Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels framställning från kommittén för utredning rörande riksbankens jubileumsfond angående närmare bestämmelser rörande fondens handhavande och utnyttjande, dels i ämnet väckt motion.

1964-11-24 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1964:44, Utlåtande i anledning av dels framställning från kommittén för utredning rörande riksbankens jubileumsfond angående närmare bestämmelser rörande fondens handhavande och utnyttjande, dels i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

1

Nr 44

Utlåtande i anledning av dels framställning från kommittén för

utredning rörande riksbankens jubileumsfond angående

närmare bestämmelser rörande fondens handhavande

och utnyttjande, dels i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen ställd skrivelse, vilken hänvisats till bankoutskottet och

såsom bilaga 2 fogats till detta utlåtande, har kommittén för utredning rörande

riksbankens jubileumsfond framlagt förslag till närmare bestämmelser

rörande fondens handhavande och utnyttjande. Kommittén har därvid, med

understrykande av önskemålet att forskningen genom tillkomsten av här

ifrågavarande fond skall erhålla ett reellt nettotillskott från det allmännas

sida, föreslagit att riksdagen måtte dels antaga stadgar för fonden av den

lydelse ett till kommitténs framställning fogat förslag utvisar, dels ock godkänna

de grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation

som angivits i framställningen.

Till utskottet har även hänvisats den i anledning av kommitténs framställning

väckta motionen nr 1010 i andra kammaren av fru Kristensson, vari

hemställts att riksdagen måtte uppdraga åt kommittén att ompröva fondens

ändamål i enlighet med de grunder som angivits i motionen.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

över framställningen och motionen har utskottet inhämtat yttranden från

forskningsberedningen (vars yttrande avgivits av beredningens arbetsgrupp),

statskontoret, universitetskanslersämbetet, statens medicinska forskningsråd,

statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd,

statens råd för samhällsforskning, statens råd för atomforskning,

jordbrukets forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens konsumentråd

och statens råd för byggnadsforskning.

Remissyttrandena

Kommitténs formulering av fondens ändamål genom stadgarnas

§ 3 och genom det program på kortare sikt som fått formen av riktlinjer,

vilka till en början föreslås tillämpas för verksamheten, har vunnit de flesta

remissinstansernas gillande. Samtidigt tillbakavisas i regel det i motionen

väckta kravet på en omprövning av fondens ändamål. Remissinstanserna —

1 — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 8 samt. Nr ii

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

av vilka de flesta är forskningsråd företrädande speciella forskningsgrenar

— betonar dock i många fall särskilt önskemålet om flexibilitet i fondens

verksamhet och framhåller därvid betydelsen av ämnesområden även utanför

den ram som kommittén angivit i riktlinjerna.

I likhet med flera andra remissinstanser understryker universitetskanslersåmbetet

särskilt angelägenheten av att fondens verksamhet inriktas på

stora och långsiktiga projekt och att fonden, såsom uttalades vid besluten

om dess inrättande, blir ett reellt nettotillskott i fråga om det allmännas

stöd till forskningen. Fonden kommer, framhåller ämbetet, att efter några

år kunna årligen dela ut ca 20 miljoner kronor, vilket är mer än vad något

statligt forskningsråd eller någon annan svensk fond för närvarande disponerar

över. För budgetåret 1964/65 har för forskningsändamål anvisats tillhopa

40 miljoner kronor till de fem forskningsråden under åttonde huvudtiteln

och för teknisk forskning och forskning på jordbrukets område sammanlagt

16 miljoner kronor. Riksbanksfonden utgör således ett värdefullt

komplement till det statliga forskningsstödet, som dock får förutsättas icke

i fortsättningen ökas i långsammare takt än som eljest vore möjligt.

Härutöver anför universitetskanslersämbetet följande:

Universitetskanslersämbetet finner den specialinriktning som föreslagits

för fondens verksamhet vara oklart angiven. Då emellertid stadgeförslaget

icke innehåller någon hänvisning i ändamålsparagrafen till nämnda specialinriktning

förutsätter ämbetet, att fondens medel kommer att användas i

första hand till forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda

på annat sätt, för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

nya forskningsuppgifter etc. och att hänsyn tas endast i därmed förenlig

omfattning till projektens betydelse för belysningen av de tekniska,

ekonomiska och sociala förändringarna i samhället. Kanslersämbetet vill i

detta sammanhang betona vikten av att stödja konstruktivt inriktad forskning

om samhällsförändringarna, sålunda projekt som syftar till att skapa

underlag för bedömning av vilka åtgärder på exempelvis utbildningsområdet

eller det arbetsvetenskapliga området som kan underlätta individernas anpassning

till en föränderlig miljö.

Någon precisering av målsättningen för riksbanksfondens verksamhet utöver

vad som angivits i stadgeförslaget finner kanslersämbetet icke påkallad

i dagens läge, främst av den anledningen att forskningsberedningen för närvarande

behandlar frågan om de statliga forskningsrådens organisation och

funktioner. Efter förslag av Cockcroftgruppen, som i OECD:s regi företagit

en granskning av Sveriges forskningsorganisation, har forskningsberedningen

låtit utarbeta en promemoria rörande de statliga forskningsråden

och rådens samarbetsdelegation, där olika alternativ till nuvarande organisation

och arbetsformer diskuteras. Remissbehandling av denna promemoria

pågår, och universitetskanslersämbetet finner det naturligt att frågan

om riksbanksfondens inordnande i det totala forskningsstödets system

ävensom arbetsfördelning mellan forskningsråd och fonder tas upp i detta

större sammanhang.

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond är avsedd att vara en för framtiden

bestående stiftelse, framhåller statskontoret. Föremålet för dess verksamhet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1961

3

bör då anges på sådant sätt att i första hand de grundläggande principerna

framgår så klart som möjligt. De ständiga förändringarna inom samhället

och ovissheten om inriktningen och styrkan av statsmakternas framtida insatser

inom den vetenskapliga forskningen synes tala för att ramen för

verksamheten göres tillräckligt vid. Någon närmare precisering är enligt

statskontorets uppfattning knappast möjlig.

Likartade synpunkter anföres av statens medicinska forskningsråd:

Det är enligt rådets mening av vikt, att fondens medel kan användas för

de olika uppgifter, som i varje särskilt tillfälle kan vara påkallade. Rådet

anser de av motionären presenterade forskningsuppgifterna i dagens läge

vara av mycket hög prioriteringsgrad. Det kan emellertid enligt rådets mening

vara olämpligt att nu alltför detalj mässigt reglera en verksamhet, som

skall fortgå under en lång följd av år, då man idag saknar möjlighet att bedöma

det framtida läget och behoven inom skilda forskningsområden. Enligt

rådets mening är det också av betydelse att fondmedlens användning icke

låses till bestämda tillämpningsområden utan även kan användas för undersökningar

av grundforskningskaraktär inom avgränsade forskningsfält.

Statens tekniska forskningsråd betonar särskilt fondens möjligheter att

stödja tvärvetenskapliga forskningsinsatser. Rådet anför:

Den målsättning som angivits för fonden nödvändiggör en hög grad av

flexibilitet i projektval och arbetsformer. Tekniska forskningsrådet uppfattar

således den anförda uppräkningen av områden, för vilka fonden enligt

kommitténs uppfattning bör komma till speciell användning, som en exemplifiering

snarare än som en prioritering. Fondstyrelsen måste i dessa frågor

själv komma att utöva ett avgörande inflytande, bl. a. därför att nya områden,

vilka ej speciellt beaktats i kommitténs framställning, snabbt kan komma

att aktualiseras.

Det kan ifrågasättas om inte fonden främst kommer att finna meningsfyllda

uppgifter genom initierande av stöd åt bearbetning av de allt flera

problemställningar av tvärvetenskaplig natur som i snabb takt aktualiseras.

Den svenska forskningsorganisationen karakteriseras av en uppdelning på

ett stort antal organ varav ett flertal inrättats för tämligen specialiserade

uppgifter. En följd härav är att de svårigheter som uppstår då man för medelsanvisning

måste vända sig till olika råd och fondstyrelser skapar en

strävan hos företrädarna för nya områden att söka tillgodose dessa genom

ytterligare specialorgan. I många fall skulle dylika behov bättre än genom

nya separata råd kunna tillgodoses genom förslagsvis till forskningsrådens

samarbetsdelegation anknutna nämnder. Även om man har skäl att hoppas

att dessa behov bättre kan mötas genom att forskningsrådens samarbetsdelcgation

ges en fastare struktur och förfoganderätt över vissa resurser

kommer sannolikt speciella behov att göra sig gällande för de mera

komplexa tvärvetenskapliga frågorna.

Kommittén har speciellt uppmärksammat vissa problem sammanhängande

med den enskilda människans anpassning till ett samhälle i snabb omvandling.

Rådet, som finner detta omfattande arbetsområde äga trängande

aktualitet, vill framhålla vikten av att riksbanksfonden i sin verksamhet

på detta fält ej minst inriktar sig på forskning som kan leda till konstruktiva

insatser för underlättande av denna anpassning, t. ex. på utredningsområdet

eller på de medicinska, tekniska och sociala fälten. Därvid bör sär1*

— Bihung till riksdagens protokoll 1961. S sand. Xr l1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1961

skilt uppmärksammas sådana forskningsinsatser av tvärvetenskaplig natur

som befintliga organ är för specialiserade för att taga ansvar för. Det kan

vara skäl att ytterligare vidga bilden till de för individen och landet viktiga

och ständigt mera svåröverskådliga problem vi står inför beträffande de

internationella relationerna. Hjälpen till utvecklingsländerna är en av de

problemställningar inom detta komplex som tilldragit sig en allmän uppmärksamhet

i vårt samhälle. Ett annat delproblem: behovet av vetenskaplig

fredsforskning har likaledes på sistone vunnit glädjande förståelse. Det förtjänar

emellertid understrykas att de angelägna forskningsinsatser som kan

göras inom dessa båda områden endast innebär delinsatser inom de internationella

relationernas stora, mångskiftande och vitt förgrenade fält. I

vidareutvecklandet av internationell rätt, åtgärder till minskning av spänningar

mellan grupper och folk, insatser för mera rationella internationella

organisationsformer och ekonomiska enheter, tillvaratagande av nya tekniska

möjligheter för internationell samverkan kommer grundläggande studier

att behöva samordnas med målriktade insatser. Individualpsykologer

och inasspsykologer behöver kanske samarbeta med religionshistoriker, ekonomer,

läkare, livsmedelsforskare och experter inom kommunikationstekniken.

Inom dessa områden kommer således behov att finnas ej blott för den

klassiska akademiska forskningen utan även i hög grad för den inte minst

inom industriellt viktiga områden utvecklade målforskningstekniken.

Dessa projekt bör tjäna som exemplifiering av behov där problematikens

omfattning kan göra det svårt för de nu existerande forskningsfrämjande

organisationerna att ta tillräckligt vittfamnande initiativ.

Det kan invändas att dylika i hög grad tvärvetenskapliga frågeställningar

bör behandlas av forskningsberedningen. Forskningsberedningen har emellertid

varken struktur eller resurser som utan vidare möjliggör att verksamhet

av denna art initieras genom dess försorg. Det kan även ifrågasättas om

detta fält, som samtidigt är så svårbemästrat och så rikt på möjligheter, inte

först bör göras till föremål för analyser och försöksprojekt innan olika möjligheter

till åtgärder prövas inom forskningsberedningen. Riksbanksfonden

bör kunna ge dylika möjligheter. Självklart måste dock därvid instruktionen

tolkas så att såväl inledande analys som initierande åtgärder för nyttiggörande

av forskningsresultaten faller inom verksamhetens ram.

