Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1964-03-17 · 121 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 83 av 121 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1964:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964/65 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1964/65 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts framställningar

i fråga om utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

i den till riksdagen den 3 januari 1964 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1964/65.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet behandlat i ämnet väckta motioner.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

1 :o) .Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 1 (s. 9) innefattar — förutom ny avlöningsstat — anslagshöjning

med 155 000 kr. Uppräkningen är i huvudsak föranledd av kostnadsökningar

av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............ 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 733 500

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 280 000

1 nihang till riksdagens protokoll 1 !)Ci''i. 10 samt. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 361 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 492 100

Summa kr. 1 921 000

b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 921 000 kr.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkten 2 (s. 9—10)

har Kungl. Maj:t föreslagit att anslagsanvisningen ökas med 12 000 kr. till

140 000 kr. Förslaget innebär att även andra utrikes tjänsteresor än internordiska,

som företas av departementets befattningshavare, skall belasta

ifrågavarande anslag samt att i anslutning därtill anslagsposten till reseersättningar

uppräknas med 7 000 kr. Återstående ökningsbelopp, 5 000 kr.,

avser anslagsposten till expenser.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

140 000 kr.

3:o) Lantbruksrepresentanter: Avlöningar. Under punkten 3 (s. 10) har

Kungl. Maj :t föreslagit — förutom fastställande av ny avlöningsstat — en

anslagsanvisning som är 80 000 kr. högre än för löpande budgetår, ökningen

föranleds av förslag om inrättande av en i Washington placerad befattning

som lantbruksrepresentant.

1 samband härmed har utskottet behandlat motionerna I: 354 av herr

Weibull m. fl., likalydande med II: 407 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,

i vilka motioner, såvitt avser förevarande punkt, hemställts att anslagsposten

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, måtte

uppräknas med 80 000 kr. till 267 000 kr. samt anslaget i enlighet därmed

uppföras med 317 000 kr.

De skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden framgår av motionen

I: 354, vartill utskottet får hänvisa.

Över motionerna har yttranden inhämtats av statens jordbruksnämnd

och Sveriges lantbruksförbund.

Statens jordbruksnämnd har i sitt remissyttrande anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till den framträdande plats som jordbruksfrågorna under

senare år kommit att intaga inom olika internationella organisationer —- förutom det tidigare bedrivna kontinuerliga arbetet inom ramen för OEEC/

OECD resp. FAO/ECE har tillkommit intensifierade jordbrukspolitiska

överläggningar inom GATT och EFTA — finner nämden starka skäl tala

för att förutom den föreslagna befattningen i Washington ytterligare en befattning

som lantbruksrepresentant inrättas. Beträffande stationeringsorten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, nr 1 år 196''i

3

för sistnämnda befattning delar nämnden icke motionärernas uppfattning

att denna bör vara Paris. Enligt nämndens mening talar i stället övervägande

skäl för att befattningen placeras i Geneve, där flera ur jordbrukssynpunkt

betydelsefulla internationella organisationer (GATT, EFTA, ECE)

bär sitt säte. Jordbruksfrågorna inom ramen för OECD — som är placerat

i Paris -— har enligt nämndens bedömande icke samma betydelse och kräver

icke samma bevakning som i fråga om de nyssnämnda Geneve-organisationerna.

För övrigt torde OECD — liksom FAO:s verksamhet i Rom —

utan större svårighet kunna bevakas av en i Geneve stationerad tjänsteman,

vilken också skulle åläggas att noggrant följa utvecklingen inom det franska

jordbruket. Alternativt kan givetvis sistnämnda uppgift och uppgiften att

bevaka arbetet inom OECD liksom f. n. är fallet ingå under den i Bryssel

stationerade lantbruksrepresentantens åligganden.

Jordbruksnämnden vill slutligen icke underlåta att framhålla att det enligt

nämndens mening icke synes uteslutet att den befattning som lantbruksrepresentant

vilken nu är placerad i Bonn — och som i dagens läge är av

stor betydelse för det svenska jordbruket •— på längre sikt kan visa sig

obehövlig.

Sveriges lantbruks förbund har i sitt remissvar framhållit bl. a. följande.

Erfarenheten visar tyvärr att den ordinarie diplomatiska representationens

rapportering från jordbruksområdet i regel är bristfällig. På andra

områden av samhälls- och näringslivet har man, uppenbarligen i insikt om

att dessa representerar sektorer alltför komplicerade för att kunna tillfredsställande

täckas av den ordinarie utlandsrepresentationen, tillsatt specialattachéer

för att tillgodose önskemålet om snabb och sakkunnig rapportering

och analys. Även om återbesättandet av Washington-posten kan betecknas

som en välkommen upprustning av jordbrukets utlandsrepresentation,

måste likväl för jordbrukets vidkommande konstateras, att betydelsefulla

observationsområden lämnats obevakade. Detta gäller f. n. främst Frankrike,

som på grund av arbetsbelastningen inom Bryssel-delegationen icke

tillfredsställande kan bevakas av lantbruksrepresentanten i Bryssel, och

vissa till Paris respektive Geneve lokaliserade internationella organisationer.

Som framhålles i motionerna torde det franska jordbruket vara Europas

mest expansiva, och de jordbrukspolitiska åtgärder, som beslutas av den

franska regeringen, påverkar ej endast den franska jordbruksproduktionen

utan får i högre eller mindre grad återverkningar på jordbrukets villkor i

hela Europa. Av särskilt intresse är också de franska jordbruksorganisationernas

roll vid realiserandet av jordbrukspolitiken i Frankrike. Med hänsyn

härtill och till den franska dominansen vid utformandet av EEC:s jordbrukspolitik

finner Lantbruksförbundet det i hög grad önskvärt att en från

Bryssel fristående befattning som lantbruksrepresentant inrättas med uppgift

att bevaka utvecklingen av det franska jordbruket.

Lantbruksförbundet vill likaså ansluta sig till vad motionärerna anfört

om det angelägna i att jordbruksfrågornas behandling i olika internationella

organisationer blir föremål för sakkunnig bevakning. De jordbrukspolitiska

frågorna har i allt högre grad blivit en internationell angelägenhet, och det

framstår därför som alltmera betydelsefullt all vårt land söker påverka

utformningen av besluten på detta område, så all de speciella svenska intressena

i möjligaste mån kan tillgodoses. Särskilt med hänsyn till de föreslående

GATT-förhandlingarna, vid vilka jordbruksfrågorna kommer alt få

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

central betydelse, anser förbundet det angeläget att den svenska delegationen

i Geneve förstärkes med särskild lantbruksrepresentant. Förbundet anser

således att en ytterligare befattning som lantbruksrepresentant jämväl

bör ha som uppgift att följa och rapportera behandlingen av jordbruksfrågorna

i GATT, OECD och EFTA. Som stationeringsort synes Paris eller

Geneve kunna väljas.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker Lantbruksförbundet motionärernas

förslag att förutom befattningen i Washington inrättas ytterligare

en befattning som lantbruksrepresentant med de arbetsuppgifter, som

angivits i motionerna och med stationering i Paris eller Geneve.

Utskottet. Jordbruksfrågorna intar en alltmera framträdande plats i arbetet

inom olika internationella organisationer och i de internationella handelsöverläggningarna.

Utvecklingen har medfört ökat behov av svensk utlandsrepresentation

på jordbruksområdet. Kungl. Maj:ls förslag att inrätta

en i Washington placerad befattning såsom lantbruksrepresentant hälsar

utskottet därför med tillfredsställelse. I motionerna 1: 354 och II: 407 har

yrkats att medel anvisas för ytterligare en lantbruksrepresentant, vilken

borde placeras i Paris. Utskottet, som icke anser det osannolikt att utvecklingen

kan komma att kräva en förstärkning och eventuellt även viss

omplacering av den svenska utlandsrepresentationen på jordbruksområdet,

finner för sin del icke erforderligt att nu vidtages mer vittgående åtgärder

än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet utgår från att behovet av utlandsbevakning

på ifrågavarande område noggrant följes av Kungl. Maj:t.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 407, såvitt nu

är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksrepresentanter,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 187 000

2. Ersättning till kostnader för förhyrning av bostäder,

förslagsvis .......................... 50 000

Summa kr. 237 000

b) till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kr.

4:o) Lantbruksrepresentanter: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under

punkten 4 (s. 10—11) innefattar anslagsökning med 20 000 kr. i anledning

av Kungl. Maj :ts under föregående punkt anmälda förslag att inrätta en

befattning som lantbruksrepresentant.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I detta sammanhang har utskottet behandlat de under sistnämnda punkt

redovisade motionerna 1: 354 och II: 407, såvitt däri yrkats att förevarande

omkostnadsanslag skall uppräknas med 20 000 kr. till följd av motionäreinas

förslag att utöver den av Kungl. Maj :t föreslagna befattningen som lantbruksrepresentant

tillskapa ytterligare en dylik tjänst.

Utskottet får beträffande motiveringen till motionärernas yrkande hänvisa

till motionen 1: 354. Vad gäller innehållet i över motionerna inhämtade

remissyttranden tillåter sig utskottet hänvisa till den i nästföregående punkl

lämnade redovisningen.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under punkten

och under hänvisning jämväl till vad utskottet antört under nästföregående

punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts törslag

samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 407, såvitt nu

är i fråga, till Lantbruksrepresentanter: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kr.

5:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande av

bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 11) om medelsanvisning

med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 300 000 kr.

6:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 6 (.s. 11)

gjorda framställning om oförändrad anslagsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

B. Lantbruksstyrelsen

7 :o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 7

(s. 12—16) gjort framställning om fastställande av ny avlöningsstat samt

om anslagsanvisning med ett från 4 256 000 kr. till 4 411 000 kr. uppräknat

belopp.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt om anslagshöjning

med 509 000 kr.

1 särskild skrivelse har lantbruksstyrelsen vidare föreslagit viss ändring

av gällande kompetensvillkor för en byrådirektörstjänst i Ae 27 på byggnadsseklionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens

anslagsäskanden och förenämnda särskilda skrivelse från styrelsen, anfört

följande.

»Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgett vissa anslagsöverskridanden

för att göra det möjligt för lantbruksorganisationen att genomföra

den ökning av rationaliseringsverksamheten, vartill medel ställdes till

törtogande av 1963 års riksdag. Sålunda har lantbruksstyrelsens personal

kunnat kompletteras med en expert för utvecklingsarbete genom att anslagsposten

för ersättningar till sakkunniga fått överskridas med 54 000

kr. Anslaget bör nu uppräknas med detta belopp. I sammanhanget torde

böra bringas till riksdagens kännedom att av det belopp på 500 000 kr., som

för innevarande budgetår anvisats under anslaget till bidrag till jordbrukets

rationalisering, m. m. för att intensifiera rådgivningsverksamheten,

120 000 kr. disponerats lör att vid styrelsen inrätta en arbetsgrupp för rådgivningsfrågor.

