Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
1964-05-21 · 39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1964:39, Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196A
1
Nr 39
Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av
utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande till utskottet
hänvisade motioner och framställningar:
1) likalydande motionerna I: 579 av herr Hilding m. fl. och II: 706 av
herr Lindahl m. fl. om förstärkning av riksdagens upplysningstjänst, m. m.;
2) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående ny voteringsanläggning
för riksdagen;
3) framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående vissa
lönegradsuppflyttningar;
4) framställning från delegerade för riksdagens verk rörande ändrad
tjänste- och löneställning för byrådirektörerna vid riksdagens revisorers
kansli.
Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att
riksgäldskontoret med skrivelse den 28 november 1963 överlämnat beräkningar
rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.,
som bör upptas i riksstaten för budgetåret 1964/65. Jämte uppställning över
anslagen har överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater
m. m.
Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.
Arvoden till riksdagens ledamöter har i förhållande till beräkningarna
för innevarande budgetår ökats med 300 000 kr. bl. a. på grund av ökade
traktamenten.
Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 250 000 kr. beroende
på stegrade tryckningskostnader.
Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer har beräknats
kostnader för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 45 000 kr.
och för Utgivande av publikationer till representationsreformens 100-årsjubileum
med 50 000 kr.
Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till
85 000 kr., vilket belopp tillsammans med en den 31 oktober 1963 förefintlig
anslagsbehållning på ca 137 000 kr. torde täcka såväl beräknade tryckningskostnader
som redaktionsarvoden m. m. fram t. o. m. budgetåret
1964/65.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196U. S samt. Nr 3<J
2
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp
av 1 000 kr.
Avlöningsanslagen till under huvudtiteln redovisade riksdagens verk har
beräknats efter nu utgående grundlöner, allt i överensstämmelse med därom
av finansdepartementet den 31 maj 1963 lämnade allmänna direktiv. I anslutning
härtill har för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits
till 45 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie och icke-ordinarie
personal. Den särskilda posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
har slopats och avses i stället skola bestridas från anslagsposten
till rörligt tillägg.
Vid beräkning av avlöningsanslaget under riksgäldskontoret har hänsyn
tagits till det förslag angående översyn av riksgäldskontorets organisation,
som den 17 oktober 1963 överlämnades till riksdagens bankoutskott. I förhållande
till avlöningsanslaget för innevarande budgetår har anslaget minskats
med 81 000 kr. Avlöningsanslaget under riksdagens ekonomibyrå har
höjts med 31 000 kr. hl. a. beroende på nyanställning av vaktpersonal.
Pcnsionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder. Under anslaget
till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ingår premier till försäkringsbolag
för grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter med 85 000 kr.
Anslaget till pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. har uppräknats
med hänsyn till eventuella utbetalningar av försäkringsbelopp på
grund av grupplivförsäkring för tjänstemän.
Omkostnadsanslagen under riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå
har med hänsyn till belastningen ansetts böra höjas med resp. 25 000
kr. och 85 000 kr.
Under anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
har beräknats medel för dels en ordinarie vinstutlottning med 950 000
kr. och dels för en extra vinstutlottning med 350 000 kr. Sistnämnda belopp
har beräknats med utgångspunkt från Kungl. Maj :ts i prop. 1963: 190
framlagda förslag om anvisande av ett anslag å tilläggsstat I för budgetåret
1963/64 till kampanj för lönsparande. Den extra vinstutlottningen avses
äga rum under våren 1965. Rätt att deltaga i densamma bör enligt kommittén
för allmänna lönsparandet tillkomma envar till ungdomens lönsparande
ansluten sparare, som under minst tre kalendermånader av tiden
augusti t. o. in. december 1964 gjort överenskomna insättningar på sitt
lönsparkonto och som den 31 december 1964 har innestående behållning
på kontot. Vinstsumman vid den extra vinstutlottningen anses böra utgöra
ett belopp, motsvarande en procent av nysparandet på samtliga ungdomens
lönsparkonton under nyssnämnda femmånadersperiod.
Anslaget till vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande har uppförts
med 1 800 000 kr., vilket innebär en ökning med 50 000 kr. i förhållande
till den första vinstutlottningen i maj 1963.
Anslaget till arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in.
har beräknats i enlighet med lag om allmän försäkring m. in., varvid bidragsprocenten
satts till 1,5. Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna
tilläggspensioneringen har bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning
från 6 till 7 procent höjts med 150 000 kr.
Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i
särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter in. fl., nämligen anslagen
till Riksdagens interparlamentariska grupp, Justitieombudsmannen
och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition, Riksdagens
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961 3
revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och
dess kansli.
Riksdagsbiblioteket har i skrivelse angående anslagsäskanden för budgetåret
1964/65 föreslagit att riksdagens upplysningstjänst organiseras som
ett självständigt verk och därför uppdelat anslagsäskandena i två avsnitt,
ett för riksdagsbiblioteket och ett för riksdagens upplysningstjänst. I riksgäldskontorets
beräkning är anslagen i sin helhet redovisade under riksdagsbiblioteket.
Beträffande anslagsberäkningarna från Nordiska rådets svenska delegation
har anförts, att rådet i februari 1964 sannolikt komme att lägga om
sina arbetsformer, varför de framlagda beräkningarna vore provisoriska.
De nämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.
För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet
med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor torde böra beräknas till 122 000 kronor.
Riksgäldskontoret har med skrivelse den 24 april 1964 till utskottet inkommit
med ny förslagsberäkning beträffande fjortonde huvudtiteln, innebärande
höjningar av de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna
anslagsbeloppen ävensom tillkomsten av ett nytt reservationsanslag,
Anskaffande av ny voteringsanläggning. Avlönings- och pensionsanslagen
för riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,
justitie- och militieombudsmännen och deras expeditioner, riksdagens
revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och
dess kansli har omräknats i enlighet med den preliminära förhandlingsöverenskommelsen
den 13 april 1964 mellan civildepartementet och statstjänstemännens
huvudorganisationer. Härjämte har anslaget till Arvoden
till riksdagens ledamöter i vad avser arvodesdelen uppräknats med de
generella procenttilläggen.
Nordiska rådets svenska delegation har i skrivelse till utskottet den 22
april 1964 anmält, att dess anslagsbehov kan beräknas på grundval av
ovannämnda provisoriska äskanden.
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 14 940 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till
Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 14 940 000 kr.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
2ro) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:
Reseersättningar till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag
av 1 750 000 kr.
3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagen: Avlöningar
till personal anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 225 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:
Avlöningar till personal ett förslagsanslag av
2 225 000 kr.
4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa
a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag
av 1 750 000 kr.;
b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer
ett reservationsanslag av 94 000 kr.;
c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
ett reservationsanslag av 85 000 kr.
5:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1964/65 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kr.
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin den 20
november 1963 dagtecknade framställning till riksgäldsfullmäktige anfört
bl. a. följande:
Statsanslaget till gruppen för budgetåret 1962/63, då den allmänna interparlamentariska
konferensen hölls i Brazilia, var 110 000 kronor. För innevarande
budgetår, då motsvarande konferens ägt rum i Belgrad, är statsanslaget
80 000 kronor. Med hänsyn bl. a. till att nästa interparlamentariska
konferens skall hållas i Köpenhamn, anser styrelsen att statsanslaget till
gruppen för budgetåret 1964/65 kan minskas till 65 000 kronor.
Vid 1964 års allmänna interparlamentariska konferens i Köpenhamn bör
gruppen vara företrädd av sina båda rådsmedlemmar samt av tolv särskilt
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
utsedda medlemmar av gruppen. Vidare bör den svenska delegationen —
liksom flertalet andra delegationer, däribland dem från övriga nordiska länder
_biträdas av en sekreterare. Uppskattas kostnaderna för varje svensk
deltagare i konferensen, som kan beräknas pågå nio till tio dagar, till 1 000
kronor, bli de totala kostnaderna för gruppens representation vid konferensen
15 000 kronor.
Ett nordiskt interparlamentariskt delegerademöte kan, bl. a. med hänsyn
till den tid som förflutit sedan ett dylikt möte senast ägde rum, sannolikt
komma att hållas i Helsingfors under loppet av nästa budgetår. Vid detta
möte, som torde komma att pågå tre till fyra dagar, bör gruppen vara företrädd
av sina fyra medlemmar av nordiska interparlamentariska förbundets
råd samt av minst tolv särskilt utsedda medlemmar av gruppen. Även i detta
fall är det av betydelse att den svenska delegationen biträdes av en sekreterare.
Kostnaderna för gruppens deltagande i förevarande möte beräknar
styrelsen till cirka 9 000 kronor.
Gruppens utgifter för budgetåret 1964/65, som beträffande övriga poster
_ bortsett från tidskrifter m. m. — är oförändrade i förhållande till
budgetåret 1963/64, har av styrelsen sammanfattningsvis beräknats på följande
sätt:
deltagande i interparlamentariska unionens arbete
konferens ......................................... 1**
råds- m. fl. möten.................................. 10 000 25 000
bidrag till interparlamentariska unionen och dess generalsekretariat
...............................................
deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets arbete
delegerademöte.
.................................... 0 000
rådsmöte .......................................... 1000
tidskrifter m. ..............................................
representation ..............................................
förvaltningskostnader .......................................
extra utgifter...............................................
Summa kr.
13 800
10 000
700
2 000
12 500
2 400
66 400
Efter avdrag för beräknade inkomster av medlemsavgifter återstår ett belopp
av omkring 65 000 kr.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
ett förslagsanslag av 65 000 kr.
lf Ilihang till riksdagens protokoll 196b. 8 samt. Nr 39
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
6:o) Riksdagen: övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
under punkten 8 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:
Övriga omkostnader ett förshagsanslag av 725 000 kr.
7:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten
9 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Allmänt
kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.
8:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksgäldskontoret: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 2 271 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 2 407 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksgäldskontoret:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 407 000 kr.
9:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån, m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa
a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 1 190 000 kr.;
b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 300 000 kr.
10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 089 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 157 000 kr.
Under förevarande punkt torde utskottet även få behandla de likalydande
motionerna nr 579 i första kammaren av herr HLMing m. fl. och nr 706 i
andra kammaren av herr Lindahl m. fl., såvitt dessa motioner avser frågan
om tillgången till skrivhjälp för riksdagens ledamöter. I motionerna har i
detta hänseende hemställts, att riksdagen måtte genom vederbörande utskott
begära utredning och förslag om utbyggnad av riksdagens skrivbyrå
så att den utan kostnad för riksdagsledamöterna skall kunna utföra utskrifter
för deras räkning i samband med riksdagsarbetet.
Beträffande motiveringen för den i motionerna gjorda hemställan hänvi
-
7
Bankoutskottets utlåtande nr 119 år 196b
sas till motionen II: TOG. Övriga i motionerna framställda yrkanden behandlas
nedan under punkten 13, Riksdagsbiblioteket: Avlöningar.
I sitt till utskottet avgivna remissutlåtande över motionerna anför riksgäldsfullmäktige
i här förevarande fråga följande:
Fullmäktige har berört föreliggande spörsmål i sitt yttrande över författningsutredningens
förslag. Fullmäktige underströk härvid angelägenheten
av att de enskilda riksdagsledamöterna lämnas den service i olika hänseenden,
som för fullgörande av riksdagsmannauppdraget kan anses påkallad.
