Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av propositionen väckt motion.
1964-05-05 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1964:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av propositionen väckt motion.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 196b
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning, m. m., jämte i anledning av
propositionen väckt motion.
I en den 20 mars 1064 dagtecknad proposition, nr 130, vilken hänvisats
till bankoutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag
föreslagit riksdagen att
dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning,
dels ock medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1904 — den 30 juni
1965 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före
utgången av denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena
ger anledning till detta.
Berörda lagförslag är av följande lydelse.
Förslag
till
Lag
med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning
Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1964 — den 30 juni 1965
skola, i stället för vad i 9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934
(nr 437) för Sveriges riksbank finnes stadgat, följande särskilda bestämmelser
lända till efterrättelse.1
1 §•
Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusentvåhundra
miljoner kronor.
1 Jfr SFS 1963:188.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. H samt. Nr 35
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 196t
2 §•
Därest så med hänsyn till utomordentliga omständigheter prövas nödigt,
må Konungen, under tid då riksdagen ej håller session, på framställning av
fullmäktige i riksbanken och efter samråd med fullmäktige i riksgäldskontoret
medgiva riksbanken att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst
sjuhundra miljoner kronor. Dylikt av Konungen lämnat medgivande skall,
därest detsamma icke godkännes av riksdagen inom tjugo dagar från början
av nästföljande session, efter utgången av nämnda tid upphöra att gälla.
3 §•
Som riksbankens metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt
guldmynt och omyntat guld.
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från
riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt
skall gälla även för tiden den 1 juli 1964 — den 30 juni 1965. Därvid föreslås,
att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 8 400 till 9 200
miljoner kronor.
Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från
skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld.
Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen väckta motionen
I: 791 av herr Åkerlund, vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla
propositionen, dock med den ändringen att riksbanken må utgiva sedlar till
ett belopp av högst nio tusen miljoner kronor.
Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas till motionen.
Utskottet. Riksbankens rätt att utgiva sedlar regleras alltsedan 1939
genom provisorisk lagstiftning i stället för genom riksbankslagens motsvarande
stadganden. Den nu gällande lagen den 31 maj 1963 med särskilda
bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning har liksom den
föregående lagstiftningen på området tillkommit som ett provisorium i
avvaktan på en definitiv reglering av sedelutgivningsrätten.
Frågan om utformningen av en sådan definitiv reglering har länge varit
föremål för överväganden. Tillkallade sakkunniga framlade år 1955 ett
betänkande i ämnet (SOU 1955:43), vari bl. a. föreslogs att sedeltäckningsbestämmelserna
i nuvarande riksbankslag skulle upphävas utan att
ersättas av motsvarande bestämmelser. Ställningstagandet till de framlagda
förslagen uppsköts emellertid med hänsyn till att en allmän överarbetning
av riksbankslagen påbörjats inom riksbanken. Detta arbete har
ännu inte slutförts; såsom motiv för uppskovet har från riksbankens sida
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1964
3
hänvisats bl. a. till de svårigheter som anpassningen till internationella
förhållanden skapar. Sedan riksdagen senast behandlade frågan om sedelutgivningen
har Ivungl. Maj :t förordnat att det ovannämnda betänkandet
av år 1955 skall läggas till handlingarna. Vidare har för att verkställa en
allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed sammanhängande
frågor tillkallats sakkunniga, som enligt sina direktiv är oförhindrade att
behandla bl. a. frågan om guldmyntfoten, i vad denna berörs av en ny
myntlagstiftning. I författningsutredningens förslag till ny regeringsform,
vars remissbehandling nyligen avslutats, har icke upptagits någon motsvarighet
till nuvarande grundlagsstadgande om skyldighet för riksbanken att
inlösa sedlar med guld. Departementschefen uttalar i den nu föreliggande
propositionen, att det enligt hans mening närmast bör ankomma på
riksbanken att vid lämpligt tillfälle ta initiativ till en mera permanent lagstiftning
om sedelutgivningsrätten.
