Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av propositionen väckt motion.

1964-05-05 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av propositionen väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 196b

1

Nr 35

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens

sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av

propositionen väckt motion.

I en den 20 mars 1064 dagtecknad proposition, nr 130, vilken hänvisats

till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning,

dels ock medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1904 — den 30 juni

1965 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före

utgången av denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Berörda lagförslag är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1964 — den 30 juni 1965

skola, i stället för vad i 9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934

(nr 437) för Sveriges riksbank finnes stadgat, följande särskilda bestämmelser

lända till efterrättelse.1

1 §•

Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusentvåhundra

miljoner kronor.

1 Jfr SFS 1963:188.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. H samt. Nr 35

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 196t

2 §•

Därest så med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt,

må Konungen, under tid då riksdagen ej håller session, på framställning av

fullmäktige i riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret

medgiva riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor. Dylikt av Konungen lämnat medgivande skall,

därest detsamma icke godkännes av riksdagen inom tjugo dagar från början

av nästföljande session, efter utgången av nämnda tid upphöra att gälla.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt

guldmynt och omyntat guld.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från

riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt

skall gälla även för tiden den 1 juli 1964 — den 30 juni 1965. Därvid föreslås,

att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 8 400 till 9 200

miljoner kronor.

Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från

skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta motionen

I: 791 av herr Åkerlund, vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla

propositionen, dock med den ändringen att riksbanken må utgiva sedlar till

ett belopp av högst nio tusen miljoner kronor.

Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas till motionen.

Utskottet. Riksbankens rätt att utgiva sedlar regleras alltsedan 1939

genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens motsvarande

stadganden. Den nu gällande lagen den 31 maj 1963 med särskilda

bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning har liksom den

föregående lagstiftningen på området tillkommit som ett provisorium i

avvaktan på en definitiv reglering av sedelutgivningsrätten.

Frågan om utformningen av en sådan definitiv reglering har länge varit

föremål för överväganden. Tillkallade sakkunniga framlade år 1955 ett

betänkande i ämnet (SOU 1955:43), vari bl. a. föreslogs att sedeltäckningsbestämmelserna

i nuvarande riksbankslag skulle upphävas utan att

ersättas av motsvarande bestämmelser. Ställningstagandet till de framlagda

förslagen uppsköts emellertid med hänsyn till att en allmän överarbetning

av riksbankslagen påbörjats inom riksbanken. Detta arbete har

ännu inte slutförts; såsom motiv för uppskovet har från riksbankens sida

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1964

3

hänvisats bl. a. till de svårigheter som anpassningen till internationella

förhållanden skapar. Sedan riksdagen senast behandlade frågan om sedelutgivningen

har Ivungl. Maj :t förordnat att det ovannämnda betänkandet

av år 1955 skall läggas till handlingarna. Vidare har för att verkställa en

allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed sammanhängande

frågor tillkallats sakkunniga, som enligt sina direktiv är oförhindrade att

behandla bl. a. frågan om guldmyntfoten, i vad denna berörs av en ny

myntlagstiftning. I författningsutredningens förslag till ny regeringsform,

vars remissbehandling nyligen avslutats, har icke upptagits någon motsvarighet

till nuvarande grundlagsstadgande om skyldighet för riksbanken att

inlösa sedlar med guld. Departementschefen uttalar i den nu föreliggande

propositionen, att det enligt hans mening närmast bör ankomma på

riksbanken att vid lämpligt tillfälle ta initiativ till en mera permanent lagstiftning

om sedelutgivningsrätten.

Sistnämnda uttalande ansluter sig till den ståndpunkt som utskottet redan

tidigare deklarerat i denna fråga. I sina årliga utlåtanden i förevarande

ämne har utskottet flerfaldiga gånger framhållit, att det är betydelsefullt

att sedelutgivningsrätten blir permanent reglerad. Utskottet anser

sig nu böra ånyo understryka angelägenheten härav; utskottet förutsätter

således att riksbanksfullmäktige alltfort är inriktade på att utan onödigt

dröjsmål framlägga förslag till revision av riksbankslagen. I rådande läge

finner utskottet en förlängning av den provisoriska lagstiftningen om sedelutgivningsrätten

motiverad och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag härom.

Den i propositionen föreslagna höjningen av maximibeloppet för sedelutgivningen

från nuvarande 8 400 miljoner kronor till 9 200 miljoner kronor

har av riksbanksfullmäktige ansetts erforderlig med hänsyn till den

förväntade ökningen av sedelomloppet och till behovet att även fortsättningsvis

hålla en tillräcklig reserv för en ytterligare ökning därest betalnings-

och kassahållningsvanor skulle ändras. I motionen 1:791 föreslås

att höjningen av maximibeloppet skall begränsas från 800 till 600 miljoner

kronor i syfte att en stramare penningpolitik härigenom skall framtvingas.

Utskottet vill framhålla att förändringarna i den utelöpande sedelmängden

är en följd av den allmänna omsättningens krav och icke kan anses spela

den roll i penningpolitiskt hänseende som motionären tillskriver dem. Utskottet

finner den föreslagna höjningen av sedelutgivningens maximibelopp

lämpligt avvägd och tillstyrker därför bifall till propositionen även i denna

del.

Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med avslag å motionen I; 791 antaga det genom propositionen

framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1964

2. medgiva, att riksbanken må för tiden den 1 juli 1964—

den 30 juni 1965 fritas från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,

med rätt dock för riksbanken att före utgången av

denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om

förhållandena ger anledning till detta.

Stockholm den 5 maj 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Palm,

Nils Theodör Larsson*, Augustsson, Rönnberg, Stefanson* och Åkerlund*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, fru RenströmIngenäs*,

herrar Hagnell, Haglund, Jonsson, Börjesson i Falköping och

Fridolfsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Åkerlund, som ansett att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt

å s. 3 som börjar med orden »Den i propositionen» samt punkten 1 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»Riksbanksfullmäktiges i propositionen upptagna förslag om en med 800

miljoner kronor förhöjd sedelutgivningsrätt och härför förutsedda förvärv

av huvudsakligen inhemska värdepapper inger emellertid med hänsyn till

stabiliteten i den inhemska ekonomien betänkligheter i nuvarande läge. Sedelutgivningsrätten

torde därför inte böra höjas med ett större belopp än i

fjol, d. v. s. med 600 miljoner kronor.

Behovet av försiktighet i den penningskapande sedelutgivningen understrykes

av att internationella hänsyn torde behöva tagas. Såsom i olika

sammanhang framkommit, har frågan om ökad frihet för kapitalrörelser

aktualiserats exempelvis genom Nordiska rådets av Sveriges representanter

stödda rekommendation om liberalisering av kapitalrörelserna i Norden.

Även vid en liberalisering i ett vidare sammanhang kan övergången väntas

medföra temporära anspråk på de internationellt likvida betalningsmedlen,

särskilt guldtillgångarna. Av den anledningen behöver den inhemska likviditeten

hållas stram, för att uppkommande påfrestningar på den internationella

kronkursen skall kunna mötas. Endast genom en resolut restriktiv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 35 år J!)6''r 5

penningpolitik skapas förutsättningar för att framgångsrikt kunna genomföra

övergången till friare kapitalrörelser med bibehållande av kronans

yttre värde på kort såväl som på lång sikt.

Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med bifall till motionen I: 791 antaga det genom propositionen

framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser

rörande riksbankens sedelutgivning, dock med följande

lydelse av

1 §•

Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusen

miljoner kronor.»

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten