Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

1964-01-16 · 72 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,

till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

under år 1963, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna

samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Åkerlund och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Berglund, Bengtsson i

Landskrona, Lindahl, Rask och Börjesson i Falköping. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19Gh. 8 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Va'' vf-‘i .

v- t* : A

'' 1 X

M
-

...>• ■ i! i i^ ■ i*■'' i iyt '' , •

''•‘iu j - x, - • ''gj c it;. • v; : ''

ptllijhit i-/> i! -.'' •?..). -ii> Jiu i-1-:''- - i -V

• • I ■ *(<'' i'' . j ’ ,tt. i !ff

^ - ! ■ ■ j '' '' . P* Hl

.* i fl i" '' *.0 ''1 < ,''{ , .''->j ?

-f; (i* .-1

•i; .1:1 .?< •-!! n;

f ■; !:,•.[ i».1 .■ ;> ; i,i*

■: , ,j-. •!■ V. f

. , ,ix - ; .

: H ■ JT .

''i ''

* • <; ••

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J

3

Till Riksdagens Bankoutskott.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,

rörelse och förvaltning under år 1963.

Kreditpolitiken

Under 1962 hade på flera punkter svaghetstecken framträtt i den svenska ekonomien.

Exportkonjunkturen för pappersmassa, trä och järn hade fortsatt att

försämras och industriens investeringar visat tecken till att stagnera eller sjunka.

Den ekonomiska politiken hade anpassats till det nya läget. På kreditpolitikens

område tog detta sig uttryck i bl. a. en sänkning av riksbankens diskonto i två

etapper från 5 till 4 % och i en stark ökning av banksystemets totala likviditet.

Då omkring årsskiftet 1962/63 den ekonomiska situationen framstod som förhållandevis

väl balanserad, ansågs en ytterligare sänkning av diskontot möjlig,

och den vidtogs vid mitten av januari. Det kunde inte uteslutas att behov av

ytterligare stimulerande åtgärder skulle framträda senare under året.

Expansionskrafterna visade sig emellertid starkare än i de prognoser som

uppgjorts. Den privata konsumtionsvolymens ökningstakt — ungefär 3 % 1962

— steg under året till upp mot 5 %. Byggnadsverksamheten växte, eftersom avmattningen

i industriens och samfärdselns investeringar mer än väl uppvägdes

av ökningar för bostäder, handel och kommuner. Som en ytterligare expansionsfaktor

tillkom exporten. Nedgången i exportefterfrågan på skogsindustriens

produkter började övervinnas och andra halvåret 1963 kom att kännetecknas av

mycket goda siffror för den totala exporten.

Resultatet av denna utveckling blev att riskerna för den samhällsekonomiska

balansen successivt försköts från att gälla en konjunkturavmattning till att avse

en alltför stark ökning av efterfrågan, något som klart framträdde inom byggnadsindustrien

men på något längre sikt kunde komma att gälla ett vidare område.

Tecken härpå var en tydlig återhämtning på arbetsmarknaden och den

snabbt stigande importen. Industriproduktionen uppskattas ha växt med 4 %

under 1963, en siffra som överträffar föregående års. Ändringen i konjunkturläget

följdes av en omläggning av kreditpolitiken i återhållande riktning, varvid

banksystemets likviditet begränsades i avsikt att dämpa utlåningen. Riksbankens

diskonto höjdes också i juni tillbaka till 4 %.

Den allmänna räntenivån låg vid ingången av 1963 vid den höjd som nåtts

efter räntesänkningen i juni 1962 med diskontot vid 4 % och nyemissionerna av

t. ex. stadshypotekskassans obligationer vid 5%. Diskontosänkningen den 18

januari följdes av en motsvarande nedsättning med V* procentenhet av banker--

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-

nas annonserade in- och utlåningsräntor, med undantag för räntesatsen på

kapitalräkning med 12 månaders uppsägning som sänktes med endast V4 procentenhet.

Då diskontot den 14 juni återfördes till 4 % följde en motsvarande

ändring av bankernas räntesatser. Diskontohöjningen föranleddes av de ovan

berörda nya konjunkturtendenserna och överensstämde med den allt tydligare

försämringen av bankernas likviditet som ägt rum under våren.

Redan under hösten 1962 hade riksbanken uppmanat bankerna att utnyttja

medelstillflödet till att bygga upp sin likviditet inför det kommande vårhalvårets

påfrestningar, så att de av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna, 30 %

för större och 25 för övriga affärsbanker, icke underskreds. Under våren försämrades

banklikviditeten genom ett utflöde av valutor och de stora skatteinbetalningarna.

Med hänsyn till den synnerligen starka ökningen av affärsbankernas

kreditgivning var också, enligt riksbankens bedömning, ett stramare likviditetsläge

önskvärt. Den hårdare likviditetspolitiken markerades genom utgivandet av

ett långt statslån i januari, varigenom likviditetsindragningen förstärktes. Då

konjunkturutsikterna under våren blev mer expansionsbetonade framhöll riksbanken

ånyo för bankerna att de rekommenderade likviditetskvoterna var att

betrakta som minimital.

Vid halvårsskiftet hade bankernas likvida tillgångar fallit under nivån ett år

tidigare och flera banker uppnådde icke minimitalen. Den normala säsongmässiga

ökningen av affärsbankernas likviditet under hösten blev relativt svag, och

deras likviditetsberedskap inför 1964 framstod som allt mindre tillfredsställande.

Bankernas nettoställning gentemot riksbanken var genomsnittligt svagare än

de två föregående åren. Samtliga månader visade en nettoskuld till riksbanken

och särskilt märkbar var kontrasten mellan januari—juli 1963 och motsvarande

period 1962. Under en period från mitten av augusti till mitten av oktober tilllämpades

vissa begränsningar i bankernas möjlighet att upptaga riksbankslån

sedan riksbanken förklarat, att den icke var beredd att förse bankerna med

kassamedel i större utsträckning än som var förenligt med den försiktigare utlåningsverksamhet

som ansågs nödvändig.

Kreditströmmen från affärsbankerna växte starkt ungefär till mitten av 1963

och stabiliserades därefter, trots den allt sämre likviditeten, på den höga nivå

den då nått. Resultatet under tolvmånadersperioden t. o. m. november 1963, den

senaste för vilken siffror föreligger, blev en ökning av de utestående krediterna

till allmänheten med 3 146 mkr. Därav svarade bostadsbyggnadskrediter för

782 mkr och övrig utlåning för 2 364 mkr. Över samma period minskade bankernas

likvida tillgångar med 569 mkr. Ett år tidigare var motsvarande siffror

en minskning på 292 mkr för bostadsbyggnadskrediter och ökningar på 1 822

mkr för övrig utlåning och 1 723 mkr för de likvida tillgångarna.

Emissionstakten var mot slutet av 1962 högt uppdriven och underbyggdes av

förväntningar om ytterligare räntesänkningar och av affärsbankernas då ännu

goda likviditet, som gjorde det möjligt för dem att göra betydande förvärv av

obligationer. En följd av bankernas svagare likviditetsläge under 1963 var, att

deras intresse för förvärv av långa stats- och hypoteksobligationer upphörde,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

varigenom en av de faktorer som legat bakom den livliga emissionsverksamheten

på obligationsmarknaden föll bort. Efter räntesänkningen i januari, då räntesatsen

vid emission av stadshypotekskassans obligationer föll från 5 till 4,6 %,

upphörde även förväntningarna om ytterligare räntefall, vilket minskade placerarnas

intresse. I motsats till vad som var fallet under 1962 kom därför utrymmet

för nyemissioner av långa obligationer och förlagsbevis tillfälligt att ligga

under den långsiktiga trenden i placeringsbehovet. Riksbankens emissionskontroll

fick ånyo en märkbar betydelse och räntan på nyemissioner låg under hösten

0,65—0,75 procentenheter högre än under våren, med stadshypotekskassans

emissionsränta vid 5V4%. Riksbanken ingrep i september med köp av långa

obligationer för att stabilisera kursutvecklingen.

I samband med räntesänkningen i januari upphävde riksbanken de två rekommendationerna

om tio år som längsta bindningstid för bundna räntor och oO %

som en minimikvot för försäkringsbolagens placeringar i statspapper och kredit i

olika former till nyproducerade bostäder. Härefter återstår av regleringsåtgärderna

på kapitalmarknaden endast emissionskontrollen.

Totalt uppgick nyemissionerna av långa lån 1963 till 3 700 mkr, något mindre

än under föregående år. Härav tog staten i anspråk 900 mkr och danska och

norska lån uppgick till 100 mkr. Övriga, inhemska låntagare emitterade följaktligen

lån för 2 700 mkr, 1100 mkr mindre än 1962 men betydligt mera än

under något tidigare år.

Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda valutareserv minskade under

1963 från 4 361 till ca 4 200 mkr. Valutautströmningen speglar, såvitt för närvarande

är känt, ett större underskott än föregående år i löpande transaktioner,

en lägre nettoimport av kapital och därtill en minskning av restposten i betalningsbalansen.

Växelkurserna för de viktigaste utländska valutorna låg i allmänhet

i övre delen av det intervall inom vilket de kan variera. Det kan nämnas

att en teknisk förändring vid halvårsskiftet genomfördes i de av riksbanken

noterade marginalkurserna; fr. o. m. den 1 juli 1963 noteras sådana kurser endast

för U.S. dollar.

Med början i mars 1962 har ett antal länders centralbanker, för närvarande

elva, var för sig ingått överenskommelser med Federal Reserve Bank of New

York, som representant för det amerikanska centralbankssystemet, om kortfristiga

krediter, avsedda att utgöra en första försvarslinje vid rubbningar på valutamarknaden.

Sverige anslöt sig under 1963 till detta samarbete genom att

riksbanken och den amerikanska banken i januari överenskom om att under

tre månader ställa ömsesidiga kreditmöjligheter på 50 miljoner dollar till varandras

förfogande. Överenskommelsen har därefter förnyats för successiva tremånadersperioder,

men kreditmöjligheterna har hittills icke utnyttjats av någondera

parten.

Här kan även nämnas att Sverige deltar i den grupp med representanter för

tio ledande industriländer, som, enligt vad som överenskoms i samband med

Internationella valutafondens årsmöte i september, skall företaga en översyn av

det internationella betalningssystemet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J/.

Valutaregleringen handhades under året i stort sett efter samma linjer som

tidigare. I samband med förlängningen av valutaförordningen kodifierades redan

tidigare tillämpad praxis om frihet för löpande betalningar. I övrigt kan hänvisas

till valutastyrelsens berättelse, vilken fogats som bilaga till fullmäktiges förvaltningsberättelse.

Riksbankens transaktioner

I riksbankens balansräkning, som med en grov gruppering av posterna återges

i tabell 1, speglas bl. a. transaktioner som riksbanken, eventuellt i samarbete

med riksgäldskontoret, vidtager för att påverka bankernas kassaställning. Sådana

åtgärder har under de senaste åren kommit att få en ökande betydelse i riksbankens

penningspolitiska verksamhet. Under första hälften av 1962 var syftet

härvid att stärka bankernas kassalikviditet och underlätta deras kreditexpansion;

under andra halvåret 1962 ansågs en ytterligare lättnad olämplig. 1963 å

sin sida kom att kännetecknas av en medveten strävan mot ett stramare likviditetsläge.

Tabell 1. Riksbankens tillgångar och skulder

Genomsnittlig ställning vid rapportdagar. Mkr

Tillgångar

Guld- och

valutareserv

Skattkam-

marväxlar

Obligationer

Utlåning

till banker

Övriga

tillgångar

Summa

1962 hela året

3 671

2 408

1414

211

1 069

8 773

l:a halvåret

3 501

2 564

1 313

154

1 074

8 606

2:a halvåret

3 841

2 251

1 516

268

1 065

8 941

1963 hela året

3 799

1 024

2 759

371

1 095

9 048

l:a halvåret

3 843

1 527

2 020

472

1079

8 941

2:a halvåret

3 754

522

3 499

269

1 111

9 155

Sk

u 1 d e r

Utelöpande

sedlar

Statliga

myndigheters

check-

räkningar

Bankernas

check-

räkningar

Depositions- och kapi- talräkning

Övriga

skulder

Summa

1962 hela året

6 432

102

38

1 240

961

8 773

l:a halvåret

6 274

120

35

1 279

898

8 606

2:a halvåret

6 590

84

40

1 201

1 026

8 941

1963 hela året

6 955

119

36

879

1 059

9 048

l:a halvåret

6 832

103

30

903

1 073

8 941

2:a halvåret

7 078

135

42

855

1 045

9155

Anm. Från och med rapportdagen den 7 maj 1962 minskade riksbankens värdepappersportfölj

genom att riksbankens fordran på svenska staten avskrevs med 500 mkr, varvid skattkammarväxlar

på detta belopp överlämnades till riksgäldskontoret utan likvid, samt genom att 250 mkr i obligationer

avskildes för en särskild riksbankens jubileumsfond. Siffrorna för de tidigare rapportdagama

1962 har justerats med hänsyn härtill, varför dessa transaktioner ej påverkar jämförbarheten mellan

perioderna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

7

Balansräkningen påverkas av säsongvariationer men också i hög grad av

tillfälliga svängningar, som gör att förändringarna från t. ex. årsskifte till årsskifte

ger ett mycket dåligt uttryck för läget under året. För att erhålla en mera

meningsfull bild ges därför i tabell 1 de genomsnittliga siffrorna för posterna i

balansräkningen halv- och helårsvis. I texten kommer dock i nagra fall siffror

att lämnas över förändringar från årsskifte till årsskifte.

Vissa av riksbankens balansposter är utpräglat passiva i den meningen att de

icke direkt eller på kort sikt påverkas av penningpolitiska åtgärder. Hit hör

den utelöpande sedelmängden. I genomsnitt låg den 1963 523 mkr eller 8,1 %

över 1962 års nivå, och ökningen från årsskifte till årsskifte blev 539 mkr, motsvarande

7,3 % av siffran vid utgången av 1962.

Av samma karaktär är depositions och kapitalräkningen som liksom tidigare

dominerades av rörelserna på kontona för investering i rörelse; i motsats till

tidigare år bestod dessa under 1963 dock endast av insättningar och uttag enligt

de permanenta bestämmelserna. Genom uttagen av särskilt insatta medel vid

utgången av 1962 och de under 1962 och 1963 lämnade tillstanden att ta investeringsfonder

i anspråk kom uttagen att överväga och behållningen pa investeringskonton

sjönk. I genomsnitt låg räkningen 361 mkr lägre 1963 än 1962.

Den förhållandevis begränsade nedgången i den totala valutareserven, som

närmare belyses i ett följande avsnitt, visade sig i en minskning från årsskifte till

årsskifte på 250 mkr i riksbankens behållning av guld och valutor. I genomsnitt

låg dock behållningen 128 mkr högre än 1962.

Slutligen kan bland denna grupp av poster nämnas de, som sammanförts under

»övriga tillgångar» och »Övriga skulder». De förändrades relativt litet, 26 mkr

respektive 98 mkr i årsgenomsnitten. I »övriga tillgångar» ingår bl. a. riksbankens

egen utlåning till allmänheten, som ingalunda är passiv ur riksbankens synpunkt,

men som på grund av sin begränsade omfattning förts till denna restpost.

Riksbankens utlåning till allmänheten ökade med 18,9 mkr från årsskifte till

årsskifte till ett utestående belopp om 86,7 mkr. Härav svarade avbetalningslånen

för 66,6 mkr (ökning 6,5 mkr) och växelkrediter, hypotekslån samt krediter

i checkräkning för 20,1 mkr (ökning 12,4 mkr).

Skillnaderna i årsgenomsnitten för de hittills nämnda, ur kreditpolitisk synpunkt

i huvudsak passiva balansposterna motsvarade en indragning av medel

från bankernas kassor på 106 mkr. För de båda första halvåren resulterar jämförelsen

i ett närmast oförändrat genomsnitt, medan cn åtstramning på 202 mkr

skedde mellan de båda andra halvåren.

Riksbankens aktiva operationer visar sig främst i värdepappersportföljen.

Större delen av växlingarna i riksbankens innehav av skattkammarväxlar och

obligationer kan föras tillbaka på det förhållandet, att riksbanken gjorde betydande

förvärv av nyemitterade statsobligationer medan riksgäldskontoret å sin

sida inlöste förfallande skattkammarväxlar. Riksbankens köp av obligationer

översteg visserligen, räknade över året, minskningen av skattkammarväxelport
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-

följen, men värdepappersportföljen låg i genomsnitt under året 39 mkr lägre än

1962. Under första halvåret var innehavet 330 mkr lägre och under andra halvåret

254 mkr högre. Om behållningarna på statliga checkräkningar avräknas från

statspappersinnehavet blir motsvarande siffror för effekten på bankernas kassor

minus 56 mkr för helåren och för halvårsjämförelserna minus 313 respektive

plus 203 mkr.

Tabell 2. Ajjärsbankernas netto ställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1950

.. 222

109

65

146

25

— 5

67

20

3

34

—123

— 12

19C0

.. 36

28

—229

— 91

—104

—182

—114

—353

—357

— 99

—165

— 23

1961

.. 32

29

—231

—375

—299

—293

—205

14

—201

— 5

—109

58

1962

17

25

6

52

—232

—285

12

— 46

—307

—226

—220

— 43

1963

. .—123

—236

—323

—376

—504

—665

—199

— 86

—121

— 16

—278

—192

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra

rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i

riksbanken och deras skuld 611 riksbanken för upptagna lån.

Genomsnittssiffrorna i tabell 1 över bankernas upplåning och deras checkräkningstiUgodohavanden

visar de ovannämnda riksbankstransaktionernas resultat

för bankernas kassalikviditet. Checkräkningsbehållningarna var genomgående

obetydliga. Bankupplåningen i riksbanken låg i genomsnitt på en högre nivå

1963 än 1962, 371 mkr mot 211 mkr. Bankernas starkare beroende av riksbanken

är mest påtaglig vid en jämförelse mellan första halvåren 1962 och 1963. För

affärsbankernas del ges deras nettoställning mot riksbanken månad för månad i

tabell 2, som visar att kontrasten mellan de bada senaste åren hänför sig till

perioden januari—juli.

Kreditmarknaden

Den svenska kreditmarknaden kännetecknades under större delen av 1963 av

en fortsatt stark expansion. Den successiva åtstramningen av kreditpolitiken

ledde dock till att kreditströmmens tillväxt upphörde under höstmånaderna,

men för året som helhet var kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden

likväl mera omfattande än under 1962. För näringslivet redovisades

fram t. o. m. första halvåret 1963 starkt stigande upplåningssiffror men därefter

har utvecklingen varit lugnare. Samma var förhållandet med kommunerna,

medan för bostadssektorn stegringen fortgått. För staten förelåg under större

delen av året en tendens till ökning av inkomstöverskottet och en nettoåterbetalning

av skulder, men under årets sista månader svängde utvecklingen härvidlag

och för året som helhet redovisades utgiftsöverskott och nettoupplåning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jf

Diagram A. Kreditmarknaden 1958—1963

Den totala upplåningen och dess fördelning på låntagare

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Privat sektor

Staten

Kommuner v

—1 000 r

-2 000

Mkr

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

-2 000

9

Anm. Diagrammet omfattar samma material som tabell 3, här redovisat med successiva 12-månaderstal.

