Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1964-03-17 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:12, Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1964

1

Nr 12

Utlåtande angående verkställd granskning av riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avser metalliska kassans upprätthållande

samt myntväxlingens fortgång och bestånd.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll samt direktionens och

industristyrelsens protokoll ävensom protokoll från gemensamt sammanträde

med fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, samtliga protokoll

för tiden från och med den 10 januari 1963, intill vilken dag ansvarsfrihet

beviljats för fullmäktiges i protokollen antecknade beslut och åtgärder,

och till början av innevarande års riksdag, dels den av riksdagens revisorer

avgivna berättelsen om verkställd granskning av riksbankens tillstånd

och förvaltning under år 1962, dels ock fullmäktiges med utskottets

memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1963, ävensom de redogörelser,

som av styrelserna för riksbankens avdelningskontor lämnats

i avseende å dessa kontors förvaltning under samma år.

Vid granskningen har för utskottet varit tillgänglig jämväl en särskild

redogörelse för verksamheten vid riksbankens sedeltryckeri under år 1963.

Riksbankens pappersbruk i Tumba har per den 1 november 1963 överlåtits

till Aktiebolaget Tumba bruk. Någon slutgiltig särskild redogörelse

för pappersbrukets verksamhet under år 1963 har ännu icke avlämnats.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivning, in- och utlåningsrörelse

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

samt vid riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri tillåter

sig utskottet att för en närmare kännedom om hithörande förhållanden

hänvisa till de redogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits

av riksdagens revisorer och fullmäktige i riksbanken.

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1963 har riksbanken erhållit

en nettovinst av 133 154 448 kronor och 37 öre.

I avseende härpå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande

riksbankens vinst- och förlusträkning, som förekommer i fullmäktiges

nyssnämnda, av utskottet med memorial nr 1 till riksdagen överlämnade

berättelse.

För den granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, som

1 Ilihang till riksdagens protokoll 196b. 6 samt. AV 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 196b

åligger innevarande års riksdags bankoutskott, har utskottet tagit del av

dels de allmänna och särskilda protokoll, som blivit förda hos fullmäktige

i riksgäldskonloret från och med den 10 januari 1963, intill vilken

dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade

beslut och åtgärder, till och med den 9 januari 1964, dels den av

riksdagens revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli 1962—30 juni 1963, dels

ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 2 överlämnade, till 1964 års

riksdag avgivna berättelse.

Sedan utskottet numera fullgjort sitt granskningsuppdrag får utskottet

avgiva berättelse över den verkställda granskningen.

l:o) Penning- och valutapolitiken. Vid 1963 års ingång förutsågs att den

ekonomiska utvecklingen i Sverige under året icke skulle komma att präglas

av vare sig något generellt inflationstryck eller några allmänna recessionstendenser.

Kännetecknande för det samhällsekonomiska balansläget

syntes emellertid vara att efterfrågan skulle komma att riktas med

en viss ojämnhet mot olika näringsgrenar och olika delar av arbetsmarknaden.

Samtidigt som speciella anpassningsproblem gjorde sig gällande inom

Sveriges ekonomi under 1963, skedde en stark nedtoning av kvarstående

kontraktiva tendenser. Särskilt under det sista halvåret var de expansiva

dragen i konjunkturbilden förhärskande. Risken för att den samhällsekonomiska

balansen skulle rubbas hade tidigare härrört från en konjunkturavinattning.

Den kom nu successivt att förskjutas till att i stället

ligga i en alltför stark ökning av efterfrågan.

