Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av kreditinstitut för lantbruksnäringarna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1964-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av kreditinstitut för lantbruksnäringarna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 34 år 1964

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av kreditinstitut för lantbruksnäringarna,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 mars 1964 dagtecknad proposition, nr 117, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande av kreditinstitut

för lantbruksnäringarna i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

angivna grunder;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser

å 15 000 000 kr. att ingå i de föreslagna institutens garantifonder;

c) till Teckning av aktier i kreditinstitut för lantbruksnäringarna å kapitalbudgeten

under fonden för statens aktier för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Propositionen har, såvitt avser anvisande av anslag, hänvisats till jordbruksutskottet

och i övrigt till bankoutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag om inrättande av två kreditinstitut,

främst avsedda för långfristiga krediter till företag vilkas verksamhet avser

förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket

eller binäringar till dessa eller till företag som distribuerar fönödenheter till

samma näringsgrenar. De nya instituten föreslås skola organiseras som

aktiebolag och benämnas Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas

Sekundärkredit AB. Instituten avses skola ägas till hälften

av staten och till hälften av jordbrukets föreningsrörelse, Handelns samarbetsorgan

i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet. Aktiekapitalet

föreslås i vartdera bolaget bli 5 milj. kr., varjämte till reservfond avses skola

avsättas 2,5 milj. kr. Vartdera bolaget skall därjämte ha en särskild garantifond

på 15 milj. kr. Den sammanlagda utlåningskapaciteten beräknas

tills vidare bli 375 milj. kr.

Till aktieteckning i de nya bolagen föreslås för budgetåret 1964/65 ett

investeringsanslag av 7,5 milj. kr. Vidare förordas att staten ställer garantiförbindelser

på sammanlagt 15 milj. kr. till bolagens förfogande.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.

1 liihang till riksdagens protokoll 196/t. 8 samt. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1964

Av bankoutskottet bär samtidigt, utom såvitt angår anvisande av anslag,

behandlats följande i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen
dels

de likalydande motionerna nr 707 i första kammaren av herrar Ferdinand

Nilsson och Axel Emanuel Andersson och nr 864 i andra kammaren

av herrar Elmwall och Persson i Heden, vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av proposition nr 117 måtte uttala, att den

icke statliga insatsen i Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas

Sekundärkredit AB genom tecknande av s. k. B-aktier

m. m. bör helt förbehållas jordbrukets föreningsrörelse men icke företrädare

för enskilda handelsintressen eller Kooperativa förbundet;

dels ock de likalydande motionerna nr 741 i första kammaren av herr

Wallmark och nr 909 i andra kammaren av herrar Nordgren och Ringaby,

vari hemställts,

att riksdagen måtte

1. med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 117 besluta att genom erforderliga

kapitaltillskott till Industrikredit AB samt Företagskredit AB

ge dessa kreditaktiebolag möjlighet att tillhandagå de med jord- och skogsbruket

förknippade näringsgrenarna med långfristiga krediter;

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbar översyn av gällande

banklags bestämmelser rörande affärsbanks rätt att meddela långfristiga

krediter i syfte att ge affärsbankerna möjlighet att på lika villkor

konkurrera med kreditaktiebolagen vid sådan kreditgivning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena hänvisas till motionerna I: 707 och II: 909.

Utskottet. Enligt den överenskommelse, som den 27 mars 1963 träffades

såsom resultat av överläggningar mellan å ena sidan regeringen, å andra

sidan representanter för Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges

lantbruksförbund om jordbrukets ekonomiska läge (prop. 1963: 134), skulle

regeringen undersöka möjligheterna att institutionellt förbättra jordbrukets

kreditmöjligheter. På grundval av denna utfästelse har det förslag

utarbetats som framlägges genom förevarande proposition och som tillkommit

genom förhandlingar mellan en särskild statlig förhandlingsdelegation

och förhandlingsdelegationer från jordbrukets föreningsrörelse, Handelns

samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet.