Varje punkt på de olika kurvorna anger upplåningen under den närmast föregående 12- månadersperioden. Upplåningen är räknad netto (upplånade belopp minus återbetalade). För kommunerna

föreligger uppgifter endast vid halvårsskiftena, mellan vilka rätlinjiga interpoleringar

gjorts. Detta förfaringssätt påverkar även de restpostberäknade uppgifterna för den privata sektorn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961+

I den ökning av den totala kreditgivningen, som begynte våren 1962 och som

fortsatte till hösten 1963, utgjorde affärsbankernas utlåning och värdepappersförvärv

ett dominerande inslag. Även för den fortsatta utvecklingen spelade

affärsbankernas totala placeringar en betydande roll. Tidigt under 1963 förbyttes

värdepappersköpen i försäljningar och under senare delen av året synes utlåningsströmmen

ha stabiliserats. För övriga långivargrupper var utvecklingen

mera jämn, och för de flesta redovisades större placeringsbelopp år 1963 än år

1962. Detta gäller i första hand allmänna pensionsfonden, postbanken och sparbankerna.

Även allmänhetens placeringar ökade emellertid. Tillväxten av de

totala kapitalmarknadsplaceringarna var likväl inte i alla avseenden lika markerad

som den hade varit under 1962.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Staten

Den ökning av statens inkomster, som följt av allmänna varuskattens införande

1960 och höjning 1962 samt av tillväxten i skatteunderlaget under högkonjunkturen,

var betydligt större än utgiftsökningen, och statsbudgetens utfall

förbättrades (diagram A). Överbalansering uppnåddes under 1961 och 1962,

och ända t. o. m. november 1963 uppgick 12-månaderstalen för statens inkomster

till ett större belopp än statens sammanlagda utgifter för investering,

konsumtion, inkomstöverföring och utlåning. Vid årsslutet hade emellertid

situationen kastats om, och ett utgiftsöverskott om 201 mkr redovisades för år

1963.

Den statliga upplåningen var under 1963 relativt omfattande både vad gäller

korta och långa lån. Genom emission av kortfristiga obligationer upplånades

brutto 2 205 mkr och netto 981 mkr. Skattkammarväxelskulden minskade å

andra sidan, och totalt uppgick återbetalningen av kortfristiga krediter till ett

större belopp än upplåningen. De kortfristiga skulderna minskade under året

med 664 mkr mot 962 mkr under år 1962. Sistnämnda år hade emellertid riksbankens

nedskrivning av sin skattkammarväxelfordran med 500 mkr bidragit

till skuldavvecklingen.

Statens långfristiga upplåning utgjordes under 1963 i första hand av tre stycken

obligationslån, vilka tillsammans inbringade 800 mkr. Därutöver emitterades

två premielån, varav det ena utgjorde en konvertering av 1943 års lån. Netto

inbringade premieemissionerna 100 mkr. Inlösen av ursprungligen långfristiga

lån var under 1963 av liten omfattning, och den totala långfristiga nettoupplåningen

uppgick under året till 857 mkr att jämföras med en nettoåterbetalning

under 1962 om 125 mkr. Den statliga lånerörelsen under 1963 resulterade således

i en icke obetydlig konsolidering av den utelöpande statsskulden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196J>

11

Kommunerna

Kommunernas investeringsutgifter, som stigit mycket kraftigt under 1962,

ökade i minst samma takt under 1963. Eftersom utgifterna ökade även för

övriga ändamål, ägde en omfattande total utgiftsstegring rum. Inkomsterna

växte ävenledes kraftigt, dock ej mera än att liksom under 1962 ett nettofinansieringsbehov

uppkom. Detta var under både 1962 och 1963 av betydligt större

omfattning än under de närmast föregående åren.

Kommunernas upplåning, som under loppet av 1962 ökat påtagligt med

tyngdpunkten förlagd till senare delen av året, fortsatte att växa under första

halvåret 1963 men avtog därefter. Av redovisningen för kreditmarknadens utveckling

under 12-månadersperioderna t. o. m. september 1962 och 1963 (tabellerna

3 A och 3 B) framgår, att kommunerna under den senaste 12-månadersperioden

netto lånat upp ca 900 mkr. Vid halvårsskiftet hade motsvarande belopp

uppgått till ca 1100 mkr.

Kommunernas upplåning under 1963 var liksom under 1962 huvudsakligen

av långfristig karaktär. Finansiering medelst emission av obligationer, som ökat

kraftigt under 1962, fortsatte att öka även under 1963 och svarade då för omkring

hälften av kommunernas totala nettoupplåning.

Under 1962 med dess relativt lätta kreditpolitik hade en viss uppbyggnad av

kommunernas likvida tillgångar ägt rum. Banktillgodohavandena ökade sålunda

med ca 400 mkr. Under 1963 synes likviditetsökningen ha avtagit eller upphört.

Den privata sektorn

Under 1961 och 1962 hade kommunernas upplåning tidvis balanserats av

statens skuldåterbetalning, och nettoupplåning från den offentliga sektorns sida

hade förekommit endast sporadiskt. Kommunernas relativt omfattande upplåning

under 1963 i förening med utvecklingen av statsbudgeten mot lägre inkomstöverskott

och slutligen utgiftsöverskott resulterade för 1963 i en nettoupplåning

för den offentliga sektorn med ca 1 miljard kronor. För den privata

sektorn, vars upplåning i huvudsak avser finansiering av bostadsbyggandet och

av näringslivet, blev motsvarande siffra ca 8 miljarder kronor efter en kraftig

•ikning alltifrån hösten 1961, då 12-måna ders talen för den privata sektorns upplåning

låg vid ca 4 miljarder kronor.

En markerad tillväxt av bostadskreditgivningen ägde rum under 1963. Affärsbankerna

gav nya lån i väsentligt större utsträckning än under tidigare år. Under

1962 hade avlyften varit av mycket stor omfattning, vilket möjliggjorts genom

en expansion av hypoteksinstitutens obligationsemissioner. Avlyften minskade

under 1963 men låg likväl på i stort sett samma nivå, som nyutlåningen gjort

ungefär ett år tidigare.

Den omfattande nyutlåningen till bostadsbyggandet i förening med cn ej

obetydlig slutlig bostadslångivning resulterade i en kraftig ökning av den totala

bostadskreditgivningen. Under 1962 hade bostadskrediterna i öppna marknaden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Tabell 3 A. Kreditmarknaden 1962

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1962. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Riksbanken ...................

— 921

_

160

2

— 759

Skattkammarväxlar ..........

— 1 019

—

—

—

— 1 019

Obligationer .................

48

—

160

—

208

Reverslån m. m..............

50

—

—

2

52

Affärsbanker ..................

1313

71

—121

15U

2 807

Skattkammarväxlar och dagslån

489

—

—

—

489

Obligationer .................

828

10

352

9

1 197

Aktier ......................

—

—

—

53

53

Reverslån m. m..............

_ 2

61

— 473

1 482

1 068

Andra banker .................

— 157

31,3

1317

W

19U

Skattkammarväxlar och dagslån

G

—

—

—

6

Obligationer .................

— in

SO

252

215

436

Reverslån m. m..............

— 52

263

1 065

226

1 502

Enskilda försäkringsinrättningar .

— 273

98

719

223

767

Skattkammarväxlar ..........

—

—

—

—

—

Obligationer och förlagsbevis ..

— 273

_ 22

582

83

370

Aktier ......................

—

—

—

58

58

Reverslån m.m..............

—

120

137

82

339

Offentliga försäkringsinrättningar

31

15b

896

392

11,73

Obligationer och förlagsbevis ..

31

40

878

324

1 273

Reverslån m. m..............

—

114

18

68

200

Allmänheten (restpost) .........

— 578

81

16

1,75

— 6

Skattkammarväxlar och dagslån

— 62

—

—

—

— 62

Obligationer och förlagsbevis ..

— 353

81

16

45

— 211

Aktier ......................

—

—

—

430

430

Reverslån m. m..............

— 163

—

—

—

— 163

Samtliga långivare .............

— 585

7 47

2 987

3077

6226

Skattkammarväxlar och dagslån

— 586

—

—

—

— 586

Kortfristiga obligationer......

Långfristiga obligationer och

121

—

8

5

134

förlagsbevis ...............

47

189

2 232

671

3 139

Aktier ......................

—

—

—

541

541

Reverslån m. m..............

— 167

558

747

1 860

2 998

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och

näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning

utanför bankerna och försäkringsinrättningarna mot aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten

även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s. upplånade belopp

uppgått till ej fullt 3 miljarder kronor och bostadsfinansieringen över statsbudgeten

till 3/i miljard kronor. För 1963 kan bostadskrediter^ i öppna marknaden

beräknas ha uppgått till över 3,5 miljarder kronor och finansieringen över stats
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964. 13

Tabell 3 B. Kreditmarknaden 1963

Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1963. Mkr

Långivare och finansobjekt

Låntagare

Summa

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Riksbanken ...................

568

—

m

28

730

Skattkammarväxlar ..........

— 1347

—

—

—

— 1347

Obligationer .................

1965

—

134

—

2 099

Reverslån m. m..............

— 50

—

—

28

— 22

Affärsbanker ..................

— 1033

—

867

2 288

2122

Skattkammarväxlar och dagslån

— 459

—

—

—

— 459

Obligationer .................

— 659

30

188

18

— 423

Aktier ......................

—

—

—

— 1

— 1

Reverslån m. m..............

85

— 30

679

2 271

3 005

Andra banker .................

— 281

U6

1 658

175

2298

Skattkammarväxlar och dagslån

— 108

—

—

—

— 108

Obligationer .................

— 57

118

257

123

441

Reverslån m. m..............

— 116

328

1401

352

1 965

Enskilda försäkringsinrättningar..

— 3

137

123

223

780

Skattkammarväxlar ..........

11

—

—

—

11

Obligationer och förlagsbevis ..

— 14

59

378

178

601

Aktier ......................

—

—

—

18

18

Reverslån m. m..............

—

78

45

27

150

Offentliga försäkringsinrättningar

85

287

590

580

1512

Obligationer och förlagsbevis ..

85

152

586

480

1 303

Reverslån m. m..............

—

135

4

100

239

Allmänheten (restpost) .........

1

33

12

357

136

Skattkammarväxlar och dagslån

93

—

—

—

93

Obligationer och förlagsbevis ..

— 71

33

42

61

65

Aktier ......................

—

—

—

296

296

Reverslån m. m..............

— 18

— 18

Samtliga långivare .............

— 660

903

3 711

3 951

7 908

Skattkammarväxlar och dagslån

— 1 810

—

—

—

— 1810

Kortfristiga obligationer ......

Långfristiga obligationer och

851

— 108

5

748

förlagsbevis ...............

398

392

1 693

855

3 338

Aktier ......................

—

—

—

313

313

Reverslån m. m..............

— 99

511

2129

2 778

5 319

bär minskats med återbetalade. Siffrorna för riksbanken har i tabell 3 A justerats på samma sätt

som i tabell 1. Dessutom har riksbankens skattkammarväxelinnekav minskats med statens tillgodohavande

i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet. Brister i källmaterialet

har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

budgeten till oförändrat 3A miljard kronor. Totalt kan sålunda bostadskreditgivningen

beräknas ha varit betydligt mer än en halv miljard kronor större

1963, vilket är en kraftigare ökning än vad som brukar förekomma från år till år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Tabell 4- Inlåningen hos bankerna

Förändringar i innest&ende belopp. Mkr

12-månadersperioderna t. o. m.

november

1961

1962

1963

Riksbanken1 ........................................

391

— 369

— 336

Affärsbanker .......................................

483

2 799

2 032

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ..............

1 048

— 969

319

Kapitalräkning med 12 månaders uppsägning2........

2 829

1 591

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning2........

1 126

122

Övriga räkningar..................................

— 565

— 188

—

Sparbanker3 ........................................

1 034

1279

1 190

Postsparbanken .....................................

329

429

459

Postgiro ...........................................

— 28

264

240

Cenlralkassor för jordbrukskredit ....................

157

185

211

Summa

2 366

4 587

3 796

1 Siffrorna för riksbanken avser andra insättare än banker och statliga myndigheter.

2 Kapitalräkning med 12 resp. 6 månaders uppsägning infördes i mars 1962.

8 Siffrorna är uppskattade med ledning av uppgifter från de 81 större sparbankerna.

Från våren 1962 till hösten 1963 ökade företagens upplåning på den organiserade

kreditmarknaden mycket kraftigt. Under högkonjunkturåren 1960 och

1961 hade 12-månaderstalen för denna upplåning legat vid 1,5 å 2,0 miljarder

kronor. Under större delen av 1962 och 1963 låg de vid 3,5 å 4,5 miljarder kronor

med toppnivå under sommarmånaderna 1963. Ökningen ägde rum under en

period med jämförelsevis låg stegringstakt i fråga om investeringarna och kan

därför synas anmärkningsvärd. Flera faktorer samverkade emellertid till upplåningsökningen.

Vinstutvecklingen var ogynnsam, och självfinansieringsgraden

avtog. Förändringen av kreditmarknadsläget spelade också sin roll. När kreditpolitiken

lättade våren 1962 och upplåningsmöjligheterna på den organiserade

kreditmarknaden ökades, vidgades företagens kapitalanskaffning på denna marknad

samtidigt som handelskrediterna och övrig kreditförmedling utanför den

organiserade marknaden avtog. Det stramare kreditmarknadsläget fr. o. m. hösten

1963 kan ha inneburit en omkastning i sistnämnda avseende.

Under perioden av relativt lätt kreditpolitik ökade i första hand upplåningen i

affärsbankerna. Företagens tillgodohavanden hos bankerna ökade samtidigt,

dock utan att likviditeten hos företagen på långt när nådde upp till den extremt

höga nivå, som rådde vid den föregående konjunkturavmattningens slut 1959.

Av upplåningen i övrigt fick för perioden som helhet obligationsemissionerna en

växande betydelse och aktieemissionerna en avtagande. Under kalenderåret 1963

uppgick dock både obligations- och aktieemissionema till lägre belopp än under

kalenderåret 1962.

I fråga om den finansiella utvecklingen inom den privata sektorn må slutligen

några uppgifter avseende hushållen lämnas. Hushållens disponibla inkomster kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Diagram B. Kapitalmarknaden 1958—1963

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

15

Mkr

Totalt

Reverslån

Obligationer och

förlagsbevis

Aktier

Mkr

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Anm. »Kapitalmarknaden» är avgränsad på följande sätt. Från den totala kreditgivningen enligt

tabell 3 har all affärsbankernas och riksbankens kreditgivning avskilts. Vidare har avskilts vissa

krediter till staten från marknaden utanför affärsbankerna och riksbanken, huvudsakligen bestående

av postbankens kortfristiga placeringar hos riksgäldskontoret samt pris- och konjunkturutjämningsavgiftema.

Varje punkt på de olika kurvorna anger kreditgivningen under den närmast föregående

12-månadersperioden. Kreditgivningen är räknad netto (placerade belopp minus återbetalade).

beräknas ha ökat i något lägre takt 1963 än 1962, 7 respektive 9 %. Konsumtionsökningen,

mätt i fasta priser, fortgick å sin sida på ungefär samma sätt

under 1963 som under 1962. Mätt i löpande priser avtog den dock i likhet med

inkomstökningen. I fråga om sparandet hos hushållen torde även en avtagande

stegringstakt ha förelegat. Ökningen av hushållens banktillgodohavanden, framträdande

i den allmänna inlåningsutvecklingen i tabell 4, kan därför beräknas

ha minskat och förvärven av värdepapper torde ej nämnvärt ha förändrats.

Kreditförmedlingen över den organiserade kreditmarknaden

Kapitalmarknaden

Den livliga verksamheten på kapitalmarknaden under 1962, som hade begynt

redan mot slutet av 1961, avtonade delvis under 1963. Tillväxten i kapitalmarknadsinstitutens

placeringsbehov, framför allt allmänna pensionsfondens, bidrog

till expansionen men också ökningen av affärsbankernas likviditet samt för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196-4

Diagram C. Affärsbankernas likvida tillgångar 1958—1963

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Mkr

Stats- och hypoteksobligationer
-

/ V\

J; * a

V v \

i / \l

-1 000 -----

f

Andra likvida tillgångar

än obligationer

—2 000

2 000

1 000

0

-1 000

-2 000

Anm. Obligationerna utgörs av stats- och hypoteksobligationer och »Andra likvida tillgångar än

obligationer» av sedlar, mynt, checkar, postremissväxlar och nettofordran på inhemska och utländska

banker samt skattkammarväxlar. Varje punkt på de olika kurvorna anger nettoförändringen under

den närmast föregående 12-månadersperioden.

väntningar om räntesänkning. Kapitalmarknadsinstituten finansierade i viss

utsträckning långfristiga placeringar genom kortfristig upplåning, och affärsbankerna

företog betydande förvärv av obligationer. Under 1963 var läget delvis

det motsatta. Förväntningar om räntestegring förelåg, och banklikviditeten

hade försämrats. De långfristiga placeringarna hos några av kapitalmarknadsinstituten

var mindre än medelsinströmningen hos dessa, och affärsbankernas

intresse för värdepappersförvärv avtog. Sammanförs nettobeloppen för de totala

emissionerna av aktier, förlagsbevis och långfristiga obligationer med nettobeloppen

för kapitalmarknadsinstitutens direkta långivning, erhålls för 12-månadersperioderna

t. o. m. september 1961, 1962 och 1963 beloppen 4,0, 5,7 respektive

6,0 miljarder kronor. Exkluderas affärsbankernas nettoförvärv av aktier och

långfristiga obligationer samt nettot av riksbankens transaktioner i sådana obligationer,

erhålls siffrorna 4,0, 4,4 respektive 5,1 miljarder kronor. Enligt den

vidare definitionen av kapitalmarknaden, enligt vilken avgränsningen sker enbart

efter placeringarnas art, var sålunda ökningstakten i nettoplaceringarna

avtagande under 1963, enligt den snävare, där hänsyn tas även till vilka som

gjort placeringarna, däremot tilltagande. I diagram B kan 12-månaderstalen för

nettoplaceringarna enligt den snävare avgränsningen följas under de senaste sex

åren. Som synes låg 12-månaderstalen för dessa placeringar under större delen

av år 1963 över 5 miljarder kronor, medan de under 1962 legat vid eller något

över 4 miljarder kronor. Aktieförvärven avtog visserligen, men såväl reverslångivningen

som placeringarna i obligationer och förlagsbevis ökade kraftigt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

17

Affärsbankerna

Under 1960 och större delen av 1961 med då rådande utpräglad högkonjunktur

hade affärsbankernas likvida tillgångar minskat. En likviditetsförbättring följde

därefter, vilken fortgick under praktiskt taget hela 1962. Sedan dess har trenden

i likviditetsutvecklingen för affärsbankerna åter varit sjunkande.

Tabell 5. Affärsbankernas likvida tillgångar och likviditetsutvecklingen

påverkande faktorer

Mkr

12-månadersperioderna t.

o. m.

november

1960

1961

1962

1963

Påverkande faktorer

Total valutareserv............................

— 438

905

661

— 265

Statens kassamässiga utgiftsöverskott ..........

1 067

— 397

-651

— 283

Statspapper placerade utanför riksbanken och

affärsbankerna (ökn. —) ....................

— 1 169

190

928

— 11

Allmänhetens sedelinnehav (ökn. —) ...........

— 367

— 277

-431

— 434

Företagens investeringsfonder i riksbanken

(ökn. —) ..................................

— 915

— 369

343

330

Övriga riksbankstransaktioner .................

— 163

17

203

87

Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer

118

95

330

191

Andra affärsbankstransaktioner ................

260

98

340

— 184

Summa

— 1 607

262

1723

— 569

Affärsbankernas likvida tillgångar

Sedlar, mynt, checkar och postremissväxlar .....

87

10

28

36

Nettofordran på inhemska banker..............

101

137

81

— 174

Nettofordran på utländska banker och bankirer ..

— 632

93

in

— 120

Skattkammarväxlar...........................

— 710

327

441

— 89

Stats- och hypoteksobligationer ................

— 453

— 305

1 062

— 222

Summa

— 1 607

262

1 723

— 569

Anm. Positiva tal anger ökning av affärsbankernas likvida tillgångar, negativa minskning.