Även i den internationella konjunkturen inträdde en omsvängning under

1963. Den något mattare konjunkturfas, som i Västeuropa i stort sett

sträckt sig från hösten 1961, efterföljdes med början under våren 1963

av ökad inhemsk efterfrågan i de skilda länderna. I vissa västeuropeiska

länder, bl. a. Frankrike, Italien och Schweiz, medförde denna utveckling

inflatoriska inslag, medan i andra aktivitetshöjningen blev möjlig i stort

sett utan påtagliga symtom på bristande totalekonomisk balans. I stället

för en emotsedd försvagning i Förenta staternas ekonomi skedde en

acceleration i tillväxttakten under det sista halvåret. Trots denna utveckling

fanns där vid slutet av 1963 outnyttjade reserver såväl av arbetskraft

som av teknisk kapacitet.

Med förändringen i konjunktursituationen svängde successivt den tidigare

överlag expansivt inriktade ekonomiska politiken i industriländerna

till ökad grad av restriktivitet. I Förenta staterna var externa balansskäl

huvudmotivet för den diskontohöjning som skedde i juni 1963 och för

det förslag som ungefär samtidigt framlades om en ränteutjämningsskatt,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 196i

3

avsedd att hålla tillbaka kapitalexport. Den åtstramning som skedde av

den ekonomiska politiken i flertalet västeuropeiska länder syntes däreemot

betingad av hänsyn till den interna ekonomiska stabiliteten. Inom

främst EEC-området förmärktes under 1963 en tydlig tendens att tillmäta

stabilisering av priser och kostnader större uppmärksamhet än tidigare.

Som ett led i denna politik har priskontroll kommit att tillämpas i flera

västeuropeiska länder.

För Sveriges vidkommande påverkades exportutvecklingen av den förbättrade

internationella konjunkturen. Den tidigare markanta nedgången

i exportefterfrågan på skogsindustriens produkter avbröts. Även för flertalet

övriga större varugrupper har utförselsiffrorna stigit, och totalt beräknas

exportvolymen ha ökat med 8 procent.

Tyngdpunkten i den inhemska expansionen låg i Sverige, liksom i flertalet

västeuropeiska industriländer, på konsumtionen, bostadsbyggandet och

de offentliga investeringarna. I genomsnitt uppgick konsumtionsökningen

till över 4 1/2 procent. Därvid svarade den privata konsumtionen för 4

och den offentliga för 6 procent. Byggnadsvolymens tillväxt, som beräknas

till 5 1/2 procent, synes ha bestämts av byggnadsindustriens kapacitetsgränser.

Inom det begränsade byggnadsutrymmet ökade kommunala byggen

snabbast med över 15 procent, medan bostadsproduktionens tillväxt

stannade vid 3 1/2 procent.

Totalt ökade de fasta investeringarna under 1963 med samma procenttal

som nationalprodukten eller 3 1/2 procent. Inräknas lagerförändringarna,

som visade en stark nedgång, blev investeringsutvecklingen svagare.

Avsaktningen i näringslivets investeringsefterfrågan uppvägdes av ökningen

av de offentliga investeringarna.

Efterfrågeökningen inom landet påverkade inte i någon balansrubbande

riktning importen, ökningen av denna blev i stället lägre än för exporten,

och underskottet i handelsbalansen minskade. Bytesbalansen uppvisade en

obetydlig försvagning, främst beroende på att svenska turistutgifter utomlands

ökade i något snabbare takt än utländska turisters utgifter i Sverige.

Utvecklingen av valutareserven, som minskade obetydligt under 1963, innebar

närmast en stabilisering på den nivå som uppnåtts under de båda

föregående åren.

Den bär skisserade utvecklingen föranledde en skärpning av den ekonomiska

politiken. Ännu vid årets början bedömdes det som riktigt att sänka

diskontot med en halv procent. Under våren förmärktes emellertid begynnande

tecken till omsvängning i konjunkturen; främst gällde detta byggnadsindustrien.

En återhämtning skedde på arbetsmarknaden. Företagens

möjligheter att utnyttja investeringsfonderna upphörde under april månad

och arbetsmarknadspolitiken inriktades på att utjämna en begynnande

splittring i arbetsmarknadsläget. Särskilt gällde det att dämpa tendenserna

till överhettning inom byggnadssektorn. T detta syfte uppsköts en del of
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 196t

tentliga byggnadsprojekt. Den under 1962 expansiva kreditpolitiken omlades

successivt i återhållande riktning. Sitt tydligaste uttryck fick denna

politik i riksbankens diskontohöjning i juni med en halv procentenhet till

4 procent.

Under 1963 skedde en stark kreditexpansion, främst genom affärsbankernas

utlåning. Denna växte under årets första hälft i avsevärt snabbare

takt än under motsvarande tid 1962. Genom räntehöjningen i juni underströks

åtstramningsbehovet. I augusti såg sig riksbanken därutöver föranlåten

att införa begränsningar i bankernas möjlighet att upptaga lån i riksbanken.

På vissa håll inom näringslivet medförde dessa begränsningar särskilda

upplåningssvårigheter, beroende på bankförbindelsernas likviditetsläge

och låneengagemang. Även om den förda politiken ledde till att styrkan

i kreditgivningens tillväxt avtog, växte dock utlåningen under andra halvåret

mer än under andra halvåret 1962. Totalt steg affärsbankernas utlåning

under 1963 med över 3 miljarder kronor eller inemot 20 procent.

Den under 1962 inträdda förbättringen i bankernas likviditetsläge efterträddes

under 1963 av en markant försämring. Mot en ökning av de likvida tillgångarna

på omkring 1,5 miljard kronor under 1962 svarade en nedgång

på ca 300 miljoner kronor under 1963. Minskningen gällde främst bankernas

innehav av kortfristiga statsobligationer och skattkammarväxlar men

efter hand också innehavet av långa statsobligationer.

Även på kapitalmarknaden skedde en omkastning av läget under våren

1963. Efter angivandet av det nya ränteläget i början av året genom ddskontosänkningen

och emissionen av ett nytt, långfristigt statslån upphörde

förväntningarna om ytterligare räntefall. Till de vikande obligationskurserna

under våren bidrog också att affärsbankernas intresse för förvärvav

obligationer upphörde till följd av deras svagare likviditet. Den fortgående

konjunktur förbättringen medförde under våren förväntningar om en

diskontohöjning vilka endast tillfälligt bröts genom riksbankens höjningav

diskontot i juni. Under sensommaren och hösten fortsatte försvagningen

av kursläget genom utbud i accelererad takt. Då verkningarna härav slog

igenom på ränteläget, fann riksbanken anledning att ingripa genom obligationsköp,

vilkas belopp kom att uppgå till ca 300 miljoner kronor.

På aktiemarknaden var omsättningen mycket livlig under 1963. Kursstegringen,

som uppgick till 23,8 procent, synes ovanligt häftig även med

hänsyn tagen till konjunkturförbättringen. Den bör dock ses mot bakgrund

av de närmast föregående årens utveckling. En kursuppgång under

år 1960 på 0,4 procent hade efterföljts av ett kursfall på 0,6 procent år

1961 och 8,1 procent år 1962. För den gångna fyraårsperioden har således

kursstegringen varit ca 13 procent, vilket motsvarar ett årsgenomsnitt av

ca 3 procent.

Under 1961 och 1962 svarade i huvudsak den privata sektorn — omfattande

bostadsbyggandet och näringslivet — för nettoupplåningen på mark
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 12 år 1964

5

naden. Från den offentliga sektorns sida ägde nettonpplåning rum endast

tillfälligt, beroende på att de stora statliga inkomstöverskotten under dessa

år i stort sett balanserade kommunernas upplåning. Under 1963 förändrades

krediternas fördelning på dessa låntagargrupper. Netto uppstod ett upplåningsbehov

för den offentliga sektorn om ca en miljard kronor, varav

kommunerna svarade för den dominerande delen. Utvecklingen för staten

följde under större delen av 1963 mönstret från de närmast föregående

åren med ett kvarstående inkomstöverskott. En förändring inträffade emellertid

under sista kvartalet, främst beroende på återbetalningen av överskjutande

skatt, varigenom för hela året ett statligt utgiftsöverskott av begränsad

omfattning uppstod. En konsolidering av statsskulden skedde under

1963 genom ökad långfristig upplåning och minskning av de kortfristiga

skulderna. Sålunda reducerades riksbankens innehav av skattkammarväxlar

genom att riksbanken i stället förvärvade statsobligationer.

