikation ......................
20 238 400
—
15 254 200
—
Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................
1 800 000
—
1 800 000
—
Aktier i AB Tumba Bruk ..............................
—
—
25 000 000
—
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............
39 241 668
—
37 451 798
75
Summa
61 438 105
81
79 664 536
56
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset ................................
5 910 000
—
5 910 000
—
sedeltryckeriet ............................
1 600 000
—
1500 000
—
Göteborg............................................
1 585 000
—
1 585 000
—
Falun ...............................................
365 000
—
365 000
—
375 000
_
375 000
_
Halmstad ...........................................
410 000
-
410000
—
Härnösand ..........................................
290 000
—
290 000
—
Jönköping ...........................................
226 000
—
226 000
—
Karlstad ............................................
200 000
—
200 000
—
Kristianstad .........................................
300 000
—
300 000
—
Linköping ..........................................
500 000
—
500 000
—
Luleå ..............................................
387 000
—
387 000
—
Nyköping ...........................................
520 000
—
520000
—
Uppsala ............................................
666 200
—
666 200
—
Visby ...............................................
240 000
—
240 000
—
Växjö ..............................................
830 000
—
830 000
—
Örebro ..............................................
325 000
—
325 000
—
Östersund ..........................................
300 000
—
300 000
—
Tumba: Fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och
bostäder ....................................
4 313 000
_
_
—
hemmanet inkl. Lill-Tumba ...................
671 200
—
—
—
sedelförbränningshuset ........................
200 000
—
!200 000
—
Diverse valv ........................................
125 000
—
125 000
—
Summa
20 238 400
—
15 254 200
—
Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).
Av likviden härför har 25 % erlagts.
Riksbanken har förbehållit sig nyttjanderätten till byggnaden (se § 31 i berättelsen).
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jp
45
Avbetalningslånefonden
Fördelningen den 31 december 1963 på riksbankens olika kontor av utestående
lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:
Utestående lån
Belopp
Antal
kronor
Huvudkontoret ..................................
509
1 977 441
—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
1563
9 753 294
—
Malmö .....................
1205
7 655 525
—
Falun ......................
311
1 055 661
-
Gävle ......................
503
1 912 794
—
Halmstad ...................
281
1159 188
—
Härnösand ..................
702
2 096 582
—
Jönköping ..................
522
1 936 051
—
Kalmar .....................
301
951120
—
Karlskrona..................
252
989 344
—
Karlstad ....................
239
791 925
—
Kristianstad.................
314
1 556 281
-
Linköping ..................
650
2 380 391
—
Luleå.......................
1174
3 385 455
—
Mariestad...................
198
773 020
—
Nyköping ...................
308
1 188 534
—
Umeå.......................
888
2 873 659
—
Uppsala ....................
2 534
14 401267
—
Visby.......................
257
1 042 225
—
Vänersborg..................
193
725 840
—
Västerås ....................
533
1 625 342
—
Växjö.......................
412
1 903 699
—
Örebro......................
401
1 503 207
—
Östersund ...................
806
2 921 178
Summa
15 056
66 559 022
|-
46
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Statens bosättningslånefond
I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1963 på riksbankens
olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
5 645
7 328 811
1669
2 204188
—
2 946
3 688 211
—
1021
1 456 610
—
1300
1 946 221
—
573
780 556
—
1818
2 359 983
—
1026
1 521 845
—
1027
1 580 279
—
720
964 061
—
888
1 271 086
—
1362
1 964 143
—
2 093
2 996 758
—
1907
2 712 021
—
1031
1 338 396
—
888
1 347 869
—
1395
1 810 689
—
1 527
2 362 911
—
139
173 690
—
1087
1 712 935
—
1343
1 854 685
—
677
1 065 851
—
1 377
2170 803
—
577
758 451
—
34 036 |
47 371 053
—
Huvudkontoret ...............
Avdelningskontoret i: Göteborg
Malmö
Falun .....
Gävle .....
Halmstad ..
Härnösand .
Jönköping .
Kalmar
Karlskrona .
Karlstad ...
Kristianstad
Linköping .
Luleå......
Mariestad ..
Nyköping ..
Umeå......
Uppsala ...
Visby......
Vänersborg .
Västerås ...
Växjö......
Örebro .....
Östersund ..
Summa
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196k
47
Egnahems- m. il. lånefonder
Den 31 december 1963 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren
sålunda:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Huvudkontoret ..................................
2 973
32 215 317
—
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
736
2 181 642
—
Malmö .....................
242
1 748 674
—
Falun ......................
723
2 677 255
—
Gävle ......................
1697
4 046 031
—
Halmstad ...................
1205
5 806 666
—
Härnösand ..................
3 217
5 613 488
—
Jönköping ..................
563
2 886 826
—
Kalmar .....................
852
3 335 496
—
Karlskrona..................
947
4 090 264
—
Karlstad....................
1 949
5 982 515
—
Kristianstad.................
1 542
7 219 226
—
Linköping ..................
1 048
4 979 369
—
Luleå.......................
3 378
6 713 144
—
Mariestad...................
734
3 430 506
—
Nyköping ...................
967
5 400 492
—
Umeå.......................
2 411
7 153 757
—
Uppsala ....................
1183
4 653 694
—
Visby.......................
1013
3129 918
—
Vänersborg..................
2 049
8 041 399
—
Västerås ....................
496
1912 070
—
Växjö.......................
996
3 806 403
—
Örebro......................
Östersund ...................
435
2 487
981 606
5 708 359
—
Summa
33 843
133 714 116
—
48
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-
Den 31 december 1963 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som
avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och
förstärkningslån ...............................
13 565
67 564 058
—
Bostadsegnahemslån .............................
7 007
29 065 915
—
Uppskovslån ....................................
14
4192
—
Nybyggnadslån ..................................
7 906
5 967 726
—
Förbättringslån ..................................
3 271
3 397 632
—
Lån till estlandssvenskar..........................
23
89 091
—
Premielån .......................................
321
73 328
—
Täckdikningslån .................................
15
3 939
—
Transport
32 122
106 165 880
—
Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ......................................
16
15 536
—
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån ............................
1431
18 355 836
—
Jordbruksegnahemslån..........................
25
374 964
—
Bostadsegnahemslån ...........................
249
8 801 901
—
Summa
33 843
133 714116
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
IIih(infi till riksdagens protokoll 1961. 8 sand. Nr 1
Riksbanken» delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare
Den 31 december 1963 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:
Enl. SFS 369/1951
St A
Enl. SFS 766/1951
St B
Enl. SFS 764/1952
St C
Enl. SFS 723/1954
St D
Enl. SFS 593/1955
StE
Enl. SFS 650/1957
St F
Enl. SFS 83/1960
St G
Summa
Antal i Belopp
Antal
Belopp
Antal 1 Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
HK .......
2
5,6
114
493,6
13
16,7
221
854,6
469
1 768,9
70
240,4
889
3 379,8
Göteborg ..
_
—
—
—
2
3,2
13
37,3
30
46,5
130
121,3
79
138,2
254
346,4
Malmö ....
_
—
2
8,7
10
15,6
62
237,3
21
55,7
22
22,2
5
16,0
122
355,5
Falun .....
_
—
—
—
11
13,8
4
9,1
8
10,5
146
354,9
90
230,8
259
619,1
Gävle .....
