Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om sådana åtgärder att fortsatt drift vid Oskarshamns varv kan säkras, eventuellt genom statligt övertagande av varvsrörelsen. Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 375.

1964-04-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:16, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om sådana åtgärder att fortsatt drift vid Oskarshamns varv kan säkras, eventuellt genom statligt övertagande av varvsrörelsen. Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 375.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196b

15

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för fortsatt

drift vid Oskarshamns varv.

1 två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 375 i första kammaren av herr Adolfsson och nr 449 i andra

kammaren av herrar Nilsson i Gävle och Hagberg, har föreslagits, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om sådana åtgärder att

fortsatt drift vid Oskarshamns varv kan säkras, eventuellt genom statligt

övertagande av varvsrörelsen.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 375.

Av utskottet inhämtade yttranden över motionerna har inkommit från

arbetsmarknadsstyrelsen och från Svenska ackumulatoraktiebolaget Jungner

såsom moderbolag för Aktiebolaget Oskarshamns varv.

Svenska ackumulatoraktiebolaget Jungner framhåller, att i dess förvaltningsberättelser

för verksamhetsåren 1961 och 1962 klart uttalats den osäkerhet

för framtiden som ledningen ansett råda i fråga om varvsrörelsen i

Oskarshamn. I den utförliga redogörelse för situationen, som lämnades i

verksamhetsberättelsen för 1962, sades bl. a. följande:

Oskarshamns Varv har under innevarande år givit intresserade rederier

anbud på ett stort antal fartyg av typer inom ramen för anläggningarnas

kapacitet och har därvid varit berett att tillmötesgå de mycket långtgående

krav på krediter, vilka är av betydelse i dagens konkurrenssituation. Erforderliga

nybyggnadskontrakt har dock icke kunnat tillföras varvet. Mot bakgrund

av rådande överkapacitet inom varvsindustri och sjöfart förutses ytterligare

investeringar i varvet bli oräntabla. Försåvitt ansträngningarna att

tillföra rörelsen nya, ej förlustbringande beställningar icke krönes med

framgång, nödgas Oskarshamns Varv med slutförande av inneliggande orderstock

upphöra med nybyggnad av fartyg och avveckla varvsrörelsen.

1 sitt remissyttrande anför bolaget vidare:

Då varvets fortsatta strävanden att erhålla kontrakt för fartygsnybyggnader

till lönsamma villkor ej lett till resultat, fattades i juni 1963 beslut om

avveckling av varvsrörelsen hösten 1964. Avvecklingen fortgår enligt plan,

och beräknar vi att under september i år leverera varvets sista i kontrakt

varande fartygsnybyggnad.

Trots beslutet om avvecklingen har varvsledningen fortsatt att bearbeta

marknaden med offerter avseende såväl i marknaden förekommande förfrågningar

å fartyg av för vårt varv lämplig typ och storlek som förslag å

handels- och fiskefartyg till tänkbara beställare, bl. a. Sovjet samt u-länder.

Trots denna aktivitet och trots den »beställningskonjunktur» som förevarit

har några beställningar av betydenhet ej placerats vid vårt varv. De far
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196-i

tygskontrakt som tecknats av svenska varv under senare tid avser i första

hand fartyg som i storlek överstiger vårt varvs kapacitet förutom att de tecknats

till pris och till villkor som sannolikt äro förlustbringande. Vår uppfattning

härom grundas på uttalanden från ledande personer inom svensk varvsindustri,

bl. a. ett uttalande från företagschefen vid Eriksbergs Mek. Verkstad,

direktör Sven Häggqvist, i Dagens Nyheter den 2/2 1964.

Vi anser det nödvändigt att i sammanhanget erinra om den varvskris

som allmänt förekommer i skeppsbyggeriländerna, bl. a. är orderläget vid

varven i Frankrike och Italien av sådan karaktär, att statliga myndigheterna

avser ingripa med olika stödåtgärder. I Tyskland har betydande varv

nedlagt verksamheten, och förekommer bl. a. i England under senare tid att

väl renommerade större varv trätt i frivillig likvidation.

Vi har goda skäl att antaga, att den utrustning över vilken vårt varv

förfogar för byggande av fartyg av för varvet lämplig typ är fullt konkurrenskraftig.

I avsikt att medverka till en förlängd avveckling av varvsrörelsen har prisdiskussioner

ägt rum med statliga myndigheter angående fartygsbyggnader

att hänföra till statliga stödbeställningar. Några avgöranden har ännu icke

träffats om dylika arbeten. Bolagsledningen överväger samtidigt mot bakgrunden

av önskemålet om en förlängd avveckling att låta bygga ett eller

annat paragraffartyg i egen regi.

Vid vårt varv sysselsättas i dag ca 600 arbetare och 150 tjänstemän.

Varvsanläggningen är i fullt driftsdugligt skick.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför följande:

Arbetsmarknadsstyrelsen anser sig ej kunna bedöma de företagsekonomiska^

förutsättningarna för en fortsatt drift vid Oskarshamns varv. Saknas

sådana förutsättningar finns från arbetsmarknadssynpunkt ej anledning

påkalla att varvsrörelsen upprätlhålles.

