Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas upplåning för vattenoch avloppsanläggningar.

1964-04-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas upplåning för vattenoch avloppsanläggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 19—24

Bankoutskotteis utlåtande nr 19 år 1964

1

Nr 19

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående kommunernas

upplåning för vatten- och avloppsanläggningar.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 335 i första kammaren av herrar Ferdinand Nilsson och

Torsten Andersson och nr 360 i andra kammaren av herr Larsson i Luttra

m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om åtgärder, varigenom kommunernas upplåning för byggande av

vatten- och avloppsanläggningar måtte på kreditmarknaden likställas med

lån för bostadsproduktion beträffande såväl lånemöjligheter som räntesatser.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 335.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i

riksbanken, Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Riksbanksfullmäktige anför följande:

Fullmäktige vill---erinra om att med den inriktning som kredit
politiken

för närvarande har, den syftar till att uppnå den nödvändiga

stramheten på kreditmarknaden utan att återuppliva de direkta placeringsoch

räntereglerande ingrepp, som tidigare skett för att säkerställa statens

och bostadsbyggandets finansiering. Mot bakgrund av den förstärkning av

den svenska kapitalmarknadens resurser, som uppnåtts under de senaste

åren, är möjligheterna för en med mera generella medel arbetande politik

relativt goda. Sedan början av 1963 förekommer icke längre några placeringsrekommendationer

till försäkringsbolag, sparbanker och andra kapitalmarknadsinstitut,

och inte heller några rekommendationer angående

räntesatser och övriga lånevillkor. Däremot upprätthålles emissionskontrollen

vilken innebär att en turordning och tidsfördelning bestämmes för

de olika emissionerna men icke att någon detalj granskning företages avändamålet

för olika industri- och kommunlån.

Under sådana förhållanden kan fullmäktige icke finna motionärernas

målsättning motiverad — det skulle gälla att prioritera ett kommunalt låneändamål

som icke tidigare givits någon särställning vare sig i riksbankens

rekommendationer eller i den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen.

Fullmäktige får därför avstyrka att motionerna föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet hänvisar inledningsvis till frågans

behandling i samband med omläggningen 1962 av den kreditpolitiska bercdskapslagstiftningen

och anför:

I sitt yttrande över kreditmarknadsutredningens betänkande framhöll

styrelsen, att en prioritering av statens och bostadsproduktionens lånebehov

1 Iiihang till riksdagens protokoll 196b. 8 samt. Sr 19—24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 196b

givetvis medförde en beskärning av kommunernas lånemöjligheter och att

kommunerna fått mycket stark känning av den prioritering som skett enligt

överenskommelser mellan riksbanken och kapitalmarknadsinstituten,

eftersom vissa grupper av dessa institut normalt svarade för den väsentligaste

delen av kommunernas kreditförsörjning. Förvisso var det enligt styrelsen

ett kommunalt intresse att bostadsproduktionen kunde hållas å eu

hög nivå, men styrelsen hävdade att även kreditbehovet för särskilt samhällsviktiga

kommunala investeringar borde prioriteras, i första hand sådana

som utgjorde en förutsättning för och en följd av bostadsproduktionen

i den av statsmakterna beslutade omfattningen.

Under hänvisning till att någon av riksbanken rekommenderad prioritering

av lån till bostadsbyggandet för närvarande icke förekommer uttalar

styrelsen:

Under sådana förhållanden anser styrelsen, att ett likställande på kreditmarknaden

av kommunernas upplåning för byggande av vatten- och

avloppsanläggningar med lån för bostadsproduktion icke skulle underlätta

ifrågavarande upplåning. Först vid ett återinförande av en prioritering

av vissa lånebehov aktualiseras på nytt frågan om de kommunala investeringarnas

ställning i kreditprioriteringsavseende, sålunda icke endast investeringar

i vatten- och avloppsanläggningar utan också övriga lika angelägna

och nödvändiga investeringar i samband med bostadsbyggandet, såsom

iordningställande av mark för bostadsändamål, anläggande av gator

och vägar samt olika serviceanordningar för bostadsområdena.

Även styrelsen för Svenska kommunförbundet åberopar sitt ställningstagande

till kreditmarknadsutredningens betänkande:

Styrelsen pekade därvid på dels investeringar, som utgör förutsättningen

för att bostadsproduktion skall kunna bedrivas — inköp av mark, anläggning

av vägar, gator, allmänna platser o. d. samt vatten- och avloppsverk

dels den ökning av skolbyggandet som följer av beslutet om allmän

övergång till grundskolan. I yttrandet framhöll styrelsen vidare att om det

skall vara möjligt tillgodose de investeringsbehov, som uppkommit genom

statsmakternas beslut om bostadsproduktion och grundskolan, måste kommunerna

tillförsäkras erforderliga kreditmöjligheter. I annat fall riskerades

att kommunernas finansieringssvårigheter skulle kunna spoliera av

statsmakterna uppställda program och målsättningar.

Styrelsen säger sig dela motionärernas uppfattning att eftersläpningen

vad gäller utbetalningen av nämnda statsbidrag i hög grad belastar den

kommunala ekonomien och fortsätter:

På grund härav talar onekligen starka skäl för att lånemöjligheterna för

vatten- och avloppsanläggningar bör likställas med vad som gäller för bostadsproduktionen.

Om den föreslagna ordningen skall få åsyftad effekt

måste emellertid kommunerna samtidigt tillförsäkras garantier för att möjligheterna

att erhålla lån för andra investeringsändamål — t. ex. markköp,

gator, vägar och skolbyggnader — inte i motsvarande mån begränsas.

Vad som erfordras för att underlätta kommunernas nuvarande finansieringsproblem

är nämligen ökad tillgång på lånemedel. Utan garantier av

nyssnämnd innebörd är därför enligt styrelsens mening föga vunnet med

att kreditprioritera ett enstaka kommunalt investeringsändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19 år 1961

3

Utskottet. Förslag av samma innebörd som det nu framlagda har tidigare

prövats av utskottet. Senast skedde detta i anslutning till behandlingen av

den år 1962 framlagda propositionen om likviditets- och kassakvotslag, placeringskvotslag

och ränteregleringslag. Utskottet (uti. nr 17) framhöll därvid

vikten av att man klart avgränsade de sektorer där sådana speciella förhållanden

kunde anses råda som motiverade en prioritering av vissa finansieringsbehov.

1 anledning av motioner med samma yrkande som de nu föreliggande

uttalade utskottet som sin bestämda uppfattning, att någon ytterligare

prioritering av detta slag icke borde ske inom kreditpolitiken. Vid

förnyad prövning av frågan har utskottet icke funnit skäl att ändra denna

ståndpunkt.

Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 335 och II: 360 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schmidt, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson*, Gorthon, Augustsson och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Hansson i Önnarp,

Larsson i Umeå, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund och Fridolfsson*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.