Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

1964-05-21 · 39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:39, Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196A

1

Nr 39

Utlåtande angående dels regleringen för budgetåret l96t/65 av

utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m., dels vissa i anslutning härtill väckta frågor.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1964/65 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde

huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande till utskottet

hänvisade motioner och framställningar:

1) likalydande motionerna I: 579 av herr Hilding m. fl. och II: 706 av

herr Lindahl m. fl. om förstärkning av riksdagens upplysningstjänst, m. m.;

2) framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående ny voteringsanläggning

för riksdagen;

3) framställning från styrelsen för riksdagsbiblioteket angående vissa

lönegradsuppflyttningar;

4) framställning från delegerade för riksdagens verk rörande ändrad

tjänste- och löneställning för byrådirektörerna vid riksdagens revisorers

kansli.

Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att

riksgäldskontoret med skrivelse den 28 november 1963 överlämnat beräkningar

rörande de anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.,

som bör upptas i riksstaten för budgetåret 1964/65. Jämte uppställning över

anslagen har överlämnats specifikation, innefattande förslag till stater

m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas bl. a. följande av skrivelsen.

Arvoden till riksdagens ledamöter har i förhållande till beräkningarna

för innevarande budgetår ökats med 300 000 kr. bl. a. på grund av ökade

traktamenten.

Kostnaderna för riksdagstrycket har uppräknats med 250 000 kr. beroende

på stegrade tryckningskostnader.

Under anslaget till utgivande av särskilda publikationer har beräknats

kostnader för Uppslagsboken över riksdagens verksamhet med 45 000 kr.

och för Utgivande av publikationer till representationsreformens 100-årsjubileum

med 50 000 kr.

Anslaget till utgivande av otryckta ståndsprotokoll har beräknats till

85 000 kr., vilket belopp tillsammans med en den 31 oktober 1963 förefintlig

anslagsbehållning på ca 137 000 kr. torde täcka såväl beräknade tryckningskostnader

som redaktionsarvoden m. m. fram t. o. m. budgetåret

1964/65.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196U. S samt. Nr 3<J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

Under anslaget till allmänt kyrkomöte har upptagits ett formellt belopp

av 1 000 kr.

Avlöningsanslagen till under huvudtiteln redovisade riksdagens verk har

beräknats efter nu utgående grundlöner, allt i överensstämmelse med därom

av finansdepartementet den 31 maj 1963 lämnade allmänna direktiv. I anslutning

härtill har för samtliga verk anslagsposten till rörligt tillägg upptagits

till 45 procent av grundlönekostnaderna för ordinarie och icke-ordinarie

personal. Den särskilda posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

har slopats och avses i stället skola bestridas från anslagsposten

till rörligt tillägg.

Vid beräkning av avlöningsanslaget under riksgäldskontoret har hänsyn

tagits till det förslag angående översyn av riksgäldskontorets organisation,

som den 17 oktober 1963 överlämnades till riksdagens bankoutskott. I förhållande

till avlöningsanslaget för innevarande budgetår har anslaget minskats

med 81 000 kr. Avlöningsanslaget under riksdagens ekonomibyrå har

höjts med 31 000 kr. hl. a. beroende på nyanställning av vaktpersonal.

Pcnsionsanslagen har beräknats enligt nu gällande grunder. Under anslaget

till pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ingår premier till försäkringsbolag

för grupplivförsäkring för riksdagens ledamöter med 85 000 kr.

Anslaget till pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. har uppräknats

med hänsyn till eventuella utbetalningar av försäkringsbelopp på

grund av grupplivförsäkring för tjänstemän.

Omkostnadsanslagen under riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå

har med hänsyn till belastningen ansetts böra höjas med resp. 25 000

kr. och 85 000 kr.

Under anslaget till vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande

har beräknats medel för dels en ordinarie vinstutlottning med 950 000

kr. och dels för en extra vinstutlottning med 350 000 kr. Sistnämnda belopp

har beräknats med utgångspunkt från Kungl. Maj :ts i prop. 1963: 190

framlagda förslag om anvisande av ett anslag å tilläggsstat I för budgetåret

1963/64 till kampanj för lönsparande. Den extra vinstutlottningen avses

äga rum under våren 1965. Rätt att deltaga i densamma bör enligt kommittén

för allmänna lönsparandet tillkomma envar till ungdomens lönsparande

ansluten sparare, som under minst tre kalendermånader av tiden

augusti t. o. in. december 1964 gjort överenskomna insättningar på sitt

lönsparkonto och som den 31 december 1964 har innestående behållning

på kontot. Vinstsumman vid den extra vinstutlottningen anses böra utgöra

ett belopp, motsvarande en procent av nysparandet på samtliga ungdomens

lönsparkonton under nyssnämnda femmånadersperiod.

Anslaget till vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande har uppförts

med 1 800 000 kr., vilket innebär en ökning med 50 000 kr. i förhållande

till den första vinstutlottningen i maj 1963.

Anslaget till arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in.

har beräknats i enlighet med lag om allmän försäkring m. in., varvid bidragsprocenten

satts till 1,5. Anslaget till arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen har bl. a. med hänsyn till uttagsprocentens höjning

från 6 till 7 procent höjts med 150 000 kr.

Följande anslag har uppförts i överensstämmelse med framställningar i

särskilda skrivelser från vederbörande myndigheter in. fl., nämligen anslagen

till Riksdagens interparlamentariska grupp, Justitieombudsmannen

och hans expedition, Militieombudsmannen och hans expedition, Riksdagens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961 3

revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och

dess kansli.

Riksdagsbiblioteket har i skrivelse angående anslagsäskanden för budgetåret

1964/65 föreslagit att riksdagens upplysningstjänst organiseras som

ett självständigt verk och därför uppdelat anslagsäskandena i två avsnitt,

ett för riksdagsbiblioteket och ett för riksdagens upplysningstjänst. I riksgäldskontorets

beräkning är anslagen i sin helhet redovisade under riksdagsbiblioteket.

Beträffande anslagsberäkningarna från Nordiska rådets svenska delegation

har anförts, att rådet i februari 1964 sannolikt komme att lägga om

sina arbetsformer, varför de framlagda beräkningarna vore provisoriska.

De nämnda skrivelserna har sedermera överlämnats till bankoutskottet.

För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet

med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor torde böra beräknas till 122 000 kronor.

Riksgäldskontoret har med skrivelse den 24 april 1964 till utskottet inkommit

med ny förslagsberäkning beträffande fjortonde huvudtiteln, innebärande

höjningar av de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna

anslagsbeloppen ävensom tillkomsten av ett nytt reservationsanslag,

Anskaffande av ny voteringsanläggning. Avlönings- och pensionsanslagen

för riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket,

justitie- och militieombudsmännen och deras expeditioner, riksdagens

revisorer och deras kansli samt Nordiska rådets svenska delegation och

dess kansli har omräknats i enlighet med den preliminära förhandlingsöverenskommelsen

den 13 april 1964 mellan civildepartementet och statstjänstemännens

huvudorganisationer. Härjämte har anslaget till Arvoden

till riksdagens ledamöter i vad avser arvodesdelen uppräknats med de

generella procenttilläggen.

Nordiska rådets svenska delegation har i skrivelse till utskottet den 22

april 1964 anmält, att dess anslagsbehov kan beräknas på grundval av

ovannämnda provisoriska äskanden.

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagen:

Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 14 940 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till

Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag

av 14 940 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

2ro) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 2 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:

Reseersättningar till riksdagens ledamöter ett förslagsanslag

av 1 750 000 kr.

3:o) Riksdagen: Avlöningar till personal. Under punkten 3 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagen: Avlöningar

till personal anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 2 225 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:

Avlöningar till personal ett förslagsanslag av

2 225 000 kr.

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket, m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkterna 4—6 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag

av 1 750 000 kr.;

b) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer

ett reservationsanslag av 94 000 kr.;

c) till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

ett reservationsanslag av 85 000 kr.

5:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.

Under punkten 7 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1964/65 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kr.

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har i sin den 20

november 1963 dagtecknade framställning till riksgäldsfullmäktige anfört

bl. a. följande:

Statsanslaget till gruppen för budgetåret 1962/63, då den allmänna interparlamentariska

konferensen hölls i Brazilia, var 110 000 kronor. För innevarande

budgetår, då motsvarande konferens ägt rum i Belgrad, är statsanslaget

80 000 kronor. Med hänsyn bl. a. till att nästa interparlamentariska

konferens skall hållas i Köpenhamn, anser styrelsen att statsanslaget till

gruppen för budgetåret 1964/65 kan minskas till 65 000 kronor.

Vid 1964 års allmänna interparlamentariska konferens i Köpenhamn bör

gruppen vara företrädd av sina båda rådsmedlemmar samt av tolv särskilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

utsedda medlemmar av gruppen. Vidare bör den svenska delegationen —

liksom flertalet andra delegationer, däribland dem från övriga nordiska länder

_biträdas av en sekreterare. Uppskattas kostnaderna för varje svensk

deltagare i konferensen, som kan beräknas pågå nio till tio dagar, till 1 000

kronor, bli de totala kostnaderna för gruppens representation vid konferensen

15 000 kronor.

Ett nordiskt interparlamentariskt delegerademöte kan, bl. a. med hänsyn

till den tid som förflutit sedan ett dylikt möte senast ägde rum, sannolikt

komma att hållas i Helsingfors under loppet av nästa budgetår. Vid detta

möte, som torde komma att pågå tre till fyra dagar, bör gruppen vara företrädd

av sina fyra medlemmar av nordiska interparlamentariska förbundets

råd samt av minst tolv särskilt utsedda medlemmar av gruppen. Även i detta

fall är det av betydelse att den svenska delegationen biträdes av en sekreterare.

Kostnaderna för gruppens deltagande i förevarande möte beräknar

styrelsen till cirka 9 000 kronor.

Gruppens utgifter för budgetåret 1964/65, som beträffande övriga poster

_ bortsett från tidskrifter m. m. — är oförändrade i förhållande till

budgetåret 1963/64, har av styrelsen sammanfattningsvis beräknats på följande

sätt:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete

konferens ......................................... 1**

råds- m. fl. möten.................................. 10 000 25 000

bidrag till interparlamentariska unionen och dess generalsekretariat

...............................................

deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets arbete
delegerademöte.

.................................... 0 000

rådsmöte .......................................... 1000

tidskrifter m. ..............................................

representation ..............................................

förvaltningskostnader .......................................

extra utgifter...............................................

Summa kr.

13 800

10 000

700

2 000

12 500

2 400

66 400

Efter avdrag för beräknade inkomster av medlemsavgifter återstår ett belopp

av omkring 65 000 kr.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 7 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp

ett förslagsanslag av 65 000 kr.

lf Ilihang till riksdagens protokoll 196b. 8 samt. Nr 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

6:o) Riksdagen: övriga omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

under punkten 8 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagen:

Övriga omkostnader ett förshagsanslag av 725 000 kr.

7:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten

9 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Allmänt

kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 10 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksgäldskontoret: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 2 271 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 2 407 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksgäldskontoret:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 407 000 kr.

9:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån, m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 11 och 12 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

m. m. ett förslagsanslag av 1 190 000 kr.;

b) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 300 000 kr.

10:o) Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. Under punkten 13 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 1 089 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 157 000 kr.