Genom dylika insatser kan nya sektorer öppnas varvid underlättas ej

blott för forskningsberedningen utan även för råden att, med ett säkrare

faktaunderlag, ta ställning till hur olika projekt skall föras vidare. Likaledes

bör initiativ av denna art kunna av olika råd föras vidare till riksbanksfonden

för vidtagande av åtgärder.

Att fonden bör kunna bli ett medel för att få fram icke ämnesbunden

forskning över institutions- och högskolegränser understryks också av statens

råd för byggnadsforskning. Detta forskningsråd -— som allmänt tillstyrker

såväl stadgeförslaget som de grunder kommittén angivit för fondens

verksamhet — hör till de remissinstanser vilka anser att det forskningsfält

som fonden närmast planeras stödja bort klarare preciseras. Bestämningen

av områdena har, säger rådet, givits en vag och vid formulering. Den

allmänna definitionen förtydligas av exemplen, men dessa har delvis diffus

innebörd och förefaller därjämte planlöst valda. Förslaget behöver enligt

rådets mening ytterligare bearbetas på denna punkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr it år ll)6i

o

Statens naturvetenskapliga forskningsråd, som anser de av kommittén

angivna forskningsuppgifterna vara betydelsefulla och värda att kraftigt

understödjas, framhåller att de olika forskningsråden på sina program har

ett stort antal forskningsområden, som icke faller inom de av kommittén

nämnda och som med tillgängliga resurser inte har kunnat tillbörligen tillgodoses.

Enligt rådets uppfattning kan ett antal av dessa i angelägenhetsgrad

väl mäta sig med ett flertal av dem kommittén nämner. Rådet uttrycker

därför en önskan att sådana områden icke ens i begynnelsen av

stiftelsens verksamhet skall vara uteslutna utan skall kunna i avsevärd

omfattning stödjas av stiftelsen. Fri konkurrens bör redan på ett tidigt stadium

gälla mellan forskningsprojekt på olika områden.

Statens råd för atomforskning säger sig instämma med motionären i att

fondens ändamål och dess avgränsning till statens andra forskningsstödjande

organ är oklar. Enligt rådets mening behöver stadgarna omarbetas för att

ge fonden en egen profil och ett klart avgränsat verksamhetsfält. Härom anför

rådet:

Den tänkta sammansättningen av fonden pekar — ---mot att ett

lämpligt sådant verksamhetsområde för fonden vox-e tillämpad samhällsforskning.

I utredningen nämns ett antal sådana forskningsområden----.

I fru Kristenssons motion ges ett antal ytterligare exempel, av vilka vissa

med socialmedicinska aspekter (»forskning inom alkoholsjukdomarnas

område, den geriatriska forskningen»). Till denna typ av forskningsområden

kunde läggas forskning rörande tobakens medicinska verkningar. Rådet

vill peka på ett annat mycket betydande forskningsområde, där verkligt

stora insatser synes behövliga, nämligen konsumentvaruforskningen. Den

omfattning den senast nämnda forskningen har i vårt land står ju f. n. inte

i någon rimlig proportion till dess betydelse för samhället. Här behöver endast

nämnas de ofantliga summor som nedläggs på en sådan konsumtionsvara

som bilar utan att någon forskning eller i varje fall en mycket obetydlig

sådan här i landet görs hur konsumentens intressen av säkerhet, hållbarhet,

ekonomi i dess olika aspekter hos denna industriprodukt skall tillgodoses.

Här måste ändå under de närmaste åren verkliga krafttag göras,

varvid belopp av minst den storleksordning som fonden kommer att disponera

utan varje tvivel kommer att behövas.

Rådet framhåller att, om dess förslag följs, i varje fall ett viktigt forskningsområde

får goda resurser. En utspridning av fondens resurser över

hela forskningsfältet skulle däremot medföra att dess tillkomst får endast

ringa betydelse. Vid sin tillstyrkan av att tillämpad samhällsforskning ges

resurser av den storleksordning som fonden kommer att disponera säger

sig rådet utgå från att andra forskningsområden via den vanliga statsbudgeten

får ett motsvarande stöd. I anslutning härtill anföres följande:

Inom atomforskningsrådets eget forskningsområde kan som exempel på

behov av jämförbar storleksordning, som måste tillgodoses under de närmaste

åren, nämnas upprustning av det svenska acceleratorbeståndet samt

beslut om svenskt deltagande i modernisering av den europeiska kärnforskningsorganisationen

i Ccrn i Geneve och lxcslut om deltagande i europeiskt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

samarbete kring uppbyggande av en ny protonsynkrotron för 300 GeV. I

samband därmed behövs en förstärkning av de svenska fysikinstitutionerna

som gör dem mera lämpade att kunna deltaga i ett sådant samarbete och i

ett därmed sammanhängande samarbete med övriga länder.

Motionären får instämmande också av jordbrukets forskningsråd, som

anser att en betydligt klarare precisering av forskningsuppgifterna hade

behövts för att närmare ställning skulle kunna tas till riktlinjerna för fondens

verksamhet. Rådet ifrågasätter om de av kommittén angivna forskningsuppgifterna

hör till de i nuläget allra mest närliggande och angelägna.

I anslutning till vad motionären anfört framhåller rådet särskilt betydelsen

av att fonden snart ger väl tilltagna anslag för att möjliggöra djuplodande

och allsidig forskning rörande naturresurs- och naturvårdsproblem,

ett område som även kommittén berört.

Beträffande motionen framhåller forskningsberedningen, att fonden inom

ramen för sin verksamhet synes i den omfattning som befinnes lämplig

kunna stödja även de i och för sig beaktansvärda ändamål som där anges.

Statskontoret anför att de i motionen nämnda forskningsområdena enligt

§ 3 i stadgeförslaget icke synes vara uteslutna från stöd av fondens medel.

Statens humanistiska forskningsråd, som i polemik mot motionären hävdar

att kommittén inom rimliga gränser rätt väl preciserat en rad organiskt

sammanhängande forskningsprojekt, vilka f. n. icke alls eller ytterst

bristfälligt är tillgodosedda på andra håll, påpekar att bland dessa befinner

sig även den i motionen efterlysta forskningen angående luft- och vattenföroreningar.

De forskningsområden som i motionen lämnas exempel på

är, säger statens konsumentråd, i och för sig mycket angelägna. De flesta

av dem tillhör emellertid just den forskning som i dagens läge får den helt

övervägande delen av forskningsrådens sammanlagda resurser. Enligt kommitténs

förslag skulle de inte uteslutas från möjligheten att få medel från

jubileumsfonden men skulle i någon mån få stå tillbaka för viss annan

forskning.

Flera forskningsråd går närmare in på fondens förväntade betydelse inom

deras egna verksamhetsområden.

Kommitténs förslag synes enligt statens råd för samhällsforskning innebära

att forskningsuppgifter av samhällsvetenskaplig karaktär i första hand

skall ifrågakomma för understöd från fonden. Rådet tillstyrker kraftigt en

sådan användning av fonden och hänvisar härvid till det starkt ökade behovet

av anslagsmedel för samhällsvetenskaplig forskning. Bland angelägna,

anslagskrävande forskningsprojekt nämner rådet följande:

På det sociala området kan t. ex. nämnas forskning rörande arbetsmarknaden

och arbetslivet, kartläggning av olika kategoriers ekonomiska och

sociala ställning, studier av åldringsproblemet samt forskning angående

familjen och familjepolitiken. Det är vidare angeläget att få till stånd forskning

rörande samspelet mellan befolkningsutveckling, ekonomiska faktorer

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr it är 196t

7

och sociala förhållanden. Den kriminologiska forskningen intar också en

framträdande plats liksom även forskning inom utbildningssektorn. Det är

vidare önskvärt och nödvändigt att dessa problem insättes i ett nordiskt

och internationellt sammanhang, vilket ofta erfordrar ekonomiskt krävande

samarbete över gränserna.

Tillströmningen av studenter till de samhällsvetenskapliga fakulteterna

och den därav följande expansion av antalet forskare som nu kan förutses

gör det enligt rådets mening angeläget att öka forskningsresurserna

för att möta samhällets behov av forskning. Rådet, som hittills inrättat ett

antal forskartjänster, anser att personalpolitiken på det samhällsvetenskapliga

forskningsområdet ytterligare bör aktiveras.

Statens råd för byggnadsforskning framhåller, att inom dess verksamhetsområde

faller forskning som gäller den fysiska planläggningen, nämligen

bebyggelse- och byggnadsplanering. Både forskning och praktiskt planeringsarbete

behöver använda forskningsresultat från skilda grenar av

samhällsforskningen: ekonomiska, geografiska, sociologiska, sociala etc.

Rådet ser därför med tillfredsställelse, att en samhällsforskning på bred

bas ges tillfälle till utveckling, och tillstyrker kraftigt att forskning om

stadsplanering (bebyggelse- och byggnadsplanering) skall kunna få bidrag

av fonden. Om behovet av denna forskning anför rådet:

Parallellt med den fortgående urbaniseringen ökar investeringarna i byggnader

och anläggningar. Dessa uppgick 1963 till 16,5 miljarder kronor.

Byggnadsindustrin är nu en av våra största näringsgrenar. En insats av

denna storlek bör givetvis planeras omsorgsfullt, men den del av planläggningsarbetet

som bebyggelseplaneringen utgör är mycket eftersatt. En förutsättning

för att planeringen skall kunna göras effektivare är att det kunskapsmaterial

som planerare och myndigheter har tillgång till idag blir

betydligt större. Man saknar djupare insikt om de förändringar i samhället

— trafikutvecklingen, näringslivets strukturutveckling etc. — som ställer

nya krav på städernas funktioner. Anvisningar och normer för dem som

arbetar praktiskt med planläggning är otillräckliga, såsom byggnadsstyrelsen

framhållit i sin utredning »Bebyggelseplaneringens läge». Underlaget

härför kan endast skapas av en brett upplagd forsknings- och utredningsverksamhet.

Liksom den praktiska planeringen som kräver samarbete mellan olika

specialister behöver denna forskning vara syntetisk och angripa problemen

från olika utgångspunkter. Den utgör exempel på den typ av forskning över

ämnesgränserna som kommittén föreslår att fonden skall inriktas på.

En ökning av bebyggelseplaneringsforskningen hindras av bristande ekonomiska

och personella resurser. Utbyggnaden av de tekniska högskolorna

och universiteten under senare hälften av 60-talct möjliggör eu successiv

expansion av forskningen. En förbättrad utbildning av samhällsplanerare

ifråga om grund- och vidareutbildning både på den samhällsvetenskapliga

och tekniska sidan kan väntas stimulera intresset för denna forskning och

öka forskartillgången.

Statens humanistiska forskningsråd uttrycker sin tillfredsställelse över

att fondens ändamål anges vara att stödja ej endast samhällsvetenskaperna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr H år 1964

i trängre mening utan även angränsande områden av humanistisk forskning,

såsom politisk och social historia, idéhistoria och forskning rörande stadsmiljöer.

Om fondens relationer till den humanistiska forskningen anför

rådet vidare :

Med hänsyn till de socialt betingade omvälvningar som i våra dagar skett

och sker i språket, bör även språkliga undersökningar kunna stödjas med

anslag ur fonden. Ur vissa synpunkter kommer även forskning rörande

naturresurserna och deras betydelse för samhällsbildningen att beröra

centrala humanistiska forskningsområden, kongruenta med den forskningsinriktning

inom humaniora, som f. n. håller på att växa fram under rådets

medverkan. Vissa större forskningsprojekt inom rådets område torde därför

vara mycket väl lämpade för fondens verksamhet, t. ex. den rad av delvis

tvärvetenskapliga undersökningar rörande det svenska klassamhället, som

i form av lagarbeten har påbörjats vid flera universitet. Rådet vill vidare

framhålla, att kommitténs förslag att företräde bör ges åt »fattiga» forskningsområden

och åt nytillkommande forskningsuppgifter, i hög grad är

tillämpligt på den humanistiska forskningen. Det torde dock i första hand

ankomma på forskningsråden själva att stimulera till nya forskningsuppgifter,

även då de komma att finansieras av fonden.

Konsumentforskning måste räknas såsom ett forskningsområde som i

sin explicita form är mycket nytt och som hittills har arbetat med mycket

begränsade medel, säger statens konsumentråd och fortsätter:

Att behovet av forsknings- och undersökningsverksamhet som utgår från

konsumenternas situation är av betydande omfattning har samtidigt blivit

alltmer uppenbart. Konsumentforskning har hittills till större delen pågått

inom vissa statliga institutioner eller också har den finansierats av statens

konsumentråd. Vidare har vissa undersökningsbehov tillgodosetts inom ramen

för den löpande statistikproduktionen — här bör främst nämnas hushållsbudgetundersökningarna

och försöksverksamheten med statistisk undersökning

av hushållens inköpsplaner och attityder. De medel som sammanlagt

investerats i konsumentforskning har hittills varit mycket begränsade.

Erfarenheten visar att vissa typer av nödvändig och nyttig forsknings-

och undersökningsverksamhet inom konsumentområdet är mycket

kostnadskrävande. Som exempel kan nämnas utarbetande av provningsmetoder

för tekniskt komplicerade produkter och undersökningar som kräver

personliga intervjuer. Behovet av undersökningar av konsumentens beteenden

har under senare tiden aktualiserats bland annat genom att det

visat sig att en vederhäftig, noggrann och saklig upplysning till konsumenterna

inte endast kräver kunskap om tekniska data rörande produkter utan

även förutsätter ingående kunskap om människan såsom varans förbrukare.

Konsumentforskningens utveckling pågår samtidigt i flertalet länder.

Från att i inledningsskedet huvudsakligen ha koncentrerat sig kring varuundersökningar

har inom konsumentorganen en markerad intresseöverföring

till undersökningar av konsumenten som förbrukare av varor och

tjänster kommit till stånd. Konsumentrådet har så långt möjligt deltagit

i internationellt informationsutbyte och samarbete inom forskningsområdet.

Rådet har exempelvis deltagit i förberedelserna för en undersökning

rörande accepterandet av förändringar, nya produkter och nya livsformer,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196t

9

förekomsten av planering inom hushållen samt olika hushållsmedlemmars

tidsutnyttjande. Planeringsarbetet för undersökningen har kommit relativt

långt, under 1965 skall undersökningen genomföras i Förenta staterna och

därefter i ett antal andra länder. Enligt konsumentrådets uppfattning är det

angeläget att motsvarande undersökning kan genomföras i Sverige, men på

grund av storleken av kostnaderna ryms de icke inom till rådets förfogande

stående medel för konsumentforskning. Projektet är ett av dem som rådet

skulle vilja finansiera med anslag från jubileumsfonden. Andra projekt av

likartad karaktär finns tillgängliga.

Statens medicinska forskningsråd uttalar att fonden med den av kommittén

angivna målsättningen kommer att ha stor betydelse för forskning

inom rådets eget verksamhetsområde. Rådet pekar därvid på projekt inom

socialpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, kriminologi, alkoholforskning,

tobaksforskning, nutritionsforskning, arbetsforskning, geriatrisk forskning

och förebyggande medicin. I anslutning härtill anför rådet:

Människans livslängd har bl. a. genom den medicinska forskningens

framsteg ökat kraftigt. Vetenskapen har givit botemedel mot en lång rad

sjukdomar, vilka tidigare utgjort svåra problem. Tuberkulosen och poliosjukdomen,

för att ta några exempel, åsamkade tidigare stora lidanden

men kan nu helt kontrolleras i vårt land. Inom andra medicinska områden

är emellertid situationen snarast ogynnsammare än tidigare med ökande

sjuklighet och dödlighet. Det gäller här de typer av sjukdomar, där människans

egna åtgärder i livsföring, kosthåll m. in. synes spela en avgörande

ekologisk roll. Här bör nämnas överdödligheten i vissa former i cirkulationsorganens

sjukdomar, lungcancer, de medicinska alkoholverkningarna,

iandkaries, övervikten med alia dess följdtillstånd, diabetes m. fl. Det moderna

samhällets höga fordringar på individen medför vidare starka påfrestningar,

som visar sig i psykiska insufficienser av olika slag. Det synes

därför forskningsrådet motiverat, att man tolkar de av kommittén framförda

forskningsområdena i vidaste bemärkelse, vilket motiverar, att en

lång rad medicinska projekt borde understödjas inte blott av de nu förekommande

organisationerna för forskningsunderstöd utan även av riksbankens

jubileumsfond.

Trots ständigt ökande bidrag från statsmakterna har det medicinska forskningsrådet

under senare år haft att kämpa med ekonomiska svårigheter.

Rådet har därvid inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förse svenska

forskare med nödiga forskningsresurser. Ett uttryck härför är att svenska

forskare sökt och erhållit bidrag från utlandet av samma storleksordning

som de medel, som staten ställt till det medicinska forskningsrådets förfogande.

Orsakerna till denna utveckling ligger delvis däri att den moderna

medicinska forskningen börjat utnyttja synnerligen kostnadskrävande metoder.

De forskare, som inte tager dessa metoder i sin tjänst, blir ohjälpligt

efter i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Det gäller här framför

allt inköp av komplicerad vetenskaplig analysapparatur med oftast mycket

avancerad automation. Denna utrustning är överlägsen inte blott genom

att ge bättre analyser och forskningsresultat, utan även därigenom att den

i hög grad ökar vetenskapsmannens arbetskapacitet. Forskningsarbete, som

med konventionella metoder kan genomföras på dagar och månader, kan

med den moderna vetenskapliga utrustningen utföras på några timmar. Det

vore därför enligt forskningsrådets uppfattning av yttersta vikt för svensk

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 4-1 år 1964

forskning, om riksbankens jubileumsfond kunde användas för att understödja

projekt, som tidigare understötts av rådet eller initierats av detta

och för vars bearbetning behov föreligger av stora och mvcket dyrbara apparater.

Den ekonomiska situationen för den svenska medicinska forskningen

belyses av det förhållandet, att svenska medicinska forskare för hudgetåret

1964/65 hos statens medicinska forskningsråd sökt bidrag om sammanlagt

ca 19,5 miljoner kronor, medan det till rådets förfogande stående beloppet

samtidigt varit ca 10,7 miljoner kronor. Det torde vara i högsta grad ett samhällsintresse

att dessa medicinska forskares redovisade överkapacitet utnyttjas,

bl. a. genom tillskott från riksbankens jubileumsfond.

Vissa frågor rörande förvaltningen av fondens medel

behandlas av statskontoret, som anför:

Fondens förvaltning skulle handhas av riksbanken och tillgångarna vara

placerade i samma slags värdepapper, som riksbanken håller i sin egen

portfölj. Fondens värdepappersinnehav skulle vid behov kunna utnyttjas av

riksbanken för erforderliga transaktioner, som kan genomföras utan förfång

för fondens egendoms- och avkastningsintressen.

\ ad sålunda förekommit ger anledning ifrågasätta, om sådana transaktioner

kan beräknas medföra kapitalvinster för fonden. Skulle så kunna

förutsättas bli fallet, kan måhända den årliga avsättning för kapitaliseringsändamål

av viss del av avkastningen, som vanligtvis brukar föreskrivas

särskilt ifråga om icke realvärdebetonade tillgångar, bli obehövlig. Statskontoret

utgår då från att dylika kapitalvinster blir föremål för kapitalisering

och icke jämställes med ränteavkastningen å fondens värdepapper.

Formuleringen av § 2 synes närmast tyda härpå. I detta sammanhang må

uppmärksammas att en ärlig kapitalisering av 10 procent av en avkastning

efter 5 procent icke uppväger större penningvärdeförsämring än Va procent

pei år. Denna relation gör sig starkast gällande betr. icke realvärdebetonade

tillgångar, och penningvärdeförsämring blir liksom ränteutvecklingen ytterst

betydelsefulla faktorer vid förvaltningen av sådana tillgångar. Skall avkastningen

av dessa därtill disponeras för forskningsarbete, vars omfattning och

tidsåtgång i allmänhet icke låter sig på förhand bedömas, torde fondens

engagemang böra ske med yttersta försiktighet. Här berörda spörsmål synes

böra övervägas vid den slutliga utformningen av § 2.

Den i § 2 meddelade föreskriften om avkastningens insättning å checkräkning

kan ge anledning till den i och för sig diskutabla tolkningen, att innestående

avkastning icke kan göras räntebärande. Spörsmålet får särskild

aktualitet vid ett begränsat ianspråktagande av fondens avkastning. Då det

synes böra få ankomma på stiftelsen att bedöma, på vilket sätt den stiftelsen

tillgodoförda avkastningen skall utbetalas och i avvaktan härpå vara

placerad, torde paragrafens formulering böra övervägas även i detta avseende.

Sammansättningen av fondstyrelsen berörs av några remissinstanser.

Jordbrukets forskningsråd föreslår en betydande utvidgning av

styrelsens numerär. Att blott fyra av styrelsens nio ledamöter skulle representera

forskningsråden och forskningsberedningen innebär enligt rådets

uppfattning att forskarsidan skulle på ett påfallande sätt bli underrepresenterat.

Rådet anför:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

11

Denna underrepresentation från forskarsidan finner rådet avgjort olämplig

och mindre väl ägnad att främja fördelningen av de betydande forskningsanslag

på bred front, som kommittén synbarligen ytterst eftersträvar.

Mot bakgrunden av rådets nu snart tjugoåriga verksamhet som anslagsutdelande

organ på jordbruksforskningens område vill rådet därför framlägga

två alternativa förslag. Det första alternativet skulle vara, att antalet

ordinarie styrelseledamöter jämte suppleanter utökas med två forskarrepresentanter

och två riksdagsrepresentanter (alltså från nio till tretton).

Därmed skulle forskningsråden och forskningsberedningen tillsammans

upptaga sex platser i styrelsen. Företrädarna för riksdagen och riksbanken,

tillsammans sju, skulle därvid alltjämt få majoritet i styrelsen. De av rådet

nu föreslagna sex platserna skulle i första hand besättas av representanter

för de fyra större forskningsråden (AFR, MFR, NFR och TFR) och av

en representant för forskningsberedningen (tillsammans fem platser) samt

av en representant för de tre mindre forskningsråden (JFR, HFR och SFR).

Om emellertid AFR och NFR kom överens om att ha en gemensam representant

i styrelsen samt om forskningsberedningens representant även tillhörde

antingen MFR eller TFR och därigenom kunde representera båda

organen, skulle även vart och ett av de mindre råden kunna bli representerade

i styrelsen, vilket enligt rådets mening skulle vara lyckligt. Det andra

alternativet skulle vara, att antalet styrelseledamöter utökas från av kommittén

föreslagna nio ända till sjutton, d. v. s. en från riksbanken, åtta från

riksdagen, åtta från forskningsråden och forskningsberedningen. I så fall

skulle varje forskningsråd och forskningsberedningen kunna få en representant

med i styrelsen utan att behöva tvingas överenskomma om viss »mandatsammanslagning»

enligt vad ovan i första alternativet skisserats. En så

pass stor fondstyrelse som en med sjutton ledamöter synes alls icke otänkbar

med hänsyn till de mycket stora forskningsunderstöd det här gäller att på

bästa sätt fördela.

I valet mellan de båda alternativen har rådet stannat för det senare och

förordar således en styrelse med sjutton ledamöter.

Att den vetenskapliga representationen i styrelsen blir i minoritet anser

sig statens naturvetenskapliga forskningsråd kunna tillstyrka endast under

förutsättning att alla anslagsärenden underställs vederbörande forskningsråd

för yttrande. Även med en sådan anordning anser rådet det synnerligen

önskvärt med en starkare vetenskaplig representation i styrelsen. Statens

råd för samhällsforskning anser det vara av vikt att så många vetenskapsområden

som möjligt blir företrädda i styrelsen och föreslår därför alt de

vetenskapliga ledamöternas antal ökas till minst sex. En sådan ökning bör

enligt rådets mening inte inverka menligt på styrelsens arbete.

Statens humanistiska forskningsråd, som räknar med att humanistiska

forskningsprojekt kommer att spela en framträdande roll för fondens verksamhet,

finner det motiverat att rådet får en permanent representant i fondens

styrelse. Av motsvarande skäl hävdar statens konsumentråd att det

är angeläget att eu företrädare för konsumentforskningen ingår i styrelsen.

När det gäller att utvälja och utforma förslag till forskningsprojekt samt

bedöma behovet av en forskningsinsats kommer fondstyrelsen, enligt vad

2* — Bihang till riksdagens protokoll 196b. S sand. Nr b b

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196i

forskningsberedningen förutsätter, att samråda med lämpliga organ såsom

vetenskapliga akademier, forskningsråd och universitetsmyndigheter. Beredningen

och dess arbetsgrupp är för sin del villiga att härvidlag biträda

fondstyrelsen. Flera forskningsråd förklarar sig likaledes beredda att samverka

med stiftelsen. Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser, såsom

ovan antytts, att en starkare garanti för att ansökningar och projekt

blir sakkunnigt bedömda bör skapas genom att det stipuleras att varje ansökan,

som inkommer till fonden, skall obligatoriskt remitteras till det eller

de forskningsråd som ärendet närmast berör. Därigenom skall det också bli

lättare för forskningsråden att hålla överblick över de anslag av statsmedel

som utgår inom deras verksamhetsfält. Statens råd för byggnadsforskning

är berett att åtaga sig såväl facklig granskning av ansökningar som administrativt

arbete i samband med fondens förvaltning.

Den föreslagna samverkan i fråga om vetenskaplig bedömning och kamerala

göromål kommer, konstaterar några forskningsråd, att påtagligt öka

rådens belastning. Statens humanistiska forskningsråd säger sig ha så begränsade

resurser att det icke kan bestiida förvaltningsarbete av nämnvärd

omfattning utöver sina ordinarie uppgifter. Jordbrukets forskningsråd

förutsätter som självfallet, att ökningen av dess redan nu mycket höga

arbetsbelastning kompenseras ekonomiskt. Ett liknande uttalande görs av

statens naturvetenskapliga forskningsråd, som anser att detaljerna i samverkan

senare bör bli föremål för kontakter mellan fondstyrelsen och forskningsråden.

De senast refererade uttalandena avser också vad kommittén anfört om

fondens kansli och om handläggningen av fondens administrativa

ärenden. Dessa frågor berörs ytterligare av ett par remissinstanser. Statens

råd för samhällsforskning finner det med hänsyn till kansliets omfattande

uppgifter av ren förvaltningskaraktär angeläget, att kanslichefen vid sin

sida får en högt kvalificerad administratör. Jordbrukets forskningsråd vill

med stöd av lång erfarenhet bestämt hävda, att den kamerala sidan av

verksamheten icke bör decentraliseras och sålunda avskiljas från fondens

kansli. En motsatt mening uttalas av statskontoret, som framhäver vikten

av att undvika en omfattande och för fonden kostsam kansliorganisation.

Detalj redovisning av medelsdispositionen för de skilda projekten bör, enligt

statskontorets uppfattning, i den mån så över huvud låter sig göras,

endast ske vid de institutioner där forskningarna utförs. Statskontoret anför

vidare:

I detta sammanhang bör uppmärksammas kungörelsen nr 484/1964 om

mottagande för statsverkets räkning av gåvo- och donationsmedel. Enligt

denna skall ärende ang. mottagande för statsverkets räkning av'' gåvo- och

donationsmedel överlämnas till Kungl. Maj :ts prövning under förutsättning

antingen att medelsbeloppet överstiger 50 000 kronor eller att mottagandet

kan antagas medföra framtida kostnader för statsverket. Bestämmelsen

torde syfta på de fall, där ett belopp i kontanter eller värdepapper

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 106i

13

som gåva överlämnats till statsverket. Mottagandet av en sådan gåva har

i kungörelsen direkt sammankopplats med »redovisningsskyldigheten», uppenbarligen

beroende på statsmakternas krav på kontroll över »mottagna»

medel. Denna uppfattning stödjes av riksrevisionsverkets i anslutning till

kungörelsen utfärdade cirkulär 16.9.1954.

De forskningar, som skall bedrivas med stöd av fondens medel, synes av

utredningen att döma till stor del komma att ske vid någon statlig institution.

Av de skäl som i ärendet anförts, torde forskningsanslaget böra knytas

till vederbörande institution, som får vidtaga erforderliga åtgärder jämlikt

förenämnda kungörelse. Anslagsmedlen ifråga kommer då att bokföras

bland institutionens räkenskaper och bli föremål för vederbörlig revision

genom riksrevisionsverket. Redovisningen hos fonden kan därför göras ytterligt

summarisk och väsentligen avse storleken av till institutionen utbetalade

anslagsbelopp. Det torde få förutsättas, att institutionen bokför inkomster

och utgifter betr. forskningsanslag på sådant sätt att utdrag av

räkenskaperna betr. resp. anslag kan tillställas fondstyrelsen. Då institutionens

räkenskaper avslutas budgetårsvis, medan för fondens del kalenderåret

föreslås som räkenskapsår, kan visst merarbete förorsakas institutionen.

Denna olägenhet synes böra vägas mot de fördelar det kan innebära

för riksbanken såsom fondens förvaltare att för fonden tillämpa samma

räkenskapsår som gäller för banken. Detta spörsmål torde böra närmare

övervägas vid utformningen av § 12.

Betr. forskningsbidrag för projekt, som antagits utan medverkan av

forskningsråd och som genomförs utan anknytning till någon institution,

har utbetalning förutsatts kunna ske på annat sätt än genom fondens kansli.

Närmare uppgifter om vad härmed avsetts framgår icke av utredningen. Det

torde emellertid få anses uppenbart, att här ifrågakommande kamerala

göromål kan ombesörjas av riksbanken. Den utvägen kan måhända även

övervägas, att dylika forskningsbidrag överförs till statskontorets fondbyrå

och där redovisas under särskilda diversemedelstitlar. Erforderlig facklig

granskning torde i båda fallen få ske i särskild vid anslagsbeviljandet bestämd

ordning.

Utskottet

Riksdagens jubileumsfond inrättades genom beslut av 1962 års riksdag.

På riksbanksfullmäktiges hemställan avsattes då av riksbankens överskottsmedel

250 miljoner kronor till en särskild fond att avskild från riksbankens

rörelse i övrigt förvaltas av riksbanken. Avkastningen skulle enligt

fullmäktiges förslag användas till att i vidsträcktaste mening, utan begränsningar

till vissa ämnesområden eller vissa slag av kostnader, främja

och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.

För att närmare överväga och utforma riktlinjer för dispositionen av fondens

avkastning tillsatte riksdagen en särskild kommitté. Direktiven för

denna kommitté angavs i bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande

över fullmäktiges framställning (1962 nr 13). Utskottet anförde där, att

kommitténs övervägande beträffande fondens användning och sättet för

fondavkastningens fördelning icke borde begränsas genom några uttalanden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr M år 196k

från utskottets sida. Kommittén borde sålunda ha frihet att självständigt

pröva de olika synpunkter på dispositionen av fondmedlen som anförts i fullmäktiges

skrivelse och i de motioner som väckts med anledning av denna.

Utan att binda kommittén i dess arbete ville utskottet dock i likhet med

motionärerna uttala sin anslutning till fullmäktiges tanke att fondens avkastning

borde användas för stöd åt vetenskaplig forskning.

Kommitténs nu föreliggande skrivelse angående närmare bestämmelser

rörande fondens handhavande och utnyttjande omfattar dels förslag till

stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, dels vissa av kommittén

angivna grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation.

Utskottet, som i det väsentliga tillstyrker kommitténs förslag, begränsar

sitt yttrande till att gälla förslagets huvudlinjer och vissa särskilda punkter

däri.

Reglerna om stiftelsens ändamål har i stadgeförslaget fått en mycket allmänt

hållen formulering. Stiftelsen skall främja och understödja till Sverige

anknuten vetenskaplig forskning, varvid skall gälla vissa principer,

såsom flexibilitet i verksamheten, företräde för mindre väl tillgodosedda

forskningsområden och för stora och långsiktiga forskningsprojekt, uppmärksammande

av nya forskningsuppgifter och främjande av kontakter med

internationell forskning. De i skrivelsen angivna grunderna innehåller ett

förslag om att fondens verksamhet till en början skall inriktas på sådan

forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska,

ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos de

enskilda människorna. Sistnämnda förslag, som kommittén närmare motiverar

och belyser genom exempel på tänkbara forskningsuppgifter, utgör

alltså ett mera kortsiktigt program, vilket icke är avsett att för framtiden

vara bindande för fondens styrelse på samma sätt som stadgarna utan skall

kunna inom den ram som dessa anger modifieras med hänsyn till ändrade

behov, önskemål och förhållanden i övrigt.

Kommitténs förslag beträffande fondens ändamål har på det hela taget

tillstyrkts av remissinstanserna, varvid dock ett par forskningsråd i syfte

att främja en utökning av resurserna inom sina egna intresseområden har

föreslagit att fondens verksamhet från början skall vidgas i jämförelse med

det program som kommittén angivit för begynnelsestadiet. Utskottet anser

för sin del att kommittén gjort en lämplig avvägning mellan å ena sidan

kravet att icke binda fondens verksamhet genom en ändamålsbestämning

som i framtiden kan visa sig för snäv, å andra sidan önskemålet att fonden

skall få en viss egen profil och inte splittra sina resurser över hela forskningsfältet.

Programmet för begynnelseskedet täcker, som en av remissinstanserna

framhållit, rätt väl en rad organiskt sammanhängande forskningsprojekt,

som för närvarande icke alls eller blott bristfälligt är tillgodosedda

på andra håll. Vikten av forskning inom den angivna ämnesramen har

understrukits av flertalet forskningsråd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bankoutskottets utlåtande nr H år 196b

Den forskning som kommittén sålunda i första hand har tänkt på representerar

ett vidare område än samhällsforskning i gängse mening. Bland

de exempel på tänkbara forskningsuppgifter som kommittén nämner torde

i själva verket de flesta forskningsråd kunna återfinna till deras områden

hänförliga projekt. Av särskild betydelse anser utskottet det vara att riksbanksfonden

kan ge stöd åt tvärvetenskaplig forskning, som för närvarande

riskerar att bli otillräckligt tillgodosedd. Inte minst därvidlag bör fonden

genom styrelsens egna initiativ kunna bli en pådrivande faktor.

Utskottet vill samtidigt framhålla att fondens styrelse enligt dess mening

måste ha och enligt kommitténs förslag också får möjligheter att i ljuset

av vunna erfarenheter och med hänsyn till utvecklingens krav ompröva

fondens verksamhet. Att fonden inte låsts till ett en gång för alla givet användningsområde

torde även skapa större förutsättningar för ett förverkligande

av avsikten att forskningen genom dess tillkomst skall få ett reellt

nettotillskott från det allmännas sida.

I motionen II: 1010 liksom i vissa remissyttranden har påtalats en viss

brist på precision i angivandet av fondens ändamål. Motionen innehaller

också ett alternativt förslag till inriktning av fondens verksamhet. I det

föregående har utskottet uttalat sin anslutning till det av kommittén angivna

programmet. Utskottet är följaktligen inte berett att tillstyrka bifall

till motionen. Beträffande de av motionären angivna forskningsuppgifterna

vin utskottet för övrigt framhålla, att något hinder icke synes föreligga

för fonden att stödja dessa ändamål.

I fråga om kommitténs angivande av fondens ändamål vill utskottet särskilt

behandla en punkt. Kommittén återger utan kommentar riksbanksfullmäktiges

år 1962 gjorda uttalande, att fonden skulle främja och understödja

till Sverige anknuten forskning, varmed skulle förstås »antingen i Sverige

av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven sådan

forskning». Enligt utskottets mening är det inte uteslutet, att det i speciella

fall kan föreligga anledning att understödja även av utlänningar i utlandet

bedriven forskning som är av intresse för Sverige. Utskottet vill därför uttala,

att stiftelsens styrelse i detta hänseende inte bör vara bunden i vidare mån

än genom stadgarnas § 3.

Medan riksbanksfullmäktige förutsatt att fondens avkastning icke skulle

börja utnyttjas förrän fr. o. m. riksbankens jubileumsår 1968, lämnade

riksdagen vid sin behandling av frågan år 1962 åt kommittén att överväga, huruvida

avkastningen skulle kunna tagas i anspråk även dessförinnan. Kommittén

uttalar att det enligt dess bedömande är angeläget att avkastningen

kan ställas till forskningens förfogande utan tidsutdräkt. För att möjliggöia

en successiv utbyggnad förordar kommittén att verksamheten inledes redan

under år 1965, förslagsvis med utdelning av ett belopp icke överstigande

två miljoner kronor. Utskottet ansluter sig till kommitténs uppfattning.

I visst samband härmed står den i statskontorets yttrande väckta frå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr U år 1964-

^aii om framgent fondens hela avkastning skall årligen utnyttjas eller en

\ iss del därav läggas till kapitalet. Kommittén, som icke särskilt berör detta

spörsmål, synes förutsätta att hela avkastningen skall kunna disponeras.

I tskottet vill icke heller för sin del föreslå någon bestämmelse om att en del

av avkastningen skall kapitaliseras. Intresset av att under de närmaste

aren kunna stödja en betydande och kanske produktiv forskningsinsats bör

i detta fall bli avgörande.

Med utgångspunkt i den av 1962 års riksdag fastslagna principen att riksbanken

skall äga rätt att vid behov utnyttja fondens värdepappersinnehav

för sina marknadsoperationer och över huvud taget för sådana transaktioner

som riksbankens rörelse kan göra erforderliga har statskontoret också

tagit upp frågan om vad som skall ske med de kapitalvinster som sådana

transaktioner skulle kunna medföra. Icke heller denna fråga behandlas i

kommitténs framställning. Utskottet finner det för sin del självklart att sådana

omsättningsvinster bör läggas till kapitalet. I detta sammanhang vill

utskottet erinra om vissa år 1962 gjorda uttalanden av riksbanksfullmäktige

och hankoutskottet. Fullmäktige uttalade, att genom riksbankens operationer

eller övriga kreditpolitiska åtgärder föranledda förändringar av

donationens portfölj icke skulle i någondera riktningen kunna utgöra grund

för kompensations- eller liknande anspråk i mellanliavandena mellan riksbanken

och den särförvaltade donationen. Utskottet å sin sida uttalade, att

transaktioner avseende fondens värdepappersinnehav skulle genomföras

utan förfång för fondens egendoms- och avkastningsintressen, sådana dessa

marknadsmässigt läte sig bestämma vid transaktionstillfället.

Kommittén föreslår att stiftelsen skall ledas av en styrelse med nio ledamöter,

varav fyra skall vara företrädare för riksdagen, en för riksbanken och

de övriga för forskningsråden och forskningsberedningen. Bland de nio

skall en vara ordförande och utses särskilt. Remissinstanserna har i allmänhet

lämnat förslaget utan erinran. Ett par forskningsråd har dock uttalat

önskemål om fast representation i styrelsen, och ett par har föreslagit

eu utökning av antalet vetenskapsmän i styrelsen eller av styrelsen i dess

helhet med bibehållen jämvikt mellan riksdagens och forskningens representanter.

Då stiftelsen torde vara bäst betjänt av en någorlunda liten,

effektivt arbetande styrelse, vill utskottet förorda att den får den av kommittén

föreslagna numerären. En utvidgning av styrelsen skulle sannolikt

leda till att ett mindre arbetsutskott bildades inom styrelsen och att sålunda

i själva verket omfattningen av den krets som närmast leder verksamheten

minskades. När det gäller representationen i styrelsen för olika kategorier

bör enligt utskottets mening endast reglerna i stadgarnas § 4 vara bindande,

beträffande riksdagsrepresentanterna sålunda utan fastlagd fördelning på

riksdagspartierna. I denna paragraf bör tillfogas en bestämmelse om att,

därest ledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid för vilken han

valts, efterträdare skall utses för återstoden av den avgångnes mandattid.

Kommittén förutsätter att stiftelsen när det gäller urval av forsknings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets utlåtande nr 44 är 196b

projekt kommer att samarbeta med forskningsberedningen och forskningsråden

samt att de senare liksom universitet och högskolor skall åtaga sig

<ammg administrativa medverkan som när det gäller av forskningsråden

beviljade anslag. Utskottet finner det i likhet med kommittén önskvärt att

så kan ske. Flera forskningsråd har uttryckligen förklarat sig villiga att

medverka på det sätt som kommittén angivit. Några har dock under hänvisning

till bristande resurser uttalat, att forskningsråden måste kunna

påräkna kompensation för sina insatser för fondens räkning. Det torde få

ankomma på fondstyrelsen att i samråd med berörda forskningsråd pröva

detta spörsmål.

Storleken och sammansättningen av fondens kansli måste, som kommittén

framhåller, anpassas med hänsyn till en rad olika förhållanden vilka

påverkar kansliets arbetsuppgifter och arbetsbörda. Utskottet finner icke

anledning att i vidare mån taga ställning till kommitténs förslag på denna

punkt än att utskottet tillstyrker förslaget att kansliet skall stå under ledning

av en vetenskapsman med god erfarenhet av forskning.

Riksbanksfondens räkenskapsår föreslås i likhet med riksbankens motsvara

kalenderår. Statskontoret anför att härigenom vissa nackdelar skulle

kunna uppstå för de institutioner som för fondens räkning administrerar

forskningsanslag. Utskottet anser dock hänsynen till riksbankens intressen

som fondens förvaltare i detta fall väga tyngre och tillstyrker därför kommitténs

förslag på denna punkt.

Granskning av fondens verksamhet och förvaltning föreslås ske i samma

ordning som gäller för riksbankens egen rörelse. För detta ändamål

skall fondstyrelsen senast den 1 april avge verksamhetsberättelse till riksdagen

och riksdagens revisorer. Utskottet, som tillstyrker formen för granskningen,

anser dock att en tidigare tidpunkt för angivande av verksamhetsberättelsen

bör fastställas, så att resultatet av granskningen utan tidsnöd

hinner föreläggas riksdagen före vårsessionens utgång. Ifrågavarande datum

bör enligt utskottets mening utan olägenhet kunna sättas till den 1 mars.

Stadgarnas § 12 bör ändras i enlighet härmed.

Utöver ovan angivna ändringar i kommitténs stadgeförslag vill utskottet

föreslå vissa ytterligare justeringar av närmast formell natur. Av statskontorets

yttrande framgår att den föreslagna lydelsen av § 2 skulle kunna ge

upphov till den felaktiga tolkningen att fondens innestående avkastning

icke kan göras räntebärande. Bestämmelsen om insättning av avkastningen

på checkräkning i riksbanken torde kunna utgå såsom gällande en förvaltningsangelägenhet

som icke behöver regleras i stadgarna.

I § 10 torde de detaljerade reglerna om protokollföring, vilka i stort sett

återger allmänt vedertagna principer, kunna utgå. Att besluta om formen

för protokollsjustering torde böra läggas i styrelsens händer.

Med angivna undantag överensstämmer utskottets stadgeförslag med kommitténs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Bankoutskottets utlåtande nr U år 196i

Med åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med avslag å motionen II: 1010 måtte

dels antaga stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

av den lydelse bilagda förslag (bilaga 1) utvisar,

dels godkänna grunder i övrigt för stiftelsens verksamhet

och personalorganisation i enlighet med vad utskottet

ovan angivit.

Stockholm den 24 november 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,

Åke Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson, Augustsson och Åkerlundfrån

andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, fru Renström-Ingenäs’

herrar Hansson i önnarp, Hagnell, Larsson i Umeå*, Bengtsson i Landskrona

och Jonsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nils Theodor Larsson, Hansson i önnarp och Hagnell, vilka ansett

dels att det stycke på s. 16 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Kommittén föreslår att stiftelsen» och slutar med orden »den avgångnes

mandattid», bort ha följande lydelse:

»Kommittén föreslår att stiftelsen---(= utskottet)--— forsk
ningens

representanter. Då stiftelsen torde vara bäst betjänt av en någorlunda

liten, effektivt arbetande styrelse, vill utskottet förorda att den får

ungefär den av kommittén föreslagna numerären. En utvidgning av styrelsen

bör dock ske i avsikt att ge möjlighet till en mellan riksdagspartierna proportionell

fördelning. Därför bör antalet av dessa styrelseplatser utökas från

fyra till sex, vilket föranleder ändring i stadgarnas § 4. I denna paragraf

(= utskottet)---den avgångnes mandattid.»

dels att i utskottets förslag till stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

§ 4 första stycket bort ha följande lydelse:

»Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av

elva av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de

riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen

skall ingå sex företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken

samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

19

Bilaga 1

Bankoutskottets förslag till

Stadgar

för

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

§ 1

Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall

bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående

dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts

till stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till

densamma.

§ 2

Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen avkastningen.

§ 3

Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten

vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke

något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla

bidrag från fonden, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är

så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga

forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,

därvid särskilt uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,

samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta

tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes

lämpligt, till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet

från fonden får karaktären av livstidsstipendium.

§ 4

Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av nio

av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de

riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen

skall ingå fyra företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken

samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.

Förslag å styrelseledamöter framlägges av riksdagens talmän och vice

talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,

forskningsråd och forskningsberedning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr bb år 196b

Ledamot kan icke omväljas mer än en gång.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad

ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende

av suppleanter.

Avgår ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han

valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.

§ 5

Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 6

Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med belopp,

som fastställes av riksbanksfullmäktige. Suppleant, som vid förfall

för ledamot inkallas till deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta

ersättning enligt kommittékungörelsen.

§ 7

Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och

övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita experter och

sakkunniga.

§ 8

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

§ 9

Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande.

§ 10

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

§ 11

Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man

samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen

äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att

med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när

som helst av styrelsen återkallas.

§ 12

Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.

Styrelsen skall senast den 1 mars till riksdagen och riksdagens revisorer

avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under

nästföregående år.

§ 13

Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om

tillsyn över stiftelser.

§ 14

Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

21

Bilaga 2

KOMMITTÉN FÖR UTREDNING RÖRANDE RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

ang. närmare bestämmelser rörande fondens handhavande och utnyttjande

Till

Riksdagen

Sedan riksbanksfullmäktige i skrivelse den 1 mars 1962 framlagt förslag

rörande dispositionen av överskotten från riksbankens rörelse beslöt riksdagen

den 11 april 1962 — med bifall till bankoutskottets i dess utlåtande nr 13

gjorda hemställan — dels att av de medel som avsatts för särskild nedskrivning

på obligationer och av på kursdifferenskontot innestående medel skulle

ett belopp på 250 miljoner kronor avsättas till en särskild riksbankens jubileumsfond

till främjande av till Sverige anknuten vetenskaplig forskning,

att avskild från riksbankens rörelse i övrigt förvaltas av riksbanken, dels

att uppdraga åt en särskild riksdagens kommitté att utreda och för riksdagen

framlägga förslag till närmare bestämmelser rörande riksbankens jubileumsfonds

handhavande och utnyttjande. Kommittén, som förutsattes komma att

bestå av statsministern och talmännen jämte av dem utsedda ledamöter,

skulle ha frihet att självständigt pröva de under riksdagsbehandlingen anförda

synpunkterna på dispositionen av fondens medel.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag har kommittén ägnat speciell uppmärksamhet

åt riksbanksfondens inordnande i det totala forskningsstödets system

samt gränsdragningen och arbetsfördelningen mellan olika stödformer. Hithörande

spörsmål, som aktualiserades även i samband med tillkomsten år

1961 av Norrlandsfonden och Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete,

har varit föremål för ingående diskussion bl. a. vid ett med kommittén

och forskningsberedningens arbetsgrupp anordnat sammanträde.

Fondens storlek och tidpunkt för påbörjande av fondens verksamhet

Enligt en i december 1962 gjord uppskattning hade fondens obligationer

å nominellt 250 miljoner kronor ett ungefärligt marknadsvärde av 330 mil
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

joner kronor. Riksbanksfullmäktige förutsatte i sin skrivelse att donationens

medel icke skulle börja utnyttjas förrän tidigast från och med jubileumsåret

1968 och att donationen efter 1968 disponerades så, att endast

högst dess löpande avkastning årligen togs i anspråk. Vid riksdagsbehandlingen

framfördes emellertid motionsvis och i kammardebatterna krav på

att medel ur fonden skulle stå till förfogande för utdelning tidigare, och

bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande att frågan, huruvida avkastningen

skulle läggas till fondens kapital fram till år 1968 eller redan dessförinnan

tagas i anspråk, borde övervägas av kommittén och bli föremål för riksdagens

prövning när kommitténs förslag förelädes riksdagen.

Till ledning för bestämmandet av tidpunkten för påbörjande av fondens

verksamhet har kommittén låtit upprätta sammanställningar över dels

fondkapitalets tillväxt under åren 1963—1968 om den efter hand utfallande

avkastningen på nuvarande obligationsinnehav icke till någon del tas i anspråk

för utdelning under sagda tid, dels den ökning av det årligen för utdelning

tillgängliga beloppet, vilken erhålles för vart och ett av de år avkastningen

lägges till kapitalet. Dessa sammanställningar utvisar bl. a. att de

årliga utdelningsbeloppen varierar på följande sätt vid olika alternativ för

ianspråktagandet.

Föregående års ränte-

För utdelning tillgängligt belopp i

inkomst utdelas

mkr vid en beräknad räntesats av

första gången år

4 yt %

5%

1964.................

15,6

15,7

1965.................

16,4

16,5

1966.................

17,1

17,3

1967.................

17,9

18,2

1968.................

18,7

19,1

Enligt kommitténs bedömande är det angeläget att avkastningen av riksbanksfonden

kan ställas till forskningens förfogande utan tidsutdräkt. Då

det torde vara förenat med mycket stora svårigheter och risker att söka

igångsätta fondens verksamhet på ett sådant sätt, att hela det för första

verksamhetsåret tillgängliga utdelningsbeloppet tas i anspråk under nämnda

år, synes verksamheten böra ges en begränsad omfattning i inledningsskedet

och därefter successivt utbyggas. Kommittén föreslår att början göres redan

under år 1965, förslagsvis med ett belopp icke överstigande två miljoner

kronor.

Fondens ändamål

Beträffande fondens ändamål anförde riksbanksfullmäktige, att avkastningen

borde användas till att i vidsträcktaste mening, utan begränsningar

till vissa ämnesområden eller vissa slag av kostnader, främja och understödja

till Sverige anknuten vetenskaplig forskning, varmed avsågs antingen i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

23

Sverige av svenskar och utlänningar eller i utlandet av svenskar bedriven

sådan forskning. Fullmäktige, som i sitt ställningstagande vägletts enbart av

riktpunkten, att den föreslagna donationen i sista hand borde komma hela

vårt land till godo och samtidigt avse ett ändamål, i fråga om vilket en insats

av detta speciella slag både kunde motiveras vid sidan om existerande parallella

ansträngningar och lova att ge märkbara och påtagliga resultat, ansåg

sig kunna avstå från att i vidare mån motivera sitt förslag.

I motioner och av talare i kammardebatterna framhölls, att riksbanksfondens

verksamhet borde inriktas på stora och långsiktiga projekt, som man i

allmänhet icke kan få anslag till under åttonde huvudtiteln eller via statens

forskningsråd, samt att garantier i möjligaste mån borde skapas för att riksbanksfonden

blev ett reellt nettotillskott i fråga om det allmännas stöd till

forskningen.

Bankoutskottet ansåg att kommitténs överväganden beträffande fondens

användning och sättet för fondavkastningens fördelning icke borde begränsas

genom några uttalanden från utskottets sida. Utan att binda kommittén i

dess arbete ville utskottet i likhet med riksbanksfullmäktige och motionärerna

blott uttala sin anslutning till tanken att fondens avkastning borde användas

för stöd åt vetenskaplig forskning.

Kommitténs prövning av frågan om riksbanksfondens ändamål har resulterat

i följande förslag.

Fondens verksamhet bör ges en betydande flexibilitet, och i princip bör

icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten att erhålla

bidrag från fonden.

Företräde bör ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så

väl tillgodosedda på annat sätt.

Fondens medel bör speciellt användas för att stödja stora och långsiktiga

forskningsprojekt.

Nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, bör därvid

särskilt uppmärksammas.

Fonden bör söka främja kontakter med internationell forskning.

Fondens medel bör icke tagas i anspråk för inrättande av permanenta

tjänster, vilket dock icke bör utgöra hinder för att, om så befinnes lämpligt,

till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid att stödet från fonden

får karaktären av livstidsstipendium.

Kommittén förutsätter, att fondens verksamhet till en början inriktas på

sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de verkningar som

tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och

hos de enskilda människorna. Till motivering för detta ställningstagande må

anföras följande.

Förutsättningarna för människornas samlevnad har under de senaste

femtio åren väsentligt förändrats. En starkt bidragande orsak härtill har

varit den framgångsrika forskning, som skapat nya eller förbättrade resur
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottefs utlåtande nr U år 1964

ser på snart sagt alla livets områden. Genom att öka kunskap och insikter

har denna forskning medverkat till att öka välståndet, tryggheten och bekvämligheten

i samhället, men det har icke kunnat undvikas att strävandena

att tillgodose detta syfte understundom kommit att i vissa avseenden få

mindre gynnsamma verkningar på levnadsförhållandena och hotat att spoliera

väsentliga värden. Det synes kommittén angeläget att ett större utrymme

inom forskningen ägnas åt de problem, som är förenade med samhällets

och de enskilda människornas anpassning till den sålunda uppkomna, förändrade

situationen. Ett organ av den typ riksbanksfonden representerar

torde vara väl skickat att främja och stimulera hithörande forskningsprojekt.

Bland de forskningsuppgifter av denna art, som kan ifrågakomma för

understöd från fonden, må nämnas trivselproblem, anpassning till yrkesliv

och samhälle, effekten av sociala reformer på människors hälsa samt vissa

spörsmål rörande kriminaliteten. Speciell uppmärksamhet synes böra ägnas

ungdomens ställning och förhållanden. Ett viktigt fält är forskningen rörande

massmedia. Till hithörande uppgifter kan också räknas undersökningar

inom modern och politisk historia, t. ex. arbetsmarknadsorganisationernas

historia och ideologiernas historia, vidare forskningsprojekt inom det kommersiella

området av företagsekonomisk, reldampsykologisk och reklamteknisk

art. Frågor rörande stadsplanering och därmed sammanhängande

problem inom trafikforskningen, arkitekturen osv. synes också kunna bli

aktuella, likaså forskning avseende problem förorsakade av den moderna

teknikens inverkan på våra naturresurser, t. ex. verkningarna av luft- och

vattenföroreningar, bevarande av djur- och växtvärlden samt naturvårdens

anordnande på ett sätt som tillgodoser bl. a. det stegrade behovet av fritidsområden.

Forskningen inom ovan angivna fält är i stort behov av ökat understöd och

drar i allmänhet höga kostnader, då sådana undersökningar ofta fordrar stor

insats av personal med akademisk eller annan specialutbildning samt dyrbara

hjälpmedel, t. ex. datamaskiner. För de fonder, som nu ägnar sig åt

dessa områden, är det därför omöjligt att understödja sådana omfattande

forskningsprojekt, som skulle få den största betydelsen. Då undersökningarna

ofta faller inom gränsområden mellan olika vetenskapsfält är det svårt

att intressera de specialiserade forskningsråden och fonderna för dem, allra

helst när konkurrensen är hård med forskningsuppslag som ligger centralt

inom de existerande organens arbetsområden. De stödmöjligheter riksbanksfonden

kan erbjuda blir därigenom av utomordentligt stort värde.

Det här föreslagna ändamålet för fondens verksamhet harmonierar mycket

väl med fondens ursprung. Det är enligt kommitténs mening en tilltalande

tanke att en fond, som uppkommit under riksbankens arbete med centrala

samhällsekonomiska uppgifter, tages i anspråk för stöd åt sådan forskning

som främjar och utvecklar kunskapen om verkningarna av de fortlöpande

förändringarna i samhället.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år t96i

25

Ett speciellt problem utgör gränsdragningen mellan de tre kategorierna

grundforskning, tillämpad forskning eller målforskning samt praktiskt industriellt

utvecklingsarbete. Enligt kommitténs uppfattning bör fondens

medel icke tas i anspråk för projekt tillhörande sistnämnda kategori, d. v. s.

arbete med direkt syfte på industriell produktion, men däremot kunna användas

— utom för grundforskning — till att stödja tillämpad forskning.

Omfattande forskningsprojekt torde nämligen i många fall icke kunna begränsas

till enbart grundforskning utan måste i viss utsträckning inkludera

även tillämpad forskning. Det ankommer på den blivande fondstyrelsen att,

med ledning av ovan angivna riktlinjer, vid behandlingen av inkomna ansökningar

beakta de vanskliga problem, som sambandet mellan grundforskning

och tillämpad forskning innebär.

Förvaltningen av fondens medel

En av utgångspunkterna för kommitténs överväganden rörande organisationen

av fondens verksamhet har varit, att förvaltningen av fondens

medel kommer att handhas av riksbanken men att riksbanksfullmäktige

icke kommer att ta befattning med frågor avseende utdelningen av fondens

avkastning. Fullmäktige anförde härom, att de avdelade medlen såväl före

som efter 1968 borde förvaltas av riksbanken och hållas placerade i samma

slags svenska värdepapper som riksbanken håller i sin egen portfölj, samt

att bankoutskottet och riksdagen skulle äga samma rätt till kontroll över

denna förvaltning som över riksbankens egen rörelse. Bankoutskottet uttalade,

att fondens förvaltning borde handhas av riksbanken, som därvid

skulle ha rätt att vid behov utnyttja fondens värdepappersinnehav för erforderliga

transaktioner, som kan genomföras utan förfång för fondens

egendoms- och avkastningsintressen, sådana dessa marknadsmässigt låter

sig bestämma vid transaktionstillfället.

Fondstyrelsens uppgifter

Ansvaret för förberedelse-, verkställighets- och kontrollåtgärder i samband

med utdelningen av fondens avkastning föreslås åvila en styrelse, som

därvid bör

beredas tillfälle att deltaga i allmänna generaldebatter angående forskningens

inriktning,

ha möjlighet att taga initiativ utöver de förslag, som framkommer vid

dessa debatter eller aktualiseras av vederbörande forskningsråd,

ha frihet att bereda till fonden inkomna bidragsansökningar på annat sätt

än genom remiss till forskningsråd,

ha att beträffande ansökningar, där respektive forskningsråd avgivit yttrande

rörande prioriteten inom rådets eget forskningsområde, företaga en

angelägenhetsgradering i förhållande till övriga hos fonden aktuella projekt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1964

Fondstyrelsens insatser beträffande forskningens inriktning och såsom

initiativtagare till forskning diskuterades ingående vid kommitténs sammanträde

med forskningsberedningens arbetsgrupp. Därvid framfördes olika

meningar om fondstyrelsens engagemang i dessa hänseenden. Å ena

sidan framhölls att det knappast borde ankomma på fondstyrelsen att angiva

forskningspolitikens inriktning, att man som planerande instans i första

hand hade forskningsberedningen och att forskningsråden, som på forskningsberedningens

begäran gjort upp treårsplaner över aktuella projekt inom

respektive forskningsråds verksamhetsfält, kunde tillhandahålla den

överblick över forskningsbehovet som erfordrades, samt att fondstyrelsen i

första hand borde ta kontakt med forskningsråden vid urvalet av forskningsprojekt,

varför styrelsen borde ha någon eller några forskningsbetonade

ledamöter som var lämpliga för sådana kontakter, medan däremot ett

forskningsorganiserande eller forskningsledande fondkansli vore en mycket

verklighetsfrämmande tanke. Å andra sidan anfördes att fördelningen

av forskningsmedel icke borde centraliseras för starkt utan ankomma på

konkurrerande organisationer, varför fonden borde ha en viss möjlighet

att själv aktivt kartlägga forskningsbehovet på områden, som ur samhällssynpunkt

är viktiga, att starka skäl talade för att inte driva samordningen

med forskningsråden för långt utan ge fonden en självständig ställning,

men att detta icke finge leda till en sänkning av de vetenskapliga krav som

ställes på av fonden stödda projekt, samt att fonden måste ges sådana resurser,

att dess verksamhet icke inskränktes till ett effektuerande av forsk
Fondstyrelsens

uppgifter måste sålunda avgränsas mot och samordnas

med forskningsberedningens och forskningsrådens verksamhet. Erforderligt

ningsrådens förslag.

samråd med forskningsberedningen bör enligt kommitténs mening företrädesvis

ske på styrelseplanet, icke genom fondens kansli.

Forskningsberedningen är avsedd att utgöra ett forum för samråd om

den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken. Forskningsråden

har enligt sina instruktioner till uppgift bl. a. att följa utvecklingen

inom respektive forskningsområden, taga initiativ till främjande av

forskningsprojekt, som är särskilt betydelsefulla för vetenskapens utveckling,

samt att främja och taga initiativ till samarbete med andra länder, särskilt

de nordiska, inom rådens forskningsområden. Syftet med forskningsråden

har bl. a. varit att skapa vidgade möjligheter till ökat samarbete dels

mellan forskare vid skilda fakulteter och högskolor, dels mellan forskare

inom och utom högskoleorganisationen. Utvecklingen mot sådan forskning,

som är gemensam för flera traditionella forskningsdiscipliner, har även lett

till ett ökat samarbete mellan de olika forskningsråden, bl. a. inom ramen

för forskningsrådens samarbetsdelegation.

Vid angivandet av riksbanksfondens ändamål har kommittén uttalat —

förutom att verksamheten bör ges en betydande flexibilitet och att före
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196b

27

träde bör ges åt »fattiga» forskningsområden och åt nytillkommande forskningsuppgifter

— att fondens medel speciellt bör användas för att stödja

stora och omfattande forskningsprojekt samt att fondens verksamhet till

en början bör inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen

om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar

framkallar i samhället och hos de enskilda människorna. Fonden torde vid

en tillämpning av dessa principer komma att i avsevärd utsträckning stödja

forskningsuppgifter, som är för stora för en enskild forskare och som förutsätter

samverkan över ämnesgränserna.

Kommitténs överväganden på grundval av ovan redovisade skilda uppfattningar

rörande fondstyrelsens uppgifter har resulterat i följande förslag

angående fondstyrelsens sammansättning och fondens kansli.

Fondstyrelsens sammansättning

Kommittén föreslår

att i styrelsen skall ingå företrädare för riksdagen och riksbanken till

sådant antal att dessa tillsammans erhåller majoritet i styrelsen,

att riksbanken skall ha endast en representant i styrelsen,

att forskningsråden och forskningsberedningen skall vara företrädda i styrelsen,

samt

att vid bestämmandet av styrelsens sammansättning skall beaktas nödvändigheten

av att styrelsen tillförsäkras goda kontakter med de skilda områden

fondens verksamhet kommer att beröra.

Kommittén vill härutöver framhålla, att det torde erfordras en stark

lekmannarepresentation i fondstyrelsen med hänsyn till den starka betoningen

av samhällsintresset, samt att vid valet av styrelse större hänsyn

bör tas till de tilltänkta ledamöternas personliga förutsättningar och kvalifikationer

än till deras egenskap av företrädare för viss institution eller organisation.

Det statliga anslagsbeviljandet till forskningen sorterar under inte mindre

än nio departement och avser mycket olikartade forskningsuppgifter.

Det är angeläget att riksbanksfondens styrelse i varje särskilt fall beredes

tillgång till informationer från den departementstjänsteman som bäst känner

till det aktuella ärendet. Med hänsyn härtill torde det vara mest ändamålsenligt

att styrelsens kontakter med departementen ombesörjes genom

vid behov tillkallade föredragande.

Vid bestämmandet av styrelsens storlek och sammansättning måste beaktas

dels den ovan berörda gränsdragningen mellan styrelsens uppgifter

samt forskningsberedningens och forskningsrådens verksamhet, dels arten

och storleken av de resurser som kommer att ställas till förfogande för fondens

kansli.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196b

Viss ledning för bedömandet av frågan om riksbanksfondens styrelse erhålles

av följande uppgifter angående styrelse och huvudmän för vissa forskningsstödjande

fonder.

Fond

Antal

styrelse-

ledamöter

Antal

supple-

anter

Mandat-

period

Anm.

Malmfonden för forsk- nings- och utvecklings- arbete

5

Högst

3 år

2 ledamöter skall ha anknytning

till näringslivet; av de övriga

skall en utses bland ledamöter- na i statens naturvetenskapliga

forskningsråd och en bland le- damöterna i statens tekniska

forskningsråd.

Norrlandsfonden

6

Högst

3 år

2 ledamöter skall ha anknytning

till det norrländska närings- livet, 2 till naturvetenskaplig

och teknisk forskning; av de

övriga skall minst en vara bo- satt i Norrbottens län och vara

väl förtrogen med förhållande- na där.

Konung Oscar II:s

jubileumsfond (bekäm- pande av tuberkulos)

5

2

5 år i

sänder

Minst 60, högst 80 huvudmän,

utsedda för 5 år i sänder, är

högsta myndighet och utser

styrelse.

Konung Gustaf V:s

jubileumsfond (bekäm- pande av kräftsjuk- domarna)

5

3

5 år i

sänder

25 huvudmän, utsedda för 5 år i

sänder, är högsta myndighet

och utser styrelse.

Konung Gustaf V:s

80-årsfond (utforskande

och bekämpande av de

invalidiserande folk- sjukdomarna)

k

7

4

5 år i

sänder

30 huvudmän, utsedda för 5 år i

sänder, är högsta myndighet

och utser styrelse. Förslag till

utdelning av anslag från forsk- ningsfonden uppgöres av en

granskningsnämnd med en

mandatperiod av 3 år och be- stående av 7 ledamöter och 7

suppleanter, av vilka de medi- cinska fakulteterna och karo- linska institutets lärarkolle- gium utser 4 ledamöter jämte

suppleanter och styrelsen de

övriga.

Nobelstiftelsens administrativa organ utgöres av styrelse, bestående av

ordförande, suppleant för ordföranden och sex ledamöter, samt fem Nobelkommittéer.

I forskningsråden är antalet ledamöter — utöver ordföranden — följande:

Statens medicinska forskningsråd.................................. 16

Statens naturvetenskapliga forskningsråd ..... 11

Statens humanistiska forskningsråd .............................. 13

Statens råd för samhällsforskning ................................ 19

Statens råd för atomforskning .................................... 11

Jordbrukets forskningsråd........................................ 8

Statens tekniska forskningsråd.................................... 7

s. 29 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande nr 44 år i9å\

29

Mandatperioden för forskningsrådens ledamöter är genomgående tre år

med möjlighet för en andra period, varefter nytt omval ej omedelbart kan

ske. Någon inskränkning i möjligheterna till omval föreligger dock icke

beträffande tekniska forskningsrådet. Ej heller har uppställts någon begränsning

beträffande antalet mandatperioder för rådsordförandena.

Kommitténs förslag beträffande riksbanksfondens styrelse innebär bl. a.

att i densamma skall ingå en representant för riksbanken samt företrädare

för riksdagen, forskningsråden och forskningsberedningen, varvid företrädarna

för riksdagen och riksbanken tillsammans skall ha majoritet i styrelsen.

Dessa önskemål synes på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodoses

om ledamotsantalet sättes till nio. Antalet representanter för riksdagen skulle

då bestämmas till fyra, d. v. s. en från vart och ett av de partier som är

företrädda i utskott, och i styrelsen skulle ingå fyra ledamöter utöver riksdagens

och riksbankens representanter.

Samtliga styrelseledamöter bör väljas av riksdagen, lämpligen genom de

valmän, som av kamrarna utses för att verkställa val av fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret och som med stöd av stadgande i reglementet

för riksdagsbiblioteket även väljer ledamöter i riksdagsbibliotekets styrelse.

Förslag å styrelseledamöter synes kunna framläggas av riksdagens

talmän och vice talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,

forskningsråd och forskningsberedning.

Vid valet av styrelseledamöter bör ordförande i styrelsen utses särskilt.

Styrelsen bör inom sig utse vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter bör utses en suppleant med tilllämpning

av samma ordning som föreslagits för val av ledamöter.

Mandatperioden för ledamöter och suppleanter synes — i likhet med vad

som gäller för Malmfonden, Norrlandsfonden, forskningsråden och granskningsnämnden

inom Konung Gustaf V:s 80-årsfond — böra bestämmas till

tre år. Om ledamot fullgjort två mandatperioder i följd bör nytt omval ej

omedelbart kunna ske.

För beslutförhet bör erfordras att minst fem av styrelsens nio ledamöter

är närvarande. Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Suppleanter

synes böra inkallas endast när styrelsen icke är fulltalig.

Ersättning till styrelsens ledamöter och suppleanter bör utgå i form av

årsarvoden, vilkas storlek förutsättes komma att fastställas av riksbanksfullmäktige.

Med beaktande av de arbetsuppgifter, som avses skola åvila

styrelsen, bör enligt kommitténs bedömande arvode utgå med 10 000 kronor

för styrelsens ordförande, 4 000 kronor för annan styrelseledamot och 1 000

kronor för suppleant. Suppleant, som vid förfall för ledamot inkallas till

deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta ersättning enligt kommittékungörelsen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr H år i96b

Fondens kansli

Kommittén föreslår att riksbanksfonden förses med ett kansli, som har

möjlighet att vid behov anlita vetenskaplig expertis. Kansliets storlek och

sammansättning måste anpassas efter dels ställningstagandet beträffande

fondstyrelsens insatser för angivande av forskningens inriktning och såsom

initiativtagare till forskning, dels arten och omfattningen av de arbetsinsatser

fondstyrelsens medlemmar avses skola göra vid prövningen av ansökningar

och granskningen av understödda projekt, dels möjligheterna att

anlita forskningsråden som remissorgan vid prövningen av ansökningar

och för facklig granskning i samband med projektens genomförande, dels

möjligheterna att för de rent kamerala göromålen, d. v. s. arbetet med utbetalning

och redovisning av forskningsbidrag, anlita universitets, högskolors

och andra ifrågakommande institutioners centrala ekonomiförvaltningar.

Till fondstyrelsen inkomna ansökningar och genomförandet av med fondens

medel understödda projekt måste bli föremål för dels en facklig granskning,

avsedd att trygga att beviljade bidrag kommer till största möjliga nytta

med beaktande av ändamålet med fondens verksamhet, dels en kameral

granskning, huvudsakligen inriktad på träffande av avtal med bidragstagare

samt utbetalning och redovisning av forskningsbidrag. Vid utbetalningen av

bidrag föreligger självfallet ett nära samband mellan den fackliga och den

kamerala granskningen.

Erforderlig vetenskaplig granskning av till riksbanksfonden ställda ansökningar

har förutsatts skola i första hand anförtros antingen vederbörande

forskningsråd eller av fonden i det speciella fallet anlitad expertis.

Även den fackliga granskning, som måste ske i samband med projektens

genomförande, kan i viss utsträckning utföras av forskningsråden respektive

annan av fonden anlitad expertis. De kamerala göromålen handlägges

i fråga om projekt, för vilka forskningsrådens egna medel tages i anspråk,

av universitet och högskolor beträffande vid dem utförd forskning samt av

forskningsrådens kanslier då det gäller forskare utan anknytning till sådan

läroanstalt. Om forskningsråden respektive universitet och högskolor är

villiga att åtaga sig motsvarande uppgifter jämväl beträffande det från riksbanksfonden

utgående stödet till forskningen, skulle fondens administration

väsentligt förenklas. Med hänsyn bl. a. till revisionen av fondens verksamhet

blir det dock ofrånkomligt att viss redovisning av räkenskaperna

för de enskilda forskningsprojekten sker genom fondens kansli även i de

fall utbetalningar verkställes av annan institution.

På fondens kansli skulle ankomma dels allmänt administrativt arbete för

verksamhetens kontinuerliga bedrivande, bl. a. ombesörjande av kontakter

med övriga på forskningens område verksamma organ, institutioner och

företag, dels arbete i samband med fondstyrelsens beslut i konkreta fall

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr ii år 196i

31

om beviljande av bidrag. Sistnämnda uppgifter skulle huvudsakligen komma

att innefatta information till sökande, träffande av avtal med bidragstagare

samt viss inkomst- och utgiftsredovisning. Även i de fall, då fondmedel

ställes till förfogande för projekt, som antagits utan medverkan av

forskningsråd och som genomföres utan anknytning till någon institution,

terde utbetalning av forskningsbidrag kunna ske på annat sätt än genom

fondens kansli.

Ovan skisserade ordning för handläggning av riksbanksfondens ärenden

skulle göra det möjligt att hålla dess administrativa apparat liten och medföra

att bidragsmottagarna i största möjliga utsträckning befriades från

administrativt arbete, att universitet, högskolor och andra institutioner

finge en omedelbar och direkt överblick över de medel riksbanksfonden ställde

till förfogande för vid vederbörande institution verksamma forskare, att

lönepolitiken i fråga om assistent- och biträdespersonal, anställd med anlitande

av fondens medel, kunde samordnas med lönepolitiken för annan

motsvarande personal, samt att fondens kansli endast i undantagsfall behövde

ombesörja redovisning av ATP-avgifter och andra socialförsäkringsavgifter

för personal, som avlönades med fondens medel.

Fondens kansli bör stå under ledning av en vetenskapsman med god och

allsidig erfarenhet av forskningsarbete. Det måste självfallet ankomma på

fondstyrelsen att på grundval av sin uppfattning om fondens arbetsuppgifter

besluta om arten och antalet av de tjänster, som bör ingå i kansliet,

samt beträffande lönesättningen för befattningarna. Kommittén har emellertid

ansett sig böra angiva vissa riktlinjer för kansliets utformning.

Med hänsyn till den omfattning fondens verksamhet kommer att få torde

det vara ofrånkomligt att chefskapet för kansliet utövas av en heltidsanställd

befattningshavare. Denne skulle huvudsakligen ha att föranstalta om

eller själv verkställa erforderlig vetenskaplig granskning av inkomna ansökningar

samt att följa projektens genomförande och därvid svara för den

fackliga granskningen, i den mån denna icke utföres av forskningsråd eller

annan av fonden anlitad expertis. Om kanslichefen anses böra avlastas en

del administrativa arbetsuppgifter och kvalificerade sekreterargöromål synes

det mest ändamålsenligt att tillskapa en deltidstjänst som sekreterare

hos styrelsen.

Behovet av arbetskraft i övrigt är — av skäl som framgår av det ovan anförda

— mycket svårbedömbart. För inkomst- och utgiftsredovisningen torde

det vara lämpligast att inrätta en deltidstjänst. Härutöver erfordras personal

för biträde såväl åt kanslichefen som åt den för bokföringen m. in.

närmast ansvarige tjänstemannen. Förhållandevis stora krav kommer att

ställas på registreringen av ansökningar och andra handlingar, och kansliet

kommer att få ombesörja eu omfattande korrespondens, delvis på främmande

språk. I kansliet synes därför behöva ingå eu tjänsteman, som avlönas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 196i

lägst efter den för kanslistbefattningar gällande lönegraden (Ao 15), samt

ett kanslibiträde i lönegrad Ao 11.

Såsom tidigare angivits har det förutsatts att förvaltningen av fondens

medel kommer att handhas av riksbanken samt att bankoutskottet och

riksdagen skall äga samma rätt till kontroll över denna förvaltning som

över riksbankens egen rörelse. Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning

granskas av bankoutskottet och riksdagens revisorer. Den räkenskapsmässiga

granskningen utföres av riksbankens revisionsavdelning. Granskningen

av riksbanksfondens verksamhet och förvaltning föreslås skola ske

i samma ordning. Riksbanksfondens räkenskapsår bör — i likhet med

riksbankens — motsvara kalenderår. Fondstyrelsen bör senast den 1 april

till riksdagen och riksdagens revisorer avgiva berättelse om fondens verksamhet

och förvaltning under nästföregående år.

Vad kommittén ovan föreslagit har sammanfattats i bilagda förslag till

stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Under åberopande av vad i det föregående anförts och med understrykande

av önskemålet att forskningen genom tillkomsten av här ifrågavarande

fond erhåller ett reellt nettotillskott från det allmännas sida, får

kommittén föreslå, att riksdagen måtte

dels antaga stadgar för riksbankens jubileumsfond av den lydelse bilagda

förslag utvisar,

dels ock godkänna de grunder i övrigt för fondens verksamhet och personalorganisation

som ovan angivits.

Stockholm den 14 april 1964

Granskning av fondens verksamhet och förvaltning

TAGE ERLANDER

Gustaf Sundelin

Erik Grebäck

Jonas Nordenson

Fridolf Thapper

Gunnar Helén

Per Åsbrink

/Sune K. Johansson

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr H år 196i

33

KOMMITTÉN FÖR UTREDNING RÖRANDE RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Kommitténs förslag till

Stadgar

för

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

§ 1

Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall

bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående

dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts

till stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till

densamma.

§ 2

Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen avkastningen

genom insättning å checkräkning i riksbanken.

§3

Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige anknuten

vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke

något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla

bidrag från fonden, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är

så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga

forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,

därvid särskilt uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,

samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta

tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes

lämpligt, till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet

från fonden får karaktären av livstidsstipendium.

§ 4

Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av nio

av riksdagen utsedda ledamöter. De väljes för en tid av tre år genom de

riksdagens valmän, som har att verkställa val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret. Ordförande i styrelsen väljes därvid särskilt. I styrelsen

skall ingå fyra företrädare för riksdagen, en representant för riksbanken

samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.

Förslag å styrelseledamöter framlägges av riksdagens talmän och vice

talmän efter samråd med företrädare för partigrupper, riksbanksfullmäktige,

forskningsråd och forskningsberedning.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr H år 1964

Ledamot kan icke omväljas mer än en gång.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad

ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende

av suppleanter.

§ 5

Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 6

Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med belopp,

som fastställes av riksbanksfullmäktige. Suppleant, som vid förfall

för ledamot inkallas till deltagande i sammanträde, äger därjämte åtnjuta

ersättning enligt kommittékungörelsen.

§ 7

Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och

övriga villkor för de anställda ävensom mot ersättning anlita experter och

sakkunniga.

§ 8

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

§ 9

Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika

röstetal är ordförandens röst avgörande.

§ 10

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, angivande vilka som

närvarit, styrelsens beslut och eventuella skiljaktiga meningar samt vad

i övrigt av ordföranden bedömes böra föras till protokollet. Protokollet

justeras av ordföranden.

§ 11

Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man

samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen

äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att

med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när

som helst av styrelsen återkallas.

§ 12

Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.

Styrelsen skall senast den 1 april till riksdagen och riksdagens revisorer

avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under

nästföregående år.

§ 13

Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om

tillsyn över stiftelser.

§ 14

Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:351 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av dels framställning från kommittén för utredning rörande riksbankens jubileumsfond angående närmare bestäm a1 i texten