_
_
—
—
32
28,0
19
13,2
36
45,9
76
86,3
34
58,5
197
231,9
Halmstad ..
_
_
—
—
20
10,0
145
265,8
185
401,6
281
281,5
117
234,2
748
1193,2
Härnösand .
_
—
—
—
53
32,8
57
41,1
54
36,9
72
43,9
10
8,6
246
163,3
Jönköping .
—
—
—
—
90
112,2
12
25,3
37
58,4
109
106,9
28
42,0
276
344,6
Kalmar ....
_
—
5
3,6
272
333,4
2
3,6
391
790,7
102
174,6
426
1 097,2
1 198
2 403,2
Karlskrona .
_
—
3
2,4
59
48,9
11
13,7
87
116,0
84
118,6
70
163,0
314
462,6
Karlstad ...
_
—
2
2,9
42
76,4
10
12,5
77
306,8
205
408,1
217
440,3
553
1 247,0
Kristianstad
_
—
4
2,8
31
43,0
207
598,2
86
187,2
101
141,1
65
177,9
494
1 150,2
Linköping ..
_
—
6
9,6
252
590,8
1
2,4
509
1 619,6
346
650,7
53
98,8
1167
2 971,9
Luleå......
_
—
—
—
269
129,2
855
661,4
374
361,6
183
64,8
1
1,9
1 682
1 218,9
Mariestad ..
_
—
2
2,7
130
250,3
18
17,3
440
1 050,2
914
1 284,9
200
302,6
1704
2 907,9
Nyköping ..
_
—
—
—
65
144,5
7
16,0
469
1 631,2
293
744,8
67
156,7
901
2 693,1
Umeå .....
_
—
—
—
447
263,4
958
859,1
724
698,2
801
494,2
32
30,9
2 962
2 345,9
Uppsala ...
_
—
—
—
76
205,3
13
22,2
202
869,9
723
2 688,7
120
327,2
1 134
4113,3
Visby......
_
—
—
—
38
67,5
—
—
16
39,8
31
33,1
311
631,1
396
771,5
Vänersborg .
2
3,7
2
6,8
98
87,8
19
36,9
139
275,9
424
382,8
282
490,9
966
1 284,7
Västerås ...
_
_
3
5,6
81
137,3
8
8,7
178
550,5
584
1 540,3
121
327,1
975
2 569,4
Växjö .....
_
_
_
—
62
48,3
20
24,1
21
20,9
72
52,9
37
59,2
212
205,3
Örebro ____
_
—
2
6,6
78
241,6
14
17,1
65
183,5
162
393,5
63
142,3
384
984,5
Östersund ..
—
—
—
—
72
39,1
3
2,4
2
0,6
35
14,6
1
0,9
113
57,6
Summa
2
3,7
33
57,3
2 404
3 416,1
2 471
2 941,4
4 372
10 212,4
6 365
11 973,4
2 499
5 416,6
18146
34 020,8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jr
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961
Fonden för supplementär jordbrukskredit
Den 31 december 1963 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:
Utestående lån
Antal
Belopp
kronor
14
24 720
—
6
5 500
—
G
2 495
—
4
7 140
—
3
6 245
—
G
17 590
—
6
12 480
—
6
8 630
—
7
12 770
—
1
1000
—
10
21060
—
4
5158
—
47
107 168
—
123
172 065
—
3
4 520
—
3(j
74 000
-
12
33 400
—
38
43 640
—
3
4160
—
9
9 050
—
3
2 064
—
347
574 855
—
Huvudkontoret ..................................
Avdelningskontoret i: Göteborg ...................
Malmö .....................
Falun ......................
Gävle ......................
Halmstad ...................
Härnösand ..................
Jönköping ..................
Kalmar .....................
Karlskrona..................
Karlstad ....................
Kristianstad .................
Linköping ..................
Luleå.......................
Mariestad...................
Nyköping ...................
Umeå.......................
Uppsala ....................
Visby.......................
Vänersborg..................
Västerås ....................
Växjö.......................
Örebro......................
Östersund ...................
Summa
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
51
Värnpliktslån
Den 31 december 1963 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de
olika kontoren sålunda:
Huvudkontoret
Utestående lån
V-lån
(Värnpliktslån från
vämpliktslånefonden)
Vu-lån
(Värnpliktslån från
fonden för låne- understöd)
Antal
Belopp
kronor
Antal
Belopp
kronor
223
680 691
_
116
229 382
_
Göteborg ..........
68
187 975
—
26
45 604
—
Malmö ............
78
257 871
—
14
21134
—
Falun .............
35
113 230
—
2
2 600
—
Gävle .............
30
106 799
—
4
3 900
—
Halmstad ..........
32
99 006
-
7
13 265
—
Härnösand .........
30
96 440
-
8
14 736
—
Jönköping .........
26
96 300
-
12
14 926
—
Kalmar ............
37
122 548
—
—
—
—
Karlskrona ........
40
125 624
—
8
10 536
—
Karlstad ...........
26
74130
—
7
5 285
—
Kristianstad .......
43
135 910
—
2
6 506
—
Linköping..........
47
157 195
—
4
9 768
—
Luleå..............
26
81 634
—
8
14 835
—
Maries tad..........
17
47 683
—
4
5 273
—
Nyköping ..........
24
83 601
—
3
3 480
—
Umeå .............
23
75188
-
4
3 721
—
Uppsala ...........
38
121 308
-
2
4 680
—
Visby .............
4
8 270
—
2
300
—
Vänersborg ........
34
86 378
--
4
3 276
Västerås ...........
27
62 339
-
14
14100
Växjö .............
18
48 040
—
2
5 550
—
Örebro.............
26
89 805
—
5
3 426
Östersund ..........
29
78 544
—
2
3 300
Summa
981
3 036 509
|-
| 260
| 439 584
|-
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ 1.
Vid det val, som förrättades den 15 maj 1963 av de av riksdagens kamrar
utsedda valmännen, utsågs herrar Ragnar Persson i Vinberg och Per Åsbrink till
fullmäktige i riksbanken för valperioden 1963—1966, båda omvalda.
Till suppleanter valdes
för herr Persson: herr Tore Bengtsson, vilken avsagt sig uppdraget att vara
suppleant för herr Emil Ahlkvist;
» » Åsbrink: herr Edvard Vilhemsson (omvald).
Till suppleant för herr Ahlkvist under återstående delen av valperioden 1962
—1965 valdes samtidigt herr Elis Birger Nilsson (förut suppleant för herr
Persson).
Fullmäktige utsåg därefter den 16 maj 1963 för tiden till dess nytt val av
fullmäktige år 1964 förrättats
till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);
till riksbankschef: hen- Åsbrink (omvald);
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
intiäffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge
(omvald).
Kungl. Maj:t har den 31 maj 1963 för tre år från och med den 29 juli 1963
förlängt förordnandet för f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att vara fullmäktig
i riksbanken.
Bankdirektören Åke Lundgren har avgått ur riksbankens tjänst med pension
vid utgången av år 1963. Till bankdirektör har i stället förordnats bankokommissarien
Sture Laurén.
§ 2.