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning, att det är angeläget att räkenskapsmaterialet

från den jordbruksekonomiska undersökningen i större utsträckning

än nu utnyttjas i rationaliseringsorganens rådgivnings- och

planeringsarbete. För att styrelsen skall få bättre möjligheter att utföra

härför erforderlig bearbetning av materialet bör 39 000 kr. anvisas för tillfällig

personal. Vidare bör anslaget i överensstämmelse med styrelsens yrkande

höjas med 32 000 kr. för att förstärka lantbruksbyråns personal för

handläggning av ärenden rörande trädgårdsnäringens rationalisering.

Styrelsens förslag att utbyta två amanuenstjänster i reglerad befordringsgång

och en byråingenjörstjänst i Ae 19 mot tre kanslisttjänster i reglerad

befordringsgång tillstyrker jag. Vad styrelsen anfört finner jag motivera,

att de av 1960 års riksdag godkända särskilda kompetensvillkoren

för en byrådirektörstjänst i Ae 27 på byggnadssektionen ej längre upprätthålls.

För att täcka i samband med styrelsens flyttning till nya lokaler uppkommet

tillfälligt behov av ytterligare telefonistpersonal bör anslaget höjas

med 20 000 kr.

De förslag jag i det föregående framlagt föranleder en sammanlagd kostnadsökning

av 122 000 kr. Enligt mina beräkningar bör anslaget härjämte

uppräknas med 33 000 kr. på grund av löneomräkning. Styrelsens övriga,

i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag inte tillstyrka.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen biträdes

av utskottet. Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i detta sammanhang kan

utskottet jämväl ansluta sig till. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

7

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ....

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

Rörligt tillägg, förslagsvis..................

1 338 000

33 000

75 000

1 770 000

1 195 000

Summa kr. 4 411000

b) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 411 000 kr.

8:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 8 (s. 16) föreslår

Kungl. Maj:t att anslaget höjes med 48 000 kr. till 626 000 kr. Av ökningen

avses 4 000 kr. för engångsanskaffning av möbler m. m. och 10 000 kr. för

jordbrukets upplysningsnämnds omkostnader. Återstående del av anslagshöjningen

hänför sig till kostnadsförändringar av i huvudsak automatisk

natur.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna I: 307 av herr

Hubinette och herr Nilsson, Yngve, samt II: 404 av herr Hedin in. fl., i vilka

likalydande motioner hemställts att lantbruksstyrelsens omkostnadsanslag

måtte för bekämpningen av flyghavre höjas med 100 000 kr. till 726 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 307.

Över motionerna har yttranden inhämtats från lantbrukshögskolan, lantbruksstyrelsen

och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbrukshögskolans styrelse har i sitt remissyttrande anfört följande.

Flyghavre utgör ett av de besvärligaste hoten mot svensk utsädesodling

och intensifierade åtgärder mot detta besvärliga ogräs är i hög grad påkallade.

Styrelsen vill därför starkt understryka vikten av att medel ställs till

förfogande för en utbyggd forsknings- och försöksverksamhet rörande flyghavren

samt att möjligheterna till utvidgad upplysningsverksamhet på området

ökas. De förluster, som flyghavren årligen åsamkar det svenska jordbruket,

är betydande, och som framhålles i motionerna, har arten även gett

upphov till total förlust av grödan. Ökade insatser mot flyghavren kan därför

betecknas såsom riskeliminerande faktorer för svensk växtodling.

De riktlinjer, som motionärerna anger för kampen mot flyghavren, torde

innebära de största möjligheterna till effektiva motåtgärder. Styrelsen vill

därför ansluta sig till motionärernas huvudsyfte, att genom ett anslag skapa

resurser för en intensifierad forsknings- och försöksverksamhet samt för

en utvidgad upplysningsverksamhet rörande flyghavreproblemet.

Styrelsen finner det lämpligt att medel till forskning och försöksverksamhet,

i överensstämmelse med motionerna, ställs till jordbrukets forsknings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 196i

råds förfogande men vill i fråga om medel till utvidgad uplysniugsverksamliet

framhålla att dessa bör fördelas lika mellan lantbrukshögskolans specialrådgivning

och jordbrukets upplysningsnämnd. Lantbrukshögskolans

specialrådgivning kan genom sin anknytning till institutionen för växtodling,

där en omfattande forskning och försöksverksamhet med ogräs bedrives,

beräknas komma att effektivt medverka i rådgivning och upplysning

rörande ogräs om den erhåller därför erforderliga resurser.

Lantbruksstyrelsens remissyttrande innehåller följande.

Lantbruksslyrelsen kan vitsorda att flyghavren är till stor skada i de

spannmålsodlande områdena och i synnerhet där specialisering skett på

spannmålsgrödor.

Att flyghavreproblemet tillmätes stor betydelse framgår bl. a. därav att

särskilda författningar om skydd mot flyghavre har utfärdats (senast SFS

1961:77 och 1961:78). Däri föreskrivs bl. a. åtgärder i syfte att hindra

spridningen av flyghavre vid överlåtelse och transport av svensk eller importerad

spannmål. Vidare ingår fakultativa bestämmelser, innebärande att

Kungl. Maj:t på framställning av hushållningssällskap äger förordna att

flyghavre skall bekämpas inom sällskapets område eller del därav, varvid i

särskild ordning fastställd plan skall följas. Sådana åtgärder har aktualiserats

på initiativ åren 1961 och 1962 av hushållningssällskapen i Västmanlands,

Malmöhus, Kristianstads, Gotlands och Älvsborgs län.

Flyghavren och dess bekämpande är vidare föremål för intensiv upplysnings-

och rådgivningsverksamhet bland landets odlare.

Liksom motionärerna anser lantbruksstyrelsen angeläget att man genom

forsknings- och försöksverksamhet söker finna metoder för att än bättre

komma till rätta med flyghavreproblemet.

Styrelsen har inhämtat att forsknings- och försöksavdelningarna vid

lantbrukshögskolans institution för växtodling har ett flertal undersökningar

rörande flyghavre på sina arbetsprogram. En grundläggande förutsättning

för att denna verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och framgångsrikt

är givetvis att tillräckliga medel ställs till förfogande för ändamålet.

Det torde böra ankomma på lantbrukshögskolan att vid uppgörande av sitt

törsöksprogram tillse att frågan om flyghavrebekämpandet blir vederbörligen

beaktad samt att beräkna erforderliga medel härför.

Hushållningssällskapens förbund har i sitt remissvar anfört.

Som anförts i motionerna utgör den ökade flyghavreförekoinsten för

närvarande ett av de besvärligaste problemen för växtodlingen inom flertalet

av våra viktigaste jordbruksområden. Flyghavreförekoinsten har också

gett anledning till åtgärder från statsmakternas sida. Vidare har från

bl. a. hushållningssällskapens sida igångsatts olika åtgärder för flyghavrens

bekämpande och för alt begränsa dess spridning.

Forskning och försök på området ankommer i första hand på lantbrukshögskolan.

De undersökningar och den försöksverksamhet på området, som

där förekommer, är emellertid i betraktande av flyghavreproblemets ekonomiska

storleksordning icke av den omfattning, som får anses vara behövlig

och önskvärd. Skälet härtill är att högskolans resurser och då främst försöksanslaget

icke räcker till. Förbundsstyrelsen anser därför i likhet med

motionärerna det ur jordbrukets synpunkt vara angeläget med en allmän

förstärkning av insatserna på området. En sådan förstärkning bör emellertid

ställas till lantbrukshögskolans förfogande och inte som föreslagits i mo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

9

tionerna anvisas till jordbrukets forskningsråd och jordbrukets upplysningsnämnd.

Utskottet. I motionerna I: 307 och II: 404 har föreslagits att ifrågavarande

anslag skall tillföras ett belopp av 100 000 kr. till ökad forsknings- och

försöksverksamhet beträffande bekämpandet av flyghavre. Utskottet vill för

sin del understryka angelägenheten av att ifrågavarande, för växtodlingen

besvärande ogräs blir föremål för effektiva bekämpningsåtgärder. Såsom

framgår av remissyttrandena är emellertid problemen i samband härmed

redan föremål för uppmärksamhet. Sålunda torde få erinras om att särskilda

författningar utfärdats om skydd mot flyghavre. Vidare har lantbrukshögskolans

institution för växtodling flera undersökningar rörande flyghavre

på sitt arbetsprogram. Bland odlarna bedrivs i ämnet en intensiv upplysnings-

och rådgivningsverksamhet. Under angivna förhållanden anser sig

utskottet ej böra biträda motionsförslaget att öka statsutgifterna för ändamålet

med 100 000 kr. Utskottet utgår härvid från att Kungl. Maj:t med

uppmärksamhet följer utvecklingen på förevarande område.

Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen under punkten föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 404, till Lantbruksstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 626 000 kr.

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess

produktion, m. m.

9:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 9 (s. 17—19) innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat

— anslagsanvisning med 15 618 000 kr. eller med 1 966 000 kr. högre

belopp än för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen

1) I: 611 av herrar Hermansson och Svanström, likalydande med II: 743

av herr Dahlgren in. fl., i vilka motioner framförts yrkanden om uppräkning

av ifrågavarande avlöningsanslag med 103 800 kr.

2) I: 311 av herr Sveningsson m. fl. och II: 284 av herr Hseggblom in. fl.,

i vilka likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

begär utredning rörande förstärkning av ekonomisk rådgivning hos lantbruksnämnderna.

Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionerna 1:611 och 11:284.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 1964

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit anslagsökning

med 2 208 000 kr., varav 253 800 kr. för tillfällig förstärkning av den byggnadstekniska

personalen. Styrelsen har såsom motivering till denna persosonalförstärkning

framhållit bl. a. följande.

»Av de 25 lantbruksnämnderna har endast 20 tillgång till egen byggnadskonsulent.

Övriga nämnder får tillgodose sitt behov av expertis på det byggnadstekniska

området genom att anlita byggnadskonsulent i angränsande

län. Även hushållningssällskapen och lantbruksskolorna är beroende av att

kunna anlita byggnadskonsulenterna i sin verksamhet. Med nuvarande personalresurser

är det inte möjligt att på det byggnadstekniska och byggnadsekonomiska

området följa upp den intensifierade rationaliseringsverksamhet,

som beslutats vid 1963 års riksdag. Detta är så mycket allvarligare som

praktiskt taget varje mera betydande åtgärd i strukturrationaliserande syfte

medför behov av ändringar i byggnadsbeståndet om den önskade effekten

skall uppnås.»

I särskild framställning har lantbruksstyrelsen vidare hemställt om anvisning

av 80 000 kr. till extra arbetskraft för granskning av skördeskadeärenden.

Departementschefen har efter närmare redovisning av lantbruksstyrelsens

skrivelser anfört.

»Såsom jag erinrat om under lantbruksstyrelsens avlöningsanslag har

Kungl. Maj :t för innevarande budgetår medgett anslagsöverskridanden i anledning

av den ökade rationaliseringsverksamhet, som 1963 års riksdag beslöt.

Sålunda har lantbruksnämnderna förstärkts med 15 fältarbetande

tjänstemän genom att anslagsposten för ersättningar till sakkunniga fått

överskridas med 446 000 kr. Anslaget bör nu uppräknas med detta belopp.