Det sagda gäller affärsbankernas totala likvida tillgångar. Vid en uppdelning

av dessa i å ena sidan obligationer och å den andra mera kortfristiga fordringar,

såsom skattkammarväxlar och valutor, visar det sig, att utslagen som väntat

kommit först i fråga om de mera kortfristiga fordringarna (diagram C). Under

det nedgångsskede, som begynte i mars 1960, hade skattkammarväxelinnehavet

liksom bankernas utländska nettotillgodohavanden tidigt minskat. I fråga om

obligationerna minskade portföljen av kortfristiga sådana efter hand, medan

innehavet av långfristiga ej förändrades i någon större utsträckning. Under uppgångsskedet

från senare delen av 1961 ökades skattkammarväxelinnehavet

snabbt. Tidigt växte också bankernas utländska nettotillgodohavanden, vilket

skedde i samband med en fortgående ökning av valutareserven. Förvärven av

2 — Bihav g till riksdagens protokoll 19Gb. 8 saml. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

Diagram D. Affärsbankernas inlåning och utlåning 1958—1963

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

Inlåning

Utlåning

-1 000

Mkr

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

Anm. Varje punkt på de båda kurvorna anger nettoförändringen under den närmast föregående

12-månadersperioden.

obligationer fick totalt en mera betydande omfattning först några månader in på

1962 efter att ha begynt med vissa köp av i första hand hypoteksobligationer

under fjärde kvartalet 1961. Förvärven under 1962 gällde dels nytt material,

köpt direkt från emittentema, dels äldre material, köpt från kapitalmarknadsinstitut,

företag m. fl. placerare. Under nedgångsskedet 1963 minskade först de

utländska nettotillgodohavandena och skattkammarväxelinnehavet samt därefter

innehavet av kortfristiga statsobligationer.

Under en stor del av den period obligationsförvärven från marknaden pågick

var bankernas kassaställning, definierad som deras nettofordringar hos riksbanken,

jämförelsevis god. Ett statligt inkomstöverskott förelåg visserligen, men

genom inlösen av förfallande statspapper, placerade både i och utanför bankerna,

samt genom valutareservens tillväxt och återbetalning till företagen av

tidigare i riksbanken insatta fondmedel försågs bankerna med kassa. Kassaställningen

försämrades emellertid redan under senare delen av 1962, då bankerna

gjorde stora placeringar i av riksgäldskontoret emitterade kortfristiga obligationer.

Ett stramt kassaläge bibehölls under 1963, vartill den statliga upplåningen

utanför banksystemet bidrog liksom också den pågående valutautströmningen.

Affärsbankernas totala likvida tillgångar har under de senaste åren varierat

mera än vad som förklaras av förändringarna i budgetutfallet, statsupplåningen,

valutautvecklingen och rörelsen på investeringskontona. Av särskild betydelse

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196

19

har härvid varit bankernas förvärv på marknaden av likvida fordringar. Köpen

av obligationer från denna fick som nämnts stor omfattning under 1962 men avtog

under 1963. Den kortfristiga kreditgivningen till kapitalmarknadsinstituten

(jfr »Andra affärsbankstransaktioner» i tabell 5, vari denna kreditgivning ingår)

resulterade för 12-månadersperioden t. o. m. november 1962 i en ökning av

bankernas fordringar hos dessa institut men för 12-månadersperioden t. o. m.

november 1963 i en minskning. För affärsbankernas totala likvida tillgångar

redovisas under den förstnämnda perioden en ökning med 1 723 mkr och under

den sistnämnda en minskning med 569 mkr.

Tabell 6. Affär sbankernas utlåning

Månatliga förändringar i utestående belopp. Mkr

Bostadsbyggnadskrediter

Övrig utlåning

Totalt

1961

1962

1963

1961

1962

1963

1961

1962

1963

Januari ........

18

— 58

— 44

132

155

297

150

97

253

Februari........

20

32

47

45

83

190

65

115

237

Mars...........

26

— 206

77

313

379

787

339

173

864

April ...........

24

— 65

97

11

145

— 25

35

SO

72

Maj ...........

43

— 113

107

258

504

545

300

391

652

Juni ...........

— 10

— 44

139

— 281

14

— 31

— 291

— 30

108

Juli ............

— 65

32

159

83

224

282

19

256

441

Augusti ........

14

— 3

98

— 103

— 67

43

— 89

— 70

141

September ......

58

39

— 94

275

443

167

333

482

73

Oktober ........

— 21

70

76

— 210

— 273

— 72

— 230

— 202

4

November ......

— 18

72

170

91

421

260

73

493

430

December ......

— 47

— 50

— 207

— 79

— 254

— 129

12-månadersperio- der t. o. m. nov.

127

— 292

782

311

1 822

2 364

438

1 531

3146

Expansionen av affärsbankernas utlåning, som begynte under våren 1962,

fortsatte under större delen av 1963. 12-månaderstalen för denna utlåning uppgick

vid mitten av sistnämnda år till drygt 3 miljarder kronor (diagram D).

Med smärre variationer bibehölls denna synnerligen höga nivå t. o. m. november

1963. Tillväxten av utlåningsströmmen synes dock ha brutits under hösten.

Annan långivning än till bostadsbyggande växte kraftigt redan fr. o. m. första

kvartalet 1962 men accelererade sedan. Som framgår av tabell 6 var nettoutlåningen

månad för månad under 1962 större än under motsvarande månad

ett år tidigare. Under första kvartalet 1963 redovisas synnerligen höga värden

och betydligt högre än under motsvarande tid 1962. Senare under året var

utvecklingen mera ojämn, och periodvis redovisades lägre nettobelopp än under

motsvarande tid 1962. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1963 var

dock kreditgivningen till annat än bostadsbyggande betydligt större än för

12-månadersperioden t. o. in. november 1962.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

Affärsbankernas nyutlåning till bostadsbyggandet har under hela den period

kreditexpansionen pågått varit omfattande. Avlyften var emellertid under lång

tid ändå större, varigenom de utestående bostadsbyggnadskrediterna minskade. I

början av 1963 ägde en förändring rum härvidlag. Nyutlåningen växte i ökad

takt och avlyften minskade. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1963

uppgick nyutlåningen till 2 701 mkr mot 2 077 mkr ett år tidigare och avlyften

till 1 919 mkr efter att året förut ha uppgått till 2 368 mkr.

De på affärsbankernas inlåningsräkningar stående beloppen, som begynte att

stiga under senare delen av 1961, ökade mycket kraftigt under 1962 liksom även

under de första månaderna av 1963. Ökningstakten avtog senare under året;

12-månaderstalen sjönk från ca 3 miljarder kronor till ca 2 miljarder kronor.

De understeg därmed 12-månaderstalen för utlåningen med omkring 1 miljard

kronor.

Den vikande tendensen i fråga om inlåningen i förening med en först stigande

sedan på en hög nivå stagnerande utlåning innebar, att bankernas relativa likviditet,

d. v. s. förhållandet mellan likvida tillgångar och förpliktelser, minskade.

Den genomsnittliga likviditetskvoten, beräknad enligt riksbankens rekommendation,

uppgick vid slutet av november 1963 till 34,6 % att jämföras med 40,3 %

vid slutet av november 1962.

Obligationsmarknaden

De förväntningar om en ytterligare räntesänkning, som tidvis gjorde sig

märkbara under senare delen av 1962, kom under början av januari 1963 till

mera påtagligt uttryck i stigande obligationskurser. Räntesänkningen den 18

januari var sålunda i det avseendet i huvudsak diskonterad och resulterade i eu

höjning av kurserna för långa obligationer med endast omkring en procentenhet.

En viss tveksamhet och oregelbundenhet kunde förmärkas i den efterföljande

räntesättningen på den långa marknaden. Bl. a. tydde försäkringsbolagens

nya räntesatser för bundna reverslån härpå. Den 10-årsbundna inteckningslåneräntan

sänktes med 0,35 % och kommunlåneräntan med 0,65 %.

Tabell 7. Köpkurser och effektiv förräntning vid kvartals skiften för några

representativa statslån

Lån

Kurser

Effektiv ränta

1962

31/12

31/3

1963

30/6 30/9

31/12

1962

31/12

31/3

1963

30/6 30/9

31/12

5Vi 1960/75

103}4

104%

102%

101

100%

4,96

4,74

5,06

5,32

5,40

4% 1956/80

96

98%

95%

92%

91%

4,85

4,63

4,92

5,16

5,29

3% 1943/88

81%

84%

79%

79%

78%

4,77

4,54

4,94

4,97

5,03

3 1945/85

75%

78

74%

74%

74%

4,79

4,59

4,93

4,90

4,92

3 1934

69

68%

66

66%

66%

4,35

4,38

4,55

4,53

4,53

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961/.

En vecka efter diskontosänkningen emitterades till pari ett långt 4V2%

statslån, av vilket de 200 mkr som utbjöds på marknaden övertecknades. Snart

därefter följde lån för hypoteksinstituten. Villkoren anpassades i stort sett till

statslånet men variationer kom till synes, som tydde på en viss osäkerhet om

räntesättningen på kapitalmarknaden.

Ett tendensomslag inträdde senare under februari med allmänt vikande obligationskurser.

Denna försvagning av kursläget fortsatte under våren och blev alltmer

accentuerad. Bidragande var det ansträngda likviditetsläget för affärsbankssystemet

men också allt tydligare det minskande köpintresset från den i

stor utsträckning förtidsplacerade kapitalmarknaden.

Utöver de ovannämnda emissionerna för staten och hypoteksinstituten utgavs

under årets fem första månader ett stort antal obligations- och förlagslån för

skilda kategorier låntagare. Av statslånet utbjöds på marknaden som förut

nämnts 200 mkr, hypoteksinstituten för bostadsfinansiering hade till och med

maj månad sålt drygt 620 mkr och övriga hypoteksinstitut 60 mkr. För industrier

hade emitterats obligations- och förlagslån å tillsammans 400 mkr, för

kommuner 200, för banker 40 och för utländska låntagare 100 mkr. Emissionsvillkoren

var under denna tid i stort sett oförändrade, trots det mot periodens

slut allt mattare köpintresset.

Tabell 8. Obligations- och förlagslåneemissioner 1959—1963

Mkr

Låntagare

1959

1960

1961

1962

1963

21151

1 315

3702

1 050"

2871t‘

Korta obligationer ...................

1 515

89

200

1 000

1 974

Långa obligationer ...................

450

1 074

—

—

800

Premieobligationer ...................

ISO1

—

1002

50*

1005

Sparobligationer .....................

—

152

70

Hypoteksinstitut .......................

82i

957

14 IG

2 3021

1695

Bostadsinstitut ......................

755

824

1 269

2 061*

1 359

Kommuninstitut .....................

86

60

69

133

147

155

176

Övriga låntagare .......................

133

455

479

1500

1172“

80

216

316

1 068

590

Kommuner ..........................

—

140

no

290

360“

Kommunala företag ..................

—

25

—

34

10

Banker .............................

53

12

18

98

112

Utlandet ............................

—

62

35

10

100

Summa

3 072

2 727

2 265

4 852

5 641

1 Dessutom konvertering 250 mkr. 3 Dessutom konvertering 300 mkr. 3 Dessutom konvertering

150 mkr. * Dessutom konvertering 400 mkr. 3 Dessutom konvertering 175 mkr. Dessutom kon
-

vertering 40 mkr.

Anm. Siffrorna avser belopp varom under respektive år avtal om försäljning truffats (tecknade

belopp). I beloppen ingår även försäljning av under tidigare år daterade lån.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.

Det framstod tydligt att en omsvängning skett i marknadens bedömning av

ränteutvecklingen. Spekulationer i en diskontohöjning kom allt oftare till synes

och sadana förväntningar förstärktes av olika uttalanden om konjunkturutvecklingen.

Efter ett 4 3/4 % lån för Stockholms stad i början av juni till 1 % lägre

emissionskurs än för tidigare under året emitterade kommunobligationer samt

ett mindre industrilån strax därefter, som båda gick trögt, inträdde det regelmässigt

återkommande sommaruppehållet i emissionsverksamheten.

Diskontohöjningen den 14 juni åstadkom en relativt begränsad nedjustering

av kurserna pa obligationsmarknaden, beroende på den successiva försvagning

a\ kursläget som fortgått sedan mitten av februari. Nedgången i samband med

diskontohöjningen inskränkte sig till 1 ä 2 procentenheter.

I mitten av augusti inträdde ånyo en försvagning av kursläget. Utbud såväl

på som utanför börsen av huvudsakligen högprocentigt material skedde i en accelererad

takt och med det ringa köpintresse, som samtidigt förelåg, pressades

kurserna för de berörda lanen. I den situationen ansåg bostadskreditinstituten

det nödvändigt att vid sina emissioner erbjuda en kvarts procents bättre ränta

an som skulle motiverats av den halvprocentiga diskontohöjningen. I slutet av

augusti offentliggjordes sålunda villkor som innebar en räntehöjning till 51/4

respektive 5Vs%. För stadshypotekskassan begränsades det utbjudna beloppet

till 130 mkr och för bostadskreditkassan till 70 mkr. Kassornas lån fulltecknades

ej under teckningstiden, men underhandsförsäljningar, som fortsatte under september

månad, hade vid denna månads utgång fört upp kassornas och de övriga

institutens totala försäljning av nämnda lån till ca 550 mkr.

Tabell 9. Emissionsvillkor för obligations- och förlagslån under 1963

Räntesats i procent. Emissionskurs angiven vid avvikelse från pari

Diskonto ..........................

Hypoteksinstitut

Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare

......................

Bostadskreditkassan m. fl. sekundärlångivare

......................

Industrier

Obligationer ......................

Förlagslån .......................

Kommuner .........................

Banker (förlagslån) .................

1 Se anmärkning i texten.

1/1—17/1

18/1—13/6

14/6—26/8

27/8—31/12

4

3,5

4

4

5

4,5 (99)

(5)1

5,25

5,25

4,75 (99)

(5,25)*

5,5

5,25

5,75

5,25

5,75—5,5

4,75—5

5,5

4,75

5,25

5,5—5,75

6 (99)

5,5

5,75 (99)

Det i augusti begynnande utbudet av obligationer fortsatte under september

och föranledde stödåtgärder från riksbankens sida. Såväl korta som långa obli
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jr

gationer övertogs av riksbanken både över börsen — under successivt vikande

kurser — och direkt från banker. Beloppet sålunda köpta obligationer uppgick

till ca 300 mkr.

Vid månadsskiftet september—oktober kunde emissionsverksamheten för

andra låntagare än bostadskreditinstituten återupptagas och under årets sista

kvartal emitterades lån för bl. a. industrier å 165 mkr och för kommuner å

140 mkr, vartill kom bankförlagslån å 75 mkr.

I början av november såldes ett 51/4 % statslån med 14-årig löptid och med

11 år till konverteringsrättens inträdande. Emissionen, som skedde till pari,

avsåg ett belopp om 200 mkr. Försäljningen avbröts före teckningstidens utgång,

eftersom lånet hade fulltecknats. En månad senare tog staten ånyo den långa

marknaden i anspråk. Av ett 51/* % lån med 18-årig löptid och med rätt till

konvertering 14 år efter utgivningsdagen utbjöds 100 mkr. Även detta lån fulltecknades

före teckningstidens utgång.

Emissionsvillkoren för under året emitterade obligations- och förlagslån framgår

av tabell 9. Året är i tabellen med hänsyn till ränteförändringar uppdelat

på fyra perioder. Under den tredje perioden ägde visserligen inga emissioner

rum för de angivna låntagarkategorierna, men perioden har ändå medtagits för

att belysa det läge som rådde efter räntehöjningen men före den utveckling i

slutet av augusti och början på september, som relaterats ovan och som kom

att utmynna i en höjning av obligationsräntorna med V4 ^Jo
-

Tabell 10. Diskontosatser vid riksgäldskontorets

försäljning av skattkammar växlar

31/3 30/6 30/9 31/12

3-månaders växlar

1961 5,0 5,0 4,0 4,25

1962 ...... 4,5 2,25 3,0 2,8

1963 ...... 3,0 4,7 4,6 3,5

6-m å n a d er s växlar

1961 ...... 5,0 5,0 5,0 5,25

1962 ...... 4,5 2,75 4,0 3,8

1963 ...... 3,5 4,6 4,6 4,2

9 — 12-månaders växlar

1961 ...... 5,0 5,0 5,0 5,25

1962 ...... 4,75—5,25 3,5—3,75 4,1 4,0—4,1

1963 ...... 3,7—3,9 4,6 4,6 4,6

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

Under året har emitterats korta statsobligationer till ett sammanlagt belopp

av 1 974 mkr och inlösts lån på tillsammans 1 223 mkr. Av de nyemitterade

obligationerna har 1 803 mkr övertagits av riksbanken, väsentligen i utbyte mot

skattkammarväxlar, medan de förfallande lånen till övervägande del, ca 900 mkr,

låg hos affärsbankerna.

Vidare har två premieobligationslån emitterats, nämligen 1963 års lån å 175

mkr, som i sin helhet ersatte 1943 års premielån, samt 1964 års premieobligationslån

å 100 mkr.

Riksgäldskontorets diskontosatser för skattkammarväxlar med löptiderna 3,

6 och 9 12 manader framgar av tabell 10, som visar att en successiv åtstram
ning

ägt rum under året. Sedan det officiella diskontot sänkts med Va % föll

under första kvartalet diskontot för de längre växlarna med endast 0,2—0,3 %,

samtidigt som diskontot för korta växlar steg 0,2 %. Mot höjningen av det

officiella diskontot i juni med V2 % svarade, som framgår av tabellen, en så

kraftig höjning under andra kvartalet som med 1,7 procentenheter för korta

skattkammarväxlar och 0,9—1,1 procentenheter för längre växlar. Mot slutet

av året sänktes diskontosatsema för samtliga växlar utom de längsta.

Aktiemarknaden

Aktiebörsen präglades under 1963 av stigande kurser. Affärsvärldens generalindex

steg över året med 24 %, jämfört med en nedgång om 8 respektive 1 %

under 1962 och 1961. Som jämförelse kan nämnas att aktieindex på Londonoch

New York-börserna under året stigit med 23 respektive 17%. Redan vid

årets ingång var kurserna stigande och denna tendens fortsatte under livlig omsättning.

Bortsett från en viss avmattning under september och under en kort

period i november har den stigande tendensen fortsatt under hela året.

Bland huvudgrupperna har uppgången varit mest markant för verkstadsaktier,

vilka under året stigit med 27 % mot en nedgång om 2 % under 1962.

För träföretag och rederier har stegringen uppgått till 25 respektive 20 % jämfört

med en minskning av 19 respektive 13 % under 1962. Bruksföretagens

aktier visade en jämförelsevis svagare uppgång och steg med 11 % mot en nedgång

av 22 % under 1962 och dessa aktier ligger fortfarande under indexnivån

för ultimo 1961. Bankaktierna steg under året med 19 % mot 6 % föregående år.

Bland delgrupperna har varuhusaktier stigit med 41 % och textilföretags aktier

med 33%.

Den osedvanligt höga nivå, som näringslivets kapitalanskaffning genom emissioner

av aktier uppnådde under de föregående två åren, sjönk under 1963. De

kontanta inbetalningarna till bolagen, exkl. av staten tecknade belopp, uppgick

således under 1963 till 363 mkr mot 427 mkr 1962 och 602 mkr 1961. Till nybil
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

Diagram E. Affärsvärldens aktieindex 1958—1963

1937 = 100

j Träföretag

\ J

Bruksföretag

Generalindex

Rederier■ S *

Verkstäder

Banker

dade bolag inbetalda belopp för emitterade aktier uppgick under året till 76

mkr jämfört med 134 mkr 1962 och 94 mkr 1961. Inbetalningarna i äldre bolag

hade ett nettovärde av 287 mkr mot 293 mkr 1962 och 508 mkr 1961.

Y alut amar knatlen

Valutareserven. Under första delen av året undergår den svenska valutareserven

normalt en säsongmässig reducering. Detta blev även fallet under 1963,

och under perioden februari—april minskade valutareserven med ca 500 mkr,

en nedgång som framstod som markant genom att den kom att jämföras med

de betydande valutainflöden som hade registrerats under vårmånaderna 1961

och 1962. Även under resterande del av 1963 förändrades valutareserven på ett

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

ur säsongsynpunkt normalt sätt även om inte hela det tidigare underskottet

kunde inhämtas. Under november inträffade emellertid ett relativt betydande

valutautflöde, och valutareserven beräknas under året preliminärt ha minskat

med 155 mkr till 4 206 mkr.

Valutautvecklingen under 1963 kan sägas ha inneburit en stabilisering på den

relativt höga nivå, som uppkommit genom att valutareserven under 1961 och

1962 ökade med sammanlagt 1 473 mkr till 4 361 mkr.

TabeU 11. Sveriges valutaställning

Mkr

Valutareserven

Affärs-

bankernas

tids-

position

Utlands-

ställning

totalt

(3)+(4)

Förändring under se- naste 12-månaders- period

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Totalt

(D+(2)

totala

valuta-

reserven

(3)

totala

utlands-

ställningen

(5)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

1959 ...........

2166

881

3 047

38

3 085

57

no

1960 ...........

2 435

453

2 888

— 42

2 846

— 159

— 239

1961 ...........

3 318

472

3 790

— 103

3 687

902

841

1962 ...........

3 869

492

4 361

— 170

4191

571

504

1963 januari ....

3 874

488

4 362

— 98

4 264

515

533

februari ...

3 899

302

4 201

— 97

4 104

331

341

mars ......

3 871

147

4 018

— 112

3 906

86

70

april ......

3 777

84

3 861

— 138

3 723

— 154

— 182

maj .......

3 765

82

3 848

— 129

3 719

— 262

— 281

juni.......

3 809

210

4 020

— 228

3 792

— 156

— 270

juli .......

3 826

326

4 152

— 218

3 934

— 195

— 317

augusti ....

3 800

304

4 104

— 183

3 921

— 360

— 434

september .

3 822

455

4 277

— 270

4 007

— 76

— 234

oktober ...

3 677

543

4 220

— 153

4 067

— 203

— 214

november ..

3 696

428

4 124

— 169

3 955

— 263

— 326

december ..

3 619

587p

4 206p

— 154p

4 052p

— 155p

— 140p

Huvudparten av minskningen i valutareserven hänförde sig under vårmånaderna

till affärsbankerna, vars nettobehållning av valutor reducerades med drygt

400 mkr från utgången av januari till slutet av april. Härigenom minskade

affärsbankernas andel av den totala valutareserven från 11 % vid utgången av

1962 till 2 %; under resterande del av året ökade dock affärsbankernas valutabehållning

och vid utgången av året utgjorde den 14 % av Sveriges totala valutareserv.

Riksbankens guldinnehav ökade under året obetydligt. På grund av valutareservens

nedgång ökade dock guldets andel av den totala valutareserven från

21 % vid årets början till 22 % vid utgången av december.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^

27

Vad här anförts rörande valutautvecklingen under 1963 utgår från den traditionella

definitionen av valutareserven enligt vilken den omfattar riksbankens

guld- och valutainnehav samt affärsbankernas avista fordringar på utländska

banker och innehav av utländska växlar med avdrag för avista skulder till såväl

utländska banker som andra utländska kunder än banker. Hänsyn har sålunda

ej tagits till affärsbankernas motsvarande fordringar och skulder på tid; under

de senaste åren har emellertid dessa poster undergått en påtaglig ökning och

nettot därav har blivit större än tidigare. Under sådana förhållanden kan begränsningen

till avista ställningen, när det gäller att bedöma valutareservens

storlek, ge en missvisande bild av den faktiska valutautvecklingen i synnerhet

vid studiet av rörelserna under en enstaka månad. Valutaredovisningen i tabell 11

har därför i syfte att ge eu mera fullständig bild av den faktiska valutautvecklingen

kompletterats med uppgifter om affärsbankernas tidsposition.

Utvecklingen på valutamarknaderna. De flesta utländska valutamarknaderna

av större betydelse kännetecknades under det gångna året av en relativt hög

grad av stabilitet. Mera betydande överflyttningar av kortfristigt kapital från

en marknad till en annan, åtföljda av tendenser till kursrörelser, förekom sålunda

inte i samma utsträckning som de närmast föregående åren. I första hand förklaras

detta av att jämviktsstörningar av politisk eller ekonomisk natur under

året varit relativt fåtaliga. En annan viktig faktor är, att marknadernas motståndskraft

i hög grad stärkts genom det sedan några år intensifierade internationella

samarbetet. Detta har under 1963 ytterligare vidgats främst genom

att det från amerikansk sida i samverkan med flertalet europeiska centralbanker

upprättade systemet med överenskommelser om s. k. swaptransaktioner utbyggts

och nu omfattar ett belopp av storleksordningen 2 miljarder dollar.

Dessa överenskommelser liksom det internationella samarbetet i övrigt på

valutaområdet beröres närmare under rubriken »Internationellt finansiellt samarbete».

Guldpriset på London-marknaden har inte visat några större avvikelser från

det officiella amerikanska priset 35 dollar per ounce. Under 1963 har fluktuationerna

i London-priset rört sig mellan 35,05 och 35,12 dollar per ounce mot

35,07 och 35,19 dollar under 1962. Till guldprisets stabilitet har bidragit det

samarbete, som förekommer mellan ett antal centralbanker i syfte att hålla priset

främst på guldmarknaden i London inom vissa gränser och vidare de betydande

ryska utbuden av guld under senare delen av året för finansiering av

spannmålsköp.

Av de två huvudvalutorna har den amerikanska dollarn visat en något fastare

utveckling under 1963. Från mars månad till slutet av året har den legat omkring

eller något över pariteten mot pundet, medan den under 1962 nästan oavbrutet

noterades under paritetsläget. Till denna utveckling torde ha bidragit

höjningen av räntesatserna på den amerikanska penningmarknaden. Härtill

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196tf.

kommer att underskottet i Förenta staternas betalningsbalans avsevärt minskade

under tredje kvartalet närmast som följd av det i juli framlagda förslaget

om uttagande av en särskild skatt på amerikanska medborgares köp av utländska

värdepapper.

Den andra huvudvalutan pund sterling försvagades något i början av året i

anslutning till sammanbrottet av förhandlingarna om Storbritanniens inträde i

Gemensamma marknaden. En stabilisering inträdde dock i mars, sedan vissa

europeiska centralbanker ställt krediter på 250 miljoner dollar till Storbritanniens

förfogande. En omständighet, som medverkat till att stärka förtroendet

för pundvalutan, är att överenskommelsen mellan Förenta staterna och Storbritannien

om möjlighet till ömsesidiga swaptransaktioner å 50 miljoner dollar i

slutet av maj utvidgades till att omfatta ett belopp av 500 miljoner dollar.

Franska francs och schweizerfrancs var fasta även under 1963. Ifråga om

övriga viktigare valutor har vissa förändringar skett beträffande tyska mark

och italienska lire. Den tyska marken, som försvagades i oktober/november

1962 för att därefter bli fastare, har under 1963 med något kortare avbrott visat

en genomgående stigande tendens. Detta har kommit till uttryck i en successiv

uppgång i kursen på tyska mark och mot slutet av året noterades dollarn på

den tyska marknaden i närheten av den nedre marginalkursen. Ifråga om den

italienska liran, som under de närmast föregående åren legat tämligen fast förankrad

avsevärt över pariteten gentemot dollar, har fram till slutet av året en

viss försvagning inträtt.

På den svenska valutamarknaden har kursfluktuationerna under året varit

relativt måttliga. Kurserna på de utländska valutorna har emellertid varit

högre än under 1962 och har genomgående legat över valutornas paritet mot

kronan. Detta får närmast ses mot bakgrunden av den något svagare betalningsbalansen,

med en åtföljande nettoefterfrågan på valutor.

Fr. o. m. den 1 juli upphörde riksbanken att notera marginalkurser gentemot

valutabankerna och någon kurslista utgives därefter icke av riksbanken. De av

riksbanken i enlighet med bestämmelserna i Europeiska monetära avtalet (EMA)

fastställda marginalkurserna för US-dollar kvarstår oförändrade. De utifrån

dessa beräknade marginalkurserna för vissa övriga i nämnda avtal ingående

valutor meddelas numera valutabankerna endast för information.

Den 1 januari 1963 infördes i Finland en ny myntenhet, den s. k. nymarken,

med ett värde hundra gånger större än den gamla marken. Som en följd härav

ändrades markens guldinnehåll och växelkursvärde i motsvarande mån. Paritetskursen

mot dollar blev sålunda 3,20 finska mark mot tidigare 320 finska mark

per dollar.

Förändringar av kursen på kronor i Sovjetunionen medförde under 1963 motsvarande

justeringar av clearingkursen på rubeln.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Betalningsbalansen

29

Betalningsbalansen för 1963 karakteriserades främst av en fortsatt expansion

av utrikeshandeln med en exportökning om ca 1 330 mkr och importökning om

ca 1 370 mkr. Underskottet i handelsbalansen beräknas sålunda ha ökat obetydligt

utöver nivån från 1962. Detta underskott var dock fortfarande mindre än

det s. k. sjöfartsnettot, men en fortsatt ökning i det redovisade underskottet i

»övriga löpande betalningar» medförde att bytesbalansens minussaldo enligt

föreliggande uppgifter ökade från 150 mkr 1962 till ca 315 mkr 1963. De i tabell

Tabell 12. Betalningsbalansen 1962—1963

Mkr

l:a halvåret

2:a halvåret

1962

1963

1962

1963

1962

1963

A. Löpande betalningar

1. Export fob .........

2. Import eif..........

1 -f- 2. Handelsbalans ..

3. Sjöfartsnetto .......

i. Övriga löpande betal-

ningar .............

+ 7 445

— 7 880

— 435

+ 680

— 290

+ 7 478

— 8 452

— 974

+ 700

— 360

+ 7

— 8

+

684

274

590

765

280

+ 8 982

— 9 073

— 91

+ 750

— 340

+15129

—16 154

— 1025

+ 1445

— 570

+16 460

—17 525

— 1 065

+ 1450

— 700

Summa A Bytesbalans

—

45

—

634

—

105

+

319

—

150

— 315

B. Kapitaltransaktioner

1. Statliga kapitaltrans-

+ 73

aktioner ...........

—

81

4"

27

+

33

+

46

—

48

2. Värdepappershandeln

—

—

119

—

40

—

6

—

40

— 125

3. Privata lån.........

+

121

—

14

+

209

+

10

+

330

— 4

4. Direkta investeringar

+

6

+

136

—

29

+

20

—

23

+ 156

Summa B

+

46

+

30

+

173

+

70

+

219

+ 100

C. Restpost ..............

+

367

+

223

—

5

—

117

+

362

+ 106

D. Bankernas utlandsställ- ning

1. Riksbankens guld- och

valutareserv ........

+

383

—

60

+

168

—

190

+

551

— 250

2. Nettoställning gent-

emot IMF .........

—

26

—

—

52

+

26

—

78

+ 26

3. Affärsbankernas valu-

tareserv ............

+

2

—

282

+

18

+

377

+

20

+ 95

4. Affärsbankernas tids- position och utländs- ka sedlar...........

+

9

39

71

+

59

_

62

+ 20

Summa D

+

368

—

381

+

63

+

272

+

431

— 109

Anm. Uppgifterna för 1063 är preliminära.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Diagram F. Utrikeshandeln och förändringar i valutareserven 1958—1963

12-månadersuppgifter

Mkr

18 000

18 000

17 000

17 000

16 000

16 000

15 000

15 000

14 000

14 000

13 000

13 000

12 000

12 000

11 000

11 000

10 000

10 000

12-månoc!ers förändring i valutareserven

Importöverskott

—1 000

-1 ooo

—2 000

-2 000

Anm. Varje punkt på de olika kurvorna anger import, export och handelsbalans resp.

reservens förändring under den närmast föregående 12-månadersperioden.

raluta
-

12 redovisade kapitaltransaktionerna, som förutom värdepappershandeln och de

statliga kapitalbetalningarna till och från utlandet även omfattar privata lån

och investeringar, beräknas ha resulterat i ett nettoinflöde av valutor om ca

100 mkr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^

31

Den sammanlagda effekten av nämnda transaktioner borde ha inneburit en

försämring av bankernas utlandsställning med ca 215 mkr; den verkliga nedgången

blev dock ca 110 mkr. Enligt dessa preliminära beräkningar skulle sålunda

en positiv restpost på drygt 100 mkr uppstå att jämföras med 362 mkr

1962.

Utrikeshandeln. Till följd av det alltmer förbättrade konjunkturläget inom och

utom landet och under inflytande av handelshinder i samband med den osedvanligt

stränga vintern 1962/63 kom utrikeshandeln under 1963 att uppvisa

betydande fluktuationer under året. Exporten låg sålunda under första kvartalet

3 % lägre än motsvarande kvartal 1962, men redan under andra kvartalet

steg den till ca 5 % över fjolårsnivån för att under tredje kvartalet nå upp

till ett värde av ca 20% över tredje kvartalet 1962. Även på importsidan

kunde en stagnation iakttagas under första kvartalet, men där tog expansionen

sin början tidigare och resultatet för andra kvartalet blev en importökning om

17 %. Under tredje kvartalet inträdde däremot en avsaktning varigenom importvärdet

kom att ligga 12 % över nivån under tredje kvartalet 1962. Med undantag

för vintermånaderna februari och mars har såväl exporten som importen

legat på en betydligt högre nivå än motsvarande månader tidigare år. Utrikeshandeln

under årets första tio månader, för vilka uppgifter nu föreligger, visar

Tabell 13. Utrikeshandeln 1961—1963

Mkr

Export

Import

Import- (—) resp. export- (-|-) överskott

1901

1962

1963

1961

1962

1963

1961

1962

1963

Januari ...

1

140

1

252

1

370

1

282

1 415

1

476

_

142

_

163

—

106

Februari ..

1

041

1

126

966

1

152

1 220

1

212

—

in

—

94

—

246

Mars .....

1

088

1

151

1

077

1

308

1 448

1

337

—

220

—

297

—

260

April ......

1

062

1

215

1

234

1

214

1 191

1

527

—

152

+

24

—

293

Maj ......

1

275

1

385

1

365

1

233

1 372

1

582

+

42

+

13

—

218

Juni ......

1

242

1

316

1

467

1

228

1 234

1

318

+

14

+

82

+

149

Juli ......

1

190

1

164

1

337

1

035

1 149

1

312

+

155

+

15

+

25

Augusti . ..

1

135

1

161

1

489

1

155

1 232

1

398

—

20

—

71

+

91

September .

1

171

1

192

1

455

1

359

1 282

1

409

—

188

—

90

+

46

Oktober ...

1

297

1

418

1

564

1

367

1 601

1

708

—

70

—

183

—

144

November .

1

251

1

363

1

709

1

474

1 555

1

687

—

223

—

192

+

22

December .

1

300

1

386

1

344

1 455

—

38

—

69

Kvartal 1 .

3

269

3

529

3

414

3

742

4 083

4

024

—

473

—

554

—

610

2 .

3

579

3

916

4

004

3

675

3 797

4

428

—

96

+

119

—

363

3 .

3

490

3

517

4

272

3

549

3 063

4

120

—

53

—

146

+

151

4 .

3

854

4

167

4

185

4 611

—

331

444

Summa

14198

15 129

15 151

16 154

—

953

— 1 025

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^

en exportökning om 920 mkr eller med 7 %. Motsvarande siffror för importen

visar en ökning om 1 144 mkr eller 9 %.

På exportsidan redovisas större ökningar än den genomsnittliga för följande

betydelsefullare varugrupper: kemikalier (16%), pappersmassa (15%), papper

(12%) och järn och stål (9%), medan exporten av järnmalm minskade med

6% i värde trots en ökning av kvantiteten.

På importsidan förekom mera betydande ökningar inom följande varuområden:

bilar (23%), garn och vävnader (14%), mineraloljor (13%), livsmedel

(11 %). Den mest betydande minskningen på importsidan redovisas för varugruppen

järn och stål med 9 %.

Genom den relativt kraftiga ökningen av bilimporten har importöverskottet

inom bilsektorn ökat från 124 mkr under perioden januari—oktober 1962 till

247 mkr under motsvarande tid 1963.

Importen från EFTA-området ökade något mer än exporten, varför exportöverskottet

minskade med 70 mkr till 660 mkr. Importöverskottet gentemot

EEC-området minskade med 70 mkr till 1 240 mkr, varav Västtyskland svarade

för praktiskt taget hela beloppet eller 1 170 mkr. Importöverskottet gentemot

USA ökade med 50 mkr till 720 mkr, medan exportöverskottet gentemot övriga

OECD-länder ökade med nära 120 mkr till 290 mkr. Exportöverskottet gentemot

Sovjet under januari—oktober 1962 om drygt 60 mkr förbyttes under motsvarande

tid 1963 i ett importöverskott om drygt 70 mkr till följd av att exporten

sjönk samtidigt som importen steg. Den kanske största förändringen noterades

dock i handeln med Mellan- och Sydamerika där importöverskottet steg

från 110 mkr till 320 mkr.

Enligt statistiska centralbyråns beräkningar över utrikeshandelns pris- och

volymutveckling för de tre första kvartalen 1963 var exportpriserna i genomsnitt

obetydligt högre än under motsvarande period 1962. Importprisnivån låg under

samma tid 1 % högre än föregående år, och då importvolymen steg med 7 % kom

importvärdet att öka med 9 %. Bytesförhållandet gentemot utlandet försämrades

sålunda under de tre första kvartalen med 1 % jämfört med motsvarande tid

förra året.

Sjofartsnettot. Sjöfartskonjunkturen förbättrades under år 1963 successivt. Mest

markerad har förändringen varit i fråga om trampfraktmarknaden som fick en

kraftig stimulans i samband med Sovjetunionens betydande veteköp i Canada

och det därmed starkt stegrade tonnagebehovet. Chamber of Shipping’s trampfraktindex,

som under 1962 i genomsnitt var 89, hade till september successivt

stigit till 110 och blev för oktober 135. För tank- och linjefrakterna kunde däremot

endast mindre förbättringar registreras under de första tio månaderna

1963.

På grund av betydande försäljningar till utlandet minskade den svenska handelsflottan

med ca 2 % under tiden januari—oktober. Uppläggningen reducerades

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

33

samtidigt från i genomsnitt 2 % till 1 %, varför någon större förändring i det

sysselsatta tonnaget knappast ägde rum under 1963. Rederiernas bruttointäkter

vid utrikes sjöfart steg under de tre första kvartalen med 105 mkr till 1 963 mkr.

Kostnaderna ökade relativt sett mer eller med 95 mkr till 969 mkr, varför sjöfartsnettot

kan beräknas bli ungefär detsamma 1963 som under föregående år.