Styrelsen har funnit det angeläget att söka komma till rätta med de problem

på arbetsmarknaden som uppstått i samband med den beslutade nedläggningen

av varvet. Genom arbetsförmedlings-, omskolnings- och lokaliseringsåtgärder

har detta hittills lyckats och möjligheterna att lösa de framtida

problemen bedömes goda. Staden har med "hjälp av statliga åtgärder

erhållit en del nya företag, varjämte utbyggnad av befintliga företag pågår

eller är planerade. På sikt beräknas detta medföra en utökning av sysselsättningen

som bör i stort sett kompensera det sysselsättningsbortfall som nedläggningen

av varvsrörelsen medför. De företag som tillkommit i staden

genom styrelsens medverkan utgöres av helt nyetablerade företag eller företag

som tidigare bedrivit verksamhet i expansiva områden med brist på

arbetskraft. Självfallet är det vid nedläggning av företag i en ort inte alltid

möjligt att skaffa ersättningsindustri som sysselsätter arbetskraft med samma

yrkeskvalifikationer som det nedlagda företaget. Det kan i sådana sammanhang

bli nödvändigt att omskola arbetskraften eller att anskaffa arbete

åt yrkesarbetarna i annan ort, medan annan arbetskraft rekryteras till de

nya företagen.

Utskottet. Den i motionerna behandlade frågan har tidigare varit föremål

för överläggning inom riksdagen. Chefen för inrikesdepartementet besvarade

den 6 december 1963 en interpellation i ämnet, vilken riktats till honom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i6 år lt)64

17

av motionären i första kammaren. Dessförinnan hade chefen för socialdepartementet

den 27 maj 1963 till svar på en enkel fråga i andra kammaren

ingående redogjort för de åtgärder som vidtagits i syfte att förhindra arbetslöshet

och andra sociala skadeverkningar i anledning av krisen vid Oskarshamns

varv.

Av de redogörelser som lämnats dels i nyssnämnda sammanhang, dels i

arbetsmarknadsstyrelsens till utskottet avgivna utlåtande över motionerna

framgår, att vederbörande myndigheter verksamt ingripit för att avhjälpa

de svårigheter som vid en driftsinskränkning av det här aktuella slaget uppstår

för den berörda personalen. Enligt utskottets mening föreligger här en

god illustration till vad som i dylika fall kan uppnås genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Att vissa yrkesarbetare tvingas till flyttning eller omskolning

medför givetvis olägenheter för dem; att sådant inträffar torde dock

med hänsyn till näringslivets snabba omdaning vara oundvikligt.

Myndigheternas åtgärder i oskarshamnsfallet har inriktats på att icke

blott lösa de individuella problem som driftsinskränkningen skapat utan

också förebygga en från lokaliseringssynpunkt olycklig bortflyttning från

regionen av friställd personal jämte familjemedlemmar. Även i detta hänseende

synes ansträngningarna, vilka utskottet bedömer som betydelsefulla,

hittills ha varit framgångsrika.

De ovan berörda lösningarna är emellertid enligt motionärernas uppfattning

otillräckliga. Härutöver föreslås, att staten skall vidtaga sådana åtgärder

att fortsatt drift vid varvet kan säkras, varvid även ett förstatligande

anses böra övervägas.

Av det yttrande som varvets moderbolag avgivit framgår, att varvets ledning

på olika sätt söker åstadkomma i varje fall en förlängning av varvsdriften.

Givetvis måste förtagsekonomiska hänsyn härvid bli av avgörande

betydelse. Utskottet vill emellertid understryka, att en likartad bedömning

synes ofrånkomlig även för statens del. Trots det för varvsindustrien i stort

gynnsammare läge, som på senare tid har inträtt, torde det, såsom chefen

för inrikesdepartementet framhöll i sitt ovannämnda interpellationssvar,

vara oundvikligt att vissa mindre varv avvecklas såsom led i en strukturrationalisering.

Det kan, som statsrådet härvid uttalade, inte vara en riktig

social politik att under alla omständigheter rädda hotade industrier; samhällets

socialt betingade insatser bör i stället vara av sysselsättningspolitisk

och lokaliseringspolitisk natur.

Vad beträffar motionärernas uttalande om möjligheten att utnyttja Oskarshamns

varv för att bygga fisketonnage avsett för underutvecklade länder

vill utskottet som sin mening framhålla, alt det internationella biståndets

inriktning icke bör bestämmas med utgångspunkt från inhemska företags

svårigheter och att beslutade biståndsåtgärder bör genomföras på ett i

ekonomiskt hänseende rationellt sätt.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196b

Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 375 och II: 449 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 april 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Augustsson, Mattsson* och Risberg*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, fru Renström-Ingenäs*,

herrar Hansson i önnarp, Hagnell*, Larsson i Umeå, Bengtsson i

Landskrona och Ekström i Iggesund.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.