Sedan 1960 har antalet beviljade lån och bidrag till byggnadsåtgärder beträffande

ekonomibyggnader ökat med cirka 40 procent. Vid den pågående

omvandlingen av jordbruket är det av vikt, att ekonomibyggnaderna på ett

tekniskt och ekonomiskt tillfredsställande sätt anpassas till de nya förutsättningarna.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att med hänsyn härtill

viss förstärkning av lantbruksnämndernas byggnadstekniska personal

är motiverad. Jag förordar därför, att 150 000 kr. anvisas för att anställa

tillfällig sådan personal.

Lantbruksstyrelsens förslag att inrätta kanslisttjänster i reglerad befordringsgång

vid nämnderna kan jag biträda i den mån, att jag föreslår att fem

sådana tjänster inrättas från den 1 januari 1965. I anledning härav bör dock

fem tjänster som kansliskrivare i Ae 11 inte få återbesättas vid nuvarande

innehavares avgång. Jag kan inte tillstyrka, att anslaget uppräknas för att

anställa extra arbetskraft för granskning av skördeskadeärenden. Däremot

bör Kungl. Maj :t vid behov kunna medge, att posten för ersättningar till

sakkunniga får överskridas för ändamålet.

De i det föregående framlagda förslagen föranleder en sammanlagd kost
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 11

nadsökning av 640 400 kr. Vidare bör anslaget uppräknas med 1 325 600 kr.

på grund av löneomräkning.

I sammanhanget vill jag nämna, att syneförrättningssakkunniga den 11

oktober 1963 inkommit med betänkande angående organisationen av torrläggningsverksamheten

m. m. Betänkandet, som remissbehandlats, övervägs

för närvarande inom jordbruksdepartementet.»

Utskottet. I motionerna I: 311 och II: 284 har begärts utredning rörande

förstärkning av ekonomisk rådgivning hos lantbruksnämnderna. Med hänsyn

till att förevarande spörsmål torde komma att prövas av 1960 års jordbruksutredning

finner utskottet motionsyrkandet ej behöva föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Det av Kungl. Maj :t under punkten framlagda förslaget innebär bl. a.

att lantbruksnämndernas byggnadstekniska personal skall förstärkas. För

anställande av tillfällig sådan personal har Kungl. Maj :t sålunda förordat

en medelsanvisning av 150 000 kr. Även utskottet finner en utökning av förevarande

personal nödvändig för att takten i rationaliseringsarbetet ej

skall minskas. Utskottet har för sin del funnit sig böra tillstyrka att för

ändamålet anvisas det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet. Yrkandena i motionerna

I: 611 och II: 743 om ytterligare anslagsanvisning avstyrkes därför.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt förordat under punkten kan utskottet jämväl

ansluta sig till.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 611 och II: 743,

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 5 280 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 227 000

3. Arvoden till ortsombuden, förslagsvis ...... 356 000

4. Ersättningar till sakkunniga m. m., förslagsvis

...................................... 671 000

5. Ersättningar till täckdiknings- och cemente
ringsförmän,

förslagsvis .................. 100 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 682 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 302 000

Summa kr. 15 618 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

b) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 618 000 kr.

II. lämna motionerna 1:311 och 11:284, såvitt nu är i

fråga, utan bifall.

10:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

under punkten 10 (s. 20) gjorda framställning, som innebär anslagsökning

med 490 000 kr., varav 50 000 kr. avses för engångsanskaffning av kontorsutrustning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 670 000

kr.

ll:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Under punkten 11

(s. 20—23) innefattar Kungl. Maj :ts förslag — förutom ny avlöningsstat

— anslagsanvisning med 11 523 000 kr. eller 479 000 kr. mera än för löpande

budgetår. Enligt förslaget bör hushållningssällskapens nuvarande befogenheter

att tillsätta sådan på hushållningssällskapsorganisationens personalförteckning

upptagen tjänst, som är lägre placerad än i lönegrad A 15,

vidgas efter Kungl. Maj :ts närmare bestämmande. Vidare föreslås att lantbruksstyrelsen

eller efter dess bemyndigande hushållningssällskap skall äga

besluta om stationeringsort för innehavare av personalförtecknad tjänst.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) I: 137 av herr Alexanderson m. fl., likalydande med II: 170 av herr

Keijer m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen för åtgärder i syfte

att få till stånd en förbättrad och utökad bärodling, särskilt jordgubbsodling,

inom Stockholms läns skärgårdsområde till Stockholms läns hushållningssällskap

måtte anvisa 30 000 kr. per budgetår under i första hand tre

år,

2) 1: 312 av herr Sveningsson m. fl. och II: 285 av herr Hieggblom in. fl.,

i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet

ekonomikonsulenter i lönegrad A 23 vid hushållningssällskapen fr. o.

in. den 1 januari 1965 skall utökas med fem till tjugofem,

3) 1: 620 av herrar Virgin och Jonasson, likalydande med II: 754 av herrar

Waluendorff och Hedin, i vilka motioner hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte besluta att från och med budgetåret 1964/

65 inrätta eu befattning som fiskerikonsulent för Vänern med placering i

lönegrad Ae 19 samt att kostnaderna för denna befattning skall bestridas av

vattenavgiftsmedel.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 170, I: 312 och II: 754.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

13

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit anslagsökning

med 479 300 kr. Yrkandet är bl. a. föranlett av en framställning från

fiskeristyrelsen om inrättande av en befattning i Ae 19 för fiskerikonsulenten

i Vänern, som nu är arvodesanställd. Kostnaderna för befattningen

är avsedda att, liksom f. n. gäller för arvodet, bestridas av vattenavgifter.

Lantbruksstyrelsens anslagsäskande innebär vidare att gällande statsbidrag

till avlönande av 14 ekonomikonsulenter med 18 500 kr. per konsulent skall

ersättas med statsbidrag motsvarande hela lönen enligt A 23 till 19 ekonomikonsulenter

samt att i samband därmed nu utgående 92 500 kr. till fem

dylika konsulenter under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m. m. skall överföras från sistnämnda anslag till hushållningssällskapens

avlöningsanslag.

Under punkten bar även redovisats att Hushållningssällskapens förbund

gjort framställning om dels fortsatt utbyggnad av ekonomikonsulentorganisationen

med ytterligare fem tjänster, dels uppräkning av statsbidraget till

ekonomikonsulenterna till belopp motsvarande hela lönen enligt A 23.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Vid anmälan av proposition 1963: 125, i vilken bland annat föreslogs åtgärder

för att främja en ökad strukturrationalisering inom jordbruket, uttalade

jag att rationaliseringen för att få full effekt bör följas upp genom rådgivning

till berörda jordbrukare. Av mycket stor betydelse vid den omställning

inom jordbruksföretagen, som rationaliseringen medför, är rådgivning

i drifts- och företagsekonomiska frågor. För att stärka tillgången på

expertis för sådan rådgivning har också Kungl. Maj :t på min föredragning

beslutat att av det belopp av 500 000 kr., som fjolårets riksdag anvisade för

att öka rådgivningsresurserna, 92 500 kr. skall utnyttjas såsom bidrag för

att anställa ytterligare fem ekonomikonsulenter. Då fjolårets riksdag under

förevarande anslag anvisade medel för bidrag till fyra nya befattningar lör

ekonomikonsulenter, har antalet dylika befattningar från och med innevarande

budgetår ökats från tio till 19. Med hänsyn till den vikt jag tillmäter

den ekonomiska rådgivningsverksamheten och på de skäl lantbruksstyrelsen

anfört vill jag tillstyrka styrelsens förslag att statsbidraget för dessa befattningar

höjs från nuvarande 18 500 kr. per konsulent till att motsvara hela

lönen enligt lönegrad A 23. Såsom villkor för att hushållningssällskap skall

erhålla bidrag till befattning som ekonomikonsulent bör gälla att befattningshavaren

enligt lantbruksstyrelsens närmare bestämmande även skall

biträda vederbörande lantbruksnämnd.

Till följd av vad jag nu förordat och då i fortsättningen bidrag till samtliga

ekonomikonsulentbefattningar bör utgå från förevarande anslag bör detta

höjas med 377 000 kr. Härjämte bör anslaget uppräknas med 102 000 kr.

på grund av löneomräkning. Förslaget att inrätta en ny befattning som fiskerikonsulent,

vilken skulle avlönas av vattenavgiftsmedel, kan jag däremot

inte biträda.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

Utskottet. Såsom departementschefen anfört har den statliga ekonomiska

rådgivningsverksamheten inom jordbruket utbyggts i betydande omfattning

de senaste åren. Det statliga stödet har nu av departementschefen föreslagits

bli utökat så, att fr. o. m. nästa budgetår 19 ekonomikonsulenter i A 23

helt skall avlönas av statsmedel från hushållningssällskapens avlöningsanslag.

I anledning härav erforderliga anslagsmedel föreslås skola tillföras anslaget.

I motionerna I: 312 och II: 285 har förordats att antalet ekonomikonsulenter

vid hushållningssällskapen från den 1 januari 1965 ökas med

fem. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

ekonomikonsulenternas arbete, vill dock erinra om att, såsom motionärerna

själva påpekat, det för närvarande råder brist på kvalificerade sökande till

redan befintliga ekonomikonsulentbefattningar. Vid sådant förhållande finner

utskottet föga troligt att ytterligare fem sådana tjänster skulle kunna

besättas under nästa budgetår. Det bör även hållas i minnet att de spörsmål,

som är föremål för prövning av 1960 års jordbruksutredning, jämväl omfattar

frågan om den jordbruksekonomiska rådgivningsverksamheten. Med

hänsyn till det anförda och mot bakgrunden av det intresse som från Kungl.

Maj :ts sida visats för ifrågavarande spörsmål har utskottet ej funnit anledning

tillstyrka motionerna.

I motionerna I: 620 och II: 754 har hemställts om bifall till fiskeristyrelsens

av lantbruksstyrelsen tillstyrkta framställning om att ombilda

arvodestjänsten som fiskerikonsulent för Vänern till en befattning i lönegrad

Ae 19, vilken befattning skulle, i likhet med vad som gäller för den

nuvarande tjänsten, bekostas av vattenavgiftsmedel. Ehuru framställningen

i flera avseenden synes väl motiverad, har utskottet ej ansett sig böra

nu inta annan ståndpunkt än departementschefen. Utskottet avstyrker

sålunda motionerna.

I motionerna I: 137 och II: 170 har framförts yrkande av innebörd att till

Stockholms läns hushållningssällskap skulle anvisas 30 000 kr. för de närmaste

tre budgetåren för viss instruktionsverksamhet för bärodling inom

Stockholms läns skärgårdsområde. Motionärerna har framhållit, att det är

en väsentlig fråga att sådana utkomstmöjligheter beredes befolkningen i

Stockholms skärgård att den kan kvarstanna. Denna fråga synes emellertid

vara av sådan sysselsättningspolitisk karaktär, att den enligt utskottets

mening icke bör prövas i nu förevarande sammanhang. Utskottet förutsätter

att den trädgårdstekniska personalen hos berörda hushållningssällskap

disponeras på sådant sätt att berättigade anspråk på instruktionsverksamhet

från ifrågavarande skärgårdsområden jämväl tillgodoses. Motionerna

torde med hänsyn till angivna förhållanden ej böra föranleda någon åtgärd.