Förslaget innebär att två nya kreditinstitut skall inrättas för att lämna

huvudsakligen långfristiga lån till svenska företag, företrädesvis sådana

vilkas verksamhet avser förädling eller distribution av produkter från

jordbruk och skogsbruk jämte deras binäringar. De båda instituten avses i

allt väsentligt utformade efter mönster av de motsvarande kreditinstitut

för lån till mindre och medelstora företag, som är i funktion sedan år

1962, då AB Industrikredit omorganiserades och AB Företagskredit inrättades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 3b dr 196b

3

De båda nya kreditinstituten, vilka föreslagits organiserade som aktiebolag,

benämnda Lantbruksnäringarnas Primäxkredit AB och Lantbruksnäringarnas

Sekundärkredit AB, skall sålunda till hälften ägas av staten, till

hälften av icke-statliga intressenter.

Vartdera bolaget avses till eu början få ett eget kapital av 7,5 milj. kr.,

varav en tredjedel i form av en reservfond, tillkommen genom att aktierna

vid bolagens tillkomst betalas med 150 procent av det nominella värdet.

Härjämte skall vartdera bolaget disponera en garantifond, uppgående till

tre gånger aktiekapitalet vid bolagets bildande; denna fond skall komma

till stånd genom garantiförbindelser eller deposition av kontanta medel.

Av de ovannämnda tre icke-statliga intressentgrupperna skall Handelns

samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet vardera tillskjuta

eu femtedel av kapitalet och jordbrukets föreningsrörelse tre femtedelar.

Sveriges lantbruksförbund och RLF skall tillsammans svara för

sistnämnda andel.

Bolagens upplåningsrätt skall, på motsvarande sätt som gäller för AB

Industrikredit och AB Företagskredit, stå i viss relation till summan av

det egna kapitalet och garantifonden. Den maximala upplåningen skall

för primärkreditinstitutet utgöra tio gånger denna summa, medan för sekundärkreditinstitutet

inultipeln skall vara sex. Den totala utlåningskapaciteten

blir härigenom 375 milj. kr. Sekundärkreditinstitutets snävare

upplåningsrätt har beräknats medföra att båda bolagen gentemot sina långivare

får samma kreditvärdighet. Beträffande säkerheter för lämnade

lån och beträffande lånens löptid föreslås reglerna bli analoga med dem

som gäller för de förutnämnda redan bestående kreditinstituten. Om de

båda nya bolagens organisatoriska uppbyggnad föreslås deras styrelser

få fatta beslut. Administrativt avses bolagen åtminstone på det lokala planet

anknytas till redan befintliga organisationer; i remissyttrandena har

olika alternativ för en sådan samordning skisserats. Bolagen förutsätts

vidare bli samförvaltade, varför samma personer skall ingå i båda styrelserna.

I propositionen har genom exemplifiering angivits vilka slag av förädlings-

och distributionsföretag som närmast skall kunna erhålla krediter

hos de nya bolagen. Någon formell branschavgränsning är emellertid icke

avsedd att gälla; fastmer har departementschefen såsom en särskild fördel

angivit att de nya bolagen kommer att delvis verka i konkurrens med

AB Industrikredit och AB Företagskredit, vilket bör verka nedpressande på

institutens marginaler. Även företag som baserar sin verksamhet på fiskets

produkter har av departementschefen framhållits höra till de nya bolagens

naturliga kundkrets. En grundläggande princip är att någon prioritering

av företag tillhörande vissa organisationer eller någon kvotering av långivningen

mellan olika intressentgrupper icke skall förekomma.

I propositionen har vidare understrukits, att bolagen skall tillämpa fullt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banlcoutskottets utlåtande nr 3 b år 196b

affärsmässiga principer, varför deras räntemarginaler måste täcka såväl

administrationskostnader som uppkommande förluster.