Övriga löpande betalningar avseende räntor, utdelningar, uppehallskostnader,

gåvor, licenser, försäkringar m. m. har under senare år resulterat i ett allt större

underskott, i huvudsak beroende på att de redovisade betalningarna från utlandet

tenderat att stagnera, medan motsvarande betalningar till utlandet fortsatt

att öka. Från 1958 till 1962 ökade sålunda betalningar av detta slag från utlandet

med endast 9 %. Sedan 1960 har de t. o. m. sjunkit med 4 %, medan betalningar

till utlandet stigit med 100 ä 200 mkr om året eller med ca 40 % från 1958 till

1962. Under första halvåret 1963 resulterade nämnda betalningar i ett drygt

70 mkr större underskott än motsvarande tid föregående år, väsentligen beroende

på att betalningar till utlandet visade en uppgång med ca 100 mkr. Ungefär

hälften av denna försämring kan hänföras till posten »uppehållskostnader», vars

underskott steg med drygt 50 mkr genom att betalningar till utlandet ökade

med i stort sett detta belopp samtidigt som motsvarande betalningar från utlandet

minskade något. Uppgifter för andra halvåret 1963 föreligger ej, men det

har antagits att relationen mellan de båda halvåren blir ungefär densamma 1963

som under 1962.

Kapitaltransaktionerna är som framgår av tabell 12 uppdelade i fyra huvudgrupper.

Kompletta uppgifter föreligger inom denna sektor endast för de statliga

kapitalbetalningarna, medan värdepappershandeln under fjärde kvartalet

antagits balansera och siffrorna för de privata kapitalrörelserna uppskattats med

ledning av preliminära uppgifter för de elva första månaderna 1963.

De statliga kapitaltransaktionerna beräknas under 1963 ha resulterat i en

nettokapitalimport på 73 mkr. De långfristiga statliga krediterna till utlandet

amorterades med 75 mkr (se tablån nedan) och fordringarna som uppstod i samband

med likvidationen av EPU med 7 mkr.

Utnyttjat Åter- Härav åter- Utestående

kredit- betalt betalt be- belopp

belopp belopp 1°PP 1963 ult. 1963

Mkr Mkr Mkr Mkr

Danmark .................. 144,4 36,7 4,0 107,7

Finland ..................... 455,1 66,2 14,0 338,9

Norge ....................... 125,0 34,7 4,3 90,3

Sovjetunionen ................ 553,7 124,1 52,6 429,6

Tunisien ..................... 0,6 — — 0,6

Turkiet ..................... 3,9 — — 3,9

Summa 1282,7 261,7 74,9 1021,0

3 — Bihang till riksdagens protokoll I96/h 8 samt. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196%

Internationella utvecklingsfonden (IDA) disponerade 19 mkr av de medel som

tidigare ställts till organisationens förfogande. Övriga statliga kapitaltransaktioner

resulterade i en kapitalimport om 10 mkr.

Värdepappershandeln med utlandet medförde under januari—september en

nettokapitalexport på 125 mkr, huvudsakligen beroende på de statliga norska

och danska obligationslånen om vardera 50 mkr som emitterades på den svenska

kapitalmarknaden våren 1963.

Posten »privata lån» i tabell 12 har beräknats med ledning av uppgifter om

utnyttjandet av lanetillstand givna 1963 eller tidigare, däremot ingår t. ex. ej

kortare krediter i samband med utrikeshandeln. Siffrorna tyder på att 1962 års

betydande upplåningsöverskott i utlandet under 1963 skulle ha förbytts i en

ungefärlig jämvikt i dessa betalningar, men eftersom tillstånden under 1963 till

upplåning i utlandet var drygt 100 mkr större än motsvarande tillstånd för lån

till utlandet, kan det förmodas, att en viss nettoupplåning i utlandet visar sig

ha förekommit även under 1963 när definitiva siffror föreligger.

I »direkta investeringar» ingår samtliga investeringar, som kommit till riksbankens

kännedom, oberoende av om de finansierats genom kontantöverföringar,

utnyttjande av varufordringar, vinstmedel och licensavgifter eller genom direkt

överföring av varor i samband med investeringar. I jämförelse med 1962, då

dessa transaktioner var ungefär lika stora i vardera riktningen, tyder föreliggande

uPPgtfter på att investeringarna i utlandet minskat med ca 50 mkr, medan motsvarande

utländska investeringar i Sverige ökat med ca 100 mkr.

Bankernas utlands ställning omfattar icke enbart riksbankens och affärsbankernas

valutareserv utan även Sveriges ställning gentemot Internationella valutafonden

och dessutom affärsbankernas fordringar och skulder på tid samt deras

innehav av utländska sedlar. Den förbättrade ställningen gentemot valutafonden

orsakades av att denna i samband med en dragning på en s. k. stand-bykredit

till Jugoslavien tog i anspråk motvärdet till 5 miljoner US-dollar av sitt

kontotillgodohavande i riksbanken.

Rest-posten skulle enligt dessa preliminära beräkningar stanna vid ett väsentligt

lägre belopp än tidigare ar. Ca 200 mkr av nedgången antages ha orsakats av

det förhållandet att för 1963 leveransvärdet av nybyggda fartyg översteg betalningarna

med ca 350 mkr, medan denna skillnad för 1962 stannade vid ca 150

mkr. Vissa undersökningar tyder vidare på att det under 1963 förekommit rätt

betydande prissänkningar i form av icke registrerade rabatter inom några varugrupper

på exportsidan, vilket alltså skulle minska restposten. I vad mån dylika

rabatter även förekommit på importsidan och sålunda verkat i motsatt riktning

är obekant.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Internationellt finansiellt samarbete

35

Såsom ett led i internationella strävanden, att motverka störningar i det internationella

betalningssystemet har Federal Reserve Bank of New York med

början under 1962 ingått överenskommelser med centralbanker i ett antal länder,

enligt vilka parterna vid eventuellt framtida behov sinsemellan kunna utföra

s. k. swaptransaktioner, varigenom bankerna på anmodan utbyter sin egen

valuta mot den andra partens valuta upp till ett visst maximibelopp under viss

tid och med terminssäkring för båda parter. I mitten av januari 1963 ingick den

amerikanska banken en dylik swap-överenskommelse med riksbanken pa totalt

50 miljoner dollar motsvarande 259 mkr. Inom ramen för denna överenskommelse

åtager sig riksbanken att genom swaptransaktioner tillhandahålla Federal

Reserve Bank kronor mot dollar på tre månader med möjlighet till förlängning.

På motsvarande sätt åtnjuter riksbanken möjlighet att mot kronor förvärva

dollar från Federal Reserve Bank. Överenskommelsen har under året fortlöpande

förlängts och gäller f. n. till den 17 januari 1961. Den har hittills icke utnyttjats

av någondera parten. Totalt omfattar de amerikanska swap-överenskommelsema

ett belopp av 2 050 miljoner dollar fördelat på centralbankerna i elva länder samt

Internationella regleringsbanken i Basel (BIS).

Vidare har riksbanken i juli 1963 efter överenskommelse med Federal Reserve

Bank of New York placerat 25 miljoner dollar motsvarande 129 mkr i en av

amerikanska finansdepartementet utställd dollarobligation med förfallodag i

oktober 1965 och löpande med samma ränta som för i vanlig ordning emitterade

amerikanska statspapper med motsvarande löptid. Obligationen kan före förfallodagen

utbytas mot kortare statspapper, om riksbanken så påfordrar. Överenskommelser

av detta slag avseende såväl i dollar som i andra valutor uttryckta

värdepapper har av de amerikanska valutamyndighetema träffats med ett antal

andra centralbanker.

Internationella valutafonden (IMF) har under året disponerat 26 mkr av sitt

krontillgodohavande i riksbanken i samband med en jugoslavisk dragning av

olika valutor från fonden med motvärdet av sammanlagt 30 miljoner dollar.

Fondens behållning av svenska kronor uppgick den 31 december 1963 till 504

mkr motsvarande 65 % av Sveriges kvot i fonden.

Vid Internationella valutafondens årsmöte i Washington i slutet av september

och början av oktober 1963 fattades beslut om omfattande utredningar avseende

reformer i det internationella betalningssystemet. Överläggningarna i frågan,

vilka i huvudsak sker inom den grupp av tio länder, som deltager i de för

förstärkning av fondens tillgångar föregående år tillkomna generella lånearrangemangen,

har inletts i Paris i november 1963. Utredningsarbetet äger i första hand

rum mellan ställföreträdare för de finansministrar och centralbankschefer som

representerar de deltagande länderna, varvid nära kontakt hålles med valuta
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

fonden och andra internationella institutioner på valutaområdet. Arbetet syftar

till att söka bedöma behovet på längre sikt av ökad internationell likviditet och

möjligheterna att tillgodose detsamma. Någon egentlig begränsning av de frågeställningar

som kan behandlas inom gruppen har icke fastslagits — dock har uttryckligen

deklarerats att utgångspunkten skall vara fasta växelkurser och

nuvarande guldpris.

Liksom var fallet under 1962 har efter överenskommelse mellan svenska regeringen

och Internationella utvecklingsfonden (IDA) ett särskilt svenskt bidrag

till fonden lämnats även under 1963, denna gång med 22,1 mkr. Detta bidrag

erlades i juli 1963 i form av en av svenska staten utställd skuldförbindelse. Det

ordinarie svenska bidraget, 10 mkr, erlades i november 1963 med 0,6 mkr i konvertibel

valuta och 9,4 mkr i form av en skuldförbindelse.

Beträffande det Europeiska monetära avtalet (EMA), som varit i kraft sedan

slutet av 1958 (se riksbankens förvaltningsberättelse för detta år), har under

1963 kursgarantibestämmelserna i detsamma i viss utsträckning ändrats på

grund av att man på engelsk sida icke ansett sig i fortsättningen kunna lämna

obegränsad kursgaranti för övriga medlemsländers pundtillgodohavanden, huvudsakligen

med hänsyn till den diskriminering detta innebure gentemot samväldesländerna.

Genom skriftväxling mellan vederbörande centralbanker har överenskommits,

att kursgarantin för medlemmarnas centralbanksbehållningar i engelska

pund samt för engelska centralbankens behållningar av medlemsvalutor limiteras

till totalt 11,25 miljoner pund. Riksbankens och Bank of Englands behållningar

hos varandra av pund respektive kronor täckes därmed av kursgarantin intill ett

belopp av £ 870 000 respektive 12,6 mkr. Mellan övriga avtalsvalutor gäller kursgarantin

även fortsättningsvis utan beloppsbegränsning.

Samtidigt har överenskommelse träffats mellan EMA-ländernas centralbanker

att till Internationella regleringsbanken i Basel anmäla ingående av speciella

arrangemang i valutastödjande syfte mellan ifrågavarande centralbanker.

De i samband med likvidationen av den Europeiska betalning sunionen (EPU)

utestående svenska fordringarna på Grekland, Island, Norge och Turkiet har

genom amorteringar under 1963 nedgått från 3,8 till 2,6 miljoner dollar.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 38—44 har intagits riksbankens bokslut för år 1963.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1963 har guldbehållningen i likhet

med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per

kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden

mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961^

Liksom föregående år har upplupna, ännu ej betalda räntor a svenska obligationer

per den 31 december 1963, samt den del av diskontot å svenska skattkammarväxlar,

som belöper sig på bokföringsåret, bokförts a vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under 1963 bär uppgått till ett belopp av 133 154 448

kronor och 37 öre.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jj.

Utgående

1962

9

6 3

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar

398 479 9fifi

61

4HO 494 799

0"

Övervärde å guld .........................

536 869 807

60

539 489 96ö

65

939 914 687

72

(935 349 774

21

Utländska statspapper .....................

2 336 836 500

2112 205 190

—

Utrikes växlar ............................

45180 828

92

36 851 996

69

Fordringar hos utländsk bank eller bankir

nettobelopp ............................

551 880 037

90

529 760 447

97

1 Övriga utländska tillgångar ................

10 500 909

30

10 507 272

54

2 689 324 907

20

(2 944 398 276

12)

Skattkammarväxlar .......................

3 200 010 000

—

1 300 000 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

1 483 077 890

—

3 737 465 835

—

5 037 465 835

(4 683 087 890

-)

Diskonterade växlar ......................

2 857 375

30

13 400 733

97

Hypotekslån .............................

31 786 932

25

227 133 681

80

Kredit i checkräkning......................

19 743

78

80 902

33

Avbetalningslån ..........................

60 075 395

48

66 559 022

22

307 174 340

32

(94 739 446

81)

Hos riksgäldskontoret innestaende pensions-

fondsmedel ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ..........................

10 043 985

35

12 549 603

48

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

m. m...........................

25 723 236

22

20180 779

83

Övriga tillgångar......................

118 244 268

04

197 644 546

97

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

775 981 500

775 981 500

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

103 464 200

|

103 464 200

Summa

9 697 800 419 93|

!

10 090 468 243|70

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

39

balansräkning

1962

1

9

6 3

Kronor

Kronor

Kronor

7 330 360 941

7 869 056 266

_

19 667 616

86

3 459 327

51

151 926 184

94

118 497 079

21

181 469 376

54

187 894 585

85

1 531 682

84

2 793 473

51

309185138

57

(334 927 244

32)

175 906

56

175 906

56

1 941 256

15

362 974

67

4 903 310

60

983 987

56

897 010 883

64

865 347 668

15

866 870 536

94

(904 031 356

95)

137 722 877

97

169 551 943

61

20 180 004

91

6 191 945

82

50 000 000

_

50 000 000

—

65 000000

—

100 000 000

20 000 000

—

20 000 000

—

6 767 843

18

6 767 843

18

50 000 000

—

50 000 000

—

814 121

22

964 568

88

227150 447

66

133154 448

37

360 886 860

43

(419 732 412

06)

530 029 450

46

504 251 646

07

1 148 515

40

1 014 578

75

9697 800 419

93 |

10 090 468 243|70

Skulder

Utelöpande sedlar ....................

Utelöpande postremissväxlar ...........

Checkräkning (statliga myndigheter)----

> (bankaktiebolag) .........

» (andra insättare).........

Depositions- och kapitalräkning ........

lnvesteringskontomedel ................

Skogskontomedel .....................

Medel & konton för investering i skogsbruk

och rörelse .............................

Kursdifferenskonto ........................

Övriga skulder ............................

Grundfond ...............................

Avbetalningslånefond ......................

Reservfond ...............................

Pensionsfonder ...........................

Riksbankens byggnadsfond ................

Balanserade vinstmedel

från föregäende år .....................

vinst för året ..........................

Internationella valutafonden...............

Internationella återuppbyggnadsbanken.....

Summa

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Vinst- och

1962

9

6 3

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förlaster

Räntor ä inläningsräkningar................

456 342

43

67

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige och suppleanter för dem........

97 475

36

97 852

48

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och

suppleanter för dem ....................

139 528

33

138 500

Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter

för dem ...........................

15 180

—

15 420

—

252 183

69

251 772

48

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Lön, vikariatsersättning och kallortstillägg ..

4 003 069

14

3 403 174

87

Avlöningar till icke-ordinarie personal

Lön, vikariatsersättning, kallortstillägg m. m...

3 695 819

57

4 338 400

23

Ersättning till tillfälliga befattningshavare ..

1 916 658

93

1 968 484

20

Övertidsersättning, m. m..........

82 781

78

84 520

98

5 695 260

28

6 391405

41

Avlöningar och särskilda ersättningar, m. m.

Arvoden enligt 36 § avlöningsreglementet ....

Gottgörelse jämlikt 18 § 1 mom. avlönings-

7 500

—

—

-

reglementet ......................

13 726

65

16 144

50

Gratifikation eller belöning enligt 37 § avlö-

ningsreglementet ....................

3 250

113 023

2 925

111 257

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

—

—

137 499

65

130 326

50

Rörligt tillägg

2 960 502

47

3 351 094

72

13 527 773

98

(13 048 515

23)

Pensioner m. m...........

''3 507 881

75

26

u * yo zby

17 012 739

11

Transport

17 389 534

91

1 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 455 000: —.

Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 570 000:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 19åh

41

förlnsträkning

1962

1

9

6 3

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

160 903

88

772 116

99

10 507 318

40

16 365139

80

3 026 283

31

2 735 212

49

Inbetalningar å inom linjen förda eller av-

19 873 059

28

skrivna lånefordringar ...................

551

52

590

—

(13 695 057

11)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

93 578 939

50

99 698144

62

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

60 678118

tioner, efter nedskrivningar .............

140 971 771

09

95

64 774

02

149 312

73

Courtage å obligationer ....................

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående

18 166

358 695

51

95 939

365 463

53

53

69

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

Ersättning för förvaltning av statens bosätt-

435 245

226 692

76

473 287

210 558

70

—

—

Ersättning för förvaltning av statens egna-

146 335

133 612

50

—

392 942

85

401711

14

Kassaöverskott ...........................

6142

32

4 625

54

17

Diverse ..................................

98 747

52

>1 036 356

55

63 548 986

(142 719 512

75)

/

/

/

/

Summa

249 993 509

36

183120190

07

1 Häri ingår ett belopp av 1 mkr, avseende betalning för den aktieteckning i AB Tumba Bruk,

som erlagts genom överföring av brukets tillgångar och skulder till bolaget. Brukets tillgångar var

i tidigare bokslut förda inom linjen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Ij.

Vinst- och

1962

1 9

6 3

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster

Förvaltningsutgifter, m. m.

(17 012 739

41)

Transp

art

17 389 534

91

Ändrings- och reparationsarbeten ä fastigheter

364 545

62

464 921

30

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar .................................

113 681

77

123 068

13

Kontorshyror .............................

208 107

11

228 959

90

Rengöring inom fastigheterna ..............

303 823

56

282 417

79

Värme och belysning ......................

250 352

82

271 035

45

Omläggning av riksbankens värmesystem ....

56 000

—

—

—

Inventarier och deras underhåll ............

184 453

62

305 312

20

Materialier, tidningar, böcker, m. m. ........

289 194

15

301 273

36

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter

1 098 609

52

1 224 761

61

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..

115654

01

152115

79

Personalvård m. m.........................

142 009

22

126 039

57

Vissa beredskapsutgifter ...................

80 676

94

33 842

91

Övriga förvaltningsutgifter .................

219 699

31

239 321

11

3 753 069

12

(3 426 807

65)

Courtage å obligationer ....................

28344

51

54 439

12

Kassaförluster ............................

10 986

74

4 076

05

Aktier i AB Tumba Bruk..................

—

—

25 000 000

—

Diverse ..................................

64183

39

196 090

19

25 254 606

36

(103 514

64)

Kostnader för sedeltryckeriet1 ..............

1 300 000

_

2 520 000

Kostnader för pappersbruket2 ..............

1 000 000

—

1 048 532

31

3 568 532

31

(2 300 000

-)

Summa utgifter och förluster...............

22 843 061

70

49 965 741

70

Saldo vinst...............................

227 150 447

66

133 154 448

37

Summa

249 993 509

36

183 120190

07

Jämför § 30 i berättelsen.

» § 31 i >

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jf

43

förlusträkning

196 2

1

9 6 3

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster

249 993 509

36

183 120 190

07

Summa

249 993 509

36

183 120 190

07

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.

Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1962 och

1963 års slut

1962

1963

Kronor

Kronor

Tillgångar

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

158 037

81

158 537

81

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut

enligt nedanstående specifikation ......................

20 238 400

—

15 254 200

—

Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................

1 800 000

—

1 800 000

—

Aktier i AB Tumba Bruk ..............................

—

—

25 000 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar ..............

39 241 668

—

37 451 798

75

Summa

61 438 105

81

79 664 536

56

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset ................................

5 910 000

—

5 910 000

—

sedeltryckeriet ............................

1 600 000

—

1500 000

—

Göteborg............................................

1 585 000

—

1 585 000

—

Falun ...............................................

365 000

—

365 000

—

375 000

_

375 000

_

Halmstad ...........................................

410 000

-

410000

—

Härnösand ..........................................

290 000

—

290 000

—

Jönköping ...........................................

226 000

—

226 000

—

Karlstad ............................................

200 000

—

200 000

—

Kristianstad .........................................

300 000

—

300 000

—

Linköping ..........................................

500 000

—

500 000

—

Luleå ..............................................

387 000

—

387 000

—

Nyköping ...........................................

520 000

—

520000

—

Uppsala ............................................

666 200

—

666 200

—

Visby ...............................................