Av Kungl. Maj :t under punkten framlagda förslag har ej föranlett någon

erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196A 15

med avslag å motionerna I: 137 och II: 170 samt I: 312 och

II: 285,

a) godkänna följande avlöningsstat för hushållningssällskapsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 6 707 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 661 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 153 000

5. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 589 000

6. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskaps
försäkringen,

förslagsvis .................. 113 000

Summa kr. 11 523 000

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 523 000

kr.

II. avslå motionerna I: 620 och II: 754.

12:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 12 (s. 23—25) innebär en anslagsanvisning med 6 000 000

kr., utgörande ökning med 215 000 kr. till sällskapens allmänna omkostnader.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) 1:311 av herr Sveningsson m. fl., likalydande med 11:284 av herr

Hseggblom m. fl., i vilka motioner hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en översyn syftande till en samordning

av genom statliga organ bedriven rådgivningsverksamhet inom

jordbrukets område samt lämplig utformning av stöd åt den genom producentorganisationer

bedrivna rådgivningsverksamheten,

samt att anslaget Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader höjes

med 250 000 kronor till 6 250 000 kronor,

2) 11:287 av herr Lindström, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 6 337 000 kr.,

3) 1:351 av herr Hermansson m. fl., likalydande med 11:400 av herr

Antbg m. fl., i vilka motioner hemställts att den i anslaget Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader ingående delposten, som utgöres av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196A

statsbidrag till sällskapens egen försöksverksamhet, för budgetåret 1964/65

uppräknas med 455 000 kr. till 810 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionerna II: 284, II: 287 och II: 400.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det för

bidrag till hushållningssällskapens omkostnader avsedda beloppet ökas

med 552 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att bidragsbeloppet till

sällskapens försöksverksamhet uppräknas med 455 000 kr. till 810 000 kr.

Hushållningssällskapens förbund har gjort framställningar om höjning

av dels bidragsgivningen till sällskapens försöksverksamhet med 455 000

kr., dels bidragsgivningen till sällskapens omkostnader i övrigt med 870 500

kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Vid mitt ställningstagande till den yrkade höjningen av medlen till hushållningssällskapens

allmänna omkostnader har jag beaktat, att mitt förslag

under avlöningsanslaget om ökat statsbidrag till hushållningssällskapen

för ekonomikonsulenternas avlöning minskar sällskapens egna utgifter.

Vidare kommer jag vid anmälan av lantbrukshögskolans anslag till försöksverksamhet

att beräkna medel för att det skall bli möjligt att höja hushållningssällskapens

ersättning för biträde i denna verksamhet. Med hänsyn

härtill kan jag endast tillstyrka att förevarande anslagsdel höjs med 215 000

kr.

Den av styrelsen för lantbrukshögskolan föreslagna ökningen av statsbidragsgivningen

till hushållningssällskapens egen försöksverksamhet kan jag

ej biträda. För ändamålet bör därför beräknas oförändrat 355 000 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :t har under denna punkt föreslagit, att den för

hushållningssällskapens allmänna omkostnader avsedda anslagsdelen skall

höjas med 215 000 kr. I motionen II: 287 samt motionerna I: 311 och II: 284

har yrkats att medelsanvisningen för nyssnämnda ändamål ökas utöver vad

Kungl. Maj :t sålunda föreslagit. De skäl motionärerna anfört till stöd för

sina yrkanden har utskottet funnit bärande. Den eftersträvade intensifieringen

av upplysnings- och rådgivningsverksamheten på jordbrukets område

bör enligt utskottets mening ej hämmas av brist på medel till sällskapens

allmänna omkostnader. Utskottet finner därför, att sällskapen i ökad utsträckning

bör kompenseras för bl. a. kostnadsökningar i samband med sällskapens

reseverksamhet och expenser. Utskottet föreslår för sin del att anslagsdelen

beträffande sällskapens allmänna omkostnader uppräknas med

552 000 kr. eller med 337 000 kr. mera än vad Kungl. Maj :l föreslagit. Utskottet

har däremot ej funnit anledning frångå den av Kungl. Maj:t gjorda

anslagsberäkningen beträffande statsbidragsgivningen till sällskapens egen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

17

försöksverksamhet. I motionerna I: 351 och II: 400 yrkade ökningar i förevarande

avseende avstyrkes sålunda.

Den i motionerna I: 311 och II: 284 gjorda framställningen om översyn,

syftande till en samordning av den genom statliga organ bedrivna rådgivningsverksamheten

inom jordbrukets område, avser problem som 1960 års

jordbruksutredning synes ha under prövning. Utskottet finner därför lämpligt

att motionerna i denna del överlämnas till nyssnämnda utredning. Likaledes

bör nu nämnda motioner, i vad de avser översyn rörande lämplig

utformning av stödet åt den genom producentorganisationer bedrivna rådgivningsverksamheten,

överlämnas till jordbruksutredningen för att tagas

under övervägande i utredningsarbetet.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 311 och II: 284, såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall

till motionen II: 287, till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 6 337 000 kr.

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att motionerna

I: 311 och II: 284, såvitt avser översyn rörande rådgivningsverksamheten,

överlämnas till 1960 års jordbruksutredning,

III. avslå motionerna I: 351 och II: 400.

13 :o) Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 13 (s.

25—26) gjorda förslag — innebärande att anslaget uppförs med oförändrat

belopp samt att medel ur anslaget får användas för fortbildning även av

Iantbruksstyrelsens personal — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss personal

vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

14 :o) Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Under punkten

14 (s. 26—29) har Kungl. Maj :t föreslagit en med 158 000 kr. till

3 268 000 kr. ökad anslagsanvisning. Förslaget innebär i huvudsak följande.

För effektivisering av den kursverksamhet, som bedrives med medel från förevarande

anslag, har utarbetats ett riksrådgivningsprogram samt inrättats

en särskild arbetsgrupp för rådgivningsfrågor. Medelsanvisningen till kursverksamheten

har höjts med 40 000 kr. till 2 348 000 kr. Anslagsposten till

undervisningsfilm och bildserier har upptagits till oförändrat belopp av

75 000 kr. För fortsatt utbyggnad av specialrådgivningen — cl. v. s. den till

lantbrukshögskolan knutna organisationen för särskild rådgivning på växtodlings-

och husdjursomrädcna samt i företagsekonomi — bär med hän
2

llihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

syn till aniinalieproduktionens stora betydelse medel beräknats för ytterligare

en specialrådgivare inom husdj ursområdet. Någon av de befintliga fem

befattningarna som specialrådgivare inom växtodlingen skall kunna inriktas

på ogräsfrågor och även eljest skall omplaceringar av specialrådgivarbefattningar

kunna ske. Anslagsposten till specialrådgivningen har för avlönande

av den ytterligare specialrådgivaren och på grund av ökade lönekostnader

för rådgivningsverksamheten uppräknats med 118 000 kr. till 813 000 kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen kan utskottet

ansluta sig till. Då vad Kungl. Maj :t i övrigt förordat ej heller föranleder

någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 3 268 000 kr.

15 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

Kungl. Maj :t har under punkten 18 (s. 45—49) i enlighet med lantbruksstyrelsens

anslagsframställning föreslagit anslagsminskning med 45 000

kr. till 985 000 kr. samt att det belopp, inom vars ram utfästelser om bidrag

till återbetalning av lån ur jordbrukets maskinlånefond må göras,

fastställes till oförändrat 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de till utskottet hänskjutna

motionerna I: 445 av herr Pettersson, Harald, och herr Larsson, Thorsten,

likalydande med II: 532 av herr Dahlgren, i vilka motioner hemställts att

riksdagen måtte dels medge, att under budgetåret 1964/65 beviljas statsbidrag

från anslaget till återbetalning av lån ur jordbrukets maskinlånefond

med sammanlagt 500 000 kronor, dels till Bidrag till återbetalning av

lån från jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 1 185 000 kronor.

Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa

till motionen I: 445.

Under ifrågavarande punkt har redovisats den del av en utav lantbruksstyrelsen

med skrivelse den 19 juni 1963 överlämnad utredning rörande

vissa gemensamhetsanläggningar vid framför allt mindre brukningsenheter,

som behandlar gemensam maskinanvändning. I denna del har lantbruksstyrelsen

anfört bl. a. följande.

Lantbruksstyrelsen anser det vara angeläget, att det allmänna även i

fortsättningen stöder gemensam maskinanvändning inom det mindre jordbruket

och familjejordbruket för att därigenom minska investeringskostnaderna

för den enskilde jordbrukaren. Styrelsen finner inte anledning

föreslå någon ändring av de bestämmelser, som gäller för lån ur maskinlånefonden.

Däremot förordar styrelsen att bestämmelserna om bidrag till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år f.96‘4

19

specialmaskiner ändras på det sätt, att såsom villkor härför bör gälla att

av den åkerareal, som innehas av de i maskinanvändningen deltagande

jordbrukarna, minst 65 procent skall tillhöra brukningsenheter som ej är

större än att de normalt kan skötas av två män utan anlitande av manuell

arbetskraft utanför deras familjer. Förslaget motiveras med att större

arealer numera krävs för att maskinerna skall kunna utnyttjas rationellt

och för att lönsamhet skall uppnås.

I detta sammanhang föreslår lantbruksstyrelsen, att jordbrukets maskinlånefond

erhåller ett kapitaltillskott av 3 000 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens

anslagsframställning och för nyssnämnda utredningsförslag samt

däröver avgivna remissyttranden — anfört bl. a. följande.

»Av lantbruksstyrelsens i det föregående redovisade utredning framgår,

som också vissa remissinstanser konstaterat, att nuvarande stöd till gemensam

maskinanvändning endast har ringa betydelse för jordbruket. Det kan

därför enligt min mening ifrågasättas, om stödet över huvud taget bör bibehållas

i nuvarande form. Mot bakgrunden av att 1960 års jordbruksutredning

har att pröva omfattningen och inriktningen av hela det statliga

rationaliseringsstödet har jag ansett mig böra avstå från att nu föreslå

någon genomgripande ändring. Såsom lantbruksstyrelsen förordat bör

dock arealgränsen för att bidrag skall kunna utgå till återbetalning av lån

för specialmaskin ersättas av vad som numera gäller i detta avseende för

rationaliseringsstödet i allmänhet. För att undvika de kontrollsvårigheter,

som enligt min mening är förenade med gällande bestämmelser, bör såsom

förutsättning för bidrag endast anges, att maskinanvändningen i huvudsak

skall avse brukningsenheter av högst tvåfamilj sjordbrukets storlek.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidta den ändring i kungörelsen

den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond

m. m., som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.