I motionerna I: 741 och II: 909 kritiseras tendensen att inrätta särskilda

institut för långfristig kreditgivning åt olika grenar av näringslivet. Även

om de nya instituten på kort sikt kan lösa en del finansieringsproblem, kan

deras tillkomst enligt motionärernas uppfattning leda till en alltför långt driven

sektorsindelning av kreditmarknaden med ökade administrationskostnader

och otillräcklig riskspridning som följd. Motionärerna förordar i stället

att gränserna för affärsbankernas verksamhet skall vidgas; särskilt hör

bankerna få ökad möjlighet att ge bundna lån. I likhet med vissa remissinstanser

uttalar motionärerna vidare, att behovet av särskilda kreditinstitut

för lantbruksnäringarna icke är styrkt; de anser det naturligare att låta AB

Industrikredit och AB Företagskredit tillhandahålla krediter även åt dessa

näringar, om så erfordras efter ytterligare kapitaltillskott. Departementschefens

betoning av konkurrensmomentet betraktas av motionärerna som

orealistisk. Motionärerna hemställer dels om avslag på propositionen och om

erforderliga kapitaltillskott till de båda nyssnämnda kreditaktiebolagen, dels

om en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om översyn av banklagens bestämmelser

om långfristiga krediter. Nämnas bör, att motionärerna säger sig

kunna under förbandenvarande omständigheter tillstyrka de båda nya bolagens

tillkomst, därest den av dem förordade lösningen med en utvidgning

av de båda äldre institutens kreditgivning icke kan genomföras.

Utskottet vill för sin del först betona vikten av att det kreditbehov som här

är i fråga effektivt kan fyllas. Utskottet är medvetet om att olika lösningar

kan tänkas tillgodose detta syfte. Till det förslag som framlagts genom propositionen

kan utskottet emellertid ansluta sig. De allmänna principerna för

bolagens verksamhet har sedan ett par år blivit prövade genom förekomsten

av AB Industrikredit och AB Företagskredit. Den flexibilitet och den konkurrensmöjlighet

som erhålles genom avsaknaden av en formell branschavgränsning

är enligt utskottets mening värdefulla. De av departementschefen

angivna principerna för bolagens verksamhet, bl. a. den strikta affärsmässighet

som skall tillämpas, vill utskottet också uttala sin anslutning

till. Mot de framlagda förslagen till avtal om institutens bildande och

till bolagsordningar har utskottet ingen erinran att göra.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 741 och

II: 909 i vad dessa avser avslag å propositionens förslag. Den i samma motioner

gjorda hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära en

översyn av vissa bestämmelser i banklagen överensstämmer nära med motsvarande

förslag i ett antal motioner, vilka utskottet i här aktuella delar har

behandlat i sitt utlåtande nr 33. Under hänvisning till vad som där anförts

får utskottet avstyrka bifall till nu förevarande motioner även i denna del.

I motionerna I: 707 och II: 864 hävdas, att uppdelningen av äganderätten

till de planerade nya bolagen skett på ett mindre ändamålsenligt sätt. Enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottels utlåtande nr 54 år 196i

5

motionärerna borde jordbrukets föreningsrörelse ensam svara för den ickestatliga

kapitalinsatsen och utrymme sålunda icke beredas för Handelns

samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet. Utskottet vill

i detta sammanhang erinra om att propositionen tillkommit efter förhandlingar

mellan alla de berörda parterna och att således även jordbrukets föreningsrörelse

accepterat den fördelning som föreslås i propositionen. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionen.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:741 och

II: 909, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 707 och

II: 864 samt med bifall till föreliggande proposition, såvitt

nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande

av kreditinstitut för lantbruksnäringarna i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen angivna grunder;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda

garantiförbindelser å 15 000 000 kr. att ingå i de föreslagna

institutens garantifonder.

Stockholm den 5 maj 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson*,

Nils Theodor Larsson, Gorthon*, Augustsson, Rönnberg och Stefanson*;
från

andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Berglund*, fru Renström-Ingenäs*,

herrar Hagnell, Haglund, Jonsson och Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Regnéll, Gustaf Henry Hansson, Gorthon, Stefanson, Berglund

och Jonsson beträffande vad utskottet anfört med avseende på punkten 2 i

den i motionerna I: 741 och II: 909 gjorda hemställan.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts skrivelse med redogörelse för Nordiska rådets tolfte session, såvitt skrivelsen gäller ''punkterna E 2 och a1 i texten