240 000

—

240 000

—

Växjö ..............................................

830 000

—

830 000

—

Örebro ..............................................

325 000

—

325 000

—

Östersund ..........................................

300 000

—

300 000

—

Tumba: Fabriksanläggningar jämte fasta maskiner och

bostäder ....................................

4 313 000

_

_

—

hemmanet inkl. Lill-Tumba ...................

671 200

—

—

—

sedelförbränningshuset ........................

200 000

—

!200 000

—

Diverse valv ........................................

125 000

—

125 000

—

Summa

20 238 400

—

15 254 200

—

Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs 10 000 000: — (4 000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —).

Av likviden härför har 25 % erlagts.

Riksbanken har förbehållit sig nyttjanderätten till byggnaden (se § 31 i berättelsen).

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jp

45

Avbetalningslånefonden

Fördelningen den 31 december 1963 på riksbankens olika kontor av utestående

lån från avbetalningslånefonden framgår av följande tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

kronor

Huvudkontoret ..................................

509

1 977 441

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

1563

9 753 294

—

Malmö .....................

1205

7 655 525

—

Falun ......................

311

1 055 661

-

Gävle ......................

503

1 912 794

—

Halmstad ...................

281

1159 188

—

Härnösand ..................

702

2 096 582

—

Jönköping ..................

522

1 936 051

—

Kalmar .....................

301

951120

—

Karlskrona..................

252

989 344

—

Karlstad ....................

239

791 925

—

Kristianstad.................

314

1 556 281

-

Linköping ..................

650

2 380 391

—

Luleå.......................

1174

3 385 455

—

Mariestad...................

198

773 020

—

Nyköping ...................

308

1 188 534

—

Umeå.......................

888

2 873 659

—

Uppsala ....................

2 534

14 401267

—

Visby.......................

257

1 042 225

—

Vänersborg..................

193

725 840

—

Västerås ....................

533

1 625 342

—

Växjö.......................

412

1 903 699

—

Örebro......................

401

1 503 207

—

Östersund ...................

806

2 921 178

Summa

15 056

66 559 022

|-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Statens bosättningslånefond

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1963 på riksbankens

olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden.

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

5 645

7 328 811

1669

2 204188

—

2 946

3 688 211

—

1021

1 456 610

—

1300

1 946 221

—

573

780 556

—

1818

2 359 983

—

1026

1 521 845

—

1027

1 580 279

—

720

964 061

—

888

1 271 086

—

1362

1 964 143

—

2 093

2 996 758

—

1907

2 712 021

—

1031

1 338 396

—

888

1 347 869

—

1395

1 810 689

—

1 527

2 362 911

—

139

173 690

—

1087

1 712 935

—

1343

1 854 685

—

677

1 065 851

—

1 377

2170 803

—

577

758 451

—

34 036 |

47 371 053

—

Huvudkontoret ...............

Avdelningskontoret i: Göteborg

Malmö

Falun .....

Gävle .....

Halmstad ..

Härnösand .

Jönköping .

Kalmar

Karlskrona .

Karlstad ...

Kristianstad

Linköping .

Luleå......

Mariestad ..

Nyköping ..

Umeå......

Uppsala ...

Visby......

Vänersborg .

Västerås ...

Växjö......

Örebro .....

Östersund ..

Summa

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196k

47

Egnahems- m. il. lånefonder

Den 31 december 1963 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på de olika kontoren

sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Huvudkontoret ..................................

2 973

32 215 317

—

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

736

2 181 642

—

Malmö .....................

242

1 748 674

—

Falun ......................

723

2 677 255

—

Gävle ......................

1697

4 046 031

—

Halmstad ...................

1205

5 806 666

—

Härnösand ..................

3 217

5 613 488

—

Jönköping ..................

563

2 886 826

—

Kalmar .....................

852

3 335 496

—

Karlskrona..................

947

4 090 264

—

Karlstad....................

1 949

5 982 515

—

Kristianstad.................

1 542

7 219 226

—

Linköping ..................

1 048

4 979 369

—

Luleå.......................

3 378

6 713 144

—

Mariestad...................

734

3 430 506

—

Nyköping ...................

967

5 400 492

—

Umeå.......................

2 411

7 153 757

—

Uppsala ....................

1183

4 653 694

—

Visby.......................

1013

3129 918

—

Vänersborg..................

2 049

8 041 399

—

Västerås ....................

496

1912 070

—

Växjö.......................

996

3 806 403

—

Örebro......................

Östersund ...................

435

2 487

981 606

5 708 359

—

Summa

33 843

133 714 116

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964-

Den 31 december 1963 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika

lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån ...............................

13 565

67 564 058

—

Bostadsegnahemslån .............................

7 007

29 065 915

—

Uppskovslån ....................................

14

4192

—

Nybyggnadslån ..................................

7 906

5 967 726

—

Förbättringslån ..................................

3 271

3 397 632

—

Lån till estlandssvenskar..........................

23

89 091

—

Premielån .......................................

321

73 328

—

Täckdikningslån .................................

15

3 939

—

Transport

32 122

106 165 880

—

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ......................................

16

15 536

—

Lån till låneförmedlare:

Arbetarsmåbrukslån ............................

1431

18 355 836

—

Jordbruksegnahemslån..........................

25

374 964

—

Bostadsegnahemslån ...........................

249

8 801 901

—

Summa

33 843

133 714116

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

IIih(infi till riksdagens protokoll 1961. 8 sand. Nr 1

Riksbanken» delfond av fonden för låneunderstöd; stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1963 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 369/1951

St A

Enl. SFS 766/1951

St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955

StE

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal i Belopp

Antal

Belopp

Antal 1 Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

HK .......

2

5,6

114

493,6

13

16,7

221

854,6

469

1 768,9

70

240,4

889

3 379,8

Göteborg ..

_

—

—

—

2

3,2

13

37,3

30

46,5

130

121,3

79

138,2

254

346,4

Malmö ....

_

—

2

8,7

10

15,6

62

237,3

21

55,7

22

22,2

5

16,0

122

355,5

Falun .....

_

—

—

—

11

13,8

4

9,1

8

10,5

146

354,9

90

230,8

259

619,1

Gävle .....

_

_

—

—

32

28,0

19

13,2

36

45,9

76

86,3

34

58,5

197

231,9

Halmstad ..

_

_

—

—

20

10,0

145

265,8

185

401,6

281

281,5

117

234,2

748

1193,2

Härnösand .

_

—

—

—

53

32,8

57

41,1

54

36,9

72

43,9

10

8,6

246

163,3

Jönköping .

—

—

—

—

90

112,2

12

25,3

37

58,4

109

106,9

28

42,0

276

344,6

Kalmar ....

_

—

5

3,6

272

333,4

2

3,6

391

790,7

102

174,6

426

1 097,2

1 198

2 403,2

Karlskrona .

_

—

3

2,4

59

48,9

11

13,7

87

116,0

84

118,6

70

163,0

314

462,6

Karlstad ...

_

—

2

2,9

42

76,4

10

12,5

77

306,8

205

408,1

217

440,3

553

1 247,0

Kristianstad

_

—

4

2,8

31

43,0

207

598,2

86

187,2

101

141,1

65

177,9

494

1 150,2

Linköping ..

_

—

6

9,6

252

590,8

1

2,4

509

1 619,6

346

650,7

53

98,8

1167

2 971,9

Luleå......

_

—

—

—

269

129,2

855

661,4

374

361,6

183

64,8

1

1,9

1 682

1 218,9

Mariestad ..

_

—

2

2,7

130

250,3

18

17,3

440

1 050,2

914

1 284,9

200

302,6

1704

2 907,9

Nyköping ..

_

—

—

—

65

144,5

7

16,0

469

1 631,2

293

744,8

67

156,7

901

2 693,1

Umeå .....

_

—

—

—

447

263,4

958

859,1

724

698,2

801

494,2

32

30,9

2 962

2 345,9

Uppsala ...

_

—

—

—

76

205,3

13

22,2

202

869,9

723

2 688,7

120

327,2

1 134

4113,3

Visby......

_

—

—

—

38

67,5

—

—

16

39,8

31

33,1

311

631,1

396

771,5

Vänersborg .

2

3,7

2

6,8

98

87,8

19

36,9

139

275,9

424

382,8

282

490,9

966

1 284,7

Västerås ...

_

_

3

5,6

81

137,3

8

8,7

178

550,5

584

1 540,3

121

327,1

975

2 569,4

Växjö .....

_

_

_

—

62

48,3

20

24,1

21

20,9

72

52,9

37

59,2

212

205,3

Örebro ____

_

—

2

6,6

78

241,6

14

17,1

65

183,5

162

393,5

63

142,3

384

984,5

Östersund ..

—

—

—

—

72

39,1

3

2,4

2

0,6

35

14,6

1

0,9

113

57,6

Summa

2

3,7

33

57,3

2 404

3 416,1

2 471

2 941,4

4 372

10 212,4

6 365

11 973,4

2 499

5 416,6

18146

34 020,8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196Jr

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961

Fonden för supplementär jordbrukskredit

Den 31 december 1963 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Utestående lån

Antal

Belopp

kronor

14

24 720

—

6

5 500

—

G

2 495

—

4

7 140

—

3

6 245

—

G

17 590

—

6

12 480

—

6

8 630

—

7

12 770

—

1

1000

—

10

21060

—

4

5158

—

47

107 168

—

123

172 065

—

3

4 520

—

3(j

74 000

-

12

33 400

—

38

43 640

—

3

4160

—

9

9 050

—

3

2 064

—

347

574 855

—

Huvudkontoret ..................................

Avdelningskontoret i: Göteborg ...................

Malmö .....................

Falun ......................

Gävle ......................

Halmstad ...................

Härnösand ..................

Jönköping ..................

Kalmar .....................

Karlskrona..................

Karlstad ....................

Kristianstad .................

Linköping ..................

Luleå.......................

Mariestad...................

Nyköping ...................

Umeå.......................

Uppsala ....................

Visby.......................

Vänersborg..................

Västerås ....................

Växjö.......................

Örebro......................

Östersund ...................

Summa

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

51

Värnpliktslån

Den 31 december 1963 utestående lån fördelar sig till antal och belopp på de

olika kontoren sålunda:

Huvudkontoret

Utestående lån

V-lån

(Värnpliktslån från

vämpliktslånefonden)

Vu-lån

(Värnpliktslån från

fonden för låne- understöd)

Antal

Belopp

kronor

Antal

Belopp

kronor

223

680 691

_

116

229 382

_

Göteborg ..........

68

187 975

—

26

45 604

—

Malmö ............

78

257 871

—

14

21134

—

Falun .............

35

113 230

—

2

2 600

—

Gävle .............

30

106 799

—

4

3 900

—

Halmstad ..........

32

99 006

-

7

13 265

—

Härnösand .........

30

96 440

-

8

14 736

—

Jönköping .........

26

96 300

-

12

14 926

—

Kalmar ............

37

122 548

—

—

—

—

Karlskrona ........

40

125 624

—

8

10 536

—

Karlstad ...........

26

74130

—

7

5 285

—

Kristianstad .......

43

135 910

—

2

6 506

—

Linköping..........

47

157 195

—

4

9 768

—

Luleå..............

26

81 634

—

8

14 835

—

Maries tad..........

17

47 683

—

4

5 273

—

Nyköping ..........

24

83 601

—

3

3 480

—

Umeå .............

23

75188

-

4

3 721

—

Uppsala ...........

38

121 308

-

2

4 680

—

Visby .............

4

8 270

—

2

300

—

Vänersborg ........

34

86 378

--

4

3 276

Västerås ...........

27

62 339

-

14

14100

Växjö .............

18

48 040

—

2

5 550

—

Örebro.............

26

89 805

—

5

3 426

Östersund ..........

29

78 544

—

2

3 300

Summa

981

3 036 509

|-

| 260

| 439 584

|-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Vid det val, som förrättades den 15 maj 1963 av de av riksdagens kamrar

utsedda valmännen, utsågs herrar Ragnar Persson i Vinberg och Per Åsbrink till

fullmäktige i riksbanken för valperioden 1963—1966, båda omvalda.

Till suppleanter valdes

för herr Persson: herr Tore Bengtsson, vilken avsagt sig uppdraget att vara

suppleant för herr Emil Ahlkvist;

» » Åsbrink: herr Edvard Vilhemsson (omvald).

Till suppleant för herr Ahlkvist under återstående delen av valperioden 1962

—1965 valdes samtidigt herr Elis Birger Nilsson (förut suppleant för herr

Persson).

Fullmäktige utsåg därefter den 16 maj 1963 för tiden till dess nytt val av

fullmäktige år 1964 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Persson i Vinberg (omvald);

till riksbankschef: hen- Åsbrink (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid

intiäffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge

(omvald).

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1963 för tre år från och med den 29 juli 1963

förlängt förordnandet för f. d. statsrådet Per Edvin Sköld att vara fullmäktig

i riksbanken.

Bankdirektören Åke Lundgren har avgått ur riksbankens tjänst med pension

vid utgången av år 1963. Till bankdirektör har i stället förordnats bankokommissarien

Sture Laurén.

§ 2.

Fullmäktige har den 16 maj 1963 tillsvidare, dock längst till dess nytt val av

fullmäktige år 1964 försiggått, förlängt förordnandena för de nuvarande ledamöterna

av riksbankens industristyrelse, nämligen herr Persson

i Vinberg, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren och civilingenjören

Gösta Carlsson.

hör samma tid förlängdes förordnandena för de nuvarande suppleanterna i

styrelsen, nämligen herr Kollberg (för ordföranden), t. f. bankokommissarien Anders

Lemne (för Ekengren) och t. f. kommerserådet Lennart Agartz (för Carlsson).

§ 3.

Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval

under år 1964 ägt rum utsåg fullmäktige den 16 maj 1963 vice riksbankschefen

Sven Joge, ordförande, herr Persson i Vinberg, vice ordförande, och bankdirektören

Åke Lundgren samt till personliga suppleanter för dem respektive bank
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 53

direktören Hjalmar Ekengren, direktören Ragnar Sundén och bankdirektören

Gunnar Åkermalm.

Sedan bankdirektören Lundgren vid utgången av år 1963 lämnat sin anställning

i riksbanken har till ledamot av valutastyrelsen i hans ställe förordnats

bankdirektören Åkermalm. Till suppleant för denne har utsetts bankokommissarien

Åke Gustafsson.

Kungl. Maj:t förordnade den 31 maj 1963 följande personer att fr.o.m. den

1 juli 1963 t. o. m. den 30 juni 1966 vara ledamöter i valutastyrelsen, nämligen

direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören P. H. G. Zethelius som suppleant,

direktören, f.d. regeringsrådet S. J.M. Strömberg med bankdirektören O.V.R.

Källqvist som suppleant, direktören Å. J. Wetterlind med direktören P. Prydz

som suppleant samt expeditionschefen i finansdepartementet G. L. Eriksson

med tf. byråchefen därstädes S. L. Klackenberg som suppleant.

§ 4.

Till ledamöter i delegerade för riksdagens verk under år 1964 utsåg

fullmäktige den 12 december 1963 herrar Persson i Vinberg och Gustaf Kollberg

med herr Gunnar Svärd som suppleant (samtliga omvalda).

§ 5.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren torde

få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 12 december 1963.

§ ll
Nya

tjänstgöringsstadgar för huvudkontoret har av fullmäktige

antagits att gälla fr.o.m. den 1 maj 1963. De tidigare tjänstgöringsstadgarna

hade fastställts av riksdagens bankoutskott den 22 maj 1922, men hade sedermera

undergått väsentliga ändringar.

Fullmäktige har vidare utfärdat cirkulär till riksbankens kontor rörande

säkerhetsanordningar i riksbanken och meddelat anvisningar angående

bruket av skjutvapen i riksbankens säkerhetstjänst. Till grund för cirkuläret

har legat ett av byråchefen i inrikesdepartementet Kurt Lindroth på direktionens

uppdrag utarbetat förslag.

§ 7.

Riksdagen har för budgetåret 1963/64 under fonden för låneunderstöd, riksbankens

delfond, till bidrag till Internationella utvecklingsfonden (IDA) anvisat

ett investeringsanslag av 32 102 000 kronor (Rskr 1963: 102). På hemställan av

Kungl. Maj:t i skrivelse till fullmäktige den 17 maj 1963 har riksbanken inbetalat

dels den fjärde årsraten av Sveriges andel i utvecklingsfonden, dels ett särskilt

svenskt bidrag till fonden (jfr ovan s. 36).

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

§ 8.

Genom skriftväxling mellan Bank of England och riksbanken har de båda

bankerna överenskommit att kursgarantibestämmelserna enligt det Europeiska

monetära avtalet (EMA) skall täcka riksbankens pundbehållning hos Bank of

England upp till totalt £ 870 000 och Bank of Englands kronbehållning i riksbanken

upp till totalt 12,6 mkr (jfr ovan s. 36).

§ 9.

Riksbanken har jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige den 30 december

1959 omhänderhaft vården av svenska fordringar, som uppkommit i samband

med likvidationen år 1959 av den Europeiska betalningsunionen (EPU) (jfr

ovan s. 36).

§ 10.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena sidan,

samt Rumänien och Sovjetunionen, å andra sidan, gällande betalning savtalen

av bilateral innebörd, ävensom de bilaterala betalningsavtalen med

Tjeckoslovakien och Ungern. De två sistnämnda betalningsavtalen har emellertid

upphört att gälla beträffande Tjeckoslovakien den 30 oktober 1963 och

beträffande Ungern den 30 mars 1963 och har därefter ersatts av en betalningsreglering

i konvertibla valutor.

I den mån tillämpningsfrågor på betalningsområdet uppkommit under de med

Argentina, Bulgarien, Finland, Folkrepubliken Kina samt Ungern träffade betalningsöverenskommelserna

— vilka samtliga är av multilateral innebörd och endast

innebär en formalisering av den betalningsordning som tillämpas i förhållande

till det konvertibla området — har dessa frågor handlagts av riksbanken.

§ IT

Under ett mellan de svenska och tunisiska regeringarna den 29 mars 1963

ingånget avtal avseende finansiellt och tekniskt bistånd till Tunisien har

jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige av samma datum 600 000 kronor

överförts till ett särskilt konto i riksbanken för den tunisiska centralbankens räkning,

att användas för betalningar enligt avtalet.

§ 12.

Vid utgången av år 1963 innestod i riksbanken å invcsteringskonto

för skog jämlikt lagen den 14 december 1951 (nr 783) sammanlagt omkring

0,4 mkr.

Å konton, som avses i Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, innestod i riksbanken

vid samma tidpunkt i runt tal 1 mkr. För medel insatta å skogskonto

har räntesatsen utgjort under tiden 1 februari—30 juni 1963 31/i% samt dessförinnan

och därefter 3s/i%.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196k

§ 13.

Enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder för konjunkturutjämning

(Kungl. kungörelse 1955:256, ändrad senast 1963:

215) innestod i riksbanken vid utgången av år 1963 å konto för investering i

rörelse i runt tal 855 mkr samt å konto för investering i skogsbruk omkring

11 mkr.

§ 14.

Riksbankens officiella diskonto sänktes fr. o. m. den 18 januari 1963 med

1/2 procentenhet från 4% till 3x/2% men höjdes åter fr. o. m. den 14 juni 1963

till 4 %.

§ 15.

Enligt beslut av 1963 års riksdag (se BoU:s uti. nr 14) har till riksbanksfonden,

avbetalningslånefondens delfond, anvisade medel å 65 mkr

återbetalats till statsverket och i stället har av riksbankens vinst för år 1962

ett belopp av 100 mkr överförts till en ny riksbankens avbetalningslånefond.

I samband härmed har riksbanken återupptagit utlämnandet av avbetalningslån

vid huvudkontoret.