Sistnämnda uttalande ansluter sig till den ståndpunkt som utskottet redan
tidigare deklarerat i denna fråga. I sina årliga utlåtanden i förevarande
ämne har utskottet flerfaldiga gånger framhållit, att det är betydelsefullt
att sedelutgivningsrätten blir permanent reglerad. Utskottet anser
sig nu böra ånyo understryka angelägenheten härav; utskottet förutsätter
således att riksbanksfullmäktige alltfort är inriktade på att utan onödigt
dröjsmål framlägga förslag till revision av riksbankslagen. I rådande läge
finner utskottet en förlängning av den provisoriska lagstiftningen om sedelutgivningsrätten
motiverad och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag härom.
Den i propositionen föreslagna höjningen av maximibeloppet för sedelutgivningen
från nuvarande 8 400 miljoner kronor till 9 200 miljoner kronor
har av riksbanksfullmäktige ansetts erforderlig med hänsyn till den
förväntade ökningen av sedelomloppet och till behovet att även fortsättningsvis
hålla en tillräcklig reserv för en ytterligare ökning därest betalnings-
och kassahållningsvanor skulle ändras. I motionen 1:791 föreslås
att höjningen av maximibeloppet skall begränsas från 800 till 600 miljoner
kronor i syfte att en stramare penningpolitik härigenom skall framtvingas.
Utskottet vill framhålla att förändringarna i den utelöpande sedelmängden
är en följd av den allmänna omsättningens krav och icke kan anses spela
den roll i penningpolitiskt hänseende som motionären tillskriver dem. Utskottet
finner den föreslagna höjningen av sedelutgivningens maximibelopp
lämpligt avvägd och tillstyrker därför bifall till propositionen även i denna
del.
Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. med avslag å motionen I; 791 antaga det genom propositionen
framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning;
4
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år 1964
2. medgiva, att riksbanken må för tiden den 1 juli 1964—
den 30 juni 1965 fritas från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att före utgången av
denna tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar om
förhållandena ger anledning till detta.
Stockholm den 5 maj 1964
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Palm,
Nils Theodör Larsson*, Augustsson, Rönnberg, Stefanson* och Åkerlund*;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund*, fru RenströmIngenäs*,
herrar Hagnell, Haglund, Jonsson, Börjesson i Falköping och
Fridolfsson.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Åkerlund, som ansett att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt
å s. 3 som börjar med orden »Den i propositionen» samt punkten 1 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»Riksbanksfullmäktiges i propositionen upptagna förslag om en med 800
miljoner kronor förhöjd sedelutgivningsrätt och härför förutsedda förvärv
av huvudsakligen inhemska värdepapper inger emellertid med hänsyn till
stabiliteten i den inhemska ekonomien betänkligheter i nuvarande läge. Sedelutgivningsrätten
torde därför inte böra höjas med ett större belopp än i
fjol, d. v. s. med 600 miljoner kronor.
Behovet av försiktighet i den penningskapande sedelutgivningen understrykes
av att internationella hänsyn torde behöva tagas. Såsom i olika
sammanhang framkommit, har frågan om ökad frihet för kapitalrörelser
aktualiserats exempelvis genom Nordiska rådets av Sveriges representanter
stödda rekommendation om liberalisering av kapitalrörelserna i Norden.
Även vid en liberalisering i ett vidare sammanhang kan övergången väntas
medföra temporära anspråk på de internationellt likvida betalningsmedlen,
särskilt guldtillgångarna. Av den anledningen behöver den inhemska likviditeten
hållas stram, för att uppkommande påfrestningar på den internationella
kronkursen skall kunna mötas. Endast genom en resolut restriktiv
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 35 år J!)6''r 5
penningpolitik skapas förutsättningar för att framgångsrikt kunna genomföra
övergången till friare kapitalrörelser med bibehållande av kronans
yttre värde på kort såväl som på lång sikt.
Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. med bifall till motionen I: 791 antaga det genom propositionen
framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser
rörande riksbankens sedelutgivning, dock med följande
lydelse av
1 §•
Riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst niotusen
miljoner kronor.»
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640140
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten