Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.

1964-04-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utnyttjande av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 196''t

Nr 22

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utnyttjande

av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 23 i första kammaren av herr Nyman och nr 26 i andra kammaren

av herr Wedén, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att statskontoret får i uppdrag att utreda i vad mån

tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar föreligger för

att ADB-tekniken i en framtid skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 23.

över motionerna har utskottet inhämtat utlåtanden från fullmäktige i

riksgäldskontoret och från statskontoret.

Statskontoret anför följande:

Metoden att pröva bärigheten och utfallet av olika alternativa lösningar

och förslag utvecklades ursprungligen under sista världskriget och avsåg

att analysera krigsoperationerna och olika uppkommande situationer. Operationsanalysens

syfte var därvid att med tillgängliga resurser optimera insatser

och uppnå maximal effekt.

Metodiken har fått en ständigt växande betydelse för militära organisationer

och har vidareutvecklats för mera generell tillämpning inom skilda

verksamhetsområden. Främst har det därvid gällt transport- och distributionsområdet,

men utvecklingen har alltmera gått i riktning mot att utnyttja

operationsanalysens metodik i beslutsprocessen inom vitt skilda

grenar av näringslivet. Genom att bygga upp en modell av verksamheten

och tillföra denna empiriska data, erhålles en beslutsmodell formad av

samspelet mellan hypotes och verklighet.

Även om metodikens teorier är kända och relativt generella modeller

finns utvecklade, torde det ändock kunna konstateras att i praktiken denna

nya disciplin ännu är tämligen oprövad som ett hjälpmedel i beslutsprocessen.

Visserligen finns det praktiska tillämpningar på såväl matematiska

som statistiska modeller liksom också på simulationsmodeller. Emellertid

gäller det därvid begränsade avsnitt av verksamhetsområden och mera

fullständiga tillämpningar torde ännu saknas. Likaså ger ADB-tekniken

de nödvändiga förutsättningarna för att genomföra de utomordentligt

stora och komplicerade databearbetningar som metoden regelmässigt

kräver. De praktiska hinder som här uppreser sig ligger utan tvekan i svårigheten

att utforma hypoteserna och att definiera modellerna med alla

dess variabler.

På olika håll i landet, inom näringslivet, vetenskapliga institutioner och

statliga verk, t. ex. statistiska centralbyrån och statskontoret, pågår en

verksamhet, som syftar till att i framtiden med hjälp av ADB-tekniken

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 196i

11

skapa möjligheter för ett effektivare beslutsfattande. Det förefaller dock

statskontoret som om frågan att kunna utnyttja ADB-tekniken i riksdagsarbetet,

för att pröva bärigheten och utfallet av alternativa lösningar är för

tidigt väckt och statskontoret nödgas avböja att för närvarande göra en

utredning av denna fråga. Däremot är statskontoret berett att fortlöpande

hålla statsmakterna informerade om hur de olika ADB-applikationerna som

nu är under utveckling inom skilda delar av statsförvaltningen skulle kunna

utnyttjas i det syfte motionären eftersträvar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret säger sig icke anse uteslutet, att ADBtekniken

i en framtid kan bli av betydelse jämväl inom riksdagsarbetet.

Då emellertid för närvarande tillräckliga skäl icke synes föreligga för en

närmare utredning i ämnet, avstyrker fullmäktige bifall till motionerna.

Utskottet. Av statskontorets utlåtande över motionerna framgår, att frågan

i vad mån automatisk databehandling skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet

för att pröva utfallet av olika alternativa lösningar för närvarande

måste anses vara för tidigt väckt. Den utredning som föreslagits av motionärerna

är därför enligt utskottets mening nu icke motiverad. Motionernas

syfte torde emellertid i allt väsentligt vara tillgodosett genom att statskontoret

förklarat sig berett att fortlöpande hålla statsmakterna orienterade om

hur ADB-teknikens tillämplighet i detta hänseende utvecklas.

Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 23 och II: 26 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Schmidt, Gustaf Henry Hansson, Åke

Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson*, Gorthon, Augustsson och Larfors;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Hansson i önnarp,

Larsson i Umeå, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund och Fridolfsson

*.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.