Vid utgången av år 1963 utgjorde utlåningen sammanlagt ca 66,6 mkr,

en ökning under året med omkring 6,5 mkr. Av utlåningen belöper ca 39 mkr å

statliga garantilån och ca 27,6 mkr å andra avbetalningslån. Antalet garantilån

utgjorde vid utgången av år 1963 5 395, vilket innebär en ökning under året

med 81. Antalet övriga avbetalningslån uppgick vid samma tidpunkt till 9 661,

en ökning under året med 1 056. De statliga garantilånen har utgivits enligt

kungörelserna 1946:676 (ändrad senast 1961:289), 1948:210 samt 1950:469

(ändrad senast 1963:275).

Räntan å lån från fonden, som under tiden den 18 januari—13 juni 1963 uppgick

till 41/2% för lån utgivna för studieändamål och 5% för övriga lån, har

sedan den 14 juni 1963 utgjort 5, respektive 5V2%. För garantilån har dock

räntan varit fastställd till 41/4% för tid till utgången av februari 1963 (Kungl.

kungörelse 1962: 363), till 4 % för tiden mars—juli (Kungl. kungörelse 1963:19)

samt till 41/2% för tiden därefter (Kungl. kungörelse 1963:423).

Rörande avbetalningslånens fördelning till antal och belopp å de olika kontoren

hänvisas till de uppgifter, som intagits å s. 45.

Enligt riksdagens medgivande får avbetalningslånefonden tagas i anspråk för

beviljande av lån för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening för tjänstemän

vid riksdagens verk (BoU:s uti. 1961:23). Hittills har åtta dylika lån utlämnats.

§ 16.

Från statens bosättningslånefond — till vilken riksdagen hittills

som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 61 103 700 kronor,

varav 56 mkr överlämnats till riksbanken — utgjorde utlåningen vid utgången

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^

av år 1963 ca 47,4 mkr och antalet lån uppgick då till 34 036. Lånens antal har

— liksom varje år fr. o. m. 1947 — nedgått, men nedgången var 1963 mindre

än under de närmast föregående fem åren (1 057 lån). Det utestående lånebeloppet

har däremot ökat med omkring 7,1 mkr.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas

till de uppgifter, som intagits å s. 46.

Från låneverksamhetens början den 1 januari 1938 och till utgången av år

1963 har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 364 mkr. Därav

har ca 313 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 3,5 mkr

efterskänkts eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad

räntefot. För lån, som numera utgives, tillämpas den normalränta, som av

Kungl. Maj:t fastställts för det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån,

som utlämnas under innevarande budgetår, utgör räntefoten (normalräntan)

5% eller samma räntefot som gällde för lån utgivna under budgetåret 1962/63.

Genom kungörelse den 10 maj 1963 (nr 358) har Kungl. Maj:t fastställt höjda

ersättningar till riksbankens ortsombud för yttranden över ansökningar om

bosättningslån, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1963.

1963 års riksdag har medgivit att högst 50 000 kronor tas i anspråk för utarbetande

och tryckning av en ny broschyr i bosättningsfrågor.

§ 17.

Vid utgången av år 1963 förvaltade riksbanken lån, utgivna före den 1 juli

1960 från den då förefintliga fonden för hantverks- och småindustrikredit,

till följande antal och belopp, nämligen

Kontor Antal lån Sammanlagd

lanesumma kronor

Falun.........

........... 2

4 000: —

Linköping.....

........... 5

19 300: —

Uppsala ......

........... 12

32 830: —

Vänersborg .. .

........... 1

6 000: —

Summa 20

62 130: —

Riksbankens huvud- och avdelningskontor fungerar som lokalorgan i ärenden

rörande statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen

(hotellgarantilån).

§ 18.

Av egnahems- m. fl. lån, som riksbanken per den 1 juli 1948 övertog

från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod vid utgången

av år 1963 ett antal av 33 843 med ett sammanlagt kapitalbelopp av 133,7 mkr.

Vid ingången av året utgjorde låneantalet 38 175 och det utestående lånebeloppet

146,3 mkr. Vid 1963 års utgång utestående lån fördelade sig å de olika

kontoren på sätt närmare framår av sammanställningar å s. 47 och 48.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196 >\

57

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1962/63 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 133 612 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande

låneverksamhet, har till statsverket under år 1963 av influtna amorteringar

återlevererats 12,48 mkr. Beloppet fördelar sig med 8,5 mkr å egnahemslånefonden,

1,9 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

1,1 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden samt 0,98 mkr å förbättringslån

under riksbankens delfond av fonden för låneunderstöd.

§ 19.

Vid utgången av år 1963 förvaltade riksbanken stödlån till jordbrukare,

utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA), 766/1951 (StB),

764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960

(StG), till ett sammanlagt belopp av ca 34 mkr.

Under året inflöt till riksbanken i avbetalningar å stödlån till jordbrukare ett

belopp av i runt tal 22,5 mkr. Antalet utestående lån nedgick från 23 940 till

18 146.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp

av sammanlagt ca 0,8 mkr.

Rörande de utestående lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika

lånetypema hänvisas till sammanställning å s. 49.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 20.

Utlåningen från fonden för supplementär jordbrukskred

i t uppgick vid utgången av år 1963 till omkring 0,6 mkr, en nedgång under

året med ca 0,4 mkr. Några nya lån från fonden har inte beviljats efter utgången

av juni 1959.

Vissa lån från fonden är försedda med statlig garanti. För dessa utgör räntan

sedan den 14 juni 1963 43/r %; för övriga lån från fonden gäller i allmänhet

högre räntesatser.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning

å s. 50.

§ 21.

Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken värnpliktslån,

utgivna från fonden för låneunderstöd respektive från värnpliktslånefonden. Vid

utgången av år 1963 uppgick antalet utestående lån till 260 respektive 981 och

de utestående lånebeloppen till ca 0,44 mkr respektive 3 mkr. Lånen fördelade

sig å riksbankens olika kontor såsom framgår av sammanställning å s. 51.

Till värnpliktslånefonden har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

å 0,5 mkr.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 8 saml. Nr 1

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankontskottets memorial nr 1 år 1964

§ 22.

Fr. o. m. den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och förvalta lån från

statens fiskredskapslånefond (s. k. fiskredskapslån) i enlighet med bestämmelserna

i Kungl. kungörelse den 6 april 1962 (nr 100). Hittills har utlämnats

fyra lån från fonden, å vilka vid senaste årsskifte utestod sammanlagt

7 970 kronor. Av lånen förvaltades ett vid kontoret i Kristianstad, ett vid kontoret

i Vänersborg samt två vid kontoret i Härnösand.

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 23.

Genom lag den 31 maj 1963 (nr 188) höjdes maximibeloppet för sedelutgivningen

fr. o. m. den 1 juli 1963 med 600 mkr till 8 400 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst å rapportdagen

den 23 december och uppgick då till 8 253 mkr, en ökning i förhållande till

motsvarande dag 1962 med 591 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet under

1963 förelåg å rapportdagen den 23 mars och utgjorde då 6 595 mkr. Den

minsta procentuella ökningen i förhållande till 1962 uppgick till 6,3 % och noterades

den 23 april; den största procentuella ökningen registrerades den 23 maj

och utgjorde 11,7 %.

§ 24.

Angående användningen av riksbankens vinst för år 1962 torde få

hänvisas till bankoutskottets memorial nr 14 år 1963.

Beträffande riksbankens jubileumsfond hänvisas till härvid fogad

bilaga I.

§ 25.

Sedan Kungl. Maj:t i proposition den 3 maj 1963 (nr 169) för riksdagen

framlagt förslag till lag angående ändring i lagen den 20 december 1957 (nr 684)

om betalningsväsendet under krigsförhållanden, m. m., har riksdagen i skrivelse

(nr 363) anmält att riksdagen bifallit propositionen och beslutat viss ändring av

§ 24 bankoreglementet.

Riksdagens beslut innebär, förutom ändring i förenämnda lag 1957: 684, att

det direkta ansvaret för beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets

område överflyttats från överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

till riksbanken.

Fullmäktige har uppdragit åt bankdirektören Laurén att leda den åt riksbanken

sålunda anförtrodda beredskapsplaneringen.

§ 26.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet — uppgick

per den 31 december 1963 till följande antal (motsvarande antal vid utgången

av december 1962 inom parentes).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1961/.

59

Ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Bp ......

18

(18)

b) » ABp ....

21

(21)

c) » År ......

71

(7)

d) » Ao ......

2512,3

(266)

därav bankpersonal ............

148

(160)

biträdespersonal..........

52

(54)

vaktpersonal m. fl........

51

(52)

extra ordinarie tjänstemän ..........

1644> 5

(153)

därav bankpersonal ............

24®

(22)

bankexpeditörspersonal .. .

307

(30)

biträdespersonal .........

79

(75)

vaktpersonal m. fl.........

31

(26)

aspiranter..........................

31

(31)

därav bankaspiranter...........

16

(9)

biträdesaspiranter ........

15

(22)

extra tjänstemän ....................

47

(49)

därav bankpersonal ............

—

(-)

bankexpeditörspersonal . ..

28

(1)

biträdespersonal .........

40»

(43)

vaktpersonal m. fl........

5

(5)

Summa

539

(545)

1 Därav 4 tjänstemän, vilka tillika innehar lägre tjänst med lönegradsbeteckningen Ao. Av dessa

har 2 förts över stat.

2 Därav 7 tjänstemän, vilka innehar personlig extra ordinarie tjänst (tjänstetidsbefordran).

3 Därav 10 tjänstemän, vilka tjänstgör vid sedeltryckeriet och 9 tjänstemän, vilka har tjänstledighet

för anställning utom riksbanken.

* Därutöver ytterligare 158 tjänstemän, vilka tillika innehar ordinarie tjänst och vilka i uppställningen

redovisats som ordinarie tjänstemän. 30 e. o. tjänstemän innehar personlig tjänst i reglerad

befordringsgång.

6 Därav 1 tjänsteman, som tjänstgör vid sedeltryckeriet.

0 Därav 1 tjänsteman, som innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie tjänsteman.

7 Därav 21 tjänstemän, vilka innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie

tjänstemän.

8 Därav 1 tjänsteman, som innehar ordinarie tjänst, men som ej redovisats som ordinarie tjänsteman.

8 Därav 4 tjänstemän, vilka innehar personlig tjänst i reglerad befordringsgång.

Utöver den löneplansanställda personalen finnes vid riksbanken s. k. reservpersonal,

dvs. personal anställd huvudsakligen för sedelräkning och i allmänhet

med intermittent tjänstgöring. Av denna personal har under det gångna året i

medeltal tjänstgjort ca 170 per dag.

§ 27.

Enligt medgivande av fullmäktige har riksbankens huvudkontor och avdelningskontor

hållits stängda samtliga lördagar under månaderna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i

april—september 1963. De lördagar under ifrågavarande tid, då affärsbankerna

hållit öppet, dvs. under april och maj samt september, har dock viss jourtjänst

uppehållits vid huvudkontoret och vid kontoret i Göteborg för genomförande

av bankclearing och därmed sammanhängande kassatjänst.

§ 28.

På framställning av fullmäktige har 1963 års riksdag förklarat sig icke ha

något att erinra mot att, därest Kronan blir ägare till hela tomten kvarteret

Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm, tomten tillsvidare reserveras för

en ny riksbanksbyggnad. Fullmäktige har bemyndigats att i avvaktan på definitivt

beslut i frågan om förläggning av riksbankens huvudkontor låta verkställa

erforderliga förberedande undersökningar för den ifrågasatta bebyggelsen av

tomten (BoU:s uti. 1963:32, Rskr 397).

Avtal har numera under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges

i Stockholm godkännande träffats om överlåtelse till Kronan av den del av

ifrågavarande tomt, som äges av staden.

§ 29.

Inom huvudkontorets fastighet å Helgeandsholmen har under

året utförts eller beslutats om diverse smärre byggnads- och reparationsarbeten

för ca 62 000 kronor, därav målningsarbeten för ca 28 000 kronor.

Vid avdelningskontoren har kostnaderna under året för fastighetsunderhåll

uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.

Kontor Kronor Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg ......... 28 400: — Inre målningsarbeten, lagning och mål
ning

av yttertak m. m.

Halmstad ......... 134 800: — Utbyte av fönster, omputsning av gårds
fasader,

installation av hiss samt ändrings-

och målningsarbeten i banklokaler,

m. m.

Härnösand ........ 15 000:— Reparations- och målningsarbeten i

direktörs våningen.

Kristianstad....... 17 000:— Utbyte i banksalen av fönster och föns
terbänkar;

ny oljetank.

Luleå............. 35 500: — Reparations- och målningsarbeten i

direktörs- och vaktmästarbostäderna;

utbyte av vatten- och avloppsledningar;

reparation och målning av yttertak,

m. m.

Växjö ............ 17 200:— Installation av två nya oljebrännare, kli
matkompensator

och ny vattenberedare.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i 61

Arbetena med renovering av fasaderna å kontorsfastigheten i Jönköping är

numera avslutade, och kostnaderna har uppgått till ca 150 000 kronor (se § 29 i

berättelsen till 1963 års BoU).

§ 30.

Sedeltryckeriet: Inom ramen för den två-åriga kollektivavtalsuppgörelse,

vilken under år 1962 träffades för arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet,

har nytt kollektivavtal för sagda personal ingåtts för det andra avtalsåret, avseende

tiden den 1 februari 1963—31 januari 1964.

Tillverkningen av sedlar uppgick under år 1963 till 76,5 milj. sedelenheter,

vilket i förhållande till 1962 års produktion betyder en ökning med ca 41 milj.

sedelenheter. Till riksbanken levererades ca 76 milj. sedelenheter eller 30 milj.

mer än närmast föregående år. Produktionsökningen sammanhänger med att

helrotationsmaskinen kommit i full drift. Under årets första månader numrerades

övergångsvis en del av en sedelupplaga i en separat maskin, men undei de

senaste månaderna har samtliga tryck å sedlarna utförts i helrotationsmaskinen.

En av anledningarna till de goda tryckresultaten i helrotationsmaskinen har

varit, att den i berättelsen till 1963 års bankoutskott omnämnda elektroniska

registerkontrollanläggningen, vilken tagits i bruk under året, visat sig helt motsvara

de ställda förväntningarna.

I förenämnda berättelse omförmäld tvåfärgsoffsetpress har levererats under

året liksom under året inköpt stansmaskin och hydraulisk press. Därjämte har

beställts en maskin för plastförpackning av sedelbuntar.

Kostnaden för inköp och montering av kontrollanläggningen och övriga nu

nämnda maskiner samt vissa andra, mindre maskiner och inventarier har uppgått

till omkring 480 000 kronor, varav 210 000 kronor täckts av medel som

redan reserverats i bokslutet för ar 1962.

De under tidigare år påbörjade ändrings- och reparationsarbetena inom sedeltryckeriets

lokaler har numera i huvudsak slutförts. Inom fastigheten har bl. a.

pumprummet ombyggts samt en sotavskiljningskammare installerats. De totala

kostnaderna för under året verkställda ändrings- och reparationsarbeten, ca

130 000 kronor, har helt bestritts från årets omkostnadskonto.

Sedeltrvckericts personal har sedan föregående årsskifte minskat med två peisoner

och uppgick vid utgången av december 1963 till 35 tjänstemän samt 36

manliga och 25 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare. Härtill kommer städningspersonal

samt tillfälligt anställda, timavlönade nattvakter och arbetare

samt vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 18

personer.

§ 31.

Pappersbruket i Tumba: I samband med godkännande av riktlinjer

för utbyggnad av Tumba pappersbruk beslöt 1963 års riksdag (BoU:s uti.

1963:15), att pappersbruket skulle organiseras som ett av riksbanken ägt aktiebolag.

Samtidigt godkände riksdagen förslag till bolagsordning samt bemyndi
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

gade dels fullmäktige i riksbanken att vidtaga erforderliga åtgärder för det nya

bolagets bildande, dels riksbanken att teckna aktier i bolaget för 25 mkr, varav

1 mkr mot överlåtelse av pappersbrukets samtliga tillgångar och skulder.

Sedan det avsedda aktiebolaget, betecknat Aktiebolaget Tumba bruk, i enlighet

med riksdagens beslut stiftats och inbetalning av kontantdelen å 24 mkr

av aktiekapitalet ägt rum, har bolaget den 4 juli 1963 registrerats. Genom avtal

den 31 oktober 1963 överlät riksbanken pappersbruket med samtliga tillgångar

— inklusive fastigheterna Tumba l1 och Hågelby 2‘ — och skulder till aktiebolaget.

Överlåtelsen skedde per den 1 november 1963 och därmed hade hela

aktiekapitalet inbetalats. I avtalet förbehöll sig riksbanken den byggnad, som

för närvarande utnyttjas för riksbankens sedelförstöringskontor, och nyttjanderätten

till tillhörande tomtområde. Flyttas sedelförstöringsverksamheten till annan

plats, skall byggnaden enligt avtalet utan ersättning tillfalla bolaget och

nyttjanderätten upphöra. Eftersom Kungl. Maj:ts beslut i anledning av bolagets

framställning om förvärvstillstånd ännu ej föreligger, har bolaget hittills icke

erhållit lagfart å bruksfastigheterna.

Vid konstituerande stämma med tecknarna av aktier i bolaget den 24 juni

1963 valdes till styrelseledamöter herrar Per Åsbrink, Ragnar Persson i Vinberg

och Gunnar Svärd samt direktören Gunnar Ericsson, Åtvidaberg, riksdagsman”

nen Nils-Eric Gustafsson, Byske, direktören Bengt Mossberg, Näsby park,

och dåvarande disponenten vid Åmotfors pappersbruk, docenten Lennart Schotte

samt till styrelsesuppleanter riksdagsmannen Tore Bengtsson, Halmstad, och

bankdirektören Arne Gallans. Styrelsen har vid sitt första sammanträde till ordförande

utsett herr Åsbrink och till verkställande direktör i bolaget docenten

Lennart Schotte. Styrelsen har under år 1963 hållit fyra sammanträden.

Direktören vid bruket Eric Wahren har vid brukets övergång till bolaget erhållit

pension från riksbanken och har anställts som konsult hos bolaget.

Brukets samtliga anställningshavare — bortsett från direktör Wahren som var

ordinarie tjänsteman — uppsades från sina anställningar hos riksbanken per den

1 november 1963 eller den senare dag då avtalad uppsägningstid utlöpte. Det

förutsattes därvid, att personalen i stället skall beredas anställning hos bolaget.

Bolaget har träffat kollektivavtal med Riksbankstjänstemännens förening och

Sveliges Arbetsledareförbund om anställningsvillkoren för tjänstemän, resp.

arbetsledare vid bruket, att gälla till utgången av mars 1964. Beträffande anställningsvillkoren

för arbetarna vid bruket har avtalsförhandlingar ägt rum,

senast inför en av Kungl. Maj:t tillsatt förlikningskommission, utan att något

avtal hittills kunnat träffas, och arbetarnas organisation, Civilförvaltningens personalförbund,

har meddelat strejkvarsel. Vid förhandlingarna har statens avtalsnämnd

biträtt. Med hänsyn till att utfallet av förhandlingarna kunde ha

betydelse för en blivande uppgörelse mellan bolaget och riksbanken rörande vissa

kostnader för den vid brukets övergång till bolaget anställda personalen, har en

av fullmäktige tillsatt delegation beretts tillfälle närvara vid förhandlingarna.

Sedelpapperstillverkningen, som under de senast förflutna kalenderåren varit

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 63

relativt obetydlig, har ökats och uppgick under de tio månader av år 1963, då

bruket drevs i riksbankens regi, till ca 62 ton. Försäljningen av civilpapper har

under ifrågavarande tid ökat något beloppsmässigt sett.

§ 32.