Under förevarande punkt torde utskottet även få behandla de likalydande

motionerna nr 579 i första kammaren av herr HLMing m. fl. och nr 706 i

andra kammaren av herr Lindahl m. fl., såvitt dessa motioner avser frågan

om tillgången till skrivhjälp för riksdagens ledamöter. I motionerna har i

detta hänseende hemställts, att riksdagen måtte genom vederbörande utskott

begära utredning och förslag om utbyggnad av riksdagens skrivbyrå

så att den utan kostnad för riksdagsledamöterna skall kunna utföra utskrifter

för deras räkning i samband med riksdagsarbetet.

Beträffande motiveringen för den i motionerna gjorda hemställan hänvi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets utlåtande nr 119 år 196b

sas till motionen II: TOG. Övriga i motionerna framställda yrkanden behandlas

nedan under punkten 13, Riksdagsbiblioteket: Avlöningar.

I sitt till utskottet avgivna remissutlåtande över motionerna anför riksgäldsfullmäktige

i här förevarande fråga följande:

Fullmäktige har berört föreliggande spörsmål i sitt yttrande över författningsutredningens

förslag. Fullmäktige underströk härvid angelägenheten

av att de enskilda riksdagsledamöterna lämnas den service i olika hänseenden,

som för fullgörande av riksdagsmannauppdraget kan anses påkallad.

I första hand torde, framhöll fullmäktige, få övervägas en utvidgning

av den skrivhjälp, som för närvarande genom riksdagens skrivbyrå tillhandahålles

såväl enskilda riksdagsledamöter som partigruppernas sekretariat

liksom att göra denna skrivhjälp kostnadsfri. Å andra sidan borde givetvis

beaktas de svårigheter som torde föreligga att på ändamålsenligt sätt avgränsa

ifrågavarande och andra serviceanordningar så att nyssnämnda syfte

kunde uppnås till rimlig kostnad. Fullmäktige framhöll samtidigt att den

rådande lokalbristen inom riksdagshuset länge ännu komme att utgöra ett

besvärande hinder för utrymmeskrävande expansioner av serviceanordningar

av skilda slag.--- •— Ehuru lokalbristen för närvarande torde lägga

hinder i vägen för en utbyggnad av skrivbyrån i enlighet med författningsutredningens

intentioner, har fullmäktige i och för sig icke något att erinra

mot att en utredning i frågan kommer till stånd i lämpligt sammanhang.

En sådan utredning torde böra ankomma på fullmäktige.

Utskottet. En av grundtankarna bakom författningsutredningens föregående

år framlagda reformförslag är strävan att effektivisera riksdagens arbetsformer.

En sådan strävan måste omfatta även åtgärder för att förbättra

riksdagsledamöternas arbetsmöjligheter vid utövandet av deras uppdrag i

riksdagen. Författningsutredningen har ägnat denna fråga avsevärd uppmärksamhet.

I sitt betänkande med motiv till förslaget till riksdagsordning

(SOU 1963: 18) har utredningen i ett särskilt avsnitt behandlat vissa frågor

rörande arbetsförhållandena inom riksdagen. I ett par särskilt publicerade

bilagor (SOU 1963: 19) har utredningen ytterligare belyst hithörande spörsmål.

Såsom motionärerna framhåller har författningsutredningen ansett att

ingen tvekan kan råda om att riksdagens ledamöter bör inom riksdagen ha

tillgång till kostnadsfri skrivhjälp såväl för det interna riksdagsarbetet som

för förbindelserna utåt med exempelvis valmän, partiorganisationer och

myndigheter. Motionärerna finner det angeläget, att riksdagen utan att avvakta

en mera omfattande reform av riksdagsarbetet och riksdagens personalorganisation

söker ge sina ledamöter förbättrad tillgång till skrivhjälp,

och föreslår alt i detta syfte förutsättningarna för en förstärkning av riksdagens

skrivbyrå skall utredas.

Utskottet delar författningsutredningens och motionärernas uppfattning

att åtgärder bör vidtagas för alt förbättra riksdagsledamöternas arbetsmöjligheter.

Icke minst synes det vara betydelsefullt alt det klart dokumenterade

behovet av skrivhjälp blir tillgodosett. En utbyggnad av riksdagens skriv
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rankoutskottets utlåtande nr 39 år 196''r

byrå ter sig i detta sammanhang naturlig. Utskottet är medvetet om att, såsom

riksgäldsfullmäktige framhållit, den rådande lokalbristen inom riksdagshuset

härvidlag skapar stora svårigheter; till detta spörsmål återkommer

utskottet nedan i samband med frågan om en utbyggnad av riksdagens

upplysningstjänst. Utskottet finner det likväl angeläget att det snarast blir

prövat, vilka åtgärder som på kortare och längre sikt kan vidtagas för att i

ökad utsträckning ställa skrivhjälp till förfogande. Utan att närmare taga

ställning till de synpunkter på skrivarbetets organisation inom riksdagen

som motionärerna framfört vill utskottet därför föreslå, att riksdagen ger

riksgäldsf ullmäktige i uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens

ledamöter. Utskottet förutsätter att vid denna utredning också de avgränsningsproblem

tages upp som fullmäktige berört i sitt remissyttrande

■över motionerna. Såsom motionärerna framhållit bör även behovet av skrivhjälp

åt partigruppernas sekretariat uppmärksammas.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning och under

hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 157 000 kr.;

b) med bifall till motionerna I: 579 och II: 706, såvitt nu

är i fråga, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

med beaktande av vad utskottet ovan anfört utreda frågan

om skrivhjälp till riksdagens ledamöter.

11 :o) Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 14 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens

ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av

550 000 kr.

12:o) Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande av ny voteringsanläggning.

I skrivelse till bankoutskottet den 23 april 1963 har riksgäldsfullmäktige

anfört följande:

Med bifall till därom av bankoutskottet i utlåtande nr 14/1962 gjord hemställan

beslöt 1962 års riksdag uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att med beaktande av vad utskottet anfört vidtaga anstalter för att säkerställa

funktionssäkra voteringsapparater i riksdagens kamrar.

Bankoutskottet hade i nyssnämnda utlåtande i anledning av en motion i

ämnet (II: 12) av herrar Enskog och Boija anfört följande:

»Voteringsapparaterna i kamrarna togs i bruk 1935. Enligt vad utskottet

under hand inhämtat är apparaterna numera så pass förslitna att ett utbyte

av anläggningarna torde vara behövligt inom en snar framtid. Detta har

uppgetts särskilt gälla beträffande andra kammarens voteringsapparat. Under

sådana förhållanden finner utskottet påkallat att erforderliga åtgärder

nu vidtages för att säkerställa funktionssäkra voteringsapparater i riksda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

9

gens kamrar. Åt fullmäktige i riksgäldskontoret bör lämpligen anförtros att

undersöka och besluta i denna fråga.

Fullmäktige i riksgäldskontoret bör bemyndigas att uppta underhandlingar

om konstruktion av nya apparater. Därvid kan de önskemål beträffande

voteringsapparaternas utformning som framförts i förevarande motion

utgöra en utgångspunkt. Därest fullmäktige skulle finna att de nuvarande

anläggningarnas tillstånd eller den tid en nytillverkning skulle kräva

påkallar eu omedelbar beställning, bör de vara oförhindrade att efter anbudsförfarande

föranstalta om att tillverkning av nya apparater igångsättes.

Vid prövningen av förevarande fråga i dess olika aspekter bör eftersträvas

att nå lösningar som medger att voteringsanläggningarna med så låga

kostnader som möjligt kan anpassas till de ändringar av riksdagslokalerna,

vilka kan föranledas'' av författningsutredningens kommande förslag.

I fullmäktiges uppdrag bör jämväl ingå att vidtaga åtgärder för att under

tiden intill dess nya voteringsanläggningar färdigställts de nuvarande

anläggningarna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige bör även

om så utan större ingrepp låter sig göra, komplettera anläggningarna med

för den enskilde ledamoten bättre lämpade anordningar för kontroll av avgiven

röst.»

Med anledning av riksdagens ovannämnda beslut och sedan konstaterats,

att en utbyggnad eller omändring av den nuvarande anläggningen icke lämpligen

kunde komma ifråga, bl. a. med hänsyn till att anläggningens ledningar

numera enligt anlitad expertis är förtorkade och rörliga komponenter

nedslitna och därför icke medger tillräcklig driftsäkerhet för framtiden,

uppdrog riksgäldskontoret åt L. M. Ericssons Svenska Försäljningsaktiebolag

(i det följande benämnt L. M. Ericsson) att inkomma med anbud och

programhandlingar för en helt ny voteringsanläggning. Härvid skulle enligt

bankoutskottets här ovan återgivna uttalande de önskemål beträffande voteringsapparaternas

utformning, som framförts av de nämnda motionärerna,

utgöra en utgångspunkt. Dessa önskemål avsåg i huvudsak följande:

1. räkneverket borde vara mer tillförlitligt och arbeta snabbare,

2. i varje pulpet borde genom en lampsignal verifieras hur vederbörande

ledamot röstat och vidare borde finnas möjlighet att vid felröstning korrigera

detta,

3. fotograferingsutrustningen borde vara smidigare och arbeta snabbare.

L. M. Ericsson har nu, efter omfattande konstruktionsarbeten och marknadsundersökningar

för leverans av komponenter till anläggningen, till

riksgäldskontoret inkommit med program och kostnadsförslag avseende en

komplett voteringsanläggning, som kan utnyttjas samtidigt av båda kamrarna

men som, i händelse ett enkammarsystem införes, på ett enkelt sätt

och utan någon mer avsevärd kostnad kan modifieras för elt sådant system.

Den sålunda offererade anläggningen består av en central utrustning för

uppsamling och bearbetning av avgivna röster samt en televisionsutrustning

inom vardera kammaren för distribution av voteringsresultalen. Varje ledamots

bänkplats utrustas med eu tryckknappssals innehållande 4 st. tryckknappar

och kontrollampor.

Den nya anläggningens konstruktion i detalj framgår av lämnade redogörelser

och ritningar. Alla uttryckta önskemål har tillgodosetts. Sålunda kan

ledamot korrigera sin röstning genom särskild korrigeringsknapp i bänken;

lnir han röstat framgår av eu signallampa på samma plats och på resultatet

får man vänta i 2 sekunder i stället för nuvarande 30. Räkneverket med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskoltets utlåtande nr SO dr 196''/-

röstsiffrorna i kammaren ersättes med televisionsmottagare, till vilka kamera

i apparatrummet överför resultatet. Anläggningen liar med sikte på

framtiden kompletterats med televisionsutrustning för överförande av röstsiffrorna

till olika delar av huset samt även till kanslihuset om så skulle

önskas. Genom bildväljare hos talman eller sekreterare kan i televisionsmottagarna

visas förutom röstresul talet även bild av talmannen eller talare från

vardera kammare. Röstresultatet erhålles omedelbart på fotografisk väg.

Mångfaldigande av fotografiet måslc dock ske på konventionellt sätt.

Hela anläggningen offereras till ett pris av cirka 1 400 000 kr. netto. I

leverantörens åtagande ingår ej snickeriarbeten i bänkar, infällning av TYmottagare

samt tillverkning av skåp för protokolltablåer och kamera. Ifrågavarande

arbeten är emellertid av den art att de med fördel torde till huvudsaklig

del kunna utföras av ekonomibyråns egen snickeripersonal. En

anläggning, som från början beräknats för ett enkammarsystem och 300

riksdagsledamöter, skulle enligt anbudsgivaren betinga omkring 300 000 kr.

lägre kostnad. Det bör emellertid vid en jämförelse mellan de båda kostnadssummorna

beaktas, att viss utrustning, som ej skulle komma till omedelbar

användning vid övergång trån två kamrar till enkammarsystem, ej

kan betraktas som helt överflödig utan kan användas för utökning och reservmateriel.

Lin.vid skall enligt anbudet erläggas med en tredjedel av anbudssumman

vid anbudets antagande och med eu tredjedel, då huvudsakliga delen av leveransen

fullgjorts, varefter slutlikvid skall ske, då leveransen fullgjorts, vilket

beräknas ha skett cirka 20 månader efter orderingången. Då inkoppling

av anläggningen måste förläggas till ett sommaruppehåll, innebär detta att

hela anläggningen blir färdig att tagas i bruk under hösten 1966.

Fullmäktige har underställt Kungl. telestyrelsens tekniska byrå för expertgranskning

L. M. Ericssons förevarande anbud med programhandlingar

och har från chefen för byrån erhållit följande utlåtande:

»Vid granskning av anbud med programhandlingar för ny voteringsanläggning

har jag noterat att den skisserade anläggningen uppbygges med

komponenter, som är väl kända och ger god driftsäkerhet. De beskrivna

kontrollanordningarna som inarbetats i systemet kommer alt medge enkel

övervakning av anläggningens funktion/ Anläggningen har försetts med

löjligheter till framtida utbyggnad av TV-nätet och utrustningen i sin helhet

kan med enkla medel anpassas för enkammarsystem.

Offererat pris 1 400 000 kronor synes skäligt med tanke på att anläggningen

är av engångskaraktär och får hära heia kostnaderna för systemutformning

och konstruktion. Montagearbetet beräknas bli krävande och ertordra

viss övertid då anläggningen skall installeras under sommaruppehållet.

I kostnaderna ingå icke objektiv för de 7 TV-kamerorna enär objektiven

måste utprovas på plats med hänsyn till ljusförhållanden och önskad bildavgränsning.

Kostnaden för erforderliga objektiv uppskattas till c:a

I ullmäktige har vidare inhämtat, att talmanskonferensen vid sammanträde

den 2o innevarande april med hänsyn till den nuvarande voteringsanaggnmgens

nedslitna skick och den relativt långa tid, som kan komma att

förflyta innan ett enkammarsystem eventuellt blir infört, funnit erforderligt,

att åtgärder snarast vidtoges för anskaffande av en helt ny voteringsanläggning,

som kunde utnyttjas av båda kamrarna men vara lätt apterbar för

ett enkammarsystem, i huvudsaklig överensstämmelse med L. M. Ericssons

föreliggande anbudshandlingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets utlåtande nr 39 dr 1964

11

I anslutning härtill torde fullmäktige, som helt delar talmanskonferensens

sålunda uttalade mening, böra bemyndigas att besluta i frågan. Härvid

må nämnas, att L. M. Ericsson på förfrågan meddelat, att bolaget, sedan

hela voteringsanläggningen levererats men ej inmonterats, är berett att, före

installationen och under förutsättning att ett införande av enkammarsystem

vid denna tid framstår som nära förestående, undersöka huruvida den

nuvarande anläggningen skulle kunna fortfarande utnyttjas till dess den

nya riksdagen kan träda i funktion. Om detta visar sig vara fallet har bolaget

förklarat sig villigt att på villkor, varom överenskommelse då får träffas

mellan riksgäldskontoret och bolaget, återtaga den utrustning och den

materiel i övrigt av den levererade anläggningen, som då skulle bli obehö\- lig.

Kostnaderna för den nya voteringsanläggningen torde lämpligen böra uppdelas

på tre budgetår (1964/65—1966/67) och utgå från ett särskilt reservationsanslag

under XIV huvudtiteln, förslagsvis benämnt Riksdagens ekonomibyrå:

Anskaffande av ny voteringsanläggning. För budgetåret 1964/65

torde anslaget böra uppföras med ett belopp av 475 000 kr.

Under åberopande av det anförda får fullmäktige, med överlämnande av

L. M. Ericssons förenämnda förslag till voteringsanläggning, föreslå att bankoutskottet

ville hos riksdagen hemställa, att riksdagen måtte

1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta om anskaffande

av en ny voteringsanläggning i huvudsak enligt det föreliggande förslaget,

2. på riksstaten för budgetåret 1964/65 under XIV huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 475 000 kr. till Riksdagens ekonomibyrå: Anskaffande

av ny voteringsanläggning.

Utskottet. Med tillstyrkande av riksgäldsfullmäktiges förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att besluta

om anskaffande av en ny voteringsanläggning i huvudsak

enligt det i förevarande framställning redovisade förslaget;

b) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens ekonomibyrå:

Anskaffande av ng voteringsanläggning ett reservationsanslag

av 475 000 kr.

13:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 15 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 743 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 787 000 kr.

Stgrelsen för riksdagsbiblioteket har i sin den 13 november 1963 dagtecknade

petitaframställning till riksgäldskontoret föreslagit, att riksdagens

upplysningstjänst skall organiseras som ett självständigt verk, och med

hänsyn härtill delat upp sina äskanden i två avsnitt, för riksdagsbiblioteket

och för riksdagens upplysningstjänst. Beträffande upplysningstjänsten anför

styrelsen:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

På förslag av författningsutredningen inrättades 1955 en upplysningstjänst

inom riksdagsbiblioteket, avsedd för riksdagens ledamöter. För verksamheten

avdelade biblioteket en bibliotekarie, vilken som biträde erhöll en

extra tillfälligt anställd assistent. Biblioteket ställde dessutom skriv- och

vaktmästarhjälp till förfogaande och upplät lokaler samt möjlighet till fotokopiering.

Verksamheten har oavlåtligt vuxit, vilket belyses av följande ta
-

År

Totalantalet Härav skriftligt

frågor besvarade

1955 .................. 81 46

1956 .................. 95 59

1957 .................. 153 36

1958 .................. 237 68

1959 .................. 303 99

1960 .................. 412 174

1961 .................. 618 281

1962 .................. 999 425

Fördelningen på månaderna januari—oktober för de två senaste åren

framgår av följande tabell:

Totalantalet frågor

1962 1963

jan............

168

febr............

148

mars ...........

176

april ...........

125

maj ...........

....... 118

140

juni ...........

30

juli.............

33

aug............

37

sept............

34

okt............

133

Denna snabba ökning, som tagit bibliotekets resurser i växande anspråk,

har på olika sätt föranlett en rad åtgärder. Genom riksdagens beslut har från

och med den 1 juli 1962 en extra bibliotekariebefattning i lönegrad 25 inrättats

och från och med den 1 juli 1963 en extra förste byråsekreterarebefattning

i lönegrad 21, vartill kommer en extra biblioteksassistentbefattning i

lönegrad 11 och en extra biblioteksbiträdesbefattning i lönegrad 7 från och

med den 1 juli 1962 jämte en extra expeditionsvaktbefattning i lönegrad 7

från och med den 1 juli 1963, av vilka den sistnämnda befattningen ej kunnat

besättas med lämplig person. Härtill kommer ett växlande antal extra

assistenter, som delvis också sysselsatts med registrering av riksdagstrycket,

sedan biblioteksstyrelsen uppdragits huvudmannaskapet för detta.

Bibliotekets i sig själva otillräckliga lokaler har i växande utsträckningmåst

ställas till förfogande, vilket föranlett arbetsplatsers inrättande för

bibliotekspersonal i galleriet och i styrelsens rum, vilka ur flera synpunkter

visat sig olämpliga. Samtidigt har biblioteket till förmån för riksdagens stenografer

fått upplåta arbetsplatser i våningen ovanför handbiblioteket. Det

enda tillskott, som erhållits ifråga om utrymme för arbetsplatser, är det s. k.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i

13

lilla sammanträdesrummet, där minst två befattningshavare i upplysningstjänsten

varit placerade. Hela bibliotekets personal har också direkt ellei

indirekt måst ställa tid till upplysningstjänstens förfogande till förfång för

det ordinarie biblioteksarbetet, vilket i sin tur ogynnsamt påverkat tjänstbarheten

i olika avseenden.

Författningsutredningen, på vars initiativ upplysningstjänsten inrättades

1955, har i 1963 års framlagda betänkanden upptagit frågan till behandling.

Utredningen föreslår dels att upplysningstjänsten skiljes från biblioteket

och inrättas som ett särskilt riksdagens verk under biblioteksstyrelsen och

dels att upplysningstjänsten förstärkes.

De föreslagna bestämmelserna beträffande den förstnämnda punkten

återfinnes i 6 kap. § 5 i förslaget till riksdagsordning som lyder (SOU 1963:

16 s. 96.):

»Riksdagsbiblioteket och riksdagens upplysningstjänst stå under ledning

av en gemensam styrelse, bestående av ordförande och suppleant för honom,

utsedda av regeringen, samt två ledamöter och en suppleant för envar a\

dem, valda av riksdagen för varje valperiod.

Närmare bestämmelser om biblioteket och dess uppgifter samt om upplysningstjänsten

meddelas av riksdagen i särskilt reglemente.»

I tvåkammaralternativet är »riksdagen» i slutet av första stycket utbytt

till »riksdagens valnämnd». (SOU 1963: 16 s. 135.)

Till stöd" för sitt förslag anför författningsutredningen följande (SOU

1963: 18 s. 210 f.):

»Enligt utredningens mening kan det nu ej råda något tvivel om att den

upplysningst jänst för riksdagens ledamöter som på försök inrättades 1953

visat sig fylla ett väsentligt och varaktigt behov. Dess tjänster har efterfrågats

i allt större utsträckning och samtliga riksdagsgrupper har i skrivelse

till utredningen förordat en förstärkning av upplysningstjänsten. Tiden synes

därför vara inne att ge denna verksamhet en mera fast organisation och

personella resurser svarande mot nu anmälda behov. För att tillgodose den

erforderliga specialiseringen i fråga om den experthjälp som skall stå riksdagsledamöterna

till buds torde som ett minimum krävas att, vid sidan om

föreståndartjänsten, finnes tre kvalificerade befattningshavare inriktade på

skilda områden. Därutöver bör assistenter kunna anställas i den omfattning

förhållandena påkallar. För en verksamhet av detta slag är, det bör särskilt

understrykas, tillgången på kvalificerad personal av avgörande betydelse.

Saknas sådan personal, lönar det sig ej att begära hjälp av upplysningstjänsten

i mera krävande sammanhang; finns kvalificerad personal att tillgå,

blir det däremot naturligt att utnyttja den även för mera omfattande

uppgifter. Utan att ingå på frågan om berörda tjänsters lönegradsplacering

vill utredningen endast erinra om lönefrågans vikt med hänsyn till angelägenheten

av att till upplysningstjänsten förvärva lämpliga befattningshavare.

Utredningens förslag rörande upplysningstjänstens personalorganisation

står i visst samband med vad som nedan anföres om partigruppernas sekretariat.

Förslaget förutsätter att dessa sekretariat, direkt eller indirekt, skall

kunna utnyttja upplysningstjänsten. Möjligt är att bland annat härigenom

kraven på upplysningstjänsten inom en nära framtid blir så stora att den

förordade personalförstärkningen kommer att framstå som otillräcklig. Eftersom

utredningens förslag i övrigt förutsätter eu förstärkning av den

tjänstemannakår som slår till riksdagens förfogande — bland annat gäller

2j Ilihang till riksdagens protokoll 1S6U. <S samt. Nr 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

detta utskottens kanslier — torde emellertid den samlade effekten av de

olika åtgärderna böra avvaktas, innan en ytterligare utbyggnad av upplysningstjänsten

överväges.

Den allmänna uppläggning som verksamheten vid riksdagens upplysningstjänst

under de gångna åren erhållit synes utredningen vara ändamålsenlig

och väl avvägd. Hittills tillämpade, av biblioteksstyrelsen beslutade

provisoriska reglemente bör ersättas av ett av riksdagen antaget reglemente.

Även om upplysningstjänstens personal i stor utsträckning utnyttjar bibliotekets

resurser, är de uppgifter som denna personal ställs inför och de kvalifikationskrav

den skall uppfylla väsentligen andra än de som möter inom

den vanliga bibliotekskarriären. Organisatoriskt sett synes därför upplysningstjänsten

böra bilda en i förhållande till riksdagsbiblioteket självständig

enhet. Garantier för erforderlig samordning av upplysningstjänstens och

bibliotekets verksamhet bör lämpligen kunna skapas genom att upplysningstjänsten

står under ledning av samma styrelse som riksdagsbiblioteket

(se FRO 6 kap. 5 §). Framhållas må slutligen, att i samband med en utbyggnad

av upplysningstjänsten dess lokalbehov också måste tillgodoses.»

I likhet med författningsutredningen vill styrelsen understryka den nära

samhörigheten och sambandet mellan upplysningstjänstens och låneexpeditionens

arbete. En del av upplysningstjänstens arbete är till sin karaktär

sådant, att sådant arbete även utföres av låneexpeditionen, vars bristfälliga

lokala och personella resurser hindrar dess utökning och effektivisering.

Bibliotekets låneexpedition bedriver inom sin ram en upplysningstjänst. Styrelsen

vill i detta sammanhang erinra om att 1954 års riksdagsbiblioteksu

t red ning föreslog, att bibliotekets yttre tjänst borde omfatta både låneexpeditionen

och upplysningstjänsten, båda underställda förste bibliotekarien.

Skalet för en separation mellan upplysningstjänsten och biblioteket finner

författningsutredningen i kravet på en för upplysningstjänsten avvikande

lönesättning. Styrelsen kan ej undertrycka den farhågan, att bibliotekets

lönesättning härvidlag kommer att i ännu högre grad än tidigare

försvåra eller rentav omöjliggöra en tillfredsställande rekrytering.

Biblioteket måste av sina amanuenser enligt gällande reglemente kräva licentiatexamen,

om ej dispens medgives. Sannolikheten för att biblioteket

skall kunna rekrytera och behålla dugliga amanuenser med högre kompetens

men med sämre lön och befordringsutsikter än upplysningstjänstens

motsvarande befattningshavare tvingas styrelsen bedöma som ringa, vilket

vid förslagets realiserande måste föranleda en omprövning av bibliotekets

lönesättning.

Styrelsen, som dock ej motsätter sig författningsutredningens förslag,

önskar särskilt understryka lokalfrågan. Upplysningstjänstens lokalbehov

måste tillgodoses av riksdagen. Om detta villkor ej uppfylles, måste styrelsen

anmäla, att förslaget ej låter sig realiseras, vartill kommer att det är

oundgängligt, att biblioteket återfår upplåtna lokaler. Styrelsen föreslår, alt

upplysningstjänsten erhåller stora sammanträdesrummet och skrivbyråns

rum med tillhörande korridor, vilka lokaler är lämpligt belägna och tiils vidare

torde kunna inrymma den föreslagna upplysningstjänsten.

SHielsen föreslår att upplysningstjänstens chef placeras som byråchef

och att ytterligare två förste byråsekreterartjänster inrättas. Härutöver föreslås

en amanuens, närmast avsedd för riksdagsregistret, en assistent och

två skrivbiträden samt två expeditionsvakter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

15

För här angivna personaluppsättning har styrelsen beräknat avlöningskostnaderna

till 231 000 kr. Avlöningskostnaderna för riksdagsbiblioteket

exklusive upplysningstjänsten har upptagits till 512 000 kr. Sistnämnda belopp

innefattar även arvoden till den gemensamma styrelsen.

Styrelsen har till sina äskanden fogat ett förslag till reglemente för riksdagens

upplysningstjänst, för vilken hittills gäller ett av styrelsen år 1955

utfärdat provisoriskt reglemente. Enligt förslaget avses vad som stadgas i

reglementet för riksdagsbiblioteket i stor utsträckning äga motsvarande tilllämpning

på upplysningstjänsten. Beträffande upplysningstjänstens uppgifter

innehåller förslaget följande (§1):

Riksdagens upplysningstjänst åligger främst att biträda riksdagens ledamöter

med insamling, sammanställning och bearbetning av informationsmaterial

av betydelse för deras offentliga verksamhet.

Upplysningstjänsten skall vidare, i den mån den i första stycket avsedda

uppgiften icke härigenom eftersättes, lämna motsvarande bistånd åt riksdagens

utskotts- och delegationskanslier samt riksdagsgruppernas sekretariat.

Frågan om en förstärkning av riksdagens upplysningstjänst beröres även

i de likalydande motionerna I: 579 och II: 706, vilka delvis behandlats under

punkten 10 ovan. I motionerna hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta om en utbyggnad av upplysningstjänsten, varvid två

kvalificerade befattningar tillkommer från och med den 1 juli 1964. Beträffande

motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen II: 706.

Över de av styrelsen för riksdagsbiblioteket avgivna anslagsäskandena

samt över nyssnämnda motioner har utskottet inhämtat yttranden från riksgäldsfullmäktige,

delegerade för riksdagens verk och lönenämnden för riksdagens

verk. över motionerna har därjämte styrelsen för riksdagsbiblioteket

avgivit yttrande.

Riksgäldsfullmäktige erinrar om att fullmäktige nyligen berört frågan

om riksdagens upplysningstjänst i ett yttrande till chefen för justitiedepartementet

över författningsutredningens förslag till författningsreform. Fullmäktige

har i delta yttrande anfört följande:

Fullmäktige delar för sin del uppfattningen angående värdet av upplysningstjänsten

och har i och för sig icke något att erinra mot att denna nu i

mera fasta former tillföres en rimlig förstärkning av kvalificerad personal,

varvid emellertid för den närmast överblickbara framtiden måste beaktas,

att ytterligare lokaler för upplysningstjänsten inom riksdagshuset kan ställas

till förfogande endast på bekostnad av andra angelägna lokalbehov. Vidare

hör framhållas, att som underlag för en ytterligare personalförstärkning

och för ctl fastställande av riktlinjer för den fortsatta verksamheten,

torde erfordras eu närmare analys och värdering av hittillsvarande erfarenheter,

hl. a. avseende uppdragens karaktär. Då upplysningstjänsten ännu

måste betecknas som eu relativt ny företeelse, torde även av detta skäl eu

viss försiktighet vid utbyggnaden vara tillrådlig, och särskilt angeläget torde

vara att de föreskrifter, som skall reglera upplysningstjänsten, ges en

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 39 är 196 i

möjligt uttömmande men på samma gång strikt och koncis utformning,

så att verksamheten icke utvecklas på ett okontrollerbart och ei avsett

sätt. J

Författningsulrcdningens förslag om att organisatoriskt skilja upplysningstjänsten

från riksdagsbiblioteket, låt vara under en gemensam styrelse

men med olika chefer, och att sålunda tillskapa ytterligare eu relativt självständig

förvaltningsenhet inom riksdagshuset, kan fullmäktige däremot cj

biträda. De skäl, som anföres härför, finner fullmäktige ej tillräckligt bärande.

Ett fortsatt organisatoriskt samgående med riksdagsbiblioteket, som

ju upplysningstjänsten under alla förhållanden måste repiiera på, torde enligt

fullmäktiges mening skapa bästa förutsättningar för ett rationellt utnyttjande

av den biblioteksstyrelsen och överbibliotekarien underställda

personalen i dess helhet utan att effekten på upplysningstjänsten därav

skulle bli lidande.

Till dessa uttalanden fogar fullmäktige med anledning av biblioteksstyrelsens

framställning vissa kompletterande synpunkter. Särskilt säger sig

tullmäktige vilja understryka sitt uttalande angående vikten av att upplysningstjänsten

icke utvecklas på ett okontrollerbart och cj avsett sätt. Fullmäktige

uttalar i anslutning härtill:

Li denna synpunkt har fullmäktige icke kunnat finna det framlagda förslaget

till reglemente för upplysningstjänsten helt tillfredsställande. Sålunda

anges i reglementets g 1, att upplysningstjänstens åliggande främst skall

vara att biträda riksdagens ledamöter med insamling, sammanställning och

bearbetning av informationsmaterial av betydelse för deras offentliga ''verksamhet.

Denna formulering, som avsevärt skiljer sig från hittills tillämpade

provisoriska reglemente, synes fullmäktige ägnad'' att skapa oklarhet beträffande

gränserna för upplysningstjänstens verksamhetsområde. Särskilt

torde kunna ifrågasättas, huruvida »bearbetning av informationsmaterial» är

en uppgift, som lämpligen bör åläggas riksdagens upplysningstjänst; termen

»sammanställning» torde väl täcka vad som i detta sammanhang rimligen

kan åläggas upplysningstjänsten. Vidare synes en avgränsning böra

ske såtillvida, att äskat informationsmaterial bör vara av betydelse främst

för riksdagsmannauppdragets fullgörande; formuleringen »av betydelse för

deras offentliga verksamhet» är således enligt fullmäktiges förmenande alltför

vittsyftande. De exemplifieringar, som anges i § 2 av nuvarande provisoriska

reglemente men som ej återfinnes i det nya reglementsförslaget, anser

fullmäktige vidare vara av värde för en precisering av verksamhetens

omfattning. Fullmäktige har härjämte observerat, att i reglementsförslaget

uteslutits vissa i nuvarande provisoriska reglemente intagna allmänna bestämmelser

för upplysningstjänsten, bl. a. att tjänsten skall vara politiskt

objektiv. Även om dessa bestämmelser, och särskilt den sistnämnda, i stort

sett kan anses vara av mer eller mindre självklar natur, synes dock tillvaron

av sådana föreskrifter ägnade att i sin mån bidraga till att klargöra

upplysningstjänstens omfattning och natur.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill fullmäktige i vart fall ifrågasätta

en omarbetning av det föreslagna reglementet för upplysningstjänsten i här

ovan berörda hänseenden. Huruvida ett särskilt, mera fullständigt reglemente

för upplysningstjänsten är påkallat, blir naturligtvis i sista hand beroende

på om upplysningstjänsten kommer att skiljas ut från riksdagsbiblioteket

eller icke.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bcinkoutskottets utlåtande nr 39 är 1964

17

Beträffande förslaget till personalorganisation för upplysningstjänsten uttalar

fullmäktige:

Det är otvivelaktigt, att upplysningstjänsten befinner sig i ett skede avstark

expansion och att det därför torde vara nödvändigt att successivt tillföra

densamma en rimlig förstärkning, särskilt av kvalificerad personal.

Fullmäktige har, såsom framgår av ovan återgivna yttrande över författningsutredningens

förslag, i detta sammanhang efterlyst en närmare analys

och värdering av de hittillsvarande erfarenheterna av upplysningstjänstens

verksamhet bl. a. såsom underlag för en bedömning av den erforderliga personalorganisationen.

Fullmäktige anser sålunda icke till fyllest att härvid

allenast utgå från det registrerade totalantalet ärenden. Då upplysningstjänsten

ännu måste betecknas som en relativt ny företeelse har fullmäktige

även av denna anledning ansett skäl föreligga att tillråda en viss försiktighet

tills vidare vid utbyggnaden av upplysningstjänsten. Det bör sålunda

tillses, att organisationen icke blir feldimensionerad och därmed onödigt

kostsam. Fullmäktiges förord för ett fortsatt samgående med riksdagsbiblioteket

tjänar samma syfte; dessutom torde ett bibehållande av den nuvarande

ordningen vara ägnat att underlätta rekryteringen av personal till den

egentliga bibliotekstjänsten.

Utöver dessa mer allmänna uttalanden har fullmäktige icke ansett sig

böra ingå i en närmare bedömning av i vilken utsträckning en personalförstärkning

kan vara motiverad eller av frågan om lönegradsplaceringen för

de olika ifrågasatta tjänsterna. Fullmäktige anser sig dock, bl. a. mot bakgrund

av att fullmäktige motsätter sig förslaget om utbrytning av upplysningstjänsten

ur riksdagsbiblioteket, icke för närvarande kunna förorda en

högre placering än i A 27 för upplysningstjänstens föreståndare.

Fullmäktige går därefter in på frågan om lokaler för upplysningstjänsten:

Biblioteksstyrelsen har särskilt understrukit lokalfrågans betydelse för

eu utbyggnad av upplysningstjänsten. Om denna ej får sitt lokalbehov tillgodosett,

är detta enligt styrelsen liktydigt med att styrelsens förslag till förstärkning

av upplysningstjänsten icke för närvarande är realiserbart. Med

anledning härav får fullmäktige erinra om att den nuvarande lokalbristen

inom riksdagshuset är besvärande för alla inom riksdagshuset arbetande, således

ej blott för riksdagsbiblioteket och upplysningstjänsten, samt att en

definitiv lösning av lokalfrågan icke torde kunna uppnås annat än på längre

sikt, eventuellt i samband med ombyggnad av riksdagshuset och ianspråktagande

av riksbankens lokaler för riksdagens behov. Fullmäktige har

-- delvis med föranledande av uttalanden av bankoutskottet i samband med

behandlingen under hösten 1963 av frågan om riksdagsledamöternas arbets-

och bostadsförhållanden — låtit, bl. a. genom sonderingar hos kung],

byggnadsstyrelsen, undersöka möjligheterna alt lätta den rådande lokalbristen

genom en utflyttning från riksdagshuset av riksdagsrevisorernas

kansli och av Nordiska rådets svenska sekretariat, men dessa undersökningar

har hittills givit negativt resultat. Fullmäktige nödgas därför konstatera

alt, om intet oförutsett inträffar, någon möjlighet att på angivet sätt

friställa lokaler i riksdagshuset icke föreligger för det närmaste budgetåret.

Innebörden av detta konstaterande är att, eftersom lokalfördelningen måste

ske inom ramen för givna resurser, under nämnda tid eu ökning av lokalanspråken

icke kan tillgodoses annat än på bekostnad av andra berättigade

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

intressen. Fullmäktige finner det härvid uteslutet, att riksdagsledamöternas

behov av sammanträdeslokaler och arbetsrum skulle behöva vidkännas intrång,

och fullmäktige kan därför för sin del icke tillstyrka biblioteksstyrelsens

förslag om upplåtande av det s. k. stora sammanträdesrummet för begagnande

av upplysningstjänsten. Någon möjlighet föreligger heller icke att

låta upplysningstjänsten få disponera skrivbyråns lokaler.

Att angelägna önskemål om förbättrade serviceanordningar för riksdagsledamöterna

och om rationaliseringar av riksdagsarbetet skall behöva stranda

på otillräcklig tillgång på lämpligt belägna lokaler är givetvis högst

otillfredsställande. Fullmäktige kommer härvidlag att fortsätta ansträngningarna

att på ett eller annat sätt upphjälpa den föreliggande bristsituationen.

Lönenämnden för riksdagens verk uttalar i sitt den 3 mars 1964 dagtecknade

yttrande följande:

Nämnden är för närvarande icke beredd att taga ställning till frågan om

den slutgiltiga organisationen av riksdagens upplysningstjänst, vilkens ställning

som en från riksdagens bibliotek fristående enhet blir beroende av

bland annat tillgången till arbetslokaler.

Vidkommande styrelsens förslag till personaluppsättning för upplysningstjänsten

har under hand inhämtats, att styrelsen ansett personalbeho\et

motsvara följande antal tjänster med nedan angiven lönegradsplacering:
1

byråchef .............................................. Bo j

3 förste byråsekreterare ........................

] amfnuens . .....................” !!!!"!!!!! " !.’!!! ’ '' i A 17/19

1 biblioteksassistent ............................. ^

2 biblioteksbiträden ...................................... ^ 7

2 expeditionsvakter .................................. ^ 7

Lönenämnden kan icke tillstyrka, att föreståndaren för upplysningstjänsten

placeras högre än såsom förste bibliotekarie i A 27.

Vad beträffar Övriga för upplysningstjänsten avsedda tjänster har nämnden

icke någon erinran mot den ovan angivna lönesättningen.

Delegerade för riksdagens verk säger sig för egen del kunna instämma i

vad riksgäldsfullmäktige anfört i ärendet. Delegerade yttrar:

Delegerade kan följaktligen icke förorda, att upplysningstjänsten skiljes

från riksdagsbiblioteket och i likhet med fullmäktige och lönenämnden kan

delegerade icke heller tillstyrka högre placering av föreståndaren för upplysningstjänsten

än såsom förste bibliotekarie i A 27. Med hänsyn till att

upplysningstjänsten är under organisation bör nämnda befattning, vilken

for narvarande är placerad i Ag 25, även i fortsättningen tillsvidare bibehållas

såsom extra tjänst (Ag).

Vad beträffar övriga föreslagna tjänster anser delegerade av skäl som

riksgaldsfullmaktige anfört, att en så väsentlig utbyggnad av upplysningstjansten

som bibhoteksstyrelsen och motionärerna föreslagit icke nu bör genomforas.

För närvarande finns jämlikt beslut av 1963 års riksdag *se

BoU:s uti. 1963: 21, p. 6) för upplysningstjänsten inrättad en förste byråsekreterartjänst

1 Ag 21. Det har föreslagits att detta antal skulle ökas till

tre. Enligt delegerades uppfattning bör det vara tillräckligt, att en dvlik

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr 39 år 1964

19

tjänst nyinrättas. Vidare vill delegerade icke motsätta sig tillkomsten av en

amanuensbefattning. Förutsättningen för inrättande av nu ifrågavarande

båda befattningar måste emellertid vara, att innehavarna kan beredas sådana

tjänstelokaler att deras arbetskraft kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

Huruvida behov föreligger av den föreslagna utökningen av tjänsterna i A 7

såsom biblioteksbiträde respektive expeditionsvakt undandrager sig delegerades

bedömande.

Mot delegerades beslut att avge yttrande av här angiven innebörd har reservation

anmälts dels av herr Wahlund, som anfört att delegerade bort tillstyrka

biblioteksstyrelsens äskanden och särskilt att upplysningstjänstens

lokalbehov måtte genom riksgäldsfullmäktiges försorg tillgodoses på av

biblioteksstyrelsen föreslaget sätt, dels av herr Kollberg, som uttalat, att

den utbyggnad med två kvalificerade tjänstemän, som delegerade tillstyrkt,

bort avse två tjänster som förste byråsekreterare i Ag 21.

Beträffande det förslag som i motionerna I: 579 och II: 706 väckts om en

utbyggnad av upplysningstjänsten konstaterar styrelsen för riksdagsbiblioteket,

att förslaget återfinnes i styrelsens anslagsäskanden. Styrelsen säger

sig därför givetvis tillstyrka förslaget samt uttalar förhoppningen, att bifall

till motionerna ej måtte föranleda att styrelsens övriga personaläskanden

för upplysningstjänsten ej bifalles.

Förslaget att organisera upplysningstjänsten som en i förhållande till

riksdagsbiblioteket självständig enhet har, såsom framgått av ovanstående

redogörelse, ursprungligen väckts av författningsutredningen. \ id remissbehandlingen

av författningsutredningens förslag till riksdagsordning har ämnet,

enligt vad utskottet inhämtat, behandlats av statskontoret, som därvid

anfört följande:

Den verksamhet som upplysningstjänsten bedriver bör enligt statskontorets

mening ses såsom en form av sådan dokumentationstjänst, som under

senare år i allt högre grad kommit att betraktas som en väsentlig uppgift

för olika slags vetenskapliga bibliotek, institutions- och företagsbibliotek.

För flertalet sådana bibliotek innebär dokumentationstjänsten otvivelaktigt

en utvidgning av arbetsprogrammet, som ställer nya krav på bibliotekspersonalens

utbildning och arbetsinsatser. Denna partiella förändring av bibliotekens

inriktning måste emellertid bedömas som en nödvändig anpassningsåtgärd

från deras sida; ett biblioteks uppgift kan numera icke begränsas till

att anskaffa och på begäran tillhandahålla litteratur utan bör också omfatta

en aktiv strävan att sammanställa och förmedla material för de behov som

bibliotekets utnyttjare företer. Med hänsyn härtill och till att skapandet av

ytterligare eu i''stort sett fristående förvaltningsenhet inom riksdagen om

möjligt synes böra undvikas, vill statskontoret ifrågasätta om icke upplysningst

jänsten snarare borde såsom en särskild avdelning inordnas i bibliotekets

övriga verksamhet. En sådan lösning borde kunna skapa bättre förutsättningar

för ett rationellt utnyttjande av personalen och även medverka

till att bibliotekets verksamhet i stort alltmer anpassas efter de krav som en

modernt inriktad dokumentationstjänst ställer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i

I de ovan berörda motionerna I: 579 och II: 706 har ytterligare hemställts,

att riksdagen måtte uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att utreda

trågan om uppläggande av ett klipparkiv av i motionerna angiven typ för

riksdagens räkning. Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas

till motionen II: 706.

Om forslaget att inrätta ett klipparkiv anför styrelsen för riksdagsbiblioteket

i sitt yttrande över motionerna följande:

Styrelsen har redan tidigare diskuterat denna fråga på förslag av styrelsens

ordförande men tvekat att framlägga förslag härom med hänsyn till

framför allt lokalsvårigheter. Det synes styrelsen, att de nuvarande lokalbehoven

for biblioteket först måste tillgodoses, innan nya lokalkrävande arbetsuppgifter

kan övervägas. Styrelsen vill slutligen blott framhålla, att det

synes lämpligast, att klipparkivet blir en bibliotekets arbetsuppgift, då ett

dylikt arkiv måste kräva en viss klassifikationskompetens, som man ej kan

påräkna inom upplysningstjänsten.