Även förmedlingen av krediter till bostadssektorn och näringslivet ökade

väsentligt 1963. Bostadskreditgivningen steg totalt med omkring 3/4 miljard

kronor jämfört med 1962. Denna utveckling var möjlig, trots att takten

från 1962 för avlyften av byggnadskreditiv inte kunde uppehållas.

Trots den obetydliga stegringen av näringslivets investeringar fortsatte företagens

upplåning på den organiserade kreditmarknaden att öka under 1963.

Upplåningsökningen var till största delen förlagd till affärsbankerna. Aktieemissionerna

avtog medan obligationsemissionerna fick en växande betydelse.

På valutaområdet har eu utbyggnad skett av det internationella betalningssamarbetet.

Sverige träffade under 1963 en överenskommelse med Förenta

staterna, innebärande att vartdera landet får möjlighet att vid behov

kortfristigt låna det andra landets valuta, överenskommelsen omfattar 50

miljoner dollar eller drygt 1/4 miljard kronor. Om en utlåning från svensk

sida aktualiseras, representerar den en tillgång som inräknas i valutareserven.

Sverige deltar även aktivt i översynen av utformningen av betalningssystemet

på längre sikt. Detta sker dels inom ramen för internationella

valutafonden, dels i en grupp med representanter för tio ledande

industriländer. Uppgiften för den sistnämnda utredningen är att söka fastställa

hur det internationella betalningssystemet på grundval av oförändrat

guldpris och fasta växelkurser skall möta framtida likviditetsbehov.

Vad i detta ärende förekommit har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

2:o) Protokoll och berättelser. Utskottet har inhämtat, att fullmäktige i

riksbanken avser att senare förelägga riksdagen frågan om den fortsatta

driften vid Tumba pappersbruk. Då utskottet således räknar med att i annat

sammanhang kunna uttala sin uppfattning om vissa frågor samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 196i

hängande med pappersbrukets verksamhet avstår utskottet från att nu särskilt

beröra detta ämne.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet i

övrigt icke funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från

utskottets sida; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

3:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken. Riksdagens revisorer har

för sin del tillstyrkt att ansvarsfrihet för riksbankens förvaltning under

den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksbanken.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende å riksbankens tillstånd,

styrelse och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet för

för sin del anser, att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i riksbanken

dels för förvaltningen under år 1962 av bankens såväl huvudkontor

som samtliga avdelningskontor i orterna, dels

ock för de beslut och åtgärder, som finnes antecknade i

fullmäktiges protokoll från och med den 10 januari 1963

till och med den 9 januari innevarande år.

4:o) Ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksdagens revisorer

har för sin del tillstyrkt, att ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning

under den tid revisionen omfattat beviljas fullmäktige i riksgäldskontoret.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktionen

vill utskottet meddela, att, med avseende å riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet för sin

del anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet

ej mindre för den av riksdagens revisorer granskade

förvaltningen av riksgäldskontoret under tiden 1 juli

1962—30 juni 1963 än även för alla beslut och åtgärder,

som finnes antecknade i fullmäktiges protokoll från och

med den 10 januari 1963 till och med den 9 januari innevarande

år.

Stockholm den 17 mars 1964.

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1964

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Gorthon,* Augustsson och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Persson i Skänninge,

Berglund, Hansson i önnarp, Hagnell, Larsson i Umeå och Bengtsson i

Landskrona.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. Isanc Mnrcus Boktryckeri Aktiebolag 640140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:121 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltmn9- a1 i texten
  2. Rskr. 1964:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till sta a1 i texten