Fullmäktige har den 16 maj 1963 tillsvidare, dock längst till dess nytt val av
fullmäktige år 1964 försiggått, förlängt förordnandena för de nuvarande ledamöterna
av riksbankens industristyrelse, nämligen herr Persson
i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren och civilingenjören
Gösta Carlsson.
hör samma tid förlängdes förordnandena för de nuvarande suppleanterna i
styrelsen, nämligen herr Kollberg (för ordföranden), t. f. bankokommissarien Anders
Lemne (för Ekengren) och t. f. kommerserådet Lennart Agartz (för Carlsson).
§ 3.
Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1964 ägt rum utsåg fullmäktige den 16 maj 1963 vice riksbankschefen
Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören
Åke Lundgren samt till personliga suppleanter för dem respektive bank
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 53
direktören Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankdirektören
Gunnar Åkermalm.
Sedan bankdirektören Lundgren vid utgången av år 1963 lämnat sin anställning
i riksbanken har till ledamot av valutastyrelsen i hans ställe förordnats
bankdirektören Åkermalm. Till suppleant för denne har utsetts bankokommissarien
Åke Gustafsson.
Kungl. Maj:t förordnade den 31 maj 1963 följande personer att fr.o.m. den
1 juli 1963 t. o. m. den 30 juni 1966 vara ledamöter i valutastyrelsen, nämligen
direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören P. H. G. Zethelius som suppleant,
direktören, f.d. regeringsrådet S. J.M. Strömberg med bankdirektören O.V.R.
Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P. Prydz
som suppleant samt expeditionschefen i finansdepartementet G. L. Eriksson
med tf. byråchefen därstädes S. L. Klackenberg som suppleant.
§ 4.
Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk under år 1964 utsåg
fullmäktige den 12 december 1963 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg
med herr Gunnar Svärd som suppleant (samtliga omvalda).
§ 5.
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde
få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 12 december 1963.
§ ll
Nya
tjänstgöringsstadgar för huvudkontoret har av fullmäktige
antagits att gälla fr.o.m. den 1 maj 1963. De tidigare tjänstgöringsstadgarna
hade fastställts av riksdagens bankoutskott den 22 maj 1922, men hade sedermera
undergått väsentliga ändringar.
Fullmäktige har vidare utfärdat cirkulär till riksbankens kontor rörande
säkerhetsanordningar i riksbanken och meddelat anvisningar angående
bruket av skjutvapen i riksbankens säkerhetstjänst. Till grund för cirkuläret
har legat ett av byråchefen i inrikesdepartementet Kurt Lindroth på direktionens
uppdrag utarbetat förslag.
§ 7.
Riksdagen har för budgetåret 1963/64 under fonden för låneunderstöd, riksbankens
delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) anvisat
ett investeringsanslag av 32 102 000 kronor (Rskr 1963: 102). På hemställan av
Kungl. Maj:t i skrivelse till fullmäktige den 17 maj 1963 har riksbanken inbetalat
dels den fjärde årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden, dels ett särskilt
svenskt bidrag till fonden (jfr ovan s. 36).
54
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
§ 8.
Genom skriftväxling mellan Bank of England och riksbanken har de båda
bankerna överenskommit att kursgarantibestämmelserna enligt det Europeiska
monetära avtalet (EMA) skall täcka riksbankens pundbehållning hos Bank of
England upp till totalt £ 870 000 och Bank of Englands kronbehållning i riksbanken
upp till totalt 12,6 mkr (jfr ovan s. 36).
§ 9.
Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december
1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband
med likvidationen år 1959 av den Europeiska betalningsunionen (EPU) (jfr
ovan s. 36).
§ 10.
Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena sidan,
samt Rumänien och Sovjetunionen, å andra sidan, gällande betalning savtalen
av bilateral innebörd, ävensom de bilaterala betalningsavtalen med
Tjeckoslovakien och Ungern. De två sistnämnda betalningsavtalen har emellertid
upphört att gälla beträffande Tjeckoslovakien den 30 oktober 1963 och
beträffande Ungern den 30 mars 1963 och har därefter ersatts av en betalningsreglering
i konvertibla valutor.
I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med
Argentina, Bulgarien, Finland, Folkrepubliken Kina samt Ungern träffade betalningsöverenskommelserna
— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast
innebär en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande
till det konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken.
§ IT
Under ett mellan de svenska och tunisiska regeringarna den 29 mars 1963
ingånget avtal avseende finansiellt och tekniskt bistånd till Tunisien har
jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige av samma datum 600 000 kronor
överförts till ett särskilt konto i riksbanken för den tunisiska centralbankens räkning,
att användas för betalningar enligt avtalet.
§ 12.
Vid utgången av år 1963 innestod i riksbanken å invcsteringskonto
för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring
0,4 mkr.
Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken
vid samma tidpunkt i runt tal 1 mkr. För medel insatta å skogskonto
har räntesatsen utgjort under tiden 1 februari—30 juni 1963 31/i% samt dessförinnan
och därefter 3s/i%.
55
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196k
§ 13.
Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning
(Kungl. kungörelse 1955:256, ändrad senast 1963:
215) innestod i riksbanken vid utgången av år 1963 å konto för investering i
rörelse i runt tal 855 mkr samt å konto för investering i skogsbruk omkring
11 mkr.
§ 14.
Riksbankens officiella diskonto sänktes fr. o. m. den 18 januari 1963 med
1/2 procentenhet från 4% till 3x/2% men höjdes åter fr. o. m. den 14 juni 1963
till 4 %.
§ 15.
Enligt beslut av 1963 års riksdag (se BoU:s uti. nr 14) har till riksbanksfonden,
avbetalningslånefondens delfond, anvisade medel å 65 mkr
återbetalats till statsverket och i stället har av riksbankens vinst för år 1962
ett belopp av 100 mkr överförts till en ny riksbankens avbetalningslånefond.
I samband härmed har riksbanken återupptagit utlämnandet av avbetalningslån
vid huvudkontoret.
Vid utgången av år 1963 utgjorde utlåningen sammanlagt ca 66,6 mkr,
en ökning under året med omkring 6,5 mkr. Av utlåningen belöper ca 39 mkr å
statliga garantilån och ca 27,6 mkr å andra avbetalningslån. Antalet garantilån
utgjorde vid utgången av år 1963 5 395, vilket innebär en ökning under året
med 81. Antalet övriga avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till 9 661,
en ökning under året med 1 056. De statliga garantilånen har utgivits enligt
kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289), 1948:210 samt 1950:469
(ändrad senast 1963:275).
Räntan å lån från fonden, som under tiden den 18 januari—13 juni 1963 uppgick
till 41/2% för lån utgivna för studieändamål och 5% för övriga lån, har
sedan den 14 juni 1963 utgjort 5, respektive 5V2%. För garantilån har dock
räntan varit fastställd till 41/4% för tid till utgången av februari 1963 (Kungl.
kungörelse 1962: 363), till 4 % för tiden mars—juli (Kungl. kungörelse 1963:19)
samt till 41/2% för tiden därefter (Kungl. kungörelse 1963:423).
Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren
hänvisas till de uppgifter, som intagits å s. 45.
Enligt riksdagens medgivande får avbetalningslånefonden tagas i anspråk för
beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän
vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har åtta dylika lån utlämnats.
§ 16.