För riktigheten av de å s. 38—44 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna

Axel Rosengren och Stig Franzén, vilka undertecknat respektive kontrasignerat

riksbankens bokslut.

§ 33.

Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1963 verkställts

av vice riksbankschefen Joge vid kontoret i Linköping,

av herr Persson i Vinberg och bankdirektören Ekengren vid kontoret i Halmstad;

.....

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Göteborg, Jönköping, Karlskrona

och Kristianstad samt tillsammans med bankokommissarien Harry Wormbs vid

kontoren i Karlstad, Mariestad, Vänersborg och Örebro;

av bankdirektören Åkermalm vid kontoret i Falun och tillsammans med

bankokommissarien Gustafsson vid kontoret i Kalmar;

av bankdirektören Callans tillsammans med bankokommissarien Wormbs vid

kontoren i Malmö, Gävle och Växjö; .

av numera bankdirektören Laurén vid kontoret i Luleå samt tillsammans med

bankokommissarien Wormbs vid kontoren i Härnösand, Umeå och Östersund

och tillsammans med t. f. bankokommissarien Lemne vid kontoret i Uppsala; ^

av bankokommissaren Wormbs vid kontoren i Nyköping, Visby och Västerås.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum av

huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och under

den tid Tumba bruk förvaltades av riksbanken även av brukets kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän

har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.

Stockholm den 8 januari 1964.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson Per åsbrink Gustaf Kollberg

Emil Aiilkvist Gunnar Svärd Torsten Bengtson

Karin Winberg

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.

Bilaga I

Berättelse över förvaltningen av

Riksbankens Jubileumsfond

Till fonden har under år 1963 influtit räntor till ett belopp av 15 584 800

kronor. Av detta belopp har utbetalats 202 154 kronor och 17 öre utgörande

huvudsakligen upplupna räntor i samband med obligationsköp. Fondens ränteöverskott

kom därigenom att uppgå till 15 382 645 kronor och 83 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har i övrigt icke bokförts. Fonden

har sålunda endast tillgodoförts på kupongdagarna utbetalade räntor.

Årets överskott jämte det vid 1963 års ingång på räkning i riksbanken innestående

beloppet 1 029 163 kronor och 12 öre har disponerats för inköp av ytterligare

obligationer. På räkning i riksbanken innestår vid 1963 års slut 4 308 kronor

och 95 öre.

Fondens ställning per den 31 december 1963 framgår av följande utdrag ur

rakenskapema, som upptar de ursprungligen övertagna obligationerna till de

bokförmgsvärden, varmed de överfördes till fonden, och därefter tillkomna obligationer

till de faktiska inköpsvärdena.

Balansräknin g

per den 31 december 1963

Tillgångar

Statsobligationer ........................

Hypoteksinrättningars obligationer.........

Kommunobligationer .....................

På räkning i riksbanken .................

Kr. 124 999 750: —

» 139 816 500: —

» 1 590 000: —

» 4 308:95

Kr. 266 410 558:95

Skulder

Kapitalkonto

Kr. 266 410 558: 95

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196i

Vinst- och förlusträkning

för år 1963

65

"Utbetalda räntor.....

Ränteöverskott ......

Utgifter

... Kr.

202 154:17

15 382 645:83

Influtna räntor ......

Inkomster

Kr.

.. Kr.

15 584 800: —

15 584 800: —

Stockholm den 8 januari 1964.

PER EDVIN SKÖLD

Ragnar Persson

Per åsbrink

Gustaf Kollberg

Emil Ahlkvist

Gunnar Svärd

Torsten Bengtson

Karin Winberg

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Bilaga ll

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1963 angående sitt

verksamhetsområde.

Betalningsförbindelserna med Tjeckoslovakien och Ungern överfördes under

året på multilateral basis. Bilateral reglering av betalningarna förekommer nu

endast med Rumänien, Sovjetunionen och Östtyskland.

Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1964

och samtidigt härmed beslutades vissa ändringar i valutaförordningen med verkan

från och med den 1 juli 1963. Ändringarna innebar i huvudsak följande.

De löpande betalningarna till och från utlandet krävde tidigare riksbankens

tillstånd men kunde utföras av valutabank enligt generellt bemyndigande från

riksbanken. De undantogs nu från valutaregleringen i den meningen att tillstånd

från riksbanken icke längre krävdes för betalningarnas fullgörande. För att möjliggöra

kontroll av att kapitalbetalningar ej utföres under sken av att vara

löpande skall emellertid löpande betalningar fortfarande verkställas av valutabank,

varvid banken har att tillse att betalningarna följer av riksbanken anvisad

betalningsväg. Stadgande härom intogs i en ny paragraf i valutaförordningen,

10 a §. Genom en utförlig exemplifiering i en anvisning till 3 och 10 a §§ har

närmare bestämts vad som är att hänföra till löpande betalning. Valutaförordningens

utförselförbud inskränktes till att endast gälla värdepapper och andra

betalningsmedel än växlar. Det generella införselförbudet begränsades till att

enbart omfatta andra betalningsmedel än växlar; för värdepapper gäller särskilda

bestämmelser. Samtidigt infördes uttryckligt stadgande att resande till och från

utlandet må utföra respektive införa resevaluta till belopp som riksbanken medgiver.

Begreppet »bosatt här i riket» (valutainlänning) modifierades på så sätt

att utlänning får status som valutainlänning, om han haft fast bostad här i landet

de tre senast förflutna kalenderåren. Genom ändring i såväl valutalagen som

valutaförordningen öppnades möjlighet för sparbank och för postbanken att förordnas

till valutabank.

Med stöd av sistnämnda författningsbestämmelse utsåg riksbanken under året

postbanken till valutabank. Sedan även Jordbrukets Bank, sotn tidigare ej ansökt

härom, erhållit sådan status, är, jämte postbanken, landets samtliga affärsbanker

samtidigt valutabanker. Under året har sju sparbanker ansökt om och

erhållit auktorisation som försäljningsställe för resevaluta.

Riksbankens för allmänheten avsedda sammanställning »Valutaregleringen»

omarbetades helt under året till följd av ovan redovisade ändringar i valutaför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964 07

ordningen. Vissa i riksbankens cirkulär till valutabankerna tidigare intagna föreskrifter

överfördes till »Valutaregleringen» i avsikt att i denna skrift samla alla

de valutabestämmelser som är av betydelse för allmänheten. Vid denna omarbetning

vidtogs även vissa ändringar i sak. Sålunda förlängdes avvecklingstiden

för betalningarna i samband med transitoaffär från sex till tolv månader.

Den beloppsgräns på 1 000 kronor per år som tidigare gällt för allmänhetens

premiebetalningar till utländska försäkringsföretag för nytecknade liv-, livränteoch

pensionsförsäkringar höjdes till 10 000 kronor. Bestämmelserna för valutabankernas

terminsaffärer med allmänheten ändrades såtillvida att terminsaffärs

löptid förlängdes från maximalt tolv månader till maximalt tjugofyra månader,

då den terminssäkrade betalningen avser export av varor samt inflytande frakter

och charterhyror. Kategorin valutautlänningar med fast bostad i Sverige likställdes

med valutainlänningar i fråga om rättighet att genom valutabank till utlandet

överföra och från utlandet mottaga löpande betalning.

På kapitalbetalningamas område företogs följande justeringar. Den tidigare

meddelade dispensen för återköp från utlandet av svenska värdepapper lydande

på svenska kronor vidgades till att omfatta ett från 5 000 kronor till 50 000

kronor höjt belopp i varje enskilt fall. Sedan en ny situation i viss mån uppkommit

till följd av att under året i Sverige emitterats danska och norska lån i

enbart svenska kronor, ändrades dispensen för switchar i utländska värdepapper.

Möjligheten att vid sådana switchar bortbyta utländska värdepapper i allmänhet

begränsades till att avse utländska värdepapper lydande på utländsk valuta.

Ytterligare vidtogs den ändringen att allmänt konto ej längre får generellt disponeras

för samma ändamål som spärrat konto, t. ex. för inköp av svenska obligationer.

I fråga om kommersiella krediter skedde under året vissa lättnader i tillståndsgivningen

i vad avser upptagande av krediter utomlands. Kommersiella krediter

mellan svenska importörer respektive exportörer och deras utländska säljare

respektive köpare är ej föremål för reglering. Vad beträffar upptagande av krediter

hos andra än säljare respektive köpare gäller generellt bemyndigande för

valutabankerna att genom diskontering till valutautlänning överlåta varuväxel,

som i samband med svensk export dragits tidigast vid exporttillfället och som

genom diskontering förvärvats av banken. Den tidigare gällande begränsningen

av växelns återstående löptid till sex månader upphävdes under året. I övrigt

lämnas svensk exportör regelmässigt tillstånd att själv i utlandet diskontera

exportväxlar eller egna växlar svarande mot verkställd export. Exportörer har

under senare tid även kunnat räkna med tillstånd att verkställa upplåning utomlands

för finansiering av produktionen fram till leveransen. Sådana tillstånd till

upplåning före exporttillfället lämnades tidigare endast i undantagsfall. Ansökningar

om tillstånd till upptagande av kredit utomlands för finansiering av

svensk import var tidigare föremål för förhållandevis restriktiv prövning, men

praxis uppmjukades i viss mån under året.

De ansökningar som inkom under året om tillstånd till långfristig finansiell

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.

upplåning utomlands avsåg nästan helt svenska varvs och redares upplåning för

finansiering av fartygsbyggen samt utländska dotterbolags i Sverige upplåning

hos moderbolag. Sådana ansökningar har bifallits. Svenska varv lämnas sålunda

för närvarande tillstånd att för finansiering av kreditgivning åt beställare upptaga

lån i utlandet oavsett om fråga är om utländska eller svenska beställare.

Vidare bifalles regelmässigt ansökningar från svenska företag om upptagande av

lån i utlandet för finansiering av svenska direkta investeringar i utlandet. Däremot

lämnas i regel ej tillstånd till upplåning utomlands för finansiering av

verksamhet i Sverige i andra fall än ovan angivits. Under året lämnade tillstånd

till finansiell upplåning utomlands uppgår till 703 mkr, varav svenska varvs och

redares lån 133 mkr och utländska dotterbolags i Sverige lån från moderbolag

561 mkr. Tillstånden har hittills endast utnyttjats för 285 mkr.

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet har under året lämnats för 391

mkr. Inkomna ansökningar har praktiskt taget undantagslöst bifallits.

Tillstånden till direkta investeringar i Sverige jrån utlandets sida uppgick under

året till 754 mkr. Härav avsågs såsom lån från investerarnas sida tillhandahållas

561 mkr. Det må framhållas att sistnämnda belopp även ingår i redovisningen

ovan om finansiell upplåning. Under året lämnade tillstånd till direkta

investeringar i Sverige innebär en avsevärd ökning jämfört med 1962, då tillstånden

uppgick till 322 mkr.

Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade promemoria.

Å valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge G. Åkermalm,

Stockholm den 2 januari 1964

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196b

69

PM

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades under 1963 för ett

sammanlagt belopp av 391 mkr.

I tabell 1 redovisas totalbeloppen av de investeringstillstånd, som givits under

åren 1956—1963. Den ökning av totalbeloppen, som — om man bortser från

den av särskilda förhållanden föranledda siffran för 1959 — ägde rum under

perioden 1956—1962, fortsatte icke under 1963. Totalbeloppet för sistnämnda

år var lägre än för 1962 men överstiger dock siffran för 1961 och tidigare.

Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet

Mkr 1 2 *

1956

1957

1958

1959

1960

1961

1962

1963

Totalt ..............

. 135,4

191,3

170,8

356,61

288,3

345,52 3

430, l2 3

390,82 3

Härav: EFTA .......

14,7

35,9

18,7

32,0

44,5

53,9

133,5

161,7

EEC.........

. 29,7

43,1

40,1

162,21

65,1

78,4

154,6

79,4

Nordamerika .

. 20.1

46,4

18,4

62,7

9,0

12,0

51,9

9,9

U-länder4.....

. 63,5

61,3

88,1

91,8

149,8

183,2

42,9

119,6

EFTA = Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC == Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

1 Beloppet inkluderar extraordinärt stora reinvesteringar av vinstmedel, 117 mkr, företagna till

följd av utländska skattebestämmelser.

2 Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstä es.

* Investeringsformerna (mkr):

Kontanter ....................

Varor och tjänster..............

Omläggning av lån .............

Utnyttjande av varufordran .. .

» > vinstmedel ....

» » licensavgifter ..

Ianspråktagande av värdepapper

Upplåning i utlandet ..........

1961

209,4

15,6

0,4

19.2

39,9

12,0

1,7

47.3

1962

261,6

14.2

1.4

33,7

70.3

1.5

1,2

46,2

1963

304,9

16,9

1,8

14,0

47,7

5,5

Summa mkr 345,5 430,1 390,8

Härav har såsom lån från investerarnas

sida tillhandahållits ................ 67,3 131,3 185,1

1 Siffrorna uppvisar till följd av viss omgruppering av länderna smärre avvikelser i förhållande

till i tidigare årsredogörelser angivna.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964.

I fråga om investeringsinriktningen på skilda områden märkes ett ökat intresse

för EFTA- och U-ländema. Vid jämförelse med tidigare år är att observera,

att i den senare gruppens höga totalbelopp för åren 1961 och tidigare inrymmes

Lamco-projektet. EEC-länderna visar en minskning i förhållande till 1962 på

nära 49 % och för första gången under perioden är beloppet för EEC lägre än

motsvarande belopp för EFTA. Här bör emellertid anmärkas, att av tillståndsgivningen

under 1963 avseende EFTA ett belopp på över 100 mkr faller på ett

fåtal stora investeringar. För Nordamerika redovisas jämfört med 1962 en markant

minskning.

I tabell 2 upptages under 1962 och 1963 lämnade investeringstillstånd samt

dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden.

Med försäljningsbolag avses här sådana bolag, vilkas ändamål enbart är att

sälja svenska exportprodukter utomlands, medan gruppen »övriga» huvudsakligen

omfattar utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsbolag).

Då produktionsbolagen i regel är betydligt mer kapitalkrävande än försäljningsbolagen,

är det naturligt att — såsom framgår av tabellen — tillstånden

till investeringar i gruppen »övriga» beloppsmässigt överstiger tillstånden avseende

försäljningsbolag. Detta gäller även i vad avser nybildade företag.

Vad antalet under 1963 lämnade tillstånd beträffar kan noteras, att de som

avser nya försäljningsbolag totalt sett är flera än tillstånden avseende nya företag

mom gruppen »övriga». I fråga om EEC- och U-länder har dock fler tillstånd

lämnats till nybildning av produktionsbolag än till etablering av försäljningsbolag.

Beloppsmässigt utgör tillstånden till nybildning inom EFTA eu större andel

an tillstånden till fortsatta investeringar i äldre företag. I fråga om EEC, Nordamerika

och U-länderna överväger däremot investeringarna i äldre företag.

Av under 1963 lämnade tillstånd har hittills 174 mkr eller ca 45 % utnyttjats.

Den relativt låga utnyttjandegraden torde närmast bero på att förhållandevis

stora tillstånd som meddelats under senare delen av året ej hunnit tagas i anspråk

före årets slut. För att belysa tidsfaktorns betydelse vid bedömandet av

utnyttjandegraden kan nämnas, att av 1962 lämnade tillstånd ca 84 % utnyttjats

under 1962 och 1963.

Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida har under året

lämnats för 754 mkr, vilket innebär en avsevärd ökning i jämförelse med 1962.

Tabellerna 3 och 4 visar en markant uppgång i investeringarna från Nordamerika

och även — ehuru i mindre utsträckning — från EFTA. Beloppsmässigt

har investeringarna nästan helt skett i redan existerande företag. Ökningen från

1962 är till stor del att hänföra till ett fåtal investeringsobjekt.

Utnyttjandegraden av under året givna tillstånd uppgick vid årets slut till

ca 51 %.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1 år 196^

71

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet samt dessas utnyttjande

med fördelning på verksamhetstyp och geograjiska områden

Mkr

1962

1963

Antal

Belopp

Därav utnyttjat

1962 1963

Antal

Belopp

Därav

utnyttjat

Totalt ......................

430,1

259,4

103,7

390,8

174,7

försäljningsbolag ...........

72,0

64,1

Övriga.....................

358,1

326,7

därav nya under året ........

150

104,9

201

195,4

försäljningsbolag ...........

69

7,9

109

13,5

Övriga.....................

81

97,0

92

181,9

Härav:

EFTA ......................

133,5

77,9

39,1

161,7

44,7

försäljningsbolag ...........

13,4

22,3

Övriga.....................

120,1

139,4

därav nya under året ........

67

47,7

94

113,8

försäljningsbolag ...........

34

3,0

60

5,5

Övriga.....................

33

44,7

34

108,3

EEC ........................

154,6

97,3

24,0

79,4

50,8

försäljningsbolag ...........

24,2

20,8

Övriga.....................

130,4

58,6

därav nya under året ........

34

42,41

43

29,4

försäljningsbolag ...........

14

2,6

17

4,0

Övriga.....................

20

39,8

26

25,4

Nordamerika ................

51,9

33,6

14,1

9,9

9,5

försäljningsbolag ...........

21,2

6,9

Övriga.....................

30,7

3,0

därav nya under året ........

11

1,8

9

3,7

försäljningsbolag ...........

8

1,4

5

1,8

Övriga.....................

3

0,4

4

1,9

U-länder ....................

42,9

22,9

15,3

119,6

58,8

försäljningsbolag ...........

8,1

10,6

Övriga.....................

34,8

109,0

därav nya under året ........

23

12,6

43

47,5

försäljningsbolag ...........

5

0,7

18

1,6

Övriga.....................

18

11,9

25

45,9

1 Häri ingår ca 5,9 mkr för investeringar i produktionsföretag i skilda EEC-länder, beträffande

vilket belopp uppgift om antalet företag saknas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1964

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige

från utlandets sida

Mkr

1960 1961 1962 1963

Totalt.............................. 134,3 166,4 321,9 754,0

Härav: EFTA ...................... 91,2 49,4 247,1 354,8

EEC ........................ 9,9 48,5 46,9 38,4

Nordamerika.................. 33,0 68,0 27,1 354,6

EFTA — Danmark, Norge, England, Portugal, Schweiz, Österrike

EEC = Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Västtyskland

Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida samt

dessas utnyttjande med fördelning på verksamhetstyp och geografiska områden

Mkr

1962

1963

Antal

Belopp

Därav utnyttjat

1962 1963

Antal

Belopp

Därav

utnyttjat

Totalt.......................

321,9

196,9

23,7

754,0

386,2

försäljningsbolag ...........

52,4

137,8

Övriga.....................

269,5

616,2

därav nya under året.........

91

197,9

125

54,0

försäljningsbolag ...........

58

9,0

78

13,9

Övriga.....................

33

188,9

47

40,1

Härav:

EFTA ....................

247,1

144,1

14,4

354,8

11,1

försäljningsbolag ...........

11,8

78,5

Övriga.....................

235,3

276,3

därav nya under året ........

49

186,1

57

27,9

försäljningsbolag ...........

30

2,8

42

3,9

Övriga.....................

19

183,3

15

24,0

EEC ..................

46,9

39,5

4,7

38,4

29,7

försäljningsbolag ...........

27,1

10,8

Övriga.....................

19,8

27,6

därav nya under året ........

15

7,9

20

10,8

försäljningsbolag ...........

12

3,5

11

1,5

övriga....................

3

4,4

9

9,3

Nordamerika ................

27,1

12,6

4,6

354,6

344,0

försäljningsbolag ...........

13,3

47,8

Övriga.................

13,8

306,8

därav nya under året ........

13

3,4

37

13,4

försäljningsbolag ...........

9

2,6

19

8,0

Övriga.....................

4

0,8

18

5,4

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1964

040084

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.