Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

1964-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:36, Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

1

Nr 36

Ultåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen

den 25 maj 1962 (nr 258) jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 april 1964 dagtecknad proposition, nr 142, vilken hänvisats till

bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda

i statsrådet och lagrådet hållna protokoll föreslagit riksdagen att antaga

ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 6 §

ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må anföras, att i densamma

föreslås en utvidgning av möjligheten till emissionskontroll i fråga

om kreditaktiebolagens upplåning i syfte att möjliggöra sådan kontroll beträffande

långfristiga reverslån.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258)

Härigenom förordnas, att 6 § ränteregleringslagen den 25 maj 1962 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Riksbanken äger föreskriva, att

obligationer, förlagsbevis eller andra

för den allmänna rörelsen avsedda

skuldebrev ej må utgivas utan

tillstånd av riksbanken. Vad nu sagts

skall dock ej gälla skuldebrev, som

utgivas av riksgäldskontoret.

(Föreslagen lydelse)

6 §•

Riksbanken äger föreskriva, att

obligationer, förlagsbevis eller andra

för den allmänna rörelsen avsedda

skuldebrev ej må utan riksbankens

tillstånd utgivas av annan än

riksgäldskontoret och att andra skuldebrev

än nyss sagts ej må utan sådant

tillstånd utgivas av kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196''i. H samt. .Vr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1964

Beträffande motiven för det i propositionen framlagda förslaget hänvisas

till densamma.

Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta

likalydande motionerna nr 797 i första kammaren av herrar Stefanson och

Billman och nr 981 i andra kammaren av herrar Berglund och Magnusson

i Borås, vari hemställts att riksdagen måtte avslå propositionen.

Rörande de skäl varpå denna hemställan grundats hänvisas till motionen

II: 981.

Utskottet. Den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen fick sin nuvarande

utformning år 1962 och är giltig t. o. m. den 30 juni 1965. Den innefattar

bl. a. en ränteregleringslag, som också innehåller föreskrifter om emissionskontroll.

I likhet med övriga ifrågavarande beredskapslagar har ränteregleringslagen

hittills icke behövt sättas i tillämpning; den har emellertid betydelse

för den emissionskontroll som upprätthålles på grundval av överenskommelser

mellan riksbanken och kreditinstituten.

Emissionskontrollen är enligt ränteregleringslagen begränsad till obligationer,

förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldebrev.

I förevarande proposition framhålles, att kapitalmarknaden under senare

år präglats av en ökande aktivitet hos sådana kreditaktiebolag som

har till syfte att tillgodose enskilda sektorer av lånemarknaden, bl. a. bostadsbyggandet,

med långfristiga krediter. Dessa kreditinstitut, av vilka åtskilliga

är nytillkomna, företar upplåning dels mot skuldebrev avsedda för

den allmänna rörelsen, dels i viss utsträckning genom direkta låneavtal med

enskilda kreditgivare. De skuldebrev som i sistnämnda fall utfärdas, faller

utanför den av ränteregleringslagen möjliggjorda emissionskontrollen.

På grundval av en inom finansdepartementet utarbetad promemoria, vilken

varit föremål för remissbehandling, föreslås i propositionen, att möjligheten

till emissionskontroll skall utsträckas till att omfatta alla typer av

skuldebrev som utges av kreditaktiebolag. Avsikten är närmast att skapa

förutsättningar för överenskommelser mellan riksbanken och berörda kreditinstitut

även beträffande upplåning mot revers. Detta förslag har såsom

en följdriktig komplettering av nuvarande möjligheter till emissionskontroll

accepterats även av somliga remissinstanser som i princip önskar en kreditmarknad

utan emissionskontroll.

I motionerna I: 797 och II: 981 hävdas, liksom i en del remissyttranden,

att ränteregleringslagen ger möjlighet till skadliga ingripanden på kreditmarknaden

och att man därför icke bör utvidga dess tillämpningsområde

utan fastmer eftersträva dess avveckling.

Utskottet finner för sin del de skäl vara bärande, vilka anförts för en utvidgning

av de möjligheter till emissionskontroll som ränteregleringslagen

erbjuder. Utskottet kan också acceptera den i propositionen föreslagna ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

3

formningen av lagändringen. I anslutning till vad departementschefen uttalat

vill utskottet emellertid understryka, att den generella innebörd som

författningstexten erhållit bör i praktiken motsvaras av en starkt nyanserad

tillämpning. Utskottet förutsätter alltså liksom departementschefen, att

riksbanken skall medge sådana allmänna undantag från kontrollen, att reversupplåning

på kortare tid än fem år normalt inte behöver underställas

riksbankens prövning. Undantag bör också oavsett den avtalade löptiden

gälla för sådana reverslån som är avsedda att täcka lånebehov av så begränsad

storlek, att formerna för deras finansiering saknar kreditpolitisk betydelse.

Likaledes bör från emissionskontroll uteslutas reversupplåning i syfte

att finansiera långivning som inte är tillräckligt enhetlig för att ligga till

grund för obligationslån. Även de båda senast nämnda undantagen bör, såsom

departementschefen framhållit, i den mån så är möjligt göras generella.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 797 och

II: 981, antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen den 25 maj

1962 (nr 258).

Stockholm den 5 maj 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Nils Theodor Larsson*,

Augustsson, Rönnberg, Stefanson*, Åkerlund* och Risberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar

Hagnell, Hyltander*, Haglund, Jonsson, Börjesson i Falköping och Fridolfsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Regnéll, Stefanson, Åkerlund, Risberg, Hyltander och Jonsson,

vilka ansett, att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som börjar å s. 2

med orden »Utskottet finner» samt utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att anledning saknas att utvidga

ränteregleringslagens tillämpningsområde. Redan med sin nuvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

räckvidd öppnar denna lag möjlighet för ingripanden, som kan inverka menligt

på kreditmarknaden och därmed på samhällsekonomien i dess helhet.

Enligt utskottets uppfattning bör den ekonomiska politiken i stället, såsom

motionärerna framhållit, inriktas på att skapa förutsättningar för att fullständigt

avveckla emissionskontrollen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 797 och II: 981

måtte avslå propositionen.»

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, m. m., jämt a1 i texten