Från statens bosättningslånefond — till vilken riksdagen hittills
som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 61 103 700 kronor,
varav 56 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^
av år 1963 ca 47,4 mkr och antalet lån uppgick då till 34 036. Lånens antal har
— liksom varje år fr. o. m. 1947 — nedgått, men nedgången var 1963 mindre
än under de närmast föregående fem åren (1 057 lån). Det utestående lånebeloppet
har däremot ökat med omkring 7,1 mkr.
Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å s. 46.
Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år
1963 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 364 mkr. Därav
har ca 313 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,5 mkr
efterskänkts eller avskrivits.
För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av
Kungl. Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån,
som utlämnas under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan)
5% eller samma räntefot som gällde för lån utgivna under budgetåret 1962/63.
Genom kungörelse den 10 maj 1963 (nr 358) har Kungl. Maj:t fastställt höjda
ersättningar till riksbankens ortsombud för yttranden över ansökningar om
bosättningslån, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1963.
1963 års riksdag har medgivit att högst 50 000 kronor tas i anspråk för utarbetande
och tryckning av en ny broschyr i bosättningsfrågor.
§ 17.
Vid utgången av år 1963 förvaltade riksbanken lån, utgivna före den 1 juli
1960 från den då förefintliga fonden för hantverks- och småindustrikredit,
till följande antal och belopp, nämligen
Kontor Antal lån Sammanlagd
lanesumma kronor
Falun.........
........... 2
4 000: —
Linköping.....
........... 5
19 300: —
Uppsala ......
........... 12
32 830: —
Vänersborg .. .
........... 1
6 000: —
Summa 20
62 130: —
Riksbankens huvud- och avdelningskontor fungerar som lokalorgan i ärenden
rörande statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen
(hotellgarantilån).
§ 18.
Av egnahems- m. fl. lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog
från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången
av år 1963 ett antal av 33 843 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 133,7 mkr.
Vid ingången av året utgjorde låneantalet 38 175 och det utestående lånebeloppet
146,3 mkr. Vid 1963 års utgång utestående lån fördelade sig å de olika
kontoren på sätt närmare framår av sammanställningar å s. 47 och 48.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196 >\
57
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1962/63 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 133 612 kronor 50 öre.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1963 av influtna amorteringar
återlevererats 12,48 mkr. Beloppet fördelar sig med 8,5 mkr å egnahemslånefonden,
1,9 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
1,1 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden samt 0,98 mkr å förbättringslån
under riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.
§ 19.
Vid utgången av år 1963 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,
utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA), 766/1951 (StB),
764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960
(StG), till ett sammanlagt belopp av ca 34 mkr.
Under året inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare ett
belopp av i runt tal 22,5 mkr. Antalet utestående lån nedgick från 23 940 till
18 146.
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 0,8 mkr.
Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika
lånetypema hänvisas till sammanställning å s. 49.
Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.
§ 20.
Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskred
i t uppgick vid utgången av år 1963 till omkring 0,6 mkr, en nedgång under
året med ca 0,4 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången
av juni 1959.
Vissa lån från fonden är försedda med statlig garanti. För dessa utgör räntan
sedan den 14 juni 1963 43/r %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet
högre räntesatser.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 50.
§ 21.
Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,
utgivna från fonden för låneunderstöd respektive från värnpliktslånefonden. Vid
utgången av år 1963 uppgick antalet utestående lån till 260 respektive 981 och
de utestående lånebeloppen till ca 0,44 mkr respektive 3 mkr. Lånen fördelade
sig å riksbankens olika kontor såsom framgår av sammanställning å s. 51.
Till värnpliktslånefonden har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
å 0,5 mkr.
Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 8 saml. Nr 1
58
Bankontskottets memorial nr 1 år 1964
§ 22.
Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från
statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med bestämmelserna
i Kungl. kungörelse den 6 april 1962 (nr 100). Hittills har utlämnats
fyra lån från fonden, å vilka vid senaste årsskifte utestod sammanlagt
7 970 kronor. Av lånen förvaltades ett vid kontoret i Kristianstad, ett vid kontoret
i Vänersborg samt två vid kontoret i Härnösand.
Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.
§ 23.
Genom lag den 31 maj 1963 (nr 188) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen
fr. o. m. den 1 juli 1963 med 600 mkr till 8 400 mkr.
Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst å rapportdagen
den 23 december och uppgick då till 8 253 mkr, en ökning i förhållande till
motsvarande dag 1962 med 591 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet under
1963 förelåg å rapportdagen den 23 mars och utgjorde då 6 595 mkr. Den
minsta procentuella ökningen i förhållande till 1962 uppgick till 6,3 % och noterades
den 23 april; den största procentuella ökningen registrerades den 23 maj
och utgjorde 11,7 %.
§ 24.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1962 torde få
hänvisas till bankoutskottets memorial nr 14 år 1963.
Beträffande riksbankens jubileumsfond hänvisas till härvid fogad
bilaga I.
§ 25.
Sedan Kungl. Maj:t i proposition den 3 maj 1963 (nr 169) för riksdagen
framlagt förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1957 (nr 684)
om betalningsväsendet under krigsförhållanden, m. m., har riksdagen i skrivelse
(nr 363) anmält att riksdagen bifallit propositionen och beslutat viss ändring av
§ 24 bankoreglementet.
Riksdagens beslut innebär, förutom ändring i förenämnda lag 1957: 684, att
det direkta ansvaret för beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets
område överflyttats från överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
till riksbanken.
Fullmäktige har uppdragit åt bankdirektören Laurén att leda den åt riksbanken
sålunda anförtrodda beredskapsplaneringen.
§ 26.
Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet — uppgick
per den 31 december 1963 till följande antal (motsvarande antal vid utgången
av december 1962 inom parentes).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961/.
59
Ordinarie tjänstemän med
a) lönegradsbeteckningen Bp ......
18
(18)
b) » ABp ....
21
(21)
c) » År ......
71
(7)
d) » Ao ......
2512,3
(266)
därav bankpersonal ............
148
(160)
biträdespersonal..........
52
(54)
vaktpersonal m. fl........
51
(52)
extra ordinarie tjänstemän ..........
1644> 5
(153)
därav bankpersonal ............
24®
(22)
bankexpeditörspersonal .. .
307
(30)
biträdespersonal .........
79
(75)
vaktpersonal m. fl.........
31
(26)
aspiranter..........................
31
(31)
därav bankaspiranter...........
16
(9)
biträdesaspiranter ........
15
(22)
extra tjänstemän ....................
47
(49)
därav bankpersonal ............
—
(-)
bankexpeditörspersonal . ..
28
(1)
biträdespersonal .........
40»
(43)
vaktpersonal m. fl........
5
(5)
Summa
539
(545)
1 Därav 4 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa
har 2 förts över stat.
2 Därav 7 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).
3 Därav 10 tjänstemän, vilka tjänstgör vid sedeltryckeriet och 9 tjänstemän, vilka har tjänstledighet
för anställning utom riksbanken.
* Därutöver ytterligare 158 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen
redovisats som ordinarie tjänstemän. 30 e. o. tjänstemän innehar personlig tjänst i reglerad
befordringsgång.
6 Därav 1 tjänsteman, som tjänstgör vid sedeltryckeriet.
0 Därav 1 tjänsteman, som innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie tjänsteman.
7 Därav 21 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie
tjänstemän.
8 Därav 1 tjänsteman, som innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie tjänsteman.
8 Därav 4 tjänstemän, vilka innehar personlig tjänst i reglerad befordringsgång.
Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,
dvs. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet
med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna året i
medeltal tjänstgjort ca 170 per dag.
§ 27.
Enligt medgivande av fullmäktige har riksbankens huvudkontor och avdelningskontor
hållits stängda samtliga lördagar under månaderna.
60
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i
april—september 1963. De lördagar under ifrågavarande tid, då affärsbankerna
hållit öppet, dvs. under april och maj samt september, har dock viss jourtjänst
uppehållits vid huvudkontoret och vid kontoret i Göteborg för genomförande
av bankclearing och därmed sammanhängande kassatjänst.
§ 28.
På framställning av fullmäktige har 1963 års riksdag förklarat sig icke ha
något att erinra mot att, därest Kronan blir ägare till hela tomten kvarteret
Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm, tomten tillsvidare reserveras för
en ny riksbanksbyggnad. Fullmäktige har bemyndigats att i avvaktan på definitivt
beslut i frågan om förläggning av riksbankens huvudkontor låta verkställa
erforderliga förberedande undersökningar för den ifrågasatta bebyggelsen av
tomten (BoU:s uti. 1963:32, Rskr 397).
Avtal har numera under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges
i Stockholm godkännande träffats om överlåtelse till Kronan av den del av
ifrågavarande tomt, som äges av staden.
§ 29.
Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under
året utförts eller beslutats om diverse smärre byggnads- och reparationsarbeten
för ca 62 000 kronor, därav målningsarbeten för ca 28 000 kronor.
Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.
De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.
Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:
Göteborg ......... 28 400: — Inre målningsarbeten, lagning och mål
ning
av yttertak m. m.
Halmstad ......... 134 800: — Utbyte av fönster, omputsning av gårds
fasader,
installation av hiss samt ändrings-
och målningsarbeten i banklokaler,
m. m.
Härnösand ........ 15 000:— Reparations- och målningsarbeten i
direktörs våningen.
Kristianstad....... 17 000:— Utbyte i banksalen av fönster och föns
terbänkar;
ny oljetank.
Luleå............. 35 500: — Reparations- och målningsarbeten i
direktörs- och vaktmästarbostäderna;
utbyte av vatten- och avloppsledningar;
reparation och målning av yttertak,
m. m.
Växjö ............ 17 200:— Installation av två nya oljebrännare, kli
matkompensator
och ny vattenberedare.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i 61
Arbetena med renovering av fasaderna å kontorsfastigheten i Jönköping är
numera avslutade, och kostnaderna har uppgått till ca 150 000 kronor (se § 29 i
berättelsen till 1963 års BoU).
§ 30.
Sedeltryckeriet: Inom ramen för den två-åriga kollektivavtalsuppgörelse,
vilken under år 1962 träffades för arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet,
har nytt kollektivavtal för sagda personal ingåtts för det andra avtalsåret, avseende
tiden den 1 februari 1963—31 januari 1964.
Tillverkningen av sedlar uppgick under år 1963 till 76,5 milj. sedelenheter,
vilket i förhållande till 1962 års produktion betyder en ökning med ca 41 milj.
sedelenheter. Till riksbanken levererades ca 76 milj. sedelenheter eller 30 milj.
mer än närmast föregående år. Produktionsökningen sammanhänger med att
helrotationsmaskinen kommit i full drift. Under årets första månader numrerades
övergångsvis en del av en sedelupplaga i en separat maskin, men undei de
senaste månaderna har samtliga tryck å sedlarna utförts i helrotationsmaskinen.
En av anledningarna till de goda tryckresultaten i helrotationsmaskinen har
varit, att den i berättelsen till 1963 års bankoutskott omnämnda elektroniska
registerkontrollanläggningen, vilken tagits i bruk under året, visat sig helt motsvara
de ställda förväntningarna.
I förenämnda berättelse omförmäld tvåfärgsoffsetpress har levererats under
året liksom under året inköpt stansmaskin och hydraulisk press. Därjämte har
beställts en maskin för plastförpackning av sedelbuntar.
Kostnaden för inköp och montering av kontrollanläggningen och övriga nu
nämnda maskiner samt vissa andra, mindre maskiner och inventarier har uppgått
till omkring 480 000 kronor, varav 210 000 kronor täckts av medel som
redan reserverats i bokslutet för ar 1962.
De under tidigare år påbörjade ändrings- och reparationsarbetena inom sedeltryckeriets
lokaler har numera i huvudsak slutförts. Inom fastigheten har bl. a.
pumprummet ombyggts samt en sotavskiljningskammare installerats. De totala
kostnaderna för under året verkställda ändrings- och reparationsarbeten, ca
130 000 kronor, har helt bestritts från årets omkostnadskonto.
Sedeltrvckericts personal har sedan föregående årsskifte minskat med två peisoner
och uppgick vid utgången av december 1963 till 35 tjänstemän samt 36
manliga och 25 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare. Härtill kommer städningspersonal
samt tillfälligt anställda, timavlönade nattvakter och arbetare
samt vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 18
personer.
§ 31.
Pappersbruket i Tumba: I samband med godkännande av riktlinjer
för utbyggnad av Tumba pappersbruk beslöt 1963 års riksdag (BoU:s uti.
1963:15), att pappersbruket skulle organiseras som ett av riksbanken ägt aktiebolag.
Samtidigt godkände riksdagen förslag till bolagsordning samt bemyndi
-
62
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
gade dels fullmäktige i riksbanken att vidtaga erforderliga åtgärder för det nya
bolagets bildande, dels riksbanken att teckna aktier i bolaget för 25 mkr, varav
1 mkr mot överlåtelse av pappersbrukets samtliga tillgångar och skulder.
Sedan det avsedda aktiebolaget, betecknat Aktiebolaget Tumba bruk, i enlighet
med riksdagens beslut stiftats och inbetalning av kontantdelen å 24 mkr
av aktiekapitalet ägt rum, har bolaget den 4 juli 1963 registrerats. Genom avtal
den 31 oktober 1963 överlät riksbanken pappersbruket med samtliga tillgångar
— inklusive fastigheterna Tumba l1 och Hågelby 2‘ — och skulder till aktiebolaget.
Överlåtelsen skedde per den 1 november 1963 och därmed hade hela
aktiekapitalet inbetalats. I avtalet förbehöll sig riksbanken den byggnad, som
för närvarande utnyttjas för riksbankens sedelförstöringskontor, och nyttjanderätten
till tillhörande tomtområde. Flyttas sedelförstöringsverksamheten till annan
plats, skall byggnaden enligt avtalet utan ersättning tillfalla bolaget och
nyttjanderätten upphöra. Eftersom Kungl. Maj:ts beslut i anledning av bolagets
framställning om förvärvstillstånd ännu ej föreligger, har bolaget hittills icke
erhållit lagfart å bruksfastigheterna.
Vid konstituerande stämma med tecknarna av aktier i bolaget den 24 juni
1963 valdes till styrelseledamöter herrar Per Åsbrink, Ragnar Persson i Vinberg
och Gunnar Svärd samt direktören Gunnar Ericsson, Åtvidaberg, riksdagsman”
nen Nils-Eric Gustafsson, Byske, direktören Bengt Mossberg, Näsby park,
och dåvarande disponenten vid Åmotfors pappersbruk, docenten Lennart Schotte
samt till styrelsesuppleanter riksdagsmannen Tore Bengtsson, Halmstad, och
bankdirektören Arne Gallans. Styrelsen har vid sitt första sammanträde till ordförande
utsett herr Åsbrink och till verkställande direktör i bolaget docenten
Lennart Schotte. Styrelsen har under år 1963 hållit fyra sammanträden.
Direktören vid bruket Eric Wahren har vid brukets övergång till bolaget erhållit
pension från riksbanken och har anställts som konsult hos bolaget.
Brukets samtliga anställningshavare — bortsett från direktör Wahren som var
ordinarie tjänsteman — uppsades från sina anställningar hos riksbanken per den
1 november 1963 eller den senare dag då avtalad uppsägningstid utlöpte. Det
förutsattes därvid, att personalen i stället skall beredas anställning hos bolaget.
Bolaget har träffat kollektivavtal med Riksbankstjänstemännens förening och
Sveliges Arbetsledareförbund om anställningsvillkoren för tjänstemän, resp.
arbetsledare vid bruket, att gälla till utgången av mars 1964. Beträffande anställningsvillkoren
för arbetarna vid bruket har avtalsförhandlingar ägt rum,
senast inför en av Kungl. Maj:t tillsatt förlikningskommission, utan att något
avtal hittills kunnat träffas, och arbetarnas organisation, Civilförvaltningens personalförbund,
har meddelat strejkvarsel. Vid förhandlingarna har statens avtalsnämnd
biträtt. Med hänsyn till att utfallet av förhandlingarna kunde ha
betydelse för en blivande uppgörelse mellan bolaget och riksbanken rörande vissa
kostnader för den vid brukets övergång till bolaget anställda personalen, har en
av fullmäktige tillsatt delegation beretts tillfälle närvara vid förhandlingarna.
Sedelpapperstillverkningen, som under de senast förflutna kalenderåren varit
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 63
relativt obetydlig, har ökats och uppgick under de tio månader av år 1963, då
bruket drevs i riksbankens regi, till ca 62 ton. Försäljningen av civilpapper har
under ifrågavarande tid ökat något beloppsmässigt sett.
§ 32.
För riktigheten av de å s. 38—44 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive kontrasignerat
riksbankens bokslut.
§ 33.
Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1963 verkställts
av vice riksbankschefen Joge vid kontoret i Linköping,
av herr Persson i Vinberg och bankdirektören Ekengren vid kontoret i Halmstad;
.....
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Jönköping, Karlskrona
och Kristianstad samt tillsammans med bankokommissarien Harry Wormbs vid
kontoren i Karlstad, Mariestad, Vänersborg och Örebro;
av bankdirektören Åkermalm vid kontoret i Falun och tillsammans med
bankokommissarien Gustafsson vid kontoret i Kalmar;
av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Wormbs vid
kontoren i Malmö, Gävle och Växjö; .
av numera bankdirektören Laurén vid kontoret i Luleå samt tillsammans med
bankokommissarien Wormbs vid kontoren i Härnösand, Umeå och Östersund
och tillsammans med t. f. bankokommissarien Lemne vid kontoret i Uppsala; ^
av bankokommissaren Wormbs vid kontoren i Nyköping, Visby och Västerås.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum av
huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och under
den tid Tumba bruk förvaltades av riksbanken även av brukets kassor.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 8 januari 1964.
PER EDVIN SKÖLD
Ragnar Persson Per åsbrink Gustaf Kollberg
Emil Aiilkvist Gunnar Svärd Torsten Bengtson
Karin Winberg
64
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.
Bilaga I
Berättelse över förvaltningen av
Riksbankens Jubileumsfond
Till fonden har under år 1963 influtit räntor till ett belopp av 15 584 800
kronor. Av detta belopp har utbetalats 202 154 kronor och 17 öre utgörande
huvudsakligen upplupna räntor i samband med obligationsköp. Fondens ränteöverskott
kom därigenom att uppgå till 15 382 645 kronor och 83 öre.
Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts. Fonden
har sålunda endast tillgodoförts på kupongdagarna utbetalade räntor.
Årets överskott jämte det vid 1963 års ingång på räkning i riksbanken innestående
beloppet 1 029 163 kronor och 12 öre har disponerats för inköp av ytterligare
obligationer. På räkning i riksbanken innestår vid 1963 års slut 4 308 kronor
och 95 öre.
Fondens ställning per den 31 december 1963 framgår av följande utdrag ur
rakenskapema, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna till de
bokförmgsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna obligationer
till de faktiska inköpsvärdena.
Balansräknin g
per den 31 december 1963
Tillgångar
Statsobligationer ........................
Hypoteksinrättningars obligationer.........
Kommunobligationer .....................
På räkning i riksbanken .................
Kr. 124 999 750: —
» 139 816 500: —
» 1 590 000: —
» 4 308:95
Kr. 266 410 558:95
Skulder
Kapitalkonto
Kr. 266 410 558: 95
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i
Vinst- och förlusträkning
för år 1963
65
"Utbetalda räntor.....
Ränteöverskott ......
Utgifter
... Kr.
202 154:17
15 382 645:83
Influtna räntor ......
Inkomster
Kr.
.. Kr.
15 584 800: —
15 584 800: —
Stockholm den 8 januari 1964.
PER EDVIN SKÖLD
Ragnar Persson
Per åsbrink
Gustaf Kollberg
Emil Ahlkvist
Gunnar Svärd
Torsten Bengtson
Karin Winberg
66
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Bilaga ll
Valutastyrelsens berättelse
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1963 angående sitt
verksamhetsområde.
Betalningsförbindelserna med Tjeckoslovakien och Ungern överfördes under
året på multilateral basis. Bilateral reglering av betalningarna förekommer nu
endast med Rumänien, Sovjetunionen och Östtyskland.
Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1964
och samtidigt härmed beslutades vissa ändringar i valutaförordningen med verkan
från och med den 1 juli 1963. Ändringarna innebar i huvudsak följande.
De löpande betalningarna till och från utlandet krävde tidigare riksbankens
tillstånd men kunde utföras av valutabank enligt generellt bemyndigande från
riksbanken. De undantogs nu från valutaregleringen i den meningen att tillstånd
från riksbanken icke längre krävdes för betalningarnas fullgörande. För att möjliggöra
kontroll av att kapitalbetalningar ej utföres under sken av att vara
löpande skall emellertid löpande betalningar fortfarande verkställas av valutabank,
varvid banken har att tillse att betalningarna följer av riksbanken anvisad
betalningsväg. Stadgande härom intogs i en ny paragraf i valutaförordningen,
10 a §. Genom en utförlig exemplifiering i en anvisning till 3 och 10 a §§ har
närmare bestämts vad som är att hänföra till löpande betalning. Valutaförordningens
utförselförbud inskränktes till att endast gälla värdepapper och andra
betalningsmedel än växlar. Det generella införselförbudet begränsades till att
enbart omfatta andra betalningsmedel än växlar; för värdepapper gäller särskilda
bestämmelser. Samtidigt infördes uttryckligt stadgande att resande till och från
utlandet må utföra respektive införa resevaluta till belopp som riksbanken medgiver.
Begreppet »bosatt här i riket» (valutainlänning) modifierades på så sätt
att utlänning får status som valutainlänning, om han haft fast bostad här i landet
de tre senast förflutna kalenderåren. Genom ändring i såväl valutalagen som
valutaförordningen öppnades möjlighet för sparbank och för postbanken att förordnas
till valutabank.
Med stöd av sistnämnda författningsbestämmelse utsåg riksbanken under året
postbanken till valutabank. Sedan även Jordbrukets Bank, sotn tidigare ej ansökt
härom, erhållit sådan status, är, jämte postbanken, landets samtliga affärsbanker
samtidigt valutabanker. Under året har sju sparbanker ansökt om och
erhållit auktorisation som försäljningsställe för resevaluta.
Riksbankens för allmänheten avsedda sammanställning »Valutaregleringen»
omarbetades helt under året till följd av ovan redovisade ändringar i valutaför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 07
ordningen. Vissa i riksbankens cirkulär till valutabankerna tidigare intagna föreskrifter
överfördes till »Valutaregleringen» i avsikt att i denna skrift samla alla
de valutabestämmelser som är av betydelse för allmänheten. Vid denna omarbetning
vidtogs även vissa ändringar i sak. Sålunda förlängdes avvecklingstiden
för betalningarna i samband med transitoaffär från sex till tolv månader.
Den beloppsgräns på 1 000 kronor per år som tidigare gällt för allmänhetens
premiebetalningar till utländska försäkringsföretag för nytecknade liv-, livränteoch
pensionsförsäkringar höjdes till 10 000 kronor. Bestämmelserna för valutabankernas
terminsaffärer med allmänheten ändrades såtillvida att terminsaffärs
löptid förlängdes från maximalt tolv månader till maximalt tjugofyra månader,
då den terminssäkrade betalningen avser export av varor samt inflytande frakter
och charterhyror. Kategorin valutautlänningar med fast bostad i Sverige likställdes
med valutainlänningar i fråga om rättighet att genom valutabank till utlandet
överföra och från utlandet mottaga löpande betalning.
På kapitalbetalningamas område företogs följande justeringar. Den tidigare
meddelade dispensen för återköp från utlandet av svenska värdepapper lydande
på svenska kronor vidgades till att omfatta ett från 5 000 kronor till 50 000
kronor höjt belopp i varje enskilt fall. Sedan en ny situation i viss mån uppkommit
till följd av att under året i Sverige emitterats danska och norska lån i
enbart svenska kronor, ändrades dispensen för switchar i utländska värdepapper.
Möjligheten att vid sådana switchar bortbyta utländska värdepapper i allmänhet
begränsades till att avse utländska värdepapper lydande på utländsk valuta.
Ytterligare vidtogs den ändringen att allmänt konto ej längre får generellt disponeras
för samma ändamål som spärrat konto, t. ex. för inköp av svenska obligationer.
I fråga om kommersiella krediter skedde under året vissa lättnader i tillståndsgivningen
i vad avser upptagande av krediter utomlands. Kommersiella krediter
mellan svenska importörer respektive exportörer och deras utländska säljare
respektive köpare är ej föremål för reglering. Vad beträffar upptagande av krediter
hos andra än säljare respektive köpare gäller generellt bemyndigande för
valutabankerna att genom diskontering till valutautlänning överlåta varuväxel,
som i samband med svensk export dragits tidigast vid exporttillfället och som
genom diskontering förvärvats av banken. Den tidigare gällande begränsningen
av växelns återstående löptid till sex månader upphävdes under året. I övrigt
lämnas svensk exportör regelmässigt tillstånd att själv i utlandet diskontera
exportväxlar eller egna växlar svarande mot verkställd export. Exportörer har
under senare tid även kunnat räkna med tillstånd att verkställa upplåning utomlands
för finansiering av produktionen fram till leveransen. Sådana tillstånd till
upplåning före exporttillfället lämnades tidigare endast i undantagsfall. Ansökningar
om tillstånd till upptagande av kredit utomlands för finansiering av
svensk import var tidigare föremål för förhållandevis restriktiv prövning, men
praxis uppmjukades i viss mån under året.
De ansökningar som inkom under året om tillstånd till långfristig finansiell
68
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.
upplåning utomlands avsåg nästan helt svenska varvs och redares upplåning för
finansiering av fartygsbyggen samt utländska dotterbolags i Sverige upplåning
hos moderbolag. Sådana ansökningar har bifallits. Svenska varv lämnas sålunda
för närvarande tillstånd att för finansiering av kreditgivning åt beställare upptaga
lån i utlandet oavsett om fråga är om utländska eller svenska beställare.
Vidare bifalles regelmässigt ansökningar från svenska företag om upptagande av
lån i utlandet för finansiering av svenska direkta investeringar i utlandet. Däremot
lämnas i regel ej tillstånd till upplåning utomlands för finansiering av
verksamhet i Sverige i andra fall än ovan angivits. Under året lämnade tillstånd
till finansiell upplåning utomlands uppgår till 703 mkr, varav svenska varvs och
redares lån 133 mkr och utländska dotterbolags i Sverige lån från moderbolag
561 mkr. Tillstånden har hittills endast utnyttjats för 285 mkr.
Tillstånd till direkta investeringar i utlandet har under året lämnats för 391
mkr. Inkomna ansökningar har praktiskt taget undantagslöst bifallits.
Tillstånden till direkta investeringar i Sverige jrån utlandets sida uppgick under
året till 754 mkr. Härav avsågs såsom lån från investerarnas sida tillhandahållas
561 mkr. Det må framhållas att sistnämnda belopp även ingår i redovisningen
ovan om finansiell upplåning. Under året lämnade tillstånd till direkta
investeringar i Sverige innebär en avsevärd ökning jämfört med 1962, då tillstånden
uppgick till 322 mkr.
Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge G. Åkermalm,
Stockholm den 2 januari 1964
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b
69
PM
Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under 1963 för ett
sammanlagt belopp av 391 mkr.
I tabell 1 redovisas totalbeloppen av de investeringstillstånd, som givits under
åren 1956—1963. Den ökning av totalbeloppen, som — om man bortser från
den av särskilda förhållanden föranledda siffran för 1959 — ägde rum under
perioden 1956—1962, fortsatte icke under 1963. Totalbeloppet för sistnämnda
år var lägre än för 1962 men överstiger dock siffran för 1961 och tidigare.
Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet
Mkr 1 2 *
1956
1957
1958
1959
1960
1961
1962
1963
Totalt ..............
. 135,4
191,3
170,8
356,61
288,3
345,52 3
430, l2 3
390,82 3
Härav: EFTA .......
14,7
35,9
18,7
32,0
44,5
53,9
133,5
161,7
EEC.........
. 29,7
43,1
40,1
162,21
65,1
78,4
154,6
79,4
Nordamerika .
. 20.1
46,4
18,4
62,7
9,0
12,0
51,9
9,9
U-länder4.....
. 63,5
61,3
88,1
91,8
149,8
183,2
42,9
119,6
EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC == Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland
1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till
följd av utländska skattebestämmelser.
2 Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstä es.
* Investeringsformerna (mkr):
Kontanter ....................
Varor och tjänster..............
Omläggning av lån .............
Utnyttjande av varufordran .. .