I skrivelse till bankoutskottet den 17 april 1964 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

gjort framställning om lönegradsuppflyttning av vissa bibliotekariebefattningar,

m. m. I skrivelsen anföres:

Med åberopande på utgången av de nyss avslutade löneförhandlingarna

tar styrelsen för riksdagsbiblioteket hemställa, att bibliotekariebefattningarna

i lönegraderna Ao 23, Ao 21 och Ae 21 uppflyttas till respektive lönegraderna

Ao 27, Ao 23 och Ae 23 och att amanuensernas befordringsgång

andras från lönegrad 17—19 till lönegrad 17—21. Till stöd härför får stvrelsen

anföra följande.

Under senare år har de vetenskapliga bibliotekens bibliotekariebefattningar

flyttats från lönegrad 21 till lönegrad 23. Med innevarande års nu slutforda

förhandlingar har samtliga återstående befattningar i denna lönegrad

tlyttats till lönegrad 23 samtidigt som amanuensernas befordringsgång utsträckts

från lönegrad 17 till lönegrad 21 i stället för som nu till lönegrad

-It/.

Enligt riksdagsbibliotekskommitténs 1956 avgivna utlåtande, som godkändes

av 1957 års riksdag, skall riksdagsbiblioteket arbeta på två sektioner,

en för yttre och en för inre tjänst. Chefen för inre tjänsten placerades

i lönegrad Ao 23 med bl. a. en bibliotekarie och en amanuens som hjälpkrafter.

En bibliotekarie har sedermera helt avdelats för upplysningstjänsten

och en förste biblioteksassistent placerats i låneexpeditionen 1969 beslöt

riksdagen inrättandet av två förste biblioteksassistenter i samband med

a]f h?.la katalogarbetet jämte redigeringen av »årsbibliografi över Sveriges

offentliga publikationer» och »Förteckning över riksdagsbibliotekets nyförvarv»

iagts på chefen för inre sektionen på grund av uppgifternas nära samhörighet.

Denna tjänsteman, som är placerad i lönegrad Ao 23, har att leda

och övervaka det arbete, som utföres av de båda bibliotekarierna i lönegrad

s,01" 1111 föreslås placerade i lönegrad 23. Chefen för inre sektionen har

alltsa ett utomordentligt kvalificerat och omfattande arbete och bör enligt

styrelsens mening placeras i samma lönegrad som chefen för den vttre sektionen.

J

Över sistnämnda framställning har yttranden avgivits av delegerade för

riksdagens verk och lönenämnden för riksdagens verk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande nr 39 år 1964

21

Delegerade anför i sitt yttrande följande:

Såsom biblioteksstyrelsen omnämnt kommer vid tillämpning av den i år

mellan civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer

träffade överenskommelsen samtliga bibliotekarier i A 21 vid de vetenskapliga

biblioteken att uppflyttas till A 23. I konsekvens härmed bör i enlighet

med biblioteksstyrelsens förslag bibliotekarietjänsterna i Ao 21 (en tjänst )

och i Ae 21 (likaledes en tjänst) vid riksdagsbiblioteket, för vilka gäller

samma kompetenskrav som för bibliotekarierna vid de vetenskapliga biblioteken,

uppflyttas till Ao respektive Ae 23.

Vad angår framställningen om höjning till Ao 27 av den nuvarande bibliotekarietjänsten

i Ao 23 finner delegerade på de skäl som biblioteksstyrelsen

anfört det vara motiverat att denna tjänst är högre placerad än de bibliotekarietjänster,

som nu föreslås uppflyttade från A 21 till A 23. Förslaget

om en så stor höjning som till A 27 kan dock delegerade icke biträda. Delegerade

vill för sin del ifrågasätta, om ej en placering av tjänsten i Ao 25

med bibehållen tjänstetitel kan innebära en rimlig lösning. Delegerade är

därvid medvetna om att det vid de vetenskapliga biblioteken icke förekommer

några bibliotekarier i A 25 utan att vid dessa bibliotek närmast under

förste bibliotekarie i A 27 kommer bibliotekarie i A 23, men finner att detta

förhållande icke bör utgöra hinder för den tänkta placeringen.

Beträffande befordringsgången för amanuenser och med dem jämställda

regleras denna för närvarande av kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436;

omtryckt 1962: 433). Förenämnda överenskommelse innebär att denna reglerade

befordringsgång som nu avser anställning först i Af (Ag) 17 och efter

1 1/2 år befordran till Ae (Ag) 19, skulle utsträckas så att tjänstemannen

efter 2 år i sistnämnda lönegrad erhåller placering i Ae 21. Delegerade

beslöt den 16 oktober 1947 att vad i ovannämnda kungörelse 1947: 436 stad

gas skall i tillämpliga delar gälla även vid riksdagens verk. När denna kungörelse

sedermera ändrades genom kungörelse 1962:433 beslöt delegerade

med stöd av bemyndigande av samma års riksdag (se BoU:s utlåt. 1962:

31) att kungörelsen i dess ändrade lydelse skulle tillämpas vid riksdagens

verk. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot kommer delegerade

att besluta att även den i överenskommelsen förutsatta ändringen i förenämnda

kungörelse 1947: 436 skall i tillämpliga delar gälla jämväl vid dessa

verk. Något särskilt beslut av riksdagen beträffande befordringsgången för

riksdagsbibliotekets amanuenser skulle då icke bliva erforderligt.

Lönenämnden för riksdagens verk anför, att framställningen icke givit

nämnden anledning till erinran.

Utskottet. Riksdagens upplysningstjänst, som inrättades år 1955, har hitintills

varit provisoriskt organiserad inom riksdagsbibliotekets ram. Alltel

tersom verksamhetens omfattning vuxit har personalen utökats, varvid de

lör upplysningstjänsten särskilt anställda befattningshavarna i avvaktan

på ett definitivt beslut om upplysningstjänstens organisation och ställning

placerats som extra tjänstemän.

I sitt betänkande rörande förslag till riksdagsordning (SOU 1963: 18) bär

löriattningsutredningen, på vars initiativ upplysningstjänsten ursprungligen

tillkom, förordat att upplysningstjänsten dels skall få utökade perso
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961

nella resurser, dels skall organisatoriskt ombildas till en i förhållande till

riksdagsbiblioteket självständig enhet, dock ställd under samma styrelse

som biblioteket. Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1964/65 anslutit sig till vad författningsutredningen anfört

rörande upplysningstjänsten och således föreslagit att denna skall

dels på sätt ovan sagts organisatoriskt skiljas från biblioteket, dels få en

väsentlig personalförstärkning. Förslag om en utökning av upplysningstjänstens

personal har väckts även i motionerna I: 579 och II: 706, vari också,

såvitt här är i fråga, hemställts att riksdagen skall uppdraga åt styrelsen

för riksdagsbiblioteket att utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv

för riksdagens räkning.

Utskottet behandlar i det följande först frågorna om upplysningstjänstens

uppgifter och organisatoriska ställning och därefter frågan om dess

personalresurser.

Inledningsvis vill utskottet framhålla, att utskottet finner upplysningstjänstens

betydelse som serviceorgan åt riksdagen klart ådagalagd. Av de

statistiska uppgifter som kan åberopas till stöd för ett sådant omdöme må

särskilt nämnas att, såsom framgår av en inom upplysningstjänsten framställd

särskild redogörelse för verksamheten, under år 1963 nära 60 procent

av riksdagens ledamöter lämnat frågeuppdrag till upplysningstjänsten. Det

bör också påpekas, att upplysningstjänsten vid sidan av sin alltmera omfattande

huvuduppgift numera har det viktiga åliggandet att svara för registreringen

av riksdagstrycket.

Samtidigt torde dock få konstateras att föreliggande material icke ger

tillräckligt underlag för en slutlig prövning av frågan om formerna för

upplysningstjänstens fortsatta verksamhet. Gentemot författningsutredningens

organisationsförslag har av riksgäldsfullmäktige, delegerade för riksdagens

verk och statskontoret anförts argument till förmån för i huvudsak

ett bibehållande av nuvarande organisatoriska gestaltning av riksdagsbiblioteket

och upplysningstjänsten. Enligt utskottets mening bör en

definitiv lösning av upplysningstjänstens organisationsproblem föregås av

en närmare utredning av dess arbetsuppgifter och därav föranledda behov

av resurser. I avvaktan på att denna utredning, som bör anförtros åt styrelsen

för riksdagsbiblioteket, slutföres tar utskottet i det följande upp

frågan om upplysningstjänstens aktuella personalresurser med utgångspunkt

frän att verksamheten tills vidare bedrhes inom riksdagsbibliotekets ram.

Som särskilt riksgäldsfullmäktige framhållit inverkar i nuvarande läge

även lokalsituationen inom riksdagshuset vid bedömningen av upplysningstjänstens

organisationsfråga. Utskottet vill i likhet med fullmäktige

understryka att det är ytterst otillfredsställande att lokaltillgången skall

behöva bli en omständighet av betydelse vid ställningstagandet till ett förslag

som det nu föreliggande. Utskottet framhöll i sitt utlåtande nr 29 år

1963 angående riksdagsledamöternas bostadsfråga, att det borde särskilt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

23

övervägas att från riksdagshuset flytta riksdagsrevisorernas kansli och

Nordiska rådets sekretariat, så att de lokaler som dessa organ nu disponerar

kunde utnyttjas för andra ändamål. Av fullmäktiges yttrande över

biblioteksstyrelsens anslagsäskanden framgår att möjligheterna till en sådan

utflyttning prövats men att undersökningarna hittills givit negativt resultat.

Uskottet förutsätter att fullmäktige intensifierar sina ansträngningar

att på detta och andra sätt förbättra lokalsituationen inom riksdagshuset. Betydelsen

härav för riksdagsmännens arbetsmöjligheter har utskottet berört

ovan under punkten 10, Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar. I nu förevarande

sammanhang vill utskottet påpeka att riksdagsbibliotekets och upplysningst

jänstens sammanlagda lokalbehov oavsett den senares organisatoriska

ställning är otillräckligt tillgodosett.

Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört torde ett särskilt ställningstagande

till det av biblioteksstyrelsen framlagda förslaget till nytt reglemente

för upplysningstjänsten för närvarande icke erfordras.

Utskottet tillstyrker det i motionerna I: 570 och II: 706 väckta förslaget

om en utredning av frågan om anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens

räkning. Såsom motionärerna förordat bör det uppdragas åt styrelsen

för riksdagsbiblioteket att föranstalta om en sådan utredning.

Utskottet övergår nu till att behandla de personal- och lönefrågor som

aktualiserats för riksdagsbibliotekets del.

Med åberopande av den förhandlingsöverenskommelse som träffats mellan

civildepartementet och statstjänstemännens huvudorganisationer har

styrelsen för riksdagsbiblioteket hemställt dels att den reglerade befordringsgången

för amanuenser vid biblioteket, vilken nu omfattar lönegraderna

A 17—A 19, skall utsträckas till att omfatta även lönegrad A 21, dels att

nuvarande två bibliotekariebefattningar i A 21 skall uppflyttas till A 23,

dels att den nuvarande tjänsten som bibliotekarie i A 23 skall uppflyttas

till A 27.

I sitt remissutlåtande över biblioteksstyrelsens framställning har delegerade

för riksdagens verk erinrat om att delegerade tidigare av riksdagen

erhållit bemyndigande att besluta om tillämpning vid riksdagens verk av

de för den övriga statsförvaltningen gällande bestämmelserna om reglerad

befordringsgång. Enligt utskottets mening bör delegerade äga att fatta sådant

beslut även i anslutning till den nu träffade förhandlingsöverenskommelsen.

Utskottet tillstyrker det av remissinstanserna biträdda förslaget om uppflyttning

av de nuvarande bibliotekariebefattningarna i A 21 till A 23.

I likhet med remissinstanserna finner utskottet även en uppflyttning av

den nuvarande bibliotekariebefattningen i A 23 vara befogad. Såsom fallet

är med sektionschefsbefattningar vid övriga vetenskapliga bibliotek torde

tjänsten därvid böra placeras i A 27 med tjänstebenämningen förste bibliotekarie.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

Beträffande riksdagens upplysningstjänst har biblioteksstyrelsen med

utgångspunkt från sitt förslag till ny organisation förordat inrättande av

ett antal nya befattningar samt uppflyttning av den för upplysningstjänstens

föreståndare avsedda bibliotekariebefattningen från A 25 till B 1. Utskottet

finner för sin del, i likhet med remissinstanserna, att en uppflyttning till

A 27 är befogad. Tjänsten torde böra bibehållas såsom extra; tjänstebenämningen

bör även i detta fall vara förste bibliotekarie.

Genom beslut av 1963 års riksdag förstärktes upplysningstjänstens personal

med en befattning som förste byråsekreterare i Ag 21. Biblioteksstyrelsen

har nu föreslagit en ytterligare förstärkning av den kvalificerade

personalen, vilket krav understrukits i motionerna I: 579 och II: 706. Styrelsens

förslag innebär inrättande av två nya befattningar som förste byråsekreterare

i A 21 och en amanuenstjänst. Delegerade för riksdagens verk

har i sitt remissutlåtande tillstyrkt att en befattning som förste byråsekreterare

i A 21 samt den föreslagna amanuenstjänsten inrättas.

Såsom utskottet tidigare berört, innebär årets förhandlingsöverenskommelse

att den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal utsträcks

till att omfatta även lönegrad A 21. En konsekvens härav har blivit, att inom

statsförvaltningen icke inrättas nya tjänster i amanuenskarriären med placering

i lönegrad A 21. En lämplig lösning synes under sådana förhållanden

vara att låta den avsedda förstärkningen av den kvalificerade personalen

vid upplysningstjänsten i stället ske genom inrättande av tjänster i

högst lönegrad A 23. I anslutning till vad som föreslagits av delegerade för

riksdagens verk förordar utskottet, att två nya befattningar på denna nivå

inrättas. I samband därmed bör den nu befintliga tjänsten i Ag 21 förändras

till en tjänst i högst Ae 23. Utskottet förutsätter, att lönegradsplaceringen

för innehavare av här ifrågavarande tjänster inom den angivna ramen

fastställes av biblioteksstyrelsen efter samråd med delegerade för riksdagens

verk och lönenämnden för riksdagens verk.

Biblioteksstyrelsen har slutligen föreslagit inrättande av vissa assistent-,

biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar för upplysningstjänstens räkning.

Utskottet, som anser sig icke kunna i detalj taga ställning till ifrågavarande

personalbehov, finner det nödvändigt att det överlämnas åt biblioteksstyrelsen

att företaga vissa ytterligare personalförstärkningar, om sådana

visar sig erforderliga. Utskottet förutsätter, att styrelsen därvid följer

de riktlinjer som angivits i dess anslagsäskanden och att samråd såsom i

ovan angivna fall sker med delegerade för riksdagens verk och lönenämnden

för riksdagens verk.

Vid bifall till vad utskottet ovan förordat torde anslaget under förevarande

post kunna beräknas till 762 000 kr.

Med åberopande av vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar ett förslagsanslag av 762 000 kr.;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

25

b) uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att utreda

frågan om riksdagens upplysningstjänsts arbetsuppgifter

och behov av resurser;

c) med bifall till motionerna I: 579 och II: 706, såvitt nu

är i fråga, uppdraga åt styrelsen för riksdagsbiblioteket att

utreda frågan om anordnandet av ett klipparkiv för riksdagens

räkning.

14:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Under punkten 16 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Riksdagsbiblioteket:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har i sina anslagsäskanden, vilka ligger

till grund för Kungl. Maj :ts förslag, upptagit 50 000 kr. såsom utrustningsanslag

för riksdagens upplysningstjänst. Förutsättningen härför har

varit att upplysningstjänsten skulle erhålla begärda nya lokaler i riksdagshuset.

Då denna förutsättning, såsom framgått under föregående punkt i

detta utlåtande, icke torde kunna uppfyllas, torde förevarande anslag böra

begränsas till 50 000 kr. Jämfört med innevarande budgetår innebär detta

en minskning med 10 000 kr., föranledd av att någon utflyttning till statens

biblioteksdepå icke beräknas äga rum under budgetåret 1964/65.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Omkostnader ett förslagsanslag av 50 000

kr.

15:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag

av 180 000 kr.

16:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 18 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65

till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 601 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning

angivit medelsbehovet till 637 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 637 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

17:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 37 000 kr.

18:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65

anvisa till militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 371 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 393 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 393 000 kr.

19:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 28 000 kr.

20:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Arvoden till revisorerna

ett förslagsanslag av 46 000 kr.

21 :o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten

23 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till

Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 254 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 269 000 kr.

I skrivelse till bankoutskottet den 6 maj 1964 har delegerade för riksdagens

verk anfört följande:

Delegerade för riksdagens verk får härmed anmäla frågan om tjänsteoch

löneställningen för de nuvarande tre byrådirektörerna vid riksdagens

revisorers kansli.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

27

I skrivelse till delegerade den 27 februari 1964 anmälde riksdagens revisorer

att till dem från Statstjänstemännens riksförbund SR inkommit en

den 19 i samma månad dagtecknad skrivelse med hemställan om förhandlingar

i nyssnämnda lönefråga. Under hänvisning härtill samt till 11 §

i gällande bestämmelser angående förhandlingsrätt för tjänstemän vid

riksdagens verk anhöll revisorerna, att delegerade måtte besluta att ifrågavarande

förhandlingar skulle äga rum mellan ombud, som utsåges av delegerade,

och nämnda förbund.

I anledning härav förklarade sig delegerade den 18 mars 1964 -—- under

erinran om sitt beslut i motsvarande ärende den 28 mars 1962 (se BoU:s

utlåtande 1962: 31) ■—- beredda att, under förutsättning att ordföranden

hos statsrevisorerna ställde sig till förfogande för deltagande i förhandlingarna,

för sin del lämna sin medverkan i så måtto att delegerade utsåg

byråchefen i civildepartementet L. J. T. Stiernstedt att såsom ombud för

delegerade deltaga i förhandlingarna.

Efter förda överläggningar har statsrevisorernas ordförande Emil Näsström

och byråchefen Stiernstedt samt Statstjänstemännens riksförbund i

gemensam skrivelse den 5 maj 1964 hemställt att delegerade måtte hos

riksdagen föreslå att ifrågavarande tre tjänster såsom byrådirektör och

sekreterare i högst Ae 27 måtte från och med den 1 juli 1964 utbytas mot

tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, varvid nu utgående avlöningsförstärkning

förutsatts skola indragas.

Delegerade har icke funnit anledning till erinran mot resultatet av de

förda förhandlingarna. Under hänvisning härtill får delegerade hemställa,

att Bankoutskottet ville tillstyrka riksdagen besluta i enlighet med vad

som vid förhandlingarna föreslagits.

I ärendet har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden för riksdagens

verk, vilken anfört, att förslaget icke givit nämnden anledning till

erinran.

Utskottet. Efter förda förhandlingar mellan företrädare för å ena sidan

riksdagens revisorer och delegerade för riksdagens verk, å andra sidan

Statstjänstemännens riksförbund (SR), har delegerade föreslagit att nuvarande

tre tjänster såsom byrådirektör och sekreterare i högst Ae 27 vid

riksdagens revisorers kansli skall fr. o. m. den 1 juli 1964 utbytas mot

tjänster som avdelningsdirektör i Be 1, varvid nu utgående avlöningsförstärkning

till ifrågavarande byrådirektörer skall indragas. Förslaget har

lämnats utan erinran av lönenämnden för riksdagens verk. Utskottet biträder

delegerades förslag. Någon ändring av det i riksgäldskontorets förnyade

anslagsberäkning under anslaget angivna beloppet torde icke föranledas

härav.

Med biträdande av nyssnämnda anslagsberäkning hemställer utskottet

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag

av 269 000 kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskotteis utlåtande nr 39 år 196å

22:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag

av 30 000 kr.

23:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under

punkten 25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1964/65 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 206 000 kr. Riksgäldskontoret har i sin förnyade

anslagsberäkning angivit medelsbehovet till 226 000 kr.

I sin den 13 november 1963 dagtecknade petitaframställning till riksgäldsfullmäktige

anmälde delegationen, att Nordiska rådet vid sin förestående

session i februari 1964 sannolikt komme att lägga om sina arbetsformer

i syfte att effektivisera rådets verksamhet och förbättra dess möjligheter

att fullgöra sina uppgifter. Reformen skulle innebära, att ökad

tyngd skulle läggas på utskottsarbete mellan rådssessionerna, medan arbetet

under själva sessionerna komme att något minska och samtidigt koncentreras

till spörsmål, i vilka ett rådets avgörande av något slag påkallades.

En omläggning av denna art beräknades få vissa konsekvenser av organisatorisk

art bl. a. i fråga om rådsutskottens personal. Delegationen hade uppdragit

åt kanslichefen att i samråd med riksgäldsdirektören och en representant

för Kungl. Maj :ts kansli utarbeta i föreliggande situation erforderliga

förslag rörande organisationen av delegationens kansli. Detta förslag

förutsattes vara färdigt i så god tid, att delegationen på grundval därav

kunde göra förnyad framställning, som kunde behandlas vid riksdagens vårsession

1964 vid genomgången av fjortonde huvudtiteln. I avvaktan på förslaget

framlade delegationen provisoriska anslagsberäkningar för budgetåret

1964/65.

I skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1964 bär delegationen meddelat,

att den arbetsgrupp som tillsatts för att utarbeta närmare förslag rörande

organisationen av delegationens kansli har påbörjat sitt arbete men

att det icke blivit möjligt att slutföra detta i sådan tid, att resultaten kan

läggas till grund för behandlingen av delegationens anslagsfrågor för budgetåret

1964/65. Arbetsgruppen beräknas emellertid komma att avsluta sitt

arbete och framlägga sina slutgiltiga förslag i sådan tid, att de kan behandlas

vid riksdagens höstsession.

Delegationen har i sin petitaframställning räknat med oförändrad medelsanvisning

till arvoden för deltagande i sammanträden samt avlöning

till sekreteraren och kanslichefen. Avlöningar till icke-ordinarie personal

beräknas kräva minskade kostnader, enär för innevarande budgetår fått

inräknas medel till avlöning av extrapersonal i samband med rådssessionen

i Stockholm i februari 1964.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196A

29

I ovannämnda skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1964 uttalar

delegationen, att den där berörda arbetsgruppens arbete givit delegationen

anledning att på en punkt föreslå en ändring i den nuvarande kansliorganisationen.

Delegationen anför:

På förslag av nyssnämnda arbetsgrupp har delegationen beslutat förordna

innehavaren av en av de båda skrivhiträdestjänsterna till extra kansliskrivare

(Ag 11) fr. o. m. den 1 april 1964. Kostnaderna för den ifrågavarande

lönegradsförändringen torde emellertid rymmas inom ramen för

det för nästkommande budgetår begärda avlöningsanslaget, då expeditionsvaktstjänsten

kan väntas komma att stå vakant någon månad. Någon uppräkning

av nu angiven anledning av det till avlöningar till icke ordinarie

personal äskade anslaget torde därför icke erfordras.

Utskottet. Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

ett förslagsanslag av 226 000 kr.

24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.

Under punkten 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1964/65 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 121 00Q kr.

I sin framställning anför delegationen bl. a., att beräkningarna grundats

på att rådets trettonde session torde komma att under budgetåret 1964/65

hållas i Köpenhamn.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

ett förslagsanslag av 121 000 kr.

25:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 27 har Kungl. Maj:t

förslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska

rådet anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

I sin petitaframställning meddelar delegationen, att man för den del av

utgifterna för rådet, vilken fördelas såsom gemensamma kostnader enligt

bestämmelserna i rådets arbetsordning, torde för år 1964 kunna kalkylera

med följande preliminära budget:

Arvoden och löner .......................................... 80 000

Resor för gemensam personal ................................ 15 000

Tryck ..................................................... 200 000

Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt ................ 30 000

Summa kr. 325 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

Av framställningen framgår att Sveriges andel av angivna kostnader upp
-

tagits med följande belopp.

Arvoden till gemensam personal in. m........................... 18 500

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar................... 46 500

Informationsmaterial ......................................... 7 000

Reseersättningar m. m........................................ 3 100

Summa kr. 75 100

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 27 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag

av 75 000 kr.

26:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna

för tidskriften Nordisk Kontakt. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

under punkten 28 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag

av 45 000 kr.

27 :o) Pensioner åt f. d. riksdagsmän. Under punkten 29 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän

anvisa ett förslagsanslag av 1 680 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 780 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner

åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag av 1 780 000

kr.

28:o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän. Under punkten 30 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner

åt efterlevande till riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 575 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 610 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner

åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag av

610 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i

31

29 :o) Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Under punkten 31 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till Pensioner

åt f. d. befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 1 060 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner

åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag av

1 060 000 kr.

30 :o) Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. Under punkten

32 bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 till

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl. anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kr.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit medelsbehovet

till 186 000 kr.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa till Pensioner

åt efterlevande till befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag

av 186 000 kr.

31 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond, m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkterna 33—38

framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1964/65 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 122 000 kr.;

b) till Vinstntlottning i samband med ungdomens lönsparande

ett förslagsanslag av 1 300000 kr.;

c) till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande

ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.;

d) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett förslagsanslag av 10 000 kr.;

e) till Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

in. m. ett förslagsanslag av 195 000 kr.;

f) till Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

ett förslagsanslag av 750 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk in. in. kommer

vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksslalen för budgetåret

1964/65 utgöra 38 426 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande

riksstat med 2 319 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspro
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

positionen beräknade beloppet med 1 812 000 kr. Specifikation av de beräknade

utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom

Bilaga fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 21 maj 1962

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande

vid behandlingen av punkten 13, såvitt gäller personal- och avlöningsfrågor,

och punkten 21; ''

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson*,

Äke Larsson, Gorthon, Augustsson, Mattsson och Manne Olsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Persson i Skänninge*, Berglund,

fru Renström-Ingenäs, herrar Hansson i önnarp, Hagnell, Lindahl

och Gustafson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

vid behandlingen av punkten 13, såvitt gäller övriga frågor, samt punkterna

1—12, 14—20 och 22—31:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Rönnberg*, Åkerlund, Mattsson och Manne Olsson;

från andra kammaren: herr Berglund, fru Renström-Ingenäs, herrar

Hagnell, Lindahl, Börjesson i Glömminge*, Haglund, Nordgren och Gustafson

i Göteborg.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

33

Bilaga

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. in.

för budgetåret 1964/65

Kronor Kronor

Riksdagen

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
Första

kammaren, förslagsvis................ 5 850 000

Andra kammaren, förslagsvis................ 9 090 000 14 940 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 750 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli

(exkl. vaktpersonal), förslagsvis ........... 2 146 000

Utrikesnämnden, förslagsvis................. 7 000

Övriga avlöningar, förslagsvis ............... 72 000 2 225 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag

Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis.................. 200 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis ........ 1 450 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis ........ 350 000

Kommittétryck, förslagsvis.............. 15 000

2 Ö15 000

Särskilda uppbördsmede1

Försäljning av riksdagstryck.............. —265 000 1 750 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
Uppslagsboken

över riksdagens verksamhet ... 45 000

Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens

100-årsjubileum .... 50 000

95 000

Särskilda uppbördsmede1

Försäljning av särskilda publikationer......— 1 000 94 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
Ridderskapets

och adelns protokoll för 1769—

1770 års riksdag (del 27—28), Prästeståndets

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

Kronor

protokoll vid riksdagarna 1719—1720 och

1723 (del 5—6), borgarståndets protokoll vid

1734 års riksdag (del 5) samt bondeståndets

protokoll vid 1760—1762 års riksdag (del 8) 85 100

Särskilda uppbördsmede 1

Försäljning av ståndsprotokoll ............ — 100

7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, för
slagsanslag

........................................

8. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Reseersättningar, förslagsvis ................ 95 000

Expenser, förslagsvis................;...... 500 000

Riksdagens restaurang, förslagsvis .......... 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 80 000

Kronor

85 000

65 000

725 000

Allmänt kyrkomöte

9. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag .....

1 000

Riksgäldskontoret

10. Avlöningar, förslagsanslag

Aviöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, förslagsvis................... 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 964 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.......................... 565 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 3 000

Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 821 000 2 407 000

Specifikation tlil avlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige

I denna post ingår:

arvoden å 6 000 kronor till en var av sju fullmäktige .. 42 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden .................................. 4 500

* tredje ledamoten av arbetsutskottet ............ 3 500

arvoden å 500 kronor till en var av sju suppleanter .. 3 500 53 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

I denna post ingår:

grundlöner, förslagsvis .............................. 950 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis......................... 8 000

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören ................ 6 000 964 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår;

grundlöner, förslagsvis.............................. 560 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra

ordinarie tjänst, förslagsvis .................... 2 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196i

35

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..................................

Kronor

3 000 565 000

Arvoden och särskilda ersättningar

Under denna rubrik bär medel beräknats för följande

utgifter:

grafikationer eller belöningar, förslagsvis.............. 2 000

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet

för riksdagens verk, förslagsvis.......... 1 000 3 000

11. Kostnader vid emission av statslån m. m., för
slagsanslag
Obligationspapper,

förslagsvis .............. 50 000

Värdepapperstryck, förslagsvis .............. 200 000

Annonsering m. m., förslagsvis.............. 900 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis..... 45 000

1 195 000

Särskilda uppbördsmedel

Förvaringsavgifter ...................... —. 5 000

12. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis.................. 10 000

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis....................... 245 000

Publikationstryck, förslagsvis......... 14 100

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer ......— 100 14 000

Övriga utgifter, förslagsvis ................ 21 000

Riksdagens ekonomibyrå

13. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ................................. 360 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

....... 415 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis1 1 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................... 416 000

1 192 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning för utlånad personal............ — 35 000

14. Omkostnader, förslagsanslag

Utgifter:

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset

in. in., förslagsvis........................ 175 000

1 Under denna rubrik har medel beräknats för gratifikationer eller belöningar

se enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk.

Kronor

1 190 000

300 000

1 157 000

gottgörel
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 196b

Kronor Kronor

Expenser, förslagsvis ....................... 365 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 13 000

555 000

Särskilda uppbördsmede1

Influtna hyror .......................... — 5 000 550 000

15. Anskaffande av ny voterings anläggning, reser
vationsanslag

...................................... 475 000

Riksdagsbiblioteket

16. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis........................... 1 600

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 170 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 325 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 265 400 762 000

17. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 1 000

Expenser, förslagsvis....................... 32 000

Publikationstryck, förslagsvis ............... 15 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 2 000 50 000

18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 .......... 180 000

Justitieombudsmannen och hans expedition

19. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................. 314 500

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 100 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 222 500 637 000

20. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 900

Reseersättningar, förslagsvis ................ 10 000

Expenser, förslagsvis....................... 26 000

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100 37 000

1 Från detta anslag bestrides intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter för

komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk. uti. nr

19/1947).

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1964

37

Kronor

Militieombudsmannen och hans expedition

21. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ................................. 214 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 42 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 000

22. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis ................. 900

Reseersättningar, förslagsvis ................ 14 000

Expenser, förslagsvis....................... 13 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. .100

Riksdagens revisorer ech deras kansli

23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis ..........................

24. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ........................ 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 135 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 000

25. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m.„ förslagsvis.................. 400

Reseersättningar, förslagsvis ................ 20 000

Expenser, förslagsvis....................... 9 500

Övriga utgifter, förslagsvis .................. 100

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

26. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis

................................. 3 000

Arvode till sekreteraren och kanslichefen, förslagsvis

................................. 40 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 195 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................... 78 000

27. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård in. in., förslagsvis.................. 1 000

Kronor

393 000

28 000

46 000

269 000

30 000

226 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961

Kronor

Reseersättningar, förslagsvis ................ 80 000

Expenser, förslagsvis....................... 30 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 10 000

28. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, kostnader för

utredningar m. m., förslagsvis ............. 18 500

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,

förslagsvis ......................... 46 500

Informationsmaterial, förslagsvis ............ 7 000

Reseersättningar in. in., förslagsvis ......... 3 100

75 100

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna — 1001

29. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk

Kontakt, förslagsanslag

Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt,

förslagsvis ................................ 45 200

Särskilda uppbördsmedel

Övriga nordiska länders andelar i

utgifterna ........................ 100

Försäljning av Nordisk Kontakt........ 100 — 2001

Pensioner

30. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag............

31. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag . .

32. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ..

33. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl., för
slagsanslag

.........................................

Diverse

34. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..............

35. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande,

förslagsanslag ......................................

36. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,

förslagsanslag ......................................

37. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags
anslag

.............................................

Kronor

121 000

75 000

45 000

1 780 000

610 000

1 060 000

186 000

122 000

1 300 000

1 800 000

10 000

1 Formellt beiopp.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961 39

Kronor

38. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen m. m.,

förslagsanslag ...................................... 195 000

39. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen,

förslagsanslag ...................................... 750 000

Summa 38 426 000

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640140

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1964:315 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens ledamöter. a1 i texten
  3. Rskr. 1964:316 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret med uppdrag att utreda frågan om skrivhjälp till riksdagens ledamöter. a1 i texten