Av det anförda följer, att jag anser att den ram, inom vilken utfästelser

om bidrag till återbetalning av lån får lämnas, för nästa budgetår bör

fastställas till oförändrat 300 000 kr. Även utlåningen från jordbrukets

maskinlånefond bör enligt min mening bibehållas vid oförändrad nivå eller

omkring 7 000 000 kr. årligen. Vid en sådan utlåningsvolym är det tillfyllest

att fonden erhåller ett tillskott av 1 000 000 kr. Jag avser att återkomma

till denna fråga vid anmälan av utgifterna under kapitalbudgeten.»

Utskottet. Kungl. Maj:t har i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag dels förordat att det belopp inom vilket utfästelser om bidrag till

återbetalning av lån får lämnas, fastställes till oförändrat 300 000 kr., dels

beräknat medelsbehovet under anslaget till 985 000 kr. Mot bakgrunden

av att 1960 års jordbruksutredning bar att pröva omfattningen och inriktningen

av hela det statliga rationaliseringsstödet bar utskottet ej funnit

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1961

anledning att töreslå någon ändring i vad Ivnngl. Maj:t härutinnan föreslagit.

De i sammanhanget framförda motionsyrkandena avstyrkes sålunda.

Utskottet har ej heller något att invända mot att såsom Kungl. Maj:t

föreslagit bestämmelserna i fråga om arealgränsen för ifrågavarande bidrag

anpassas till vad som i detta hänseende gäller för rationaliseringsstödet

i allmänhet. I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 445 och II: 532,

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas

statsbidrag från anslaget till återbetalning av lån ur jordbrukets

maskinlånefond med sammanlagt 300 000 kr.

b) till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 985 000 kr.

16:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 20 (s. 55) föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 875 000 kr., vilket innebär en anslagsminskning

med 242 000 kr. Ramen för domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens

verksamhet på detta område avses fastställas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag i övrigt föranleder

ingen erinran från utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare

av vissa kronolägenheter in. m. för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 1 875 000 kr.

17 :o) Befrämjande av husdjursaveln m. m. Under punkten 21 (s. 56—59)

bär Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning å 2 515 000

kr., vilket innebär en ökning av 100 000 kr. gentemot innevarande budgetår.

Samtidigt hemställs om dels medgivande att fastställa ramen för inköp av

avelshästar och ridhästar till 500 000 kr., dels medgivande att såsom statsbidrag

till ridhusanläggningar ta i anspråk 600 000 kr. av befintlig reservation

under anslagsposten Stöd åt hästaveln.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen 1: 259

av herr Hermansson in. fl., likalydande med II: 409 av herr andre vice talmannen

von Seth m. fl., i vilka motioner hemställts att riksdagen för budgetåret

1964/65 måtte höja reservationsanslaget till befrämjande av husdjursaveln

m. m. med 490 000 kr. till 3 005 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet

hänvisa till motionen II: 409.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 65 000 kr. samt

att till ridhusanläggningar in. in. skall få disponeras 800 000 kr. av medel

som överförts till anslaget från hästavelslånefonden ävensom att kreditgarantiramen

för inköp av avels- och ridhästar fastställes till 500 000 kr.

Under punkten har anmälts en av lantbruksstyrelsen den 29 augusti 1963

inkommen redogörelse med förslag rörande användningen av totalisatoimedel

till befrämjande av alla grenar inom hästaveln, ävensom en av Riksförbundet

Landsbygdens folk ingiven skrift i ärendet.

Departementschefen har — efter redogörelse lör lantbruksstyrelsens anslagsframställning

ävensom för innehållet i omförmälda redogörelse och

däröver avgivet remissyttrande — anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag att använda totalisatormedel för stöd till hästaveln

innebär reellt att statens andel av vinstavdraget vid totalisatorspel

minskas till förmån för hästaveln. En sådan ändring kan jag inte tillstyrka.

Statens stöd till hästaveln bör i avvaktan på resultatet av 1963 års hästutrednings

överväganden alltjämt anvisas under förevarande anslag. Behovet

av ökat statsstöd anser jag böra prövas mot bakgrunden av att hästens betydelse

för jordbruks- och skogsnäringen avtar. Jag vill även erinra om att>

jag vid anmälan av denna anslagspunkt i fjolårets statsverksproposition uttalade

att nuvarande stödformer står i mindre god överensstämmelse med

de principer för statlig bidragsgivning av jämförbart slag, som riksdagen uttalat

sig för. För att bibehålla det från anslaget utgående stödet vid ungefär

nuvarande reella nivå föreslår jag dock, att anslagsposten till stöd åt

hästaveln uppräknas med 100 000 kr. Av detta belopp bör 85 000 kr. avse

kallblodsaveln och 15 000 kr. varmblodsaveln. Mitt förslag innebär, att under

nästa budgetår ej mindre än 1 640 000 kr. disponeras för stöd åt hästaveln.

Mot lantbruksstyrelsens förslag om en ram för nästa budgetår på 500 000

kr. till statlig kreditgaranti för lån till inköp av avelshästar och ridhästar

har jag intet att erinra. Det belopp, som avses till statsbidrag för att anordna

ridhusanläggningar, bör enligt min mening vara oförändrat 600 000 kr.

I enlighet med beslut av 1959 års riksdag (prop. 45; JoU 13; rskr. 156) skall

beloppet utgå ur den från lånefonden för hästavelns befrämjande härrörande

reservationen under anslaget. Jag vill erinra om att enligt beslut av 1962

års riksdag (prop. 1 bil. 11; JoU 1; rskr. 9) skall 50 000 kr. av de medel, som

överförts till detta anslag från hästavelslånefonden, under nästa budgetår

användas för att sänka utgifterna för civila deltagare i vissa ridkurser vid

arméns rid- och körskola i Strömsholm.

Anslagsposten till bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer

bör även för nästa budgetår upptas med 175 000 kr. Det bör bringas till riksdagens

kännedom att Kungl. Maj :t föreskrivit, att av de medel, som anvisats

för intensifierad rådgivning under anslaget för bidrag till jordbrukets

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

rationalisering, in. in., 88 000 kr. skall disponeras för ökad rådgivning beträffande

fjäderfä- och fårskötsel.»

Utskottet. I anslutning till ifrågavarande punkt har i motionerna 1:250

och 11:409 med hänvisning hl. a. till tidigare riksdagsuttalanden i ämnet

väckls förslag om förstärkning av anslaget till hästavelns befrämjande med

490 000 kr. med fördelning mellan avelsgrenarna efter de grunder som

Kungl. Maj :t föreslagit.

I anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra, att utskottet

tinner det beklagligt att de uttalanden och utredningar som gjorts rörande

ökat stöd åt hästaveln genom överförande för detta ändamål av totalisatormedel

ej lett till åtgärder. Utskottet vill dock icke göra erinran emot departementschefens

uttalande, att stödet åt hästaveln i avvaktan på slutförandet

av 1963 års hästutredning helt anvisas över här ifrågavarande riksstatsanslag''.

Utskottet uttalar sin tillfredsställelse med Kungl. Maj:ts förslag

om förhöjning av delta anslag med 100 000 kr. på grund av inträdd kostnadsstegring.

Såsom utskottet vid flera föregående tillfällen gett uttryck åt är

dock anslagssumman allttör knapp även av andra orsaker. Därjämte bör

beaktas den förväntan om högre statsstöd, som genom departementschefens

och utskottets tidigare uttalanden skapats hos hästavelsorganisationerna

och den därav föranledda planeringen av deras fortsatta verksamhet. Utskottet

anser fördenskull, att de medel som bör stå till förfogande för hästavelns

befrämjande bör undergå en viss ytterligare förstärkning.

Under den övergångstid som uppkommer genom pågående utredningsarbete

kan det måhända vara olämpligt att direkt höja anslaget i nionde huvudtiteln

för nästkommande budgetår. Utskottet vill därför förorda att för

sagda budgetår 210 000 kr. utöver nämnda anslag ställes till förfogande

för hästavelns belrämjande från på anslaget förefintlig reservation, vilken

synes ge utrymme härför. Härigenom skulle de medel som sammanlagt

kommer att stå till förfogande realiter motsvara, vad som före 1960 årligen

tanns tillgängligt för ändamålet. Skulle pågående utredning eventuellt icke

bli färdig i sådan tid, att förslag kan framläggas till nästa års riksdag, förväntar

utskottet att motsvarande förstärkning medges även i fortsättningen,

i den mån medel härtill kan stå till förfogande. Utskottet anser vidare, att

fördelningen av medlen mellan de olika avelsgrenarna i princip bör ske enligt

departementschefens föreliggande förslag och med beaktande i övrigt

av uttalandet i propositionen 1959: 45, att Kungl. Maj :t efter förslag av lantbiuksstyrelsen

i samråd med av hästaveln intresserade organisationer skall

fastställa eu dispositionsplan, som inte hör vara alltför detaljerad.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit och anfört under denna punkt föranleder

ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

I. medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statlig

kreditgaranti för lån avseende vissa i det föregående berörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av 500 000

kr.

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning

av motionerna 1: 259 och II: 409,

a) medge att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln

befintlig reservation under budgetåret 1964/65 210 000 kr.

respektive 600 000 kr. må i enlighet med vad i det föregående

anförts tagas i anspråk för hästavelns befrämjande samt

till statsbidrag för att anordna ridhusanläggningar,

b) till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 515 000 kr.

18:o) Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 22 (s. 59—60) gjorda framställning om fastställande av ny avloningsstat

samt om anslagsanvisning med oförändrat belopp av 655 000 kr.

föranleder ingen erinran av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepå

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän ......................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Summa kr.

44 000

412 000

1 300

197 700

655 000

b) till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 655 000 kr.

19:o) Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Med biträdande av

Kungl. Maj:ts under punkten 23 (s. 60) gjorda framställning om uppförande

av ett formellt anslagsbelopp av 1 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

20:o) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen. Kungl. Maj :t har under

punkten 24 (s. 60—65) föreslagit att anslaget, som bör ändras till reservationsanslag,

uppräknas med 66000 kr. till 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I detta sammanhang har redovisats anslagsframställningar av lantbruksstyrelsen

och styrelsen för lantbrukshögskolan ävensom en av lantbruksstyrelsen

verkställd utredning om biodlingens nuvarande

betingelser och utvecklingstendenser.

Efter redogörelse för nyssnämnda anslagsframställningar och omförmälda

utredning samt över den senare avgivna yttrandena har departementschefen

anfört följande.

»Av lantbruksstyrelsens i det töregående redovisade utredning framgår

den stora betydelsen som bina har för pollinering vid frö-, oljeväxt- och

fruktodlingar och därigenom även för avkastningen från dessa odlingar.

Med hänsyn härtill och då biskötseln i nuvarande form minskar i omfattning

bör det enligt min mening vara angeläget för fröodlare och andra,

som för sin produktion är beroende av bin, att svara för erforderlig bihållning.