» > vinstmedel ....
» » licensavgifter ..
Ianspråktagande av värdepapper
Upplåning i utlandet ..........
1961
209,4
15,6
0,4
19.2
39,9
12,0
1,7
47.3
1962
261,6
14.2
1.4
33,7
70.3
1.5
1,2
46,2
1963
304,9
16,9
1,8
14,0
47,7
5,5
Summa mkr 345,5 430,1 390,8
Härav har såsom lån från investerarnas
sida tillhandahållits ................ 67,3 131,3 185,1
1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande
till i tidigare årsredogörelser angivna.
70
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.
I fråga om investeringsinriktningen på skilda områden märkes ett ökat intresse
för EFTA- och U-ländema. Vid jämförelse med tidigare år är att observera,
att i den senare gruppens höga totalbelopp för åren 1961 och tidigare inrymmes
Lamco-projektet. EEC-länderna visar en minskning i förhållande till 1962 på
nära 49 % och för första gången under perioden är beloppet för EEC lägre än
motsvarande belopp för EFTA. Här bör emellertid anmärkas, att av tillståndsgivningen
under 1963 avseende EFTA ett belopp på över 100 mkr faller på ett
fåtal stora investeringar. För Nordamerika redovisas jämfört med 1962 en markant
minskning.
I tabell 2 upptages under 1962 och 1963 lämnade investeringstillstånd samt
dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden.
Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vilkas ändamål enbart är att
sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga» huvudsakligen
omfattar utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsbolag).
Då produktionsbolagen i regel är betydligt mer kapitalkrävande än försäljningsbolagen,
är det naturligt att — såsom framgår av tabellen — tillstånden
till investeringar i gruppen »övriga» beloppsmässigt överstiger tillstånden avseende
försäljningsbolag. Detta gäller även i vad avser nybildade företag.
Vad antalet under 1963 lämnade tillstånd beträffar kan noteras, att de som
avser nya försäljningsbolag totalt sett är flera än tillstånden avseende nya företag
mom gruppen »övriga». I fråga om EEC- och U-länder har dock fler tillstånd
lämnats till nybildning av produktionsbolag än till etablering av försäljningsbolag.
Beloppsmässigt utgör tillstånden till nybildning inom EFTA eu större andel
an tillstånden till fortsatta investeringar i äldre företag. I fråga om EEC, Nordamerika
och U-länderna överväger däremot investeringarna i äldre företag.
Av under 1963 lämnade tillstånd har hittills 174 mkr eller ca 45 % utnyttjats.
Den relativt låga utnyttjandegraden torde närmast bero på att förhållandevis
stora tillstånd som meddelats under senare delen av året ej hunnit tagas i anspråk
före årets slut. För att belysa tidsfaktorns betydelse vid bedömandet av
utnyttjandegraden kan nämnas, att av 1962 lämnade tillstånd ca 84 % utnyttjats
under 1962 och 1963.
Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under året
lämnats för 754 mkr, vilket innebär en avsevärd ökning i jämförelse med 1962.
Tabellerna 3 och 4 visar en markant uppgång i investeringarna från Nordamerika
och även — ehuru i mindre utsträckning — från EFTA. Beloppsmässigt
har investeringarna nästan helt skett i redan existerande företag. Ökningen från
1962 är till stor del att hänföra till ett fåtal investeringsobjekt.
Utnyttjandegraden av under året givna tillstånd uppgick vid årets slut till
ca 51 %.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^
71
Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet samt dessas utnyttjande
med fördelning på verksamhetstyp och geograjiska områden
Mkr
1962
1963
Antal
Belopp
Därav utnyttjat
1962 1963
Antal
Belopp
Därav
utnyttjat
Totalt ......................
430,1
259,4
103,7
390,8
174,7
försäljningsbolag ...........
72,0
64,1
Övriga.....................
358,1
326,7
därav nya under året ........
150
104,9
201
195,4
försäljningsbolag ...........
69
7,9
109
13,5
Övriga.....................
81
97,0
92
181,9
Härav:
EFTA ......................
133,5
77,9
39,1
161,7
44,7
försäljningsbolag ...........
13,4
22,3
Övriga.....................
120,1
139,4
därav nya under året ........
67
47,7
94
113,8
försäljningsbolag ...........
34
3,0
60
5,5
Övriga.....................
33
44,7
34
108,3
EEC ........................
154,6
97,3
24,0
79,4
50,8
försäljningsbolag ...........
24,2
20,8
Övriga.....................
130,4
58,6
därav nya under året ........
34
42,41
43
29,4
försäljningsbolag ...........
14
2,6
17
4,0
Övriga.....................
20
39,8
26
25,4
Nordamerika ................
51,9
33,6
14,1
9,9
9,5
försäljningsbolag ...........
21,2
6,9
Övriga.....................
30,7
3,0
därav nya under året ........
11
1,8
9
3,7
försäljningsbolag ...........
8
1,4
5
1,8
Övriga.....................
3
0,4
4
1,9
U-länder ....................
42,9
22,9
15,3
119,6
58,8
försäljningsbolag ...........
8,1
10,6
Övriga.....................
34,8
109,0
därav nya under året ........
23
12,6
43
47,5
försäljningsbolag ...........
5
0,7
18
1,6
Övriga.....................
18
11,9
25
45,9
1 Häri ingår ca 5,9 mkr för investeringar i produktionsföretag i skilda EEC-länder, beträffande
vilket belopp uppgift om antalet företag saknas.
72 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964
Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige
från utlandets sida
Mkr
1960 1961 1962 1963
Totalt.............................. 134,3 166,4 321,9 754,0
Härav: EFTA ...................... 91,2 49,4 247,1 354,8
EEC ........................ 9,9 48,5 46,9 38,4
Nordamerika.................. 33,0 68,0 27,1 354,6
EFTA — Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike
EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland
Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida samt
dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden
Mkr
1962
1963
Antal
Belopp
Därav utnyttjat
1962 1963
Antal
Belopp
Därav
utnyttjat
Totalt.......................
321,9
196,9
23,7
754,0
386,2
försäljningsbolag ...........
52,4
137,8
Övriga.....................
269,5
616,2
därav nya under året.........
91
197,9
125
54,0
försäljningsbolag ...........
58
9,0
78
13,9
Övriga.....................
33
188,9
47
40,1
Härav:
EFTA ....................
247,1
144,1
14,4
354,8
11,1
försäljningsbolag ...........
11,8
78,5
Övriga.....................
235,3
276,3
därav nya under året ........
49
186,1
57
27,9
försäljningsbolag ...........
30
2,8
42
3,9
Övriga.....................
19
183,3
15
24,0
EEC ..................
46,9
39,5
4,7
38,4
29,7
försäljningsbolag ...........
27,1
10,8
Övriga.....................
19,8
27,6
därav nya under året ........
15
7,9
20
10,8
försäljningsbolag ...........
12
3,5
11
1,5
övriga....................
3
4,4
9
9,3
Nordamerika ................
27,1
12,6
4,6
354,6
344,0
försäljningsbolag ...........
13,3
47,8
Övriga.................
13,8
306,8
därav nya under året ........
13
3,4
37
13,4
försäljningsbolag ...........
9
2,6
19
8,0
Övriga.....................
4
0,8
18
5,4
Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964
040084
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.