I första hand torde, framhöll fullmäktige, få övervägas en utvidgning
av den skrivhjälp, som för närvarande genom riksdagens skrivbyrå tillhandahålles
såväl enskilda riksdagsledamöter som partigruppernas sekretariat
liksom att göra denna skrivhjälp kostnadsfri. Å andra sidan borde givetvis
beaktas de svårigheter som torde föreligga att på ändamålsenligt sätt avgränsa
ifrågavarande och andra serviceanordningar så att nyssnämnda syfte
kunde uppnås till rimlig kostnad. Fullmäktige framhöll samtidigt att den
rådande lokalbristen inom riksdagshuset länge ännu komme att utgöra ett
besvärande hinder för utrymmeskrävande expansioner av serviceanordningar
av skilda slag.--- •— Ehuru lokalbristen för närvarande torde lägga
hinder i vägen för en utbyggnad av skrivbyrån i enlighet med författningsutredningens
intentioner, har fullmäktige i och för sig icke något att erinra
mot att en utredning i frågan kommer till stånd i lämpligt sammanhang.
En sådan utredning torde böra ankomma på fullmäktige.
Utskottet. En av grundtankarna bakom författningsutredningens föregående
år framlagda reformförslag är strävan att effektivisera riksdagens arbetsformer.
En sådan strävan måste omfatta även åtgärder för att förbättra
riksdagsledamöternas arbetsmöjligheter vid utövandet av deras uppdrag i
riksdagen. Författningsutredningen har ägnat denna fråga avsevärd uppmärksamhet.
I sitt betänkande med motiv till förslaget till riksdagsordning
(SOU 1963: 18) har utredningen i ett särskilt avsnitt behandlat vissa frågor
rörande arbetsförhållandena inom riksdagen. I ett par särskilt publicerade
bilagor (SOU 1963: 19) har utredningen ytterligare belyst hithörande spörsmål.
Såsom motionärerna framhåller har författningsutredningen ansett att
ingen tvekan kan råda om att riksdagens ledamöter bör inom riksdagen ha
tillgång till kostnadsfri skrivhjälp såväl för det interna riksdagsarbetet som
för förbindelserna utåt med exempelvis valmän, partiorganisationer och
myndigheter. Motionärerna finner det angeläget, att riksdagen utan att avvakta
en mera omfattande reform av riksdagsarbetet och riksdagens personalorganisation
söker ge sina ledamöter förbättrad tillgång till skrivhjälp,
och föreslår alt i detta syfte förutsättningarna för en förstärkning av riksdagens
skrivbyrå skall utredas.
Utskottet delar författningsutredningens och motionärernas uppfattning
att åtgärder bör vidtagas för alt förbättra riksdagsledamöternas arbetsmöjligheter.
Icke minst synes det vara betydelsefullt alt det klart dokumenterade
behovet av skrivhjälp blir tillgodosett. En utbyggnad av riksdagens skriv
-
8
Rankoutskottets utlåtande nr 39 år 196''r
byrå ter sig i detta sammanhang naturlig. Utskottet är medvetet om att, såsom
riksgäldsfullmäktige framhållit, den rådande lokalbristen inom riksdagshuset
härvidlag skapar stora svårigheter; till detta spörsmål återkommer
utskottet nedan i samband med frågan om en utbyggnad av riksdagens
upplysningstjänst. Utskottet finner det likväl angeläget att det snarast blir
prövat, vilka åtgärder som på kortare och längre sikt kan vidtagas för att i
ökad utsträckning ställa skrivhjälp till förfogande. Utan att närmare taga
ställning till de synpunkter på skrivarbetets organisation inom riksdagen
som motionärerna framfört vill utskottet därför föreslå, att riksdagen ger
riksgäldsf ullmäktige i uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens
ledamöter. Utskottet förutsätter att vid denna utredning också de avgränsningsproblem
tages upp som fullmäktige berört i sitt remissyttrande
■över motionerna. Såsom motionärerna framhållit bör även behovet av skrivhjälp
åt partigruppernas sekretariat uppmärksammas.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning och under
hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 157 000 kr.;
b) med bifall till motionerna I: 579 och II: 706, såvitt nu
är i fråga, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
med beaktande av vad utskottet ovan anfört utreda frågan
om skrivhjälp till riksdagens ledamöter.
11 :o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 14 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens
ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av
550 000 kr.
12:o) Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning.
I skrivelse till bankoutskottet den 23 april 1963 har riksgäldsfullmäktige
anfört följande:
Med bifall till därom av bankoutskottet i utlåtande nr 14/1962 gjord hemställan
beslöt 1962 års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att med beaktande av vad utskottet anfört vidtaga anstalter för att säkerställa
funktionssäkra voteringsapparater i riksdagens kamrar.
Bankoutskottet hade i nyssnämnda utlåtande i anledning av en motion i
ämnet (II: 12) av herrar Enskog och Boija anfört följande:
»Voteringsapparaterna i kamrarna togs i bruk 1935. Enligt vad utskottet
under hand inhämtat är apparaterna numera så pass förslitna att ett utbyte
av anläggningarna torde vara behövligt inom en snar framtid. Detta har
uppgetts särskilt gälla beträffande andra kammarens voteringsapparat. Under
sådana förhållanden finner utskottet påkallat att erforderliga åtgärder
nu vidtages för att säkerställa funktionssäkra voteringsapparater i riksda
-
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
9
gens kamrar. Åt fullmäktige i riksgäldskontoret bör lämpligen anförtros att
undersöka och besluta i denna fråga.
Fullmäktige i riksgäldskontoret bör bemyndigas att uppta underhandlingar
om konstruktion av nya apparater. Därvid kan de önskemål beträffande
voteringsapparaternas utformning som framförts i förevarande motion
utgöra en utgångspunkt. Därest fullmäktige skulle finna att de nuvarande
anläggningarnas tillstånd eller den tid en nytillverkning skulle kräva
påkallar eu omedelbar beställning, bör de vara oförhindrade att efter anbudsförfarande
föranstalta om att tillverkning av nya apparater igångsättes.
Vid prövningen av förevarande fråga i dess olika aspekter bör eftersträvas
att nå lösningar som medger att voteringsanläggningarna med så låga
kostnader som möjligt kan anpassas till de ändringar av riksdagslokalerna,
vilka kan föranledas'' av författningsutredningens kommande förslag.
I fullmäktiges uppdrag bör jämväl ingå att vidtaga åtgärder för att under
tiden intill dess nya voteringsanläggningar färdigställts de nuvarande
anläggningarna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige bör även
om så utan större ingrepp låter sig göra, komplettera anläggningarna med
för den enskilde ledamoten bättre lämpade anordningar för kontroll av avgiven
röst.»
Med anledning av riksdagens ovannämnda beslut och sedan konstaterats,
att en utbyggnad eller omändring av den nuvarande anläggningen icke lämpligen
kunde komma ifråga, bl. a. med hänsyn till att anläggningens ledningar
numera enligt anlitad expertis är förtorkade och rörliga komponenter
nedslitna och därför icke medger tillräcklig driftsäkerhet för framtiden,
uppdrog riksgäldskontoret åt L. M. Ericssons Svenska Försäljningsaktiebolag
(i det följande benämnt L. M. Ericsson) att inkomma med anbud och
programhandlingar för en helt ny voteringsanläggning. Härvid skulle enligt
bankoutskottets här ovan återgivna uttalande de önskemål beträffande voteringsapparaternas
utformning, som framförts av de nämnda motionärerna,
utgöra en utgångspunkt. Dessa önskemål avsåg i huvudsak följande:
1. räkneverket borde vara mer tillförlitligt och arbeta snabbare,
2. i varje pulpet borde genom en lampsignal verifieras hur vederbörande
ledamot röstat och vidare borde finnas möjlighet att vid felröstning korrigera
detta,
3. fotograferingsutrustningen borde vara smidigare och arbeta snabbare.
L. M. Ericsson har nu, efter omfattande konstruktionsarbeten och marknadsundersökningar
för leverans av komponenter till anläggningen, till
riksgäldskontoret inkommit med program och kostnadsförslag avseende en
komplett voteringsanläggning, som kan utnyttjas samtidigt av båda kamrarna
men som, i händelse ett enkammarsystem införes, på ett enkelt sätt
och utan någon mer avsevärd kostnad kan modifieras för elt sådant system.
Den sålunda offererade anläggningen består av en central utrustning för
uppsamling och bearbetning av avgivna röster samt en televisionsutrustning
inom vardera kammaren för distribution av voteringsresultalen. Varje ledamots
bänkplats utrustas med eu tryckknappssals innehållande 4 st. tryckknappar
och kontrollampor.
Den nya anläggningens konstruktion i detalj framgår av lämnade redogörelser
och ritningar. Alla uttryckta önskemål har tillgodosetts. Sålunda kan
ledamot korrigera sin röstning genom särskild korrigeringsknapp i bänken;
lnir han röstat framgår av eu signallampa på samma plats och på resultatet
får man vänta i 2 sekunder i stället för nuvarande 30. Räkneverket med
10
Bankoutskoltets utlåtande nr SO dr 196''/-
röstsiffrorna i kammaren ersättes med televisionsmottagare, till vilka kamera
i apparatrummet överför resultatet. Anläggningen liar med sikte på
framtiden kompletterats med televisionsutrustning för överförande av röstsiffrorna
till olika delar av huset samt även till kanslihuset om så skulle
önskas. Genom bildväljare hos talman eller sekreterare kan i televisionsmottagarna
visas förutom röstresul talet även bild av talmannen eller talare från
vardera kammare. Röstresultatet erhålles omedelbart på fotografisk väg.
Mångfaldigande av fotografiet måslc dock ske på konventionellt sätt.
Hela anläggningen offereras till ett pris av cirka 1 400 000 kr. netto. I
leverantörens åtagande ingår ej snickeriarbeten i bänkar, infällning av TYmottagare
samt tillverkning av skåp för protokolltablåer och kamera. Ifrågavarande
arbeten är emellertid av den art att de med fördel torde till huvudsaklig
del kunna utföras av ekonomibyråns egen snickeripersonal. En
anläggning, som från början beräknats för ett enkammarsystem och 300
riksdagsledamöter, skulle enligt anbudsgivaren betinga omkring 300 000 kr.
lägre kostnad. Det bör emellertid vid en jämförelse mellan de båda kostnadssummorna
beaktas, att viss utrustning, som ej skulle komma till omedelbar
användning vid övergång trån två kamrar till enkammarsystem, ej
kan betraktas som helt överflödig utan kan användas för utökning och reservmateriel.
Lin.vid skall enligt anbudet erläggas med en tredjedel av anbudssumman
vid anbudets antagande och med eu tredjedel, då huvudsakliga delen av leveransen
fullgjorts, varefter slutlikvid skall ske, då leveransen fullgjorts, vilket
beräknas ha skett cirka 20 månader efter orderingången. Då inkoppling
av anläggningen måste förläggas till ett sommaruppehåll, innebär detta att
hela anläggningen blir färdig att tagas i bruk under hösten 1966.
Fullmäktige har underställt Kungl. telestyrelsens tekniska byrå för expertgranskning
L. M. Ericssons förevarande anbud med programhandlingar
och har från chefen för byrån erhållit följande utlåtande:
»Vid granskning av anbud med programhandlingar för ny voteringsanläggning
har jag noterat att den skisserade anläggningen uppbygges med
komponenter, som är väl kända och ger god driftsäkerhet. De beskrivna
kontrollanordningarna som inarbetats i systemet kommer alt medge enkel
övervakning av anläggningens funktion/ Anläggningen har försetts med
löjligheter till framtida utbyggnad av TV-nätet och utrustningen i sin helhet
kan med enkla medel anpassas för enkammarsystem.
Offererat pris 1 400 000 kronor synes skäligt med tanke på att anläggningen
är av engångskaraktär och får hära heia kostnaderna för systemutformning
och konstruktion. Montagearbetet beräknas bli krävande och ertordra
viss övertid då anläggningen skall installeras under sommaruppehållet.
I kostnaderna ingå icke objektiv för de 7 TV-kamerorna enär objektiven
måste utprovas på plats med hänsyn till ljusförhållanden och önskad bildavgränsning.
Kostnaden för erforderliga objektiv uppskattas till c:a
I ullmäktige har vidare inhämtat, att talmanskonferensen vid sammanträde
den 2o innevarande april med hänsyn till den nuvarande voteringsanaggnmgens
nedslitna skick och den relativt långa tid, som kan komma att
förflyta innan ett enkammarsystem eventuellt blir infört, funnit erforderligt,
att åtgärder snarast vidtoges för anskaffande av en helt ny voteringsanläggning,
som kunde utnyttjas av båda kamrarna men vara lätt apterbar för
ett enkammarsystem, i huvudsaklig överensstämmelse med L. M. Ericssons
föreliggande anbudshandlingar.
Bankoutskoitets utlåtande nr 39 dr 1964
11
I anslutning härtill torde fullmäktige, som helt delar talmanskonferensens
sålunda uttalade mening, böra bemyndigas att besluta i frågan. Härvid
må nämnas, att L. M. Ericsson på förfrågan meddelat, att bolaget, sedan
hela voteringsanläggningen levererats men ej inmonterats, är berett att, före
installationen och under förutsättning att ett införande av enkammarsystem
vid denna tid framstår som nära förestående, undersöka huruvida den
nuvarande anläggningen skulle kunna fortfarande utnyttjas till dess den
nya riksdagen kan träda i funktion. Om detta visar sig vara fallet har bolaget
förklarat sig villigt att på villkor, varom överenskommelse då får träffas
mellan riksgäldskontoret och bolaget, återtaga den utrustning och den
materiel i övrigt av den levererade anläggningen, som då skulle bli obehö\- lig.
Kostnaderna för den nya voteringsanläggningen torde lämpligen böra uppdelas
på tre budgetår (1964/65—1966/67) och utgå från ett särskilt reservationsanslag
under XIV huvudtiteln, förslagsvis benämnt Riksdagens ekonomibyrå:
Anskaffande av ny voteringsanläggning. För budgetåret 1964/65
torde anslaget böra uppföras med ett belopp av 475 000 kr.
Under åberopande av det anförda får fullmäktige, med överlämnande av
L. M. Ericssons förenämnda förslag till voteringsanläggning, föreslå att bankoutskottet
ville hos riksdagen hemställa, att riksdagen måtte
1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta om anskaffande
av en ny voteringsanläggning i huvudsak enligt det föreliggande förslaget,
2. på riksstaten för budgetåret 1964/65 under XIV huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 475 000 kr. till Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande
av ny voteringsanläggning.
Utskottet. Med tillstyrkande av riksgäldsfullmäktiges förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta
om anskaffande av en ny voteringsanläggning i huvudsak
enligt det i förevarande framställning redovisade förslaget;
b) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:
Anskaffande av ng voteringsanläggning ett reservationsanslag
av 475 000 kr.
13:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 743 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 787 000 kr.
Stgrelsen för riksdagsbiblioteket har i sin den 13 november 1963 dagtecknade
petitaframställning till riksgäldskontoret föreslagit, att riksdagens
upplysningstjänst skall organiseras som ett självständigt verk, och med
hänsyn härtill delat upp sina äskanden i två avsnitt, för riksdagsbiblioteket
och för riksdagens upplysningstjänst. Beträffande upplysningstjänsten anför
styrelsen:
12
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
På förslag av författningsutredningen inrättades 1955 en upplysningstjänst
inom riksdagsbiblioteket, avsedd för riksdagens ledamöter. För verksamheten
avdelade biblioteket en bibliotekarie, vilken som biträde erhöll en
extra tillfälligt anställd assistent. Biblioteket ställde dessutom skriv- och
vaktmästarhjälp till förfogaande och upplät lokaler samt möjlighet till fotokopiering.
Verksamheten har oavlåtligt vuxit, vilket belyses av följande ta
-
År
Totalantalet Härav skriftligt
frågor besvarade
1955 .................. 81 46
1956 .................. 95 59
1957 .................. 153 36
1958 .................. 237 68
1959 .................. 303 99
1960 .................. 412 174
1961 .................. 618 281
1962 .................. 999 425
Fördelningen på månaderna januari—oktober för de två senaste åren
framgår av följande tabell:
Totalantalet frågor
1962 1963
jan............
168
febr............
148
mars ...........
176
april ...........
125
maj ...........
....... 118
140
juni ...........
30
juli.............
33
aug............
37
sept............
34
okt............
133
Denna snabba ökning, som tagit bibliotekets resurser i växande anspråk,
har på olika sätt föranlett en rad åtgärder. Genom riksdagens beslut har från
och med den 1 juli 1962 en extra bibliotekariebefattning i lönegrad 25 inrättats
och från och med den 1 juli 1963 en extra förste byråsekreterarebefattning
i lönegrad 21, vartill kommer en extra biblioteksassistentbefattning i
lönegrad 11 och en extra biblioteksbiträdesbefattning i lönegrad 7 från och
med den 1 juli 1962 jämte en extra expeditionsvaktbefattning i lönegrad 7
från och med den 1 juli 1963, av vilka den sistnämnda befattningen ej kunnat
besättas med lämplig person. Härtill kommer ett växlande antal extra
assistenter, som delvis också sysselsatts med registrering av riksdagstrycket,
sedan biblioteksstyrelsen uppdragits huvudmannaskapet för detta.
Bibliotekets i sig själva otillräckliga lokaler har i växande utsträckningmåst
ställas till förfogande, vilket föranlett arbetsplatsers inrättande för
bibliotekspersonal i galleriet och i styrelsens rum, vilka ur flera synpunkter
visat sig olämpliga. Samtidigt har biblioteket till förmån för riksdagens stenografer
fått upplåta arbetsplatser i våningen ovanför handbiblioteket. Det
enda tillskott, som erhållits ifråga om utrymme för arbetsplatser, är det s. k.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i
13
lilla sammanträdesrummet, där minst två befattningshavare i upplysningstjänsten
varit placerade. Hela bibliotekets personal har också direkt ellei
indirekt måst ställa tid till upplysningstjänstens förfogande till förfång för
det ordinarie biblioteksarbetet, vilket i sin tur ogynnsamt påverkat tjänstbarheten
i olika avseenden.
Författningsutredningen, på vars initiativ upplysningstjänsten inrättades
1955, har i 1963 års framlagda betänkanden upptagit frågan till behandling.
Utredningen föreslår dels att upplysningstjänsten skiljes från biblioteket
och inrättas som ett särskilt riksdagens verk under biblioteksstyrelsen och
dels att upplysningstjänsten förstärkes.
De föreslagna bestämmelserna beträffande den förstnämnda punkten
återfinnes i 6 kap. § 5 i förslaget till riksdagsordning som lyder (SOU 1963:
16 s. 96.):
»Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst stå under ledning
av en gemensam styrelse, bestående av ordförande och suppleant för honom,
utsedda av regeringen, samt två ledamöter och en suppleant för envar a\
dem, valda av riksdagen för varje valperiod.
Närmare bestämmelser om biblioteket och dess uppgifter samt om upplysningstjänsten
meddelas av riksdagen i särskilt reglemente.»
I tvåkammaralternativet är »riksdagen» i slutet av första stycket utbytt
till »riksdagens valnämnd». (SOU 1963: 16 s. 135.)
Till stöd" för sitt förslag anför författningsutredningen följande (SOU
1963: 18 s. 210 f.):
»Enligt utredningens mening kan det nu ej råda något tvivel om att den
upplysningst jänst för riksdagens ledamöter som på försök inrättades 1953
visat sig fylla ett väsentligt och varaktigt behov. Dess tjänster har efterfrågats
i allt större utsträckning och samtliga riksdagsgrupper har i skrivelse
till utredningen förordat en förstärkning av upplysningstjänsten. Tiden synes
därför vara inne att ge denna verksamhet en mera fast organisation och
personella resurser svarande mot nu anmälda behov. För att tillgodose den
erforderliga specialiseringen i fråga om den experthjälp som skall stå riksdagsledamöterna
till buds torde som ett minimum krävas att, vid sidan om
föreståndartjänsten, finnes tre kvalificerade befattningshavare inriktade på
skilda områden. Därutöver bör assistenter kunna anställas i den omfattning
förhållandena påkallar. För en verksamhet av detta slag är, det bör särskilt
understrykas, tillgången på kvalificerad personal av avgörande betydelse.
Saknas sådan personal, lönar det sig ej att begära hjälp av upplysningstjänsten
i mera krävande sammanhang; finns kvalificerad personal att tillgå,
blir det däremot naturligt att utnyttja den även för mera omfattande
uppgifter. Utan att ingå på frågan om berörda tjänsters lönegradsplacering
vill utredningen endast erinra om lönefrågans vikt med hänsyn till angelägenheten
av att till upplysningstjänsten förvärva lämpliga befattningshavare.
Utredningens förslag rörande upplysningstjänstens personalorganisation
står i visst samband med vad som nedan anföres om partigruppernas sekretariat.
Förslaget förutsätter att dessa sekretariat, direkt eller indirekt, skall
kunna utnyttja upplysningstjänsten. Möjligt är att bland annat härigenom
kraven på upplysningstjänsten inom en nära framtid blir så stora att den
förordade personalförstärkningen kommer att framstå som otillräcklig. Eftersom
utredningens förslag i övrigt förutsätter eu förstärkning av den
tjänstemannakår som slår till riksdagens förfogande — bland annat gäller
2j Ilihang till riksdagens protokoll 1S6U. <S samt. Nr 39
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
detta utskottens kanslier — torde emellertid den samlade effekten av de
olika åtgärderna böra avvaktas, innan en ytterligare utbyggnad av upplysningstjänsten
överväges.
Den allmänna uppläggning som verksamheten vid riksdagens upplysningstjänst
under de gångna åren erhållit synes utredningen vara ändamålsenlig
och väl avvägd. Hittills tillämpade, av biblioteksstyrelsen beslutade
provisoriska reglemente bör ersättas av ett av riksdagen antaget reglemente.
Även om upplysningstjänstens personal i stor utsträckning utnyttjar bibliotekets
resurser, är de uppgifter som denna personal ställs inför och de kvalifikationskrav
den skall uppfylla väsentligen andra än de som möter inom
den vanliga bibliotekskarriären. Organisatoriskt sett synes därför upplysningstjänsten
böra bilda en i förhållande till riksdagsbiblioteket självständig
enhet. Garantier för erforderlig samordning av upplysningstjänstens och
bibliotekets verksamhet bör lämpligen kunna skapas genom att upplysningstjänsten
står under ledning av samma styrelse som riksdagsbiblioteket
(se FRO 6 kap. 5 §). Framhållas må slutligen, att i samband med en utbyggnad
av upplysningstjänsten dess lokalbehov också måste tillgodoses.»
I likhet med författningsutredningen vill styrelsen understryka den nära
samhörigheten och sambandet mellan upplysningstjänstens och låneexpeditionens
arbete. En del av upplysningstjänstens arbete är till sin karaktär
sådant, att sådant arbete även utföres av låneexpeditionen, vars bristfälliga
lokala och personella resurser hindrar dess utökning och effektivisering.
Bibliotekets låneexpedition bedriver inom sin ram en upplysningstjänst. Styrelsen
vill i detta sammanhang erinra om att 1954 års riksdagsbiblioteksu
t red ning föreslog, att bibliotekets yttre tjänst borde omfatta både låneexpeditionen
och upplysningstjänsten, båda underställda förste bibliotekarien.
Skalet för en separation mellan upplysningstjänsten och biblioteket finner
författningsutredningen i kravet på en för upplysningstjänsten avvikande
lönesättning. Styrelsen kan ej undertrycka den farhågan, att bibliotekets
lönesättning härvidlag kommer att i ännu högre grad än tidigare
försvåra eller rentav omöjliggöra en tillfredsställande rekrytering.
Biblioteket måste av sina amanuenser enligt gällande reglemente kräva licentiatexamen,
om ej dispens medgives. Sannolikheten för att biblioteket
skall kunna rekrytera och behålla dugliga amanuenser med högre kompetens
men med sämre lön och befordringsutsikter än upplysningstjänstens
motsvarande befattningshavare tvingas styrelsen bedöma som ringa, vilket
vid förslagets realiserande måste föranleda en omprövning av bibliotekets
lönesättning.
Styrelsen, som dock ej motsätter sig författningsutredningens förslag,
önskar särskilt understryka lokalfrågan. Upplysningstjänstens lokalbehov
måste tillgodoses av riksdagen. Om detta villkor ej uppfylles, måste styrelsen
anmäla, att förslaget ej låter sig realiseras, vartill kommer att det är
oundgängligt, att biblioteket återfår upplåtna lokaler. Styrelsen föreslår, alt
upplysningstjänsten erhåller stora sammanträdesrummet och skrivbyråns
rum med tillhörande korridor, vilka lokaler är lämpligt belägna och tiils vidare
torde kunna inrymma den föreslagna upplysningstjänsten.
SHielsen föreslår att upplysningstjänstens chef placeras som byråchef
och att ytterligare två förste byråsekreterartjänster inrättas. Härutöver föreslås
en amanuens, närmast avsedd för riksdagsregistret, en assistent och
två skrivbiträden samt två expeditionsvakter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
15
För här angivna personaluppsättning har styrelsen beräknat avlöningskostnaderna
till 231 000 kr. Avlöningskostnaderna för riksdagsbiblioteket
exklusive upplysningstjänsten har upptagits till 512 000 kr. Sistnämnda belopp
innefattar även arvoden till den gemensamma styrelsen.
Styrelsen har till sina äskanden fogat ett förslag till reglemente för riksdagens
upplysningstjänst, för vilken hittills gäller ett av styrelsen år 1955
utfärdat provisoriskt reglemente. Enligt förslaget avses vad som stadgas i
reglementet för riksdagsbiblioteket i stor utsträckning äga motsvarande tilllämpning
på upplysningstjänsten. Beträffande upplysningstjänstens uppgifter
innehåller förslaget följande (§1):
Riksdagens upplysningstjänst åligger främst att biträda riksdagens ledamöter
med insamling, sammanställning och bearbetning av informationsmaterial
av betydelse för deras offentliga verksamhet.
Upplysningstjänsten skall vidare, i den mån den i första stycket avsedda
uppgiften icke härigenom eftersättes, lämna motsvarande bistånd åt riksdagens
utskotts- och delegationskanslier samt riksdagsgruppernas sekretariat.
Frågan om en förstärkning av riksdagens upplysningstjänst beröres även
i de likalydande motionerna I: 579 och II: 706, vilka delvis behandlats under
punkten 10 ovan. I motionerna hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta om en utbyggnad av upplysningstjänsten, varvid två
kvalificerade befattningar tillkommer från och med den 1 juli 1964. Beträffande
motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen II: 706.
Över de av styrelsen för riksdagsbiblioteket avgivna anslagsäskandena
samt över nyssnämnda motioner har utskottet inhämtat yttranden från riksgäldsfullmäktige,
delegerade för riksdagens verk och lönenämnden för riksdagens
verk. över motionerna har därjämte styrelsen för riksdagsbiblioteket
avgivit yttrande.
Riksgäldsfullmäktige erinrar om att fullmäktige nyligen berört frågan
om riksdagens upplysningstjänst i ett yttrande till chefen för justitiedepartementet
över författningsutredningens förslag till författningsreform. Fullmäktige
har i delta yttrande anfört följande:
Fullmäktige delar för sin del uppfattningen angående värdet av upplysningstjänsten
och har i och för sig icke något att erinra mot att denna nu i
mera fasta former tillföres en rimlig förstärkning av kvalificerad personal,
varvid emellertid för den närmast överblickbara framtiden måste beaktas,
att ytterligare lokaler för upplysningstjänsten inom riksdagshuset kan ställas
till förfogande endast på bekostnad av andra angelägna lokalbehov. Vidare
hör framhållas, att som underlag för en ytterligare personalförstärkning
och för ctl fastställande av riktlinjer för den fortsatta verksamheten,
torde erfordras eu närmare analys och värdering av hittillsvarande erfarenheter,
hl. a. avseende uppdragens karaktär. Då upplysningstjänsten ännu
måste betecknas som eu relativt ny företeelse, torde även av detta skäl eu
viss försiktighet vid utbyggnaden vara tillrådlig, och särskilt angeläget torde
vara att de föreskrifter, som skall reglera upplysningstjänsten, ges en
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Bankoutskottets utlåtande nr 39 är 196 i
möjligt uttömmande men på samma gång strikt och koncis utformning,
så att verksamheten icke utvecklas på ett okontrollerbart och ei avsett
sätt. J
Författningsulrcdningens förslag om att organisatoriskt skilja upplysningstjänsten
från riksdagsbiblioteket, låt vara under en gemensam styrelse
men med olika chefer, och att sålunda tillskapa ytterligare eu relativt självständig
förvaltningsenhet inom riksdagshuset, kan fullmäktige däremot cj
biträda. De skäl, som anföres härför, finner fullmäktige ej tillräckligt bärande.
Ett fortsatt organisatoriskt samgående med riksdagsbiblioteket, som
ju upplysningstjänsten under alla förhållanden måste repiiera på, torde enligt
fullmäktiges mening skapa bästa förutsättningar för ett rationellt utnyttjande
av den biblioteksstyrelsen och överbibliotekarien underställda
personalen i dess helhet utan att effekten på upplysningstjänsten därav
skulle bli lidande.
Till dessa uttalanden fogar fullmäktige med anledning av biblioteksstyrelsens
framställning vissa kompletterande synpunkter. Särskilt säger sig
tullmäktige vilja understryka sitt uttalande angående vikten av att upplysningstjänsten
icke utvecklas på ett okontrollerbart och cj avsett sätt. Fullmäktige
uttalar i anslutning härtill:
Li denna synpunkt har fullmäktige icke kunnat finna det framlagda förslaget
till reglemente för upplysningstjänsten helt tillfredsställande. Sålunda
anges i reglementets g 1, att upplysningstjänstens åliggande främst skall
vara att biträda riksdagens ledamöter med insamling, sammanställning och
bearbetning av informationsmaterial av betydelse för deras offentliga ''verksamhet.
Denna formulering, som avsevärt skiljer sig från hittills tillämpade
provisoriska reglemente, synes fullmäktige ägnad'' att skapa oklarhet beträffande
gränserna för upplysningstjänstens verksamhetsområde. Särskilt
torde kunna ifrågasättas, huruvida »bearbetning av informationsmaterial» är
en uppgift, som lämpligen bör åläggas riksdagens upplysningstjänst; termen
»sammanställning» torde väl täcka vad som i detta sammanhang rimligen
kan åläggas upplysningstjänsten. Vidare synes en avgränsning böra
ske såtillvida, att äskat informationsmaterial bör vara av betydelse främst
för riksdagsmannauppdragets fullgörande; formuleringen »av betydelse för
deras offentliga verksamhet» är således enligt fullmäktiges förmenande alltför
vittsyftande. De exemplifieringar, som anges i § 2 av nuvarande provisoriska
reglemente men som ej återfinnes i det nya reglementsförslaget, anser
fullmäktige vidare vara av värde för en precisering av verksamhetens
omfattning. Fullmäktige har härjämte observerat, att i reglementsförslaget
uteslutits vissa i nuvarande provisoriska reglemente intagna allmänna bestämmelser
för upplysningstjänsten, bl. a. att tjänsten skall vara politiskt
objektiv. Även om dessa bestämmelser, och särskilt den sistnämnda, i stort
sett kan anses vara av mer eller mindre självklar natur, synes dock tillvaron
av sådana föreskrifter ägnade att i sin mån bidraga till att klargöra
upplysningstjänstens omfattning och natur.
Med hänsyn till vad sålunda anförts vill fullmäktige i vart fall ifrågasätta
en omarbetning av det föreslagna reglementet för upplysningstjänsten i här
ovan berörda hänseenden. Huruvida ett särskilt, mera fullständigt reglemente
för upplysningstjänsten är påkallat, blir naturligtvis i sista hand beroende
på om upplysningstjänsten kommer att skiljas ut från riksdagsbiblioteket
eller icke.
Bcinkoutskottets utlåtande nr 39 är 1964
17
Beträffande förslaget till personalorganisation för upplysningstjänsten uttalar
fullmäktige:
Det är otvivelaktigt, att upplysningstjänsten befinner sig i ett skede avstark
expansion och att det därför torde vara nödvändigt att successivt tillföra
densamma en rimlig förstärkning, särskilt av kvalificerad personal.
Fullmäktige har, såsom framgår av ovan återgivna yttrande över författningsutredningens
förslag, i detta sammanhang efterlyst en närmare analys
och värdering av de hittillsvarande erfarenheterna av upplysningstjänstens
verksamhet bl. a. såsom underlag för en bedömning av den erforderliga personalorganisationen.
Fullmäktige anser sålunda icke till fyllest att härvid
allenast utgå från det registrerade totalantalet ärenden. Då upplysningstjänsten
ännu måste betecknas som en relativt ny företeelse har fullmäktige
även av denna anledning ansett skäl föreligga att tillråda en viss försiktighet
tills vidare vid utbyggnaden av upplysningstjänsten. Det bör sålunda
tillses, att organisationen icke blir feldimensionerad och därmed onödigt
kostsam. Fullmäktiges förord för ett fortsatt samgående med riksdagsbiblioteket
tjänar samma syfte; dessutom torde ett bibehållande av den nuvarande
ordningen vara ägnat att underlätta rekryteringen av personal till den
egentliga bibliotekstjänsten.
Utöver dessa mer allmänna uttalanden har fullmäktige icke ansett sig
böra ingå i en närmare bedömning av i vilken utsträckning en personalförstärkning
kan vara motiverad eller av frågan om lönegradsplaceringen för
de olika ifrågasatta tjänsterna. Fullmäktige anser sig dock, bl. a. mot bakgrund
av att fullmäktige motsätter sig förslaget om utbrytning av upplysningstjänsten
ur riksdagsbiblioteket, icke för närvarande kunna förorda en
högre placering än i A 27 för upplysningstjänstens föreståndare.
Fullmäktige går därefter in på frågan om lokaler för upplysningstjänsten:
Biblioteksstyrelsen har särskilt understrukit lokalfrågans betydelse för
eu utbyggnad av upplysningstjänsten. Om denna ej får sitt lokalbehov tillgodosett,
är detta enligt styrelsen liktydigt med att styrelsens förslag till förstärkning
av upplysningstjänsten icke för närvarande är realiserbart. Med
anledning härav får fullmäktige erinra om att den nuvarande lokalbristen
inom riksdagshuset är besvärande för alla inom riksdagshuset arbetande, således
ej blott för riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten, samt att en
definitiv lösning av lokalfrågan icke torde kunna uppnås annat än på längre
sikt, eventuellt i samband med ombyggnad av riksdagshuset och ianspråktagande
av riksbankens lokaler för riksdagens behov. Fullmäktige har
-- delvis med föranledande av uttalanden av bankoutskottet i samband med
behandlingen under hösten 1963 av frågan om riksdagsledamöternas arbets-
och bostadsförhållanden — låtit, bl. a. genom sonderingar hos kung],
byggnadsstyrelsen, undersöka möjligheterna alt lätta den rådande lokalbristen
genom en utflyttning från riksdagshuset av riksdagsrevisorernas
kansli och av Nordiska rådets svenska sekretariat, men dessa undersökningar
har hittills givit negativt resultat. Fullmäktige nödgas därför konstatera
alt, om intet oförutsett inträffar, någon möjlighet att på angivet sätt
friställa lokaler i riksdagshuset icke föreligger för det närmaste budgetåret.
Innebörden av detta konstaterande är att, eftersom lokalfördelningen måste
ske inom ramen för givna resurser, under nämnda tid eu ökning av lokalanspråken
icke kan tillgodoses annat än på bekostnad av andra berättigade
18
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
intressen. Fullmäktige finner det härvid uteslutet, att riksdagsledamöternas
behov av sammanträdeslokaler och arbetsrum skulle behöva vidkännas intrång,
och fullmäktige kan därför för sin del icke tillstyrka biblioteksstyrelsens
förslag om upplåtande av det s. k. stora sammanträdesrummet för begagnande
av upplysningstjänsten. Någon möjlighet föreligger heller icke att
låta upplysningstjänsten få disponera skrivbyråns lokaler.
Att angelägna önskemål om förbättrade serviceanordningar för riksdagsledamöterna
och om rationaliseringar av riksdagsarbetet skall behöva stranda
på otillräcklig tillgång på lämpligt belägna lokaler är givetvis högst
otillfredsställande. Fullmäktige kommer härvidlag att fortsätta ansträngningarna
att på ett eller annat sätt upphjälpa den föreliggande bristsituationen.
Lönenämnden för riksdagens verk uttalar i sitt den 3 mars 1964 dagtecknade
yttrande följande:
Nämnden är för närvarande icke beredd att taga ställning till frågan om
den slutgiltiga organisationen av riksdagens upplysningstjänst, vilkens ställning
som en från riksdagens bibliotek fristående enhet blir beroende av
bland annat tillgången till arbetslokaler.
Vidkommande styrelsens förslag till personaluppsättning för upplysningstjänsten
har under hand inhämtats, att styrelsen ansett personalbeho\et
motsvara följande antal tjänster med nedan angiven lönegradsplacering:
1
byråchef .............................................. Bo j
3 förste byråsekreterare ........................
] amfnuens . .....................” !!!!"!!!!! " !.’!!! ’ '' i A 17/19
1 biblioteksassistent ............................. ^
2 biblioteksbiträden ...................................... ^ 7
2 expeditionsvakter .................................. ^ 7
Lönenämnden kan icke tillstyrka, att föreståndaren för upplysningstjänsten
placeras högre än såsom förste bibliotekarie i A 27.
Vad beträffar Övriga för upplysningstjänsten avsedda tjänster har nämnden
icke någon erinran mot den ovan angivna lönesättningen.
Delegerade för riksdagens verk säger sig för egen del kunna instämma i
vad riksgäldsfullmäktige anfört i ärendet. Delegerade yttrar:
Delegerade kan följaktligen icke förorda, att upplysningstjänsten skiljes
från riksdagsbiblioteket och i likhet med fullmäktige och lönenämnden kan
delegerade icke heller tillstyrka högre placering av föreståndaren för upplysningstjänsten
än såsom förste bibliotekarie i A 27. Med hänsyn till att
upplysningstjänsten är under organisation bör nämnda befattning, vilken
for narvarande är placerad i Ag 25, även i fortsättningen tillsvidare bibehållas
såsom extra tjänst (Ag).
Vad beträffar övriga föreslagna tjänster anser delegerade av skäl som
riksgaldsfullmaktige anfört, att en så väsentlig utbyggnad av upplysningstjansten
som bibhoteksstyrelsen och motionärerna föreslagit icke nu bör genomforas.
För närvarande finns jämlikt beslut av 1963 års riksdag *se
BoU:s uti. 1963: 21, p. 6) för upplysningstjänsten inrättad en förste byråsekreterartjänst
1 Ag 21. Det har föreslagits att detta antal skulle ökas till
tre. Enligt delegerades uppfattning bör det vara tillräckligt, att en dvlik
Bankontskottets utlåtande nr 39 år 1964
19
tjänst nyinrättas. Vidare vill delegerade icke motsätta sig tillkomsten av en
amanuensbefattning. Förutsättningen för inrättande av nu ifrågavarande
båda befattningar måste emellertid vara, att innehavarna kan beredas sådana
tjänstelokaler att deras arbetskraft kan utnyttjas på ett rationellt sätt.
Huruvida behov föreligger av den föreslagna utökningen av tjänsterna i A 7
såsom biblioteksbiträde respektive expeditionsvakt undandrager sig delegerades
bedömande.
Mot delegerades beslut att avge yttrande av här angiven innebörd har reservation
anmälts dels av herr Wahlund, som anfört att delegerade bort tillstyrka
biblioteksstyrelsens äskanden och särskilt att upplysningstjänstens
lokalbehov måtte genom riksgäldsfullmäktiges försorg tillgodoses på av
biblioteksstyrelsen föreslaget sätt, dels av herr Kollberg, som uttalat, att
den utbyggnad med två kvalificerade tjänstemän, som delegerade tillstyrkt,
bort avse två tjänster som förste byråsekreterare i Ag 21.
Beträffande det förslag som i motionerna I: 579 och II: 706 väckts om en
utbyggnad av upplysningstjänsten konstaterar styrelsen för riksdagsbiblioteket,
att förslaget återfinnes i styrelsens anslagsäskanden. Styrelsen säger
sig därför givetvis tillstyrka förslaget samt uttalar förhoppningen, att bifall
till motionerna ej måtte föranleda att styrelsens övriga personaläskanden
för upplysningstjänsten ej bifalles.
Förslaget att organisera upplysningstjänsten som en i förhållande till
riksdagsbiblioteket självständig enhet har, såsom framgått av ovanstående
redogörelse, ursprungligen väckts av författningsutredningen. \ id remissbehandlingen
av författningsutredningens förslag till riksdagsordning har ämnet,
enligt vad utskottet inhämtat, behandlats av statskontoret, som därvid
anfört följande:
Den verksamhet som upplysningstjänsten bedriver bör enligt statskontorets
mening ses såsom en form av sådan dokumentationstjänst, som under
senare år i allt högre grad kommit att betraktas som en väsentlig uppgift
för olika slags vetenskapliga bibliotek, institutions- och företagsbibliotek.
För flertalet sådana bibliotek innebär dokumentationstjänsten otvivelaktigt
en utvidgning av arbetsprogrammet, som ställer nya krav på bibliotekspersonalens
utbildning och arbetsinsatser. Denna partiella förändring av bibliotekens
inriktning måste emellertid bedömas som en nödvändig anpassningsåtgärd
från deras sida; ett biblioteks uppgift kan numera icke begränsas till
att anskaffa och på begäran tillhandahålla litteratur utan bör också omfatta
en aktiv strävan att sammanställa och förmedla material för de behov som
bibliotekets utnyttjare företer. Med hänsyn härtill och till att skapandet av
ytterligare eu i''stort sett fristående förvaltningsenhet inom riksdagen om
möjligt synes böra undvikas, vill statskontoret ifrågasätta om icke upplysningst
jänsten snarare borde såsom en särskild avdelning inordnas i bibliotekets
övriga verksamhet. En sådan lösning borde kunna skapa bättre förutsättningar
för ett rationellt utnyttjande av personalen och även medverka
till att bibliotekets verksamhet i stort alltmer anpassas efter de krav som en
modernt inriktad dokumentationstjänst ställer.
20
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i
I de ovan berörda motionerna I: 579 och II: 706 har ytterligare hemställts,
att riksdagen måtte uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att utreda
trågan om uppläggande av ett klipparkiv av i motionerna angiven typ för
riksdagens räkning. Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas
till motionen II: 706.
Om forslaget att inrätta ett klipparkiv anför styrelsen för riksdagsbiblioteket
i sitt yttrande över motionerna följande:
Styrelsen har redan tidigare diskuterat denna fråga på förslag av styrelsens
ordförande men tvekat att framlägga förslag härom med hänsyn till
framför allt lokalsvårigheter. Det synes styrelsen, att de nuvarande lokalbehoven
for biblioteket först måste tillgodoses, innan nya lokalkrävande arbetsuppgifter
kan övervägas. Styrelsen vill slutligen blott framhålla, att det
synes lämpligast, att klipparkivet blir en bibliotekets arbetsuppgift, då ett
dylikt arkiv måste kräva en viss klassifikationskompetens, som man ej kan
påräkna inom upplysningstjänsten.
I skrivelse till bankoutskottet den 17 april 1964 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
gjort framställning om lönegradsuppflyttning av vissa bibliotekariebefattningar,
m. m. I skrivelsen anföres:
Med åberopande på utgången av de nyss avslutade löneförhandlingarna
tar styrelsen för riksdagsbiblioteket hemställa, att bibliotekariebefattningarna
i lönegraderna Ao 23, Ao 21 och Ae 21 uppflyttas till respektive lönegraderna
Ao 27, Ao 23 och Ae 23 och att amanuensernas befordringsgång
andras från lönegrad 17—19 till lönegrad 17—21. Till stöd härför får stvrelsen
anföra följande.
Under senare år har de vetenskapliga bibliotekens bibliotekariebefattningar
flyttats från lönegrad 21 till lönegrad 23. Med innevarande års nu slutforda
förhandlingar har samtliga återstående befattningar i denna lönegrad
tlyttats till lönegrad 23 samtidigt som amanuensernas befordringsgång utsträckts
från lönegrad 17 till lönegrad 21 i stället för som nu till lönegrad
-It/.
Enligt riksdagsbibliotekskommitténs 1956 avgivna utlåtande, som godkändes
av 1957 års riksdag, skall riksdagsbiblioteket arbeta på två sektioner,
en för yttre och en för inre tjänst. Chefen för inre tjänsten placerades
i lönegrad Ao 23 med bl. a. en bibliotekarie och en amanuens som hjälpkrafter.
En bibliotekarie har sedermera helt avdelats för upplysningstjänsten
och en förste biblioteksassistent placerats i låneexpeditionen 1969 beslöt
riksdagen inrättandet av två förste biblioteksassistenter i samband med
a]f h?.la katalogarbetet jämte redigeringen av »årsbibliografi över Sveriges
offentliga publikationer» och »Förteckning över riksdagsbibliotekets nyförvarv»
iagts på chefen för inre sektionen på grund av uppgifternas nära samhörighet.
Denna tjänsteman, som är placerad i lönegrad Ao 23, har att leda
och övervaka det arbete, som utföres av de båda bibliotekarierna i lönegrad
s,01" 1111 föreslås placerade i lönegrad 23. Chefen för inre sektionen har
alltsa ett utomordentligt kvalificerat och omfattande arbete och bör enligt
styrelsens mening placeras i samma lönegrad som chefen för den vttre sektionen.
J
Över sistnämnda framställning har yttranden avgivits av delegerade för
riksdagens verk och lönenämnden för riksdagens verk.
Bankoutskottcts utlåtande nr 39 år 1964
21
Delegerade anför i sitt yttrande följande:
Såsom biblioteksstyrelsen omnämnt kommer vid tillämpning av den i år
mellan civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer
träffade överenskommelsen samtliga bibliotekarier i A 21 vid de vetenskapliga
biblioteken att uppflyttas till A 23. I konsekvens härmed bör i enlighet
med biblioteksstyrelsens förslag bibliotekarietjänsterna i Ao 21 (en tjänst )
och i Ae 21 (likaledes en tjänst) vid riksdagsbiblioteket, för vilka gäller
samma kompetenskrav som för bibliotekarierna vid de vetenskapliga biblioteken,
uppflyttas till Ao respektive Ae 23.
Vad angår framställningen om höjning till Ao 27 av den nuvarande bibliotekarietjänsten
i Ao 23 finner delegerade på de skäl som biblioteksstyrelsen
anfört det vara motiverat att denna tjänst är högre placerad än de bibliotekarietjänster,
som nu föreslås uppflyttade från A 21 till A 23. Förslaget
om en så stor höjning som till A 27 kan dock delegerade icke biträda. Delegerade
vill för sin del ifrågasätta, om ej en placering av tjänsten i Ao 25
med bibehållen tjänstetitel kan innebära en rimlig lösning. Delegerade är
därvid medvetna om att det vid de vetenskapliga biblioteken icke förekommer
några bibliotekarier i A 25 utan att vid dessa bibliotek närmast under
förste bibliotekarie i A 27 kommer bibliotekarie i A 23, men finner att detta
förhållande icke bör utgöra hinder för den tänkta placeringen.
Beträffande befordringsgången för amanuenser och med dem jämställda
regleras denna för närvarande av kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436;
omtryckt 1962: 433). Förenämnda överenskommelse innebär att denna reglerade
befordringsgång som nu avser anställning först i Af (Ag) 17 och efter
1 1/2 år befordran till Ae (Ag) 19, skulle utsträckas så att tjänstemannen
efter 2 år i sistnämnda lönegrad erhåller placering i Ae 21. Delegerade
beslöt den 16 oktober 1947 att vad i ovannämnda kungörelse 1947: 436 stad
gas skall i tillämpliga delar gälla även vid riksdagens verk. När denna kungörelse
sedermera ändrades genom kungörelse 1962:433 beslöt delegerade
med stöd av bemyndigande av samma års riksdag (se BoU:s utlåt. 1962:
31) att kungörelsen i dess ändrade lydelse skulle tillämpas vid riksdagens
verk. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot kommer delegerade
att besluta att även den i överenskommelsen förutsatta ändringen i förenämnda
kungörelse 1947: 436 skall i tillämpliga delar gälla jämväl vid dessa
verk. Något särskilt beslut av riksdagen beträffande befordringsgången för
riksdagsbibliotekets amanuenser skulle då icke bliva erforderligt.
Lönenämnden för riksdagens verk anför, att framställningen icke givit
nämnden anledning till erinran.
Utskottet. Riksdagens upplysningstjänst, som inrättades år 1955, har hitintills
varit provisoriskt organiserad inom riksdagsbibliotekets ram. Alltel
tersom verksamhetens omfattning vuxit har personalen utökats, varvid de
lör upplysningstjänsten särskilt anställda befattningshavarna i avvaktan
på ett definitivt beslut om upplysningstjänstens organisation och ställning
placerats som extra tjänstemän.
I sitt betänkande rörande förslag till riksdagsordning (SOU 1963: 18) bär
löriattningsutredningen, på vars initiativ upplysningstjänsten ursprungligen
tillkom, förordat att upplysningstjänsten dels skall få utökade perso
-
22
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961
nella resurser, dels skall organisatoriskt ombildas till en i förhållande till
riksdagsbiblioteket självständig enhet, dock ställd under samma styrelse
som biblioteket. Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1964/65 anslutit sig till vad författningsutredningen anfört
rörande upplysningstjänsten och således föreslagit att denna skall
dels på sätt ovan sagts organisatoriskt skiljas från biblioteket, dels få en
väsentlig personalförstärkning. Förslag om en utökning av upplysningstjänstens
personal har väckts även i motionerna I: 579 och II: 706, vari också,
såvitt här är i fråga, hemställts att riksdagen skall uppdraga åt styrelsen
för riksdagsbiblioteket att utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv
för riksdagens räkning.
Utskottet behandlar i det följande först frågorna om upplysningstjänstens
uppgifter och organisatoriska ställning och därefter frågan om dess
personalresurser.
Inledningsvis vill utskottet framhålla, att utskottet finner upplysningstjänstens
betydelse som serviceorgan åt riksdagen klart ådagalagd. Av de
statistiska uppgifter som kan åberopas till stöd för ett sådant omdöme må
särskilt nämnas att, såsom framgår av en inom upplysningstjänsten framställd
särskild redogörelse för verksamheten, under år 1963 nära 60 procent
av riksdagens ledamöter lämnat frågeuppdrag till upplysningstjänsten. Det
bör också påpekas, att upplysningstjänsten vid sidan av sin alltmera omfattande
huvuduppgift numera har det viktiga åliggandet att svara för registreringen
av riksdagstrycket.
Samtidigt torde dock få konstateras att föreliggande material icke ger
tillräckligt underlag för en slutlig prövning av frågan om formerna för
upplysningstjänstens fortsatta verksamhet. Gentemot författningsutredningens
organisationsförslag har av riksgäldsfullmäktige, delegerade för riksdagens
verk och statskontoret anförts argument till förmån för i huvudsak
ett bibehållande av nuvarande organisatoriska gestaltning av riksdagsbiblioteket
och upplysningstjänsten. Enligt utskottets mening bör en
definitiv lösning av upplysningstjänstens organisationsproblem föregås av
en närmare utredning av dess arbetsuppgifter och därav föranledda behov
av resurser. I avvaktan på att denna utredning, som bör anförtros åt styrelsen
för riksdagsbiblioteket, slutföres tar utskottet i det följande upp
frågan om upplysningstjänstens aktuella personalresurser med utgångspunkt
frän att verksamheten tills vidare bedrhes inom riksdagsbibliotekets ram.
Som särskilt riksgäldsfullmäktige framhållit inverkar i nuvarande läge
även lokalsituationen inom riksdagshuset vid bedömningen av upplysningstjänstens
organisationsfråga. Utskottet vill i likhet med fullmäktige
understryka att det är ytterst otillfredsställande att lokaltillgången skall
behöva bli en omständighet av betydelse vid ställningstagandet till ett förslag
som det nu föreliggande. Utskottet framhöll i sitt utlåtande nr 29 år
1963 angående riksdagsledamöternas bostadsfråga, att det borde särskilt
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
23
övervägas att från riksdagshuset flytta riksdagsrevisorernas kansli och
Nordiska rådets sekretariat, så att de lokaler som dessa organ nu disponerar
kunde utnyttjas för andra ändamål. Av fullmäktiges yttrande över
biblioteksstyrelsens anslagsäskanden framgår att möjligheterna till en sådan
utflyttning prövats men att undersökningarna hittills givit negativt resultat.
Uskottet förutsätter att fullmäktige intensifierar sina ansträngningar
att på detta och andra sätt förbättra lokalsituationen inom riksdagshuset. Betydelsen
härav för riksdagsmännens arbetsmöjligheter har utskottet berört
ovan under punkten 10, Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. I nu förevarande
sammanhang vill utskottet påpeka att riksdagsbibliotekets och upplysningst
jänstens sammanlagda lokalbehov oavsett den senares organisatoriska
ställning är otillräckligt tillgodosett.
Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört torde ett särskilt ställningstagande
till det av biblioteksstyrelsen framlagda förslaget till nytt reglemente
för upplysningstjänsten för närvarande icke erfordras.
Utskottet tillstyrker det i motionerna I: 570 och II: 706 väckta förslaget
om en utredning av frågan om anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens
räkning. Såsom motionärerna förordat bör det uppdragas åt styrelsen
för riksdagsbiblioteket att föranstalta om en sådan utredning.
Utskottet övergår nu till att behandla de personal- och lönefrågor som
aktualiserats för riksdagsbibliotekets del.
Med åberopande av den förhandlingsöverenskommelse som träffats mellan
civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer har
styrelsen för riksdagsbiblioteket hemställt dels att den reglerade befordringsgången
för amanuenser vid biblioteket, vilken nu omfattar lönegraderna
A 17—A 19, skall utsträckas till att omfatta även lönegrad A 21, dels att
nuvarande två bibliotekariebefattningar i A 21 skall uppflyttas till A 23,
dels att den nuvarande tjänsten som bibliotekarie i A 23 skall uppflyttas
till A 27.
I sitt remissutlåtande över biblioteksstyrelsens framställning har delegerade
för riksdagens verk erinrat om att delegerade tidigare av riksdagen
erhållit bemyndigande att besluta om tillämpning vid riksdagens verk av
de för den övriga statsförvaltningen gällande bestämmelserna om reglerad
befordringsgång. Enligt utskottets mening bör delegerade äga att fatta sådant
beslut även i anslutning till den nu träffade förhandlingsöverenskommelsen.
Utskottet tillstyrker det av remissinstanserna biträdda förslaget om uppflyttning
av de nuvarande bibliotekariebefattningarna i A 21 till A 23.
I likhet med remissinstanserna finner utskottet även en uppflyttning av
den nuvarande bibliotekariebefattningen i A 23 vara befogad. Såsom fallet
är med sektionschefsbefattningar vid övriga vetenskapliga bibliotek torde
tjänsten därvid böra placeras i A 27 med tjänstebenämningen förste bibliotekarie.
24
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
Beträffande riksdagens upplysningstjänst har biblioteksstyrelsen med
utgångspunkt från sitt förslag till ny organisation förordat inrättande av
ett antal nya befattningar samt uppflyttning av den för upplysningstjänstens
föreståndare avsedda bibliotekariebefattningen från A 25 till B 1. Utskottet
finner för sin del, i likhet med remissinstanserna, att en uppflyttning till
A 27 är befogad. Tjänsten torde böra bibehållas såsom extra; tjänstebenämningen
bör även i detta fall vara förste bibliotekarie.
Genom beslut av 1963 års riksdag förstärktes upplysningstjänstens personal
med en befattning som förste byråsekreterare i Ag 21. Biblioteksstyrelsen
har nu föreslagit en ytterligare förstärkning av den kvalificerade
personalen, vilket krav understrukits i motionerna I: 579 och II: 706. Styrelsens
förslag innebär inrättande av två nya befattningar som förste byråsekreterare
i A 21 och en amanuenstjänst. Delegerade för riksdagens verk
har i sitt remissutlåtande tillstyrkt att en befattning som förste byråsekreterare
i A 21 samt den föreslagna amanuenstjänsten inrättas.
Såsom utskottet tidigare berört, innebär årets förhandlingsöverenskommelse
att den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal utsträcks
till att omfatta även lönegrad A 21. En konsekvens härav har blivit, att inom
statsförvaltningen icke inrättas nya tjänster i amanuenskarriären med placering
i lönegrad A 21. En lämplig lösning synes under sådana förhållanden
vara att låta den avsedda förstärkningen av den kvalificerade personalen
vid upplysningstjänsten i stället ske genom inrättande av tjänster i
högst lönegrad A 23. I anslutning till vad som föreslagits av delegerade för
riksdagens verk förordar utskottet, att två nya befattningar på denna nivå
inrättas. I samband därmed bör den nu befintliga tjänsten i Ag 21 förändras
till en tjänst i högst Ae 23. Utskottet förutsätter, att lönegradsplaceringen
för innehavare av här ifrågavarande tjänster inom den angivna ramen
fastställes av biblioteksstyrelsen efter samråd med delegerade för riksdagens
verk och lönenämnden för riksdagens verk.
Biblioteksstyrelsen har slutligen föreslagit inrättande av vissa assistent-,
biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar för upplysningstjänstens räkning.
Utskottet, som anser sig icke kunna i detalj taga ställning till ifrågavarande
personalbehov, finner det nödvändigt att det överlämnas åt biblioteksstyrelsen
att företaga vissa ytterligare personalförstärkningar, om sådana
visar sig erforderliga. Utskottet förutsätter, att styrelsen därvid följer
de riktlinjer som angivits i dess anslagsäskanden och att samråd såsom i
ovan angivna fall sker med delegerade för riksdagens verk och lönenämnden
för riksdagens verk.
Vid bifall till vad utskottet ovan förordat torde anslaget under förevarande
post kunna beräknas till 762 000 kr.
Med åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar ett förslagsanslag av 762 000 kr.;
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
25
b) uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att utreda
frågan om riksdagens upplysningstjänsts arbetsuppgifter
och behov av resurser;
c) med bifall till motionerna I: 579 och II: 706, såvitt nu
är i fråga, uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att
utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens
räkning.
14:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Under punkten 16 har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sina anslagsäskanden, vilka ligger
till grund för Kungl. Maj :ts förslag, upptagit 50 000 kr. såsom utrustningsanslag
för riksdagens upplysningstjänst. Förutsättningen härför har
varit att upplysningstjänsten skulle erhålla begärda nya lokaler i riksdagshuset.
Då denna förutsättning, såsom framgått under föregående punkt i
detta utlåtande, icke torde kunna uppfyllas, torde förevarande anslag böra
begränsas till 50 000 kr. Jämfört med innevarande budgetår innebär detta
en minskning med 10 000 kr., föranledd av att någon utflyttning till statens
biblioteksdepå icke beräknas äga rum under budgetåret 1964/65.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Omkostnader ett förslagsanslag av 50 000
kr.
15:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:
Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag
av 180 000 kr.
16:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 18 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65
till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 601 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning
angivit medelsbehovet till 637 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 637 000 kr.
26
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
17:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Justitieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 37 000 kr.
18:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under
punkten 20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65
anvisa till militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 371 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 393 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag
av 393 000 kr.
19:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Militieombudsmannen
och hans expedition: Omkostnader ett
förslagsanslag av 28 000 kr.
20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna
ett förslagsanslag av 46 000 kr.
21 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten
23 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till
Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag
av 254 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 269 000 kr.
I skrivelse till bankoutskottet den 6 maj 1964 har delegerade för riksdagens
verk anfört följande:
Delegerade för riksdagens verk får härmed anmäla frågan om tjänsteoch
löneställningen för de nuvarande tre byrådirektörerna vid riksdagens
revisorers kansli.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
27
I skrivelse till delegerade den 27 februari 1964 anmälde riksdagens revisorer
att till dem från Statstjänstemännens riksförbund SR inkommit en
den 19 i samma månad dagtecknad skrivelse med hemställan om förhandlingar
i nyssnämnda lönefråga. Under hänvisning härtill samt till 11 §
i gällande bestämmelser angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid
riksdagens verk anhöll revisorerna, att delegerade måtte besluta att ifrågavarande
förhandlingar skulle äga rum mellan ombud, som utsåges av delegerade,
och nämnda förbund.
I anledning härav förklarade sig delegerade den 18 mars 1964 -—- under
erinran om sitt beslut i motsvarande ärende den 28 mars 1962 (se BoU:s
utlåtande 1962: 31) ■—- beredda att, under förutsättning att ordföranden
hos statsrevisorerna ställde sig till förfogande för deltagande i förhandlingarna,
för sin del lämna sin medverkan i så måtto att delegerade utsåg
byråchefen i civildepartementet L. J. T. Stiernstedt att såsom ombud för
delegerade deltaga i förhandlingarna.
Efter förda överläggningar har statsrevisorernas ordförande Emil Näsström
och byråchefen Stiernstedt samt Statstjänstemännens riksförbund i
gemensam skrivelse den 5 maj 1964 hemställt att delegerade måtte hos
riksdagen föreslå att ifrågavarande tre tjänster såsom byrådirektör och
sekreterare i högst Ae 27 måtte från och med den 1 juli 1964 utbytas mot
tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, varvid nu utgående avlöningsförstärkning
förutsatts skola indragas.
Delegerade har icke funnit anledning till erinran mot resultatet av de
förda förhandlingarna. Under hänvisning härtill får delegerade hemställa,
att Bankoutskottet ville tillstyrka riksdagen besluta i enlighet med vad
som vid förhandlingarna föreslagits.
I ärendet har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden för riksdagens
verk, vilken anfört, att förslaget icke givit nämnden anledning till
erinran.
Utskottet. Efter förda förhandlingar mellan företrädare för å ena sidan
riksdagens revisorer och delegerade för riksdagens verk, å andra sidan
Statstjänstemännens riksförbund (SR), har delegerade föreslagit att nuvarande
tre tjänster såsom byrådirektör och sekreterare i högst Ae 27 vid
riksdagens revisorers kansli skall fr. o. m. den 1 juli 1964 utbytas mot
tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, varvid nu utgående avlöningsförstärkning
till ifrågavarande byrådirektörer skall indragas. Förslaget har
lämnats utan erinran av lönenämnden för riksdagens verk. Utskottet biträder
delegerades förslag. Någon ändring av det i riksgäldskontorets förnyade
anslagsberäkning under anslaget angivna beloppet torde icke föranledas
härav.
Med biträdande av nyssnämnda anslagsberäkning hemställer utskottet
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag
av 269 000 kr.
28
Bankoutskotteis utlåtande nr 39 år 196å
22:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens
revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag
av 30 000 kr.
23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under
punkten 25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1964/65 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 206 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade
anslagsberäkning angivit medelsbehovet till 226 000 kr.
I sin den 13 november 1963 dagtecknade petitaframställning till riksgäldsfullmäktige
anmälde delegationen, att Nordiska rådet vid sin förestående
session i februari 1964 sannolikt komme att lägga om sina arbetsformer
i syfte att effektivisera rådets verksamhet och förbättra dess möjligheter
att fullgöra sina uppgifter. Reformen skulle innebära, att ökad
tyngd skulle läggas på utskottsarbete mellan rådssessionerna, medan arbetet
under själva sessionerna komme att något minska och samtidigt koncentreras
till spörsmål, i vilka ett rådets avgörande av något slag påkallades.
En omläggning av denna art beräknades få vissa konsekvenser av organisatorisk
art bl. a. i fråga om rådsutskottens personal. Delegationen hade uppdragit
åt kanslichefen att i samråd med riksgäldsdirektören och en representant
för Kungl. Maj :ts kansli utarbeta i föreliggande situation erforderliga
förslag rörande organisationen av delegationens kansli. Detta förslag
förutsattes vara färdigt i så god tid, att delegationen på grundval därav
kunde göra förnyad framställning, som kunde behandlas vid riksdagens vårsession
1964 vid genomgången av fjortonde huvudtiteln. I avvaktan på förslaget
framlade delegationen provisoriska anslagsberäkningar för budgetåret
1964/65.
I skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1964 bär delegationen meddelat,
att den arbetsgrupp som tillsatts för att utarbeta närmare förslag rörande
organisationen av delegationens kansli har påbörjat sitt arbete men
att det icke blivit möjligt att slutföra detta i sådan tid, att resultaten kan
läggas till grund för behandlingen av delegationens anslagsfrågor för budgetåret
1964/65. Arbetsgruppen beräknas emellertid komma att avsluta sitt
arbete och framlägga sina slutgiltiga förslag i sådan tid, att de kan behandlas
vid riksdagens höstsession.
Delegationen har i sin petitaframställning räknat med oförändrad medelsanvisning
till arvoden för deltagande i sammanträden samt avlöning
till sekreteraren och kanslichefen. Avlöningar till icke-ordinarie personal
beräknas kräva minskade kostnader, enär för innevarande budgetår fått
inräknas medel till avlöning av extrapersonal i samband med rådssessionen
i Stockholm i februari 1964.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196A
29
I ovannämnda skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1964 uttalar
delegationen, att den där berörda arbetsgruppens arbete givit delegationen
anledning att på en punkt föreslå en ändring i den nuvarande kansliorganisationen.
Delegationen anför:
På förslag av nyssnämnda arbetsgrupp har delegationen beslutat förordna
innehavaren av en av de båda skrivhiträdestjänsterna till extra kansliskrivare
(Ag 11) fr. o. m. den 1 april 1964. Kostnaderna för den ifrågavarande
lönegradsförändringen torde emellertid rymmas inom ramen för
det för nästkommande budgetår begärda avlöningsanslaget, då expeditionsvaktstjänsten
kan väntas komma att stå vakant någon månad. Någon uppräkning
av nu angiven anledning av det till avlöningar till icke ordinarie
personal äskade anslaget torde därför icke erfordras.
Utskottet. Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 226 000 kr.
24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
Under punkten 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1964/65 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 121 00Q kr.
I sin framställning anför delegationen bl. a., att beräkningarna grundats
på att rådets trettonde session torde komma att under budgetåret 1964/65
hållas i Köpenhamn.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader
ett förslagsanslag av 121 000 kr.
25:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 27 har Kungl. Maj:t
förslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Nordiska rådets svenska
delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.
I sin petitaframställning meddelar delegationen, att man för den del av
utgifterna för rådet, vilken fördelas såsom gemensamma kostnader enligt
bestämmelserna i rådets arbetsordning, torde för år 1964 kunna kalkylera
med följande preliminära budget:
Arvoden och löner .......................................... 80 000
Resor för gemensam personal ................................ 15 000
Tryck ..................................................... 200 000
Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt ................ 30 000
Summa kr. 325 000
30
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
Av framställningen framgår att Sveriges andel av angivna kostnader upp
-
tagits med följande belopp.
Arvoden till gemensam personal in. m........................... 18 500
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar................... 46 500
Informationsmaterial ......................................... 7 000
Reseersättningar m. m........................................ 3 100
Summa kr. 75 100
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag
av 75 000 kr.
26:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
under punkten 28 framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i
kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag
av 45 000 kr.
27 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 29 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän
anvisa ett förslagsanslag av 1 680 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 780 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner
åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 780 000
kr.
28:o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 30 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 575 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 610 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av
610 000 kr.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i
31
29 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Under punkten 31 har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 1 060 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
alt riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner
åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av
1 060 000 kr.
30 :o) Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. Under punkten
32 bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till
Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kr.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet
till 186 000 kr.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner
åt efterlevande till befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag
av 186 000 kr.
31 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond, m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 33—38
framställda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 122 000 kr.;
b) till Vinstntlottning i samband med ungdomens lönsparande
ett förslagsanslag av 1 300000 kr.;
c) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.;
d) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett förslagsanslag av 10 000 kr.;
e) till Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen
in. m. ett förslagsanslag av 195 000 kr.;
f) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
ett förslagsanslag av 750 000 kr.
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk in. in. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksslalen för budgetåret
1964/65 utgöra 38 426 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande
riksstat med 2 319 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspro
-
32 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
positionen beräknade beloppet med 1 812 000 kr. Specifikation av de beräknade
utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom
Bilaga fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 21 maj 1962
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande
vid behandlingen av punkten 13, såvitt gäller personal- och avlöningsfrågor,
och punkten 21; ''
från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson*,
Äke Larsson, Gorthon, Augustsson, Mattsson och Manne Olsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Persson i Skänninge*, Berglund,
fru Renström-Ingenäs, herrar Hansson i önnarp, Hagnell, Lindahl
och Gustafson i Göteborg.
* Ej närvarande vid justeringen.
vid behandlingen av punkten 13, såvitt gäller övriga frågor, samt punkterna
1—12, 14—20 och 22—31:
från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Rönnberg*, Åkerlund, Mattsson och Manne Olsson;
från andra kammaren: herr Berglund, fru Renström-Ingenäs, herrar
Hagnell, Lindahl, Börjesson i Glömminge*, Haglund, Nordgren och Gustafson
i Göteborg.
Ej närvarande vid justeringen.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
33
Bilaga
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in.
för budgetåret 1964/65
Kronor Kronor
Riksdagen
1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första
kammaren, förslagsvis................ 5 850 000
Andra kammaren, förslagsvis................ 9 090 000 14 940 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 750 000
3. Avlöningar till personal, förslagsanslag
Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli
(exkl. vaktpersonal), förslagsvis ........... 2 146 000
Utrikesnämnden, förslagsvis................. 7 000
Övriga avlöningar, förslagsvis ............... 72 000 2 225 000
4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag
Utgifter
Tryckpapper, förslagsvis.................. 200 000
Riksdagshandlingar:
Tryckningskostnader, förslagsvis ........ 1 450 000
Bokbinderikostnader, förslagsvis ........ 350 000
Kommittétryck, förslagsvis.............. 15 000
2 Ö15 000
Särskilda uppbördsmede1
Försäljning av riksdagstryck.............. —265 000 1 750 000
5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
Uppslagsboken
över riksdagens verksamhet ... 45 000
Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens
100-årsjubileum .... 50 000
95 000
Särskilda uppbördsmede1
Försäljning av särskilda publikationer......— 1 000 94 000
6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapets
och adelns protokoll för 1769—
1770 års riksdag (del 27—28), Prästeståndets
34
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
Kronor
protokoll vid riksdagarna 1719—1720 och
1723 (del 5—6), borgarståndets protokoll vid
1734 års riksdag (del 5) samt bondeståndets
protokoll vid 1760—1762 års riksdag (del 8) 85 100
Särskilda uppbördsmede 1
Försäljning av ståndsprotokoll ............ — 100
7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, för
slagsanslag
........................................
8. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Reseersättningar, förslagsvis ................ 95 000
Expenser, förslagsvis................;...... 500 000
Riksdagens restaurang, förslagsvis .......... 50 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 80 000
Kronor
85 000
65 000
725 000
Allmänt kyrkomöte
9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag .....
1 000
Riksgäldskontoret
10. Avlöningar, förslagsanslag
Aviöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, förslagsvis................... 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 964 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.......................... 565 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 3 000
Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 821 000 2 407 000
Specifikation tlil avlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
I denna post ingår:
arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige .. 42 000
särskilda arvoden därutöver
till ordföranden .................................. 4 500
* tredje ledamoten av arbetsutskottet ............ 3 500
arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter .. 3 500 53 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
I denna post ingår:
grundlöner, förslagsvis .............................. 950 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra
ordinarie tjänst, förslagsvis......................... 8 000
tilläggsarvode till riksgäldsdirektören ................ 6 000 964 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.
I denna post ingår;
grundlöner, förslagsvis.............................. 560 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra
ordinarie tjänst, förslagsvis .................... 2 000
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i
35
övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis..................................
Kronor
3 000 565 000
Arvoden och särskilda ersättningar
Under denna rubrik bär medel beräknats för följande
utgifter:
grafikationer eller belöningar, förslagsvis.............. 2 000
gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet
för riksdagens verk, förslagsvis.......... 1 000 3 000
11. Kostnader vid emission av statslån m. m., för
slagsanslag
Obligationspapper,
förslagsvis .............. 50 000
Värdepapperstryck, förslagsvis .............. 200 000
Annonsering m. m., förslagsvis.............. 900 000
Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis..... 45 000
1 195 000
Särskilda uppbördsmedel
Förvaringsavgifter ...................... —. 5 000
12. Övriga omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 10 000
Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000
Expenser, förslagsvis....................... 245 000
Publikationstryck, förslagsvis......... 14 100
Särskilda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer ......— 100 14 000
Övriga utgifter, förslagsvis ................ 21 000
Riksdagens ekonomibyrå
13. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-
slagsvis ................................. 360 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
....... 415 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1 1 000
Rörligt tillägg, förslagsvis................... 416 000
1 192 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal............ — 35 000
14. Omkostnader, förslagsanslag
Utgifter:
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 2 000
Reparationer och underhåll av riksdagshuset
in. in., förslagsvis........................ 175 000
1 Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar
se enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.
Kronor
1 190 000
300 000
1 157 000
gottgörel
-
36 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b
Kronor Kronor
Expenser, förslagsvis ....................... 365 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 13 000
555 000
Särskilda uppbördsmede1
Influtna hyror .......................... — 5 000 550 000
15. Anskaffande av ny voterings anläggning, reser
vationsanslag
...................................... 475 000
Riksdagsbiblioteket
16. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis........................... 1 600
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 170 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 325 000
Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 265 400 762 000
17. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 1 000
Expenser, förslagsvis....................... 32 000
Publikationstryck, förslagsvis ............... 15 000
Övriga utgifter, förslagsvis .................. 2 000 50 000
18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 .......... 180 000
Justitieombudsmannen och hans expedition
19. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................. 314 500
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 100 000
Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 222 500 637 000
20. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 900
Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000
Expenser, förslagsvis....................... 26 000
Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100 37 000
1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för
komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti. nr
19/1947).
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964
37
Kronor
Militieombudsmannen och hans expedition
21. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-
slagsvis ................................. 214 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 42 000
Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 000
22. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 900
Reseersättningar, förslagsvis ................ 14 000
Expenser, förslagsvis....................... 13 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. .100
Riksdagens revisorer ech deras kansli
23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag
Arvoden, förslagsvis ..........................
24. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-
slagsvis ........................ 40 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 135 000
Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 000
25. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård m. m.„ förslagsvis.................. 400
Reseersättningar, förslagsvis ................ 20 000
Expenser, förslagsvis....................... 9 500
Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
26. Avlöningar, förslagsanslag
Avlöningsstat
Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis
................................. 3 000
Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis
................................. 40 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................... 195 000
Rörligt tillägg, förslagsvis................... 78 000
27. Omkostnader, förslagsanslag
Sjukvård in. in., förslagsvis.................. 1 000
Kronor
393 000
28 000
46 000
269 000
30 000
226 000
38
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961
Kronor
Reseersättningar, förslagsvis ................ 80 000
Expenser, förslagsvis....................... 30 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 10 000
28. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
förslagsanslag
Utgifter:
Arvoden till gemensam personal, kostnader för
utredningar m. m., förslagsvis ............. 18 500
Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,
förslagsvis ......................... 46 500
Informationsmaterial, förslagsvis ............ 7 000
Reseersättningar in. in., förslagsvis ......... 3 100
75 100
Särskilda uppbördsmedel
Övriga nordiska länders andelar i utgifterna — 1001
29. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag
Utgifter:
Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt,
förslagsvis ................................ 45 200
Särskilda uppbördsmedel
Övriga nordiska länders andelar i
utgifterna ........................ 100
Försäljning av Nordisk Kontakt........ 100 — 2001
Pensioner
30. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag............
31. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag . .
32. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ..
33. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl., för
slagsanslag
.........................................
Diverse
34. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..............
35. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande,
förslagsanslag ......................................
36. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag ......................................
37. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags
anslag
.............................................
Kronor
121 000
75 000
45 000
1 780 000
610 000
1 060 000
186 000
122 000
1 300 000
1 800 000
10 000
1 Formellt beiopp.
Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961 39
Kronor
38. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.,
förslagsanslag ...................................... 195 000
39. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,
förslagsanslag ...................................... 750 000
Summa 38 426 000
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640140
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1964:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, m. m. a1 i texten
- Rskr. 1964:315 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens ledamöter. a1 i texten
- Rskr. 1964:316 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens ledamöter. a1 i texten