En omställning av biodlingen i antydd riktning ökar, såsom lantbruksstyrelsen

och ett stort antal remissinstanser framhåller, behovet av

undervisning och rådgivning på området till växtodlare och andra. Av utredningen

framgår, att såväl vid lantbrukshögskolan som vid lantbrukets

yrkesskolor planeras en förbättrad undervisning i biskötsel. Härutöver bör

i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag ämnet biodling kunna upptas

i den kursverksamhet, som bedrivs med stöd från anslaget till kursverksamhet

för jordbrukets rationalisering, m. in.

Rådgivning beträffande biskötsel bör enligt min mening ingå i hushållningssällskapens

allmänna upplysningsverksamhet. Med hänsyn till det

speciella ämnesområdet torde dock viss förstärkning av rådgivningsresurserna

vara nödvändig. Medel härtill bör beräknas under förevarande anslag.

Likaså bör på de skäl lantbruksstyrelsen anfört medel finnas tillgängliga

för utbildning och information av bitillsyningsmän. Statsbidrag

bör vidare även i fortsättningen utgå till Sveriges biodlares riksförbund.

Slutligen kan anledning finnas att stödja praktisk försöksverksamhet rörande

bland annat vandringsbiskötsel och andra frågor av betydelse för binas

utnyttjande i pollineringen. Jag föreslår att till nu nämnda ändamål 81 000

kr. anvisas under förevarande anslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på lantbruksstyrelsen att besluta

rörande den närmare användningen av medlen.

Någon höjning av den del av anslaget, som avses för bidrag till Sveriges

fröodlareförbunds rådgivnings- och upplysningsverksamhet, är jag inte

beredd att tillstyrka. Förbundet bör sålunda för nästa budgetår erhålla

oförändrat 15 000 kr. Härjämte bör ur anslaget utgå statsbidrag till Skånes

fröodlingsförening med 4 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

25

att riksdagen må till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

21 :o) Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis.

Kungl. Maj :t föreslår under punkten 25 (s. 65—70) oförändrad medelsanvisning

på 135 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om anslagsökning med 97 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts ett av styrelsen för Svensk matpotatiskontroll

framlagt förslag till ytterligare åtgärder för

kvalitetsförbättring av matpotatis.

Departementschefen har — efter redogörelse för anslagsframställningen

ävensom för innehållet i omförmälda förslag samt däröver avgivna yttrandena

— anfört följande.

»Det är både ur potatisodlarnas, handelns och konsumenternas synpunkt

angeläget med en objektiv kvalitetskontroll av den matpotatis som saluförs.

Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har under sin tioåriga verksamhet

uppnått goda resultat. Åtskilliga skäl talar för det av SMAK framlagda

förslaget om utvidgning av kvalitetskontrollen. Enligt min mening har

emellertid vid remissbehandlingen av förslaget framförts tungt vägande

invändningar, inte minst i fråga om konstruktionen av den föreslagna kvalitetsklassen

Ordinär. Med hänsyn härtill och då det synes mig önskvärt

att en utvidgning av kvalitetsmärkningen sker i samförstånd med samtliga

intressenter på området är jag inte beredd att nu framlägga förslag om

ändring i gällande bestämmelser. Det är dock av vikt att SMAK fortlöpande

följer utvecklingen på potatismarknaden och inkommer till Kungl. Maj :t

med de förslag som kan motiveras därav.

Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör SMAK för sin allmänna verksamhet

under nästa budgetår erhålla oförändrat statsbidrag med 15 000 kr.

Jag kan inte biträda förslaget att öka statsbidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet

rörande matpotatis. Detta bör således alltjämt utgå med

75 000 kr. Ej heller kan jag förorda någon ökning av statsbidraget å 45 000

kr. till samarbetskommittén för potatisförsöksverksamhet. Till frågan om

bidrag av införselavgiftsmedel till nyssnämnda organ torde jag senare få

återkomma till Kungl. Maj :t.»

Utskottet. Enär utskottet ej liar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring

av mat potatis för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 135 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''t

22 :o) Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 26 (s. 70—71) gjorda

framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till trädgårdsnäringen för

av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1964/65

anvisa ett anslag av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

D. Jordbruksreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

23:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 27 (s. 72—73) innebär — förutom hemställan till riksdagen

att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat

— en anslagsminskning med 21 000 kr. till 3 627 000 kr.

Utskottet. Då utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj:ts

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens jordbruksnämnd som föranleds

av vad som föreslagits i det föregående,

b) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 777 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 80 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter,

förslagsvis ...................... 343 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 291 300

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................ 50 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 085 000

Summa kr. 3 627 000

c) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 627 000 kr.

24:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under

punkten 28 (s. 74) föreslagit en höjning av anslaget med 71 000 kr. Anslags
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i96b

27

beräkningen innebär att delposterna till reseersättningar och övriga expenser

höjts med respektive 40 000 kr. och 31 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

835 000 kr.

25 :o) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

Kungl. Maj :t har under punkten 30 (s. 74-—75) föreslagit en oförändrad

medelsanvisning av 22 000 000 kr.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för beredskapslagring av

livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

26:o) Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Under punkten 31 (s. 75—

76) har Kungl. Maj:t föreslagit en med 5 milj. kr. till 95 milj. kr. minskad

medelsanvisning i förhållande till innevarande budgetår. Samtidigt har föreslagits

att arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder

brukningsenhet efter den 30 juni 1964.

Utskottet har i förevarande sammanhang behandlat följande motioner,

nämligen

1) 1: 231 av herr Isacson m. fl., likalydande med II: 288 av herrar Ringabg

och Hedin, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

göra framställning om en utredning av det svenska småjordbrukets framtida

ställning och utvecklingsvägar;

2) I: 310 av herr Nilsson, Ferdinand och II: 411 av herr Svensson i Stenkyrka

m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av kungörelsen om

areal tillägg och övriga tillämpningsföreskrifter, att arealtillägg må kunna

utgå även till brukare, som har mera än 10 ha men högst 15 ha odlad jord,

när särskilda skäl därtill kan anses föreligga;

3) I: 615 av herr Jacobsson, Per, in. fl., likalydande med II: 748 av herr

Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

nionde huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om avveckling av

arealtilläggen till nytill trädande småbrukare.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 231, II: 411 och II: 748.

över motionerna I: 231 och II: 288 har utskottet inhämtat yttranden av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

1960 års jordbruksutredning, lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsnämnd

och arbetsmarknadsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att för arealtillägg anvisas 23 milj. kr.,

innebärande en minskning med 1 milj. kr. i förhållande till löpande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har beräknat medelsbehovet för leveranstillägg

för mjölk och för extra mjölkpristillägg till sammanlagt 74 milj. kr., motsvarande

en minskning med 2 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom 1962 års riksdagsbeslut att arealtillägg skall utgå till samtliga nytillträdande

jordbrukare miste bidraget sin karaktär av övergångsstöd. Omläggningen

strider emot av riksdagen i annat sammanhang fastställd målsättning

för rationaliseringen inom jordbruket. Ur social synpunkt är det

enligt min mening också betänkligt att främja förvärv av jordbruk, som ej

kan ge innehavaren tillfredsställande bärgning. Jag förordar därför, att

arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder brukningsenhet

efter den 30 juni 1964. Till sådan jordbrukare bör dock — i överensstämmelse

med vad som gällde före omläggningen — arealtillägg utgå

under förutsättning, att företrädaren var innehavare av brukningsenheten

redan före den 1 juli 1964 samt att den nye innehavaren på grund av äktenskap,

släktskap eller annat särskilt förhållande stått företrädaren nära och

att han redan före tillträdet var stadigvarande bosatt i den bygd, där brukningsenheten

ligger. Jag kan däremot inte förorda att, såsom gällde före

nyss nämnda riksdagsbeslut, arealtillägg i här avsett fall också skall kunna

utgå när brukningsenheten kan förväntas bli föremål för yttre rationalisering.

— Kungl. Maj :t torde få vidta den ändring i kungörelsen den 28 maj

1959 (nr 256) om arealtillägg, in. m., som föranleds av bifall till förslaget i

det föregående.

Med hänsyn till de faktiska kostnaderna för arealtillägg, leveranstillägg

för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige under senast kända år

synes enligt min mening en anslagsanvisning av respektive 21, 34 och 40 miljoner

kr., eller tillhopa 95 miljoner kr., vara tillräcklig för att tillgodose medelsbehovet

under nästa budgetår.»

1 remissutlåtandet över motionerna 1:231 och 11:288 erinrar 1960 års

jordbruksutredning om att i utredningens direktiv ingår uppdraget att även

göra en översyn av nu utgående småbruksstöd. Så som utredningen fattat

denna uppgift kan den ej enbart inskränkas till en mer teknisk översyn av

de bestämmelser m. m. som råder i fråga om det statliga småbruksstödets

olika former, utan den i direktiven givna uppgiften måste ses i ett vidare

perspektiv, där småbrukets roll bedöms mot bakgrund av hela jordbruksnäringens

framtida ställning i vårt samhälle. Denna syn på småbruksfrågan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19tiå 29

innebär att 1960 års jordbruksutredning i allt väsentligt kommer att ingå

på den problematik, som dragits upp i förutnämnda motioner.

Lantbruksstyrelsen anser det icke finnas anledning att nu tillsätta en

särskild utredning angående det svenska småjordbrukets framtida ställning

och utvecklingsvägar. Styrelsen anför i huvudsak följande.

De jordbrukspolitiska spörsmålen rörande de mindre jordbruken faller

givetvis inom ramen för 1960 års jordbruksutrednings uppdrag. Detta gäller

bl. a. den av motionärerna omnämnda frågan om behov av framtida arbetsinsatser

av småbrukarna för att våra skogstillgångar skall kunna ekonomiskt

utnyttjas. Det må här nämnas att bestämmelserna för statligt kreditstöd,

vilka senast vid 1963 års riksdag anpassats för att bli tidsenliga, innebär

att ekonomiskt stöd — dock endast under vissa förutsättningar —

kan beviljas till förvärv m. in. även av stödjordbruk. En av dessa förutsättningar

är att brukaren av stödjordbruket huvudsakligen har annan

sysselsättning, exempelvis skogsarbete, men att han säsongvis är beroende

av stödjordbruket.

Såsom motionärerna anfört, kan nya former av specialodlingar m. in. i eu

del fall öppna nya möjligheter även för brukningsenheter med små arealer.

Styrelsen vill härtill foga att i rationaliseringsverksamheten jordbruksenheterna

betraktas som ekonomiska företag, varvid ekonomiska mått och

ingalunda enbart areal storlek blir utslagsgivande. Om t. ex. en specialiserad

driftsinriktning visar sig varaktigt kunna ge brukaren och hans familj full

sysselsättning och en tillfredsställande arbetsinkomst, betraktas företaget,

även om det har relativt litet arealunderlag, som en bärkraftig enhet och

icke som ett småbruk. Frågan om framtida möjligheter för sådana jordbruksföretag

av skilda slag torde också komma under övervägande inom

jordbruksutredningen.

Motionärerna uppehåller sig emellertid särskilt vid frågan om den uppgift

och den betydelse, som småbruken kan komma att för framtiden tillmätas

vid en utveckling, som bl. a. leder till att glesbygderna får en allt

viktigare roll för fritidsändamål, att turistnäringen utvecklas och att aktiva

insatser krävs för naturvården i allmänhet och inte minst för att turistlandskapet

skall kunna vidmakthållas.

Frågeställningen avser sålunda väsentligen andra än jordbrukspolitiska

problem. Det är enligt lantbruksstyrelsens mening anledning att överväga

i vad mån det från andra än rent företagsekonomiska synpunkter kan vara

önskvärt att vidmakthålla småjordbruk. Det kan exempelvis ur allmän synpunkt

visa sig ekonomiskt motiverat att medverka till att sådana mindre

enheter i viss utsträckning bibehålls just i syfte att främja en önskad utveckling

avseende dispositioner för fritidsändamål, för turistnäring m. in.

Det är för styrelsen känt att hithörande spörsmål är uppmärksammade av

1962 års fritidsulredning.

Statens naturvårdsnämnd, som begränsat sitt utlåtande till att avse vad

i motionerna uttalats om landskapsvårdens betydelse inom glesbygderna och

därmed sammanhängande problem, anför.

Landskapets utseende och karaktär bestämmes i hög grad av det sätt, på

vilket naturtillgångarna utnyttjas. Tekniken gör det numera möjligt att i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

en helt annan utsträckning än tidigare påverka naturen. Som exempel härpå

kan nämnas intensiv markanvändning och nya brukningsmetoder på jordbrukets

område, åtgärder som avsevärt förändrar det gamla kulturlandskapet.

Även den i snabb takt fortskridande rationaliseringen av arbetet

inom skogsbruket medför dylika förändringar. Jämsides med angivna utveckling

pågår en genomgripande strukturrationalisering inom lantbruksnäringarna.

Såsom uttalas i motionerna innebär denna rationalisering bl. a.

nedläggande av mindre jordbruk samt omföring av åker, vallar och hagmarker

till skogsmark. Samtliga nu nämnda faktorer medför en radikal

omvandling av odlingslandskapet icke blott inom glesbygderna utan även

inom större delen av vårt land i övrigt.

Enligt de riktlinjer för en aktiv naturvårdspolitik, som antogs av fjolårets

riksdag, bör säkerställas markområden i sådan omfattning, att de

tillsammans kan anses representativa för svensk natur och det svenska

odlingslandskapet inom skilda delar av landet. Samtidigt bör allmänhetens

stora behov av områden för rekreation och friluftsliv i erforderlig utsträckning

tillgodoses. I likhet med motionärerna anser nämnden, att våra glesbygder

i nämnda avseenden framdeles kommer att få allt större betydelse.

Vid sidan av säkerställandet av naturområden och åtgärder i övrigt till

skydd för friluftslivet utgör landskapsvården en utomordentligt viktig uppgift

för naturvårdsarbetet. Såsom motionärerna anfört är det härvid särskilt

angeläget alt inom de områden, som framstår som attraktiva och

lämpliga för fritidsändamål, effektiva åtgärder vidtages till skydd för den

hävdvunna landskapsmiljön. Till dylika åtgärder torde bland andra böra

hänföras bevarande av ängs- och hagmark samt betesdrift i samband med

köttdjurs- eller ungdjursuppfödning. Naturvårdsnämnden har för avsikt

att i möjligaste mån främja landskapsvårdande åtgärder inom områden av

nu ifrågavarande slag. Vidare är det av stor betydelse, att vid uppgörande

av planer för skogsplantering å odlingsmark naturvårdens intressen beaktas,

så att där landskapsbilden så kräver, ytor lämnas fria, respektive att i

stället för barrskog planteras lövskog.

Utan tvivel kommer bortrationalisering av småbruk i flera hänseenden

att innebära eu nackdel ur naturvårdens synpunkt. Den starkt ökande omfattningen

av allmänhetens friluftsliv kommer att ställa stora krav på service.

Det är därför mycket troligt, att många småjordbrukare skulle kunna

få goda biinkomster genom turistnäringen eller genom arbetsuppgifter i

samband med de allt vanligare fritidsbostäderna.

Vad nu sagts om småbrukets betydelse för naturvården och friluftslivet

torde icke motivera den utredning av det svenska småjordbrukets framtida

ställning och utvecklingsvägar, som föreslagits i motionerna, men kan vara

ägnat att förstärka skäl, som ur andra synpunkter må komma att anföras

för en dylik utredning. Därest en sådan kommer till stånd, synes den böra

beakta det intresse naturvården och friluftslivet har av att våra glesbygder

ej i alltför hög grad avfolkas.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt remissyttrande, att utvecklingen

inom skogsbruket för närvarande kännetecknas av en snabbt fortgående

rationalisering, vilken medför dels en minskning av det totala arbetskraftsbehovet,

dels, i stigande omfattning, övergång från säsonganställning

till helår sanställning av skogsarbetare. Denna utveckling har bl. a.

nedsatt småbrukarnas möjligheter att erhålla kompletterande sysselsätt
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

31

ning i skogsbruket. Erfarenheten från arbetsförmedlingsarbetet visar också

på stigande svårigheter att arbetsplacera småbrukare, som söker arbete

utanför den egna brukningsenheten. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder

har därför måst insättas.

Utskottet. I motionerna I: 231 och II: 288 har påyrkats en utredning rörande

det svenska småjordbrukets framtida ställning och utvecklingsvägar.

Motionärerna pekar på en rad frågeställningar, som därvid bör beaktas.

Emellertid kommer, såsom framgår av remissbehandlingen av förevarande

motioner, 1960 års jordbruksutredning i allt väsentligt att ingå på den

problematik, som tagits upp till behandling i motionerna. På grund härav

synes dessa icke påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Vad gäller de av Kungl. Maj :t under förevarande punkt framlagda förslagen

finner sig utskottet kunna tillstyrka att för arealtillägg, leveranstilllägg

för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige anvisas respektive

21, 34 och 40 milj. kr. eller tillhopa 95 milj. kr. Däremot finner sig utskottet

icke kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag att arealtillägg i princip inte

skall utgå till jordbrukare, som tillträder brukningsenhet efter den 30 juni

1964. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att 1960 års jordbruksutredning

vid sina överväganden rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

även har att göra en översyn av nu utgående småbruksstöd.

Vid sådant förhållande finner utskottet i likhet med vad i motionerna I: 615

och II: 748 anföres, att det inte kan vara riktigt att nu företa ändringar av

principiell betydelse i fråga om reglerna för sistnämnda stöd. Kungl. Maj :ts

förslag på denna punkt avstyrkes därför. Av skäl som nu anförts kan utskottet

heller icke tillstyrka det i motionerna I: 310 och II: 411 framförda

yrkandet om viss utvidgning av rätten till arealtillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:615 och 11:748 besluta att arealtillägg

skall utgå enligt oförändrade grunder

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.

c) lämna motionerna I: 231 och II: 288 utan åtgärd

d) avslå motionerna I: 310 och II: 411.

27:o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten

32 (s. 77) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 1 067 000 kr.,

vilket innebär en anslagshöjning av 73 000 kr. Bl. a. har kostnaderna för

hålkortsbearbetning uppräknats med 20 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 067 000 kr.

28 :o) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Kungl. Maj :t

har under punkten 33 (s. 77—80) föreslagit en höjning av anslaget med

475 000 kr. till 19 115 000 kr.

Statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån har hemställt om

ökning av anslaget med 610 000 kr.

Efter närmare redogörelse för de framförda äskandena har departementschefen

anfört följande.

»Genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 134; JoU 14; rskr. 180) höjdes

statens bidrag till skördeskadefonden från 10 000 000 kr. till 15 000 000 kr.

samtidigt som kravet på tillskott från jordbrukarna sänktes från 20 000 000

kr. till 15 000 000 kr. Även för budgetåret 1964/65 bör anvisas 15 000 000 kr.

för att överföras till skördeskadefonden under förutsättning att jordbrukarna

av egna medel alltjämt skjuter till minst 15 000 000 kr.

Av redogörelsen i det föregående framgår att den till statistiska centralbyrån

knutna skördestatistiska nämnden fortlöpande genomför undersökningar

för att förbättra skördeskadeskyddet. Rörande de förslag i detta syfte

som centralbyrån framlagt i anslagsäskandena eller senare kan komma att

föreslå beträffande 1964 års skörd torde jag få återkomma till Kungl. Maj:t.

Det är enligt min mening angeläget, att medel i erforderlig omfattning

står till förfogande för bland annat fortsatta undersökningar rörande förbättringar

i fråga om skördeskadeskyddet. Mot bakgrunden härav har jag

ej annan invändning mot beräkningarna av kostnaderna för skördeskadeskyddets

administration än att medel ej bör anvisas för att täcka väntade

löneökningar. Jag föreslår därför, att anslagsposten höjs med 475 000 kr.

till 4 115 000 kr. Kungl. Maj:t bör vidare liksom innevarande budgetår kunna

bestämma, att medel för erforderliga undersökningar in. m. får tas ur

det belopp under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, vilket är avsett för diverse utgifter.»

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets

invändning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader i samband med permanent

skördeskadeskydd för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 19 115 000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

33

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

29 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 34 (s. 81—82) gjorda framställning innefattar — förutom

medgivande om ändringar i personalförteckningen samt fastställande av ny

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 160 000 kr., vilket är 76 000 kr.

mer än för innevarande budgetår. Av ökningen avser 74 300 kr. lönegradsändringar

m. m. av automatisk natur. Vidare har beräknats medel för den

lönegradsförändring som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna punkt

föranleder inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens centrala frökontrollanstalt

som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

456 600

2 200

1 721 400

979 800

Summa kr. 3 160 000

c) till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kr.

30:o) Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten

35 (s. 83) har Kungl. Maj :t föreslagit en uppräkning av anslaget med

216 000 kr. till 1 377 000 kr. Uppräkningen av anslaget motiveras med den

verksamhetsökning som är en följd av besluten att införa obligatorisk statsplombering

av strå- och trindsäd, nya kontrollbestämmelser avseende utsädespotatis

samt växtförädlingsavgift.

Utskottet. Kungl. Maj:ts anslagsberäkning biträdes av utskottet, som hemställer,

3 Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 196''r

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 377 000 kr.

31.o) Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning. Under punkten 36

(s. 83—84) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget skall uppföras med

1 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Institutionsbyggnaden i Stora Råby håller nu på att uppföras. I förra

årets statsverksproposition angavs under denna anslagspunkt att de för innevarande

budgetår föreslagna medlen huvudsakligen var avsedda för viss

utrustning, som behövde infogas under byggnadsskedet. Efter anbudsförtarandet

har det emellertid visat sig, att dessa inredningsobjekt drar betydligt

högre kostnader än beräknat. Härtill kommer nu den återstående

inredningen, vilken erfordras först sedan lokalerna står färdiga. De totala

utrustningskostnaderna beräknar anstaltsstyrelsen till omkring 2 250 000

kr., eller sålunda 1 450 000 kr. utöver tidigare anslagna medel. Då emellertid

anskaffningen av viss utrustning bör kunna anstå ytterligare, upptar

jag anslaget för nästa budgetår till 1 000 000 kr.»

Utskottet. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:

Utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.

32:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Av Kungl. Maj:t under

punkten 37 (s. 84—87) framfört förslag innebär — förutom ändring i personalförteckningen

och ny avlöningsstat — en anslagsökning med 56 000

kr. till 2 301 000 kr. För att öka anstaltens resurser för upplysningsverksamhet

och särskilda undersökningar har föreslagits inrättande vid upplysningsavdelningen

av en tjänst som förste assistent i lönegrad Ae 21, vilket

medför en anslagsökning av 31 000 kr. Vidare har anslagsposten till nyssnämnda

undersökningar uppräknats med 25 000 kr.

1 förevarande sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen

väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen 1: 353 av herr Weibull

och herr Larsson, Thorsten, likalydande med 11:406 av herr Larsson i

Borrby m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att

irån den 1 juli 1964 vid statens växtskyddsanstalt inrätta en tjänst som

inspektörsassistent i Ag 12 med placering i Landskrona och sålunda under

Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar anvisa ett till 2 319 000 kr. förhöjt

anslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år Wdi

35

Vad beträffar de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden tår

utskottet hänvisa till motionen 1: 353.

Över motionerna har remissyttranden inhämtats från styrelsen för statens

växtskyddsanstalt och Skånes handelskammare.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt erinrar om att styrelsen i sina

ärliga anslagsäskanden hemställt, att ytterligare eu inspektörsassistenttjänst

i lönegrad A 12 måtte inrättas vid inspektionsstället i Hälsingborg.

Styrelsen vill i första hand tillstyrka detta sitt äskande. Som ett alteinati\

härtill tillstyrker styrelsen yrkandet i motionerna I: 353 och II: 406. Styrelsen

anför därvid bl. a.

En fördel med placeringen i Landskrona skulle vara att trafikanterna

över hamnen där något lättare skulle kunna påräkna viss importkontioll

även utom ordinarie arbetstid. Tillkomsten av tjänsten skulle också innebära

en förstärkning av inspektionsresurserna i Hälsingborg. Anstalten anser

nämligen att inspektörsassistenten i Landskrona, för att hans arbetskapacitet

skall på bästa sätt kunna utnyttjas, bör kunna assistera jämväl

vid kontrollen i Hälsingborg och för detta syfte utrustas med tjänstebil eller

få tillstånd att föra egen bil i tjänsten. Vid placering i Landskrona tillkommer

därför vissa omkostnader, beräknade efter två alternativ, nämligen

1) anskaffande av tjänstebil och 2) tillstånd att använda egen bil i tjänsten.

Därest riksdagens jordbruksutskott icke skulle anse sig kunna tillstyrka

motionsyrkandena, skulle syftemålet med motionärernas hemställan till en

del kunna nås om Hälsingborgsinspektionen, som nu disponerar en tjänstebil,

även utrustas med tillstånd jämlikt SFS 780/1952 för en vid inspektionen

tjänstgörande befattningshavare, växtinspektör eller inspektörsassistent,

att använda egen bil i tjänsten. Genom den ökade rörlighet, som härigenom

skulle kunna åstadkommas, skulle även Landskrona kunna betjänas

på ett effektivare sätt än nu kan ske. Den årliga kostnaden vid ett genomförande

av detta anstaltens förslag beräknas till ca 4 600 kronor, som

sålunda bör anvisas anstaltens reseanslag.

Skånes handelskammare tillstyrker att den av motionärerna föreslagna

befattningen inrättas och anför.

Handelskammaren kan vitsorda att importen av växter över Landskrona

från att tidigare — före omorganisationen av växtimportkontrollen år 1959

— ha varit av betydande omfattning minskats mycket kraftigt. Enligt uppgift

från hamnen i Landskrona uppgick importen av gröna växter år 1959

till ej mindre 1 040 ton, men sjönk därefter till 790 ton 1960, 244 ton 1961,

147 ton 1962 och endast 15 ton 1963. Växtimporten över hamnen har sålunda

praktiskt taget helt upphört.

Det är uppenbart att denna utveckling till väsentlig del berott på att den

i Hälsingborg stationerade växtinspektionspersonalen endast kunnat upprätthålla

en begränsad service i Landskrona. Enligt vad Handelskammaren

erfarit kan ingen service alls erbjudas för transporter med avgång från

Tuborg senare än kl. 15.00. Nämnda förhållande, som synes ha sin direkta

orsak däri att inspektionspersonal ej är fast stationerad i Landskrona, bär

utan tvivel varit den främsta anledningen Ull att växtimporten avstannat.

Av olika skäl brukar nämligen flertalet sändningar ankomma till de svenska

hamnarna först under den senare delen av (lagen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I likhet med motionärerna anser Handelskammaren bl. a. från principiella

synpunkter otillfredsställande att eu betydande del av växtimporten

såsom här sker skall undandragas en lämplig och intill helt nyligen viktig

införselhamn till följd av otillräckliga resurser för den statliga växtinspek”

tionen. Det är att märka att Landskrona i 9 § kungörelsen 1959 angående

införsel av växter m. m. upptagits bland de sex orter över vilka växtinförsel

företrädesvis bör ske. Trafikanterna bör då rimligen kunna göra anspråk

på att få erforderlig service från växtskyddsanstalten.

Handelskammaren har tidigare i flera remissyttranden, senast år 1961,

tillstyrkt förslag från växtskyddsanstalten angående inrättande av en inspektörsassistenttjänst

vid inspektionsavdelningen i Hälsingborg med placering

i Landskrona. Trots den ringa växtimport som i dag förekommer är

Handelskammaren fortfarande av den uppfattningen att en sådan tjänst

bör inrättas. Om möjligheter till snabb och fullständig service erbjudes

torde växtimporten via Landskrona komma att starkt öka i omfattning Av

betydelse i sammanhanget är att stadens förbindelser med Danmark förbättrats

påtagligt under de senaste åren genom insättande av nya bilfärjor

på Tuborgleden. I den mån växtimporten via Landskrona till en början ej

skulle möjliggöra full sysselsättning för en i staden stationerad inspektionsfunktionar

bör denne i viss utsträckning kunna användas för tiänstgörin"

även i Hälsingborg. °

Utskottet. I remissutlåtande över motionerna I: 353 och II: 406 angående

inrättandet av en tjänst som inspektörsassistent i Landskrona har pekats på

möjligheten att etfektivera växtinspektionen i Hälsingborg genom att låta

personalen i ökad utsträckning använda egen bil i tjänsten. Därigenom bör

inspektionen bättre kunna tillgodose även Landskronas behov. Utskottet har

funnit att åtgärder i detta syfte bör kunna vidtagas inom ramen för den medelsanvisning

Kungl. Maj :t under nästföljande punkt föreslår. Med hänsyn

härtill finner utskottet ej anledning tillstyrka motionsyrkandena.

Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj :ts under denna punkt framlagda

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 353 och II: 406,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i personalförteckningen

för statens växtskyddsanstalt som föranleds

av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 213 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslags
-

vis ...................................... 2 500

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis ........................ 204 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 37

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 243 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 637 000

Summa kr. 2 301 000

c) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 301 000 kr.

33:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under

punkten 38 (s. 87—88) hemställt om en med 90 000 kr. till 747 000 kr. ökad

medelsanvisning. Därvid har räknats med att av delposterna till övriga

expenser samt till frakter och transporter används 18 500 respektive 12 000

kr. till vissa begärda engångsanskaffningar.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört och då Kungl. Maj :ts anslagsberäkning ej föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

747 000 kr.

34:o) Bekämpande av växtsjukdomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts under

punkten 39 (s. 88) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

35 :o) Statens maskinprovningar: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten

42 (s. 91—92) gjorda framställning innefattar — förutom fastställande

av ny avlöningsstat — en uppräkning av medelsanvisningen med 47 000 kr.

till 646 000 kr. För Alnarps-avdelningen föreslås en tjänst i lönegrad Ae 11

med tjänstebenämningen förman inrättad. Förslag i anledning av den yrkade

tjänsteförändringen framläggs av chefen för civildepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet ej något att erinra

och hemställer således,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinprovningar,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis

15 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................... 435 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 195 500

Summa kr. 646 000

b) till Statens maskinprovningar: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 646 000 kr.

36:o) Statens maskinprovningar: Omkostnader, Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 43 (s. 92—93) om oförändrad

medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskinprovningar: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

357 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

37:o) Bidrag till Sveriges utsädesförening. Under punkten 56 (s. 122—

124) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 803 000 kr. till

3 049 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att anslaget ökas med

377 200 kr.

Statstjänstemannaförbundet hemställer i särskild skrift om vissa åtgärder

i avseende på pensionsförmåner för viss personal vid utsädesföreningen

Efter att ha redogjort för utsädesföreningens anslagsframställning och

Stats tjänstemannaförbundets skrift samt däröver avgivna yttranden har

departementschefen anfört följande.

»1960 års Svalövsutredning har den 25 oktober 1963 avlämnat betänkande

om ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädesförening,

Betänkandet övervägs för närvarande inom jordbruksdepartementet.

Senare denna dag avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med förslag

att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 157 000 kr. för att täcka

ökade kostnader för vissa avlöningsförmåner m. in. till föreningens personal.

För nästa budgetår bör anslaget uppräknas med samma belopp. Därjämte

bör anslaget tillföras 66 000 kr. i anledning av andra inträffade kostnadsökningar

för lönereglering m. m.

Jag finner det angeläget, att i Statstjänstemannaförbundets framställning

och i utsädesföreningens yttrande däröver åsyftade pensionsminskningar,

som beror på att engångsavgifter ej kunnat erläggas, i rimlig utsträckning

upphävs. Enligt vad jag under hand inhämtat från statens personalpensions
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''l

39

verk uppgår de erforderliga engångsavgifterna till sammanlagt 580 000 kr.

Jag föreslår, att beloppet ställs till förfogande genom medelsanvisning under

förevarande anslag. Rörande beloppets närmare disposition bör Kungl.

Maj :t äga besluta.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsanvisningen för nästa

budgetår liksom Kungl. Maj :ts uttalanden i övrigt under förevarande punkt

har ej givit utskottet anledning till erinran. Vad angår medelsbehovet för

innevarande budgetår får utskottet hänvisa till att årets riksdag (prop. 2

bil. 7; JoU 2; rskr. 49) anvisat det av Kungl. Maj :t äskade beloppet. Utskottet

hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 3 049 000 kr.

38 :o) Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t

har under punkten 57 (s. 124—125) föreslagit oförändrad medelsanvisning

med 430 000 kr. Därav avses 210000 kr. till den praktiskt vetenskapliga

verksamheten å Weibullsholm, 200 000 kr. till institutet för växtförädling av

frukt och bär samt 20 000 kr. till förädlingsarbeten med sojaväxter.

1 samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 229

av herr Elof sson m. fl. och II: 283 av herr Hseggblom m. fl., i vilka likalydande

motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget till

Weibullsholms växtförädlingsanstalt skall höjas från 210 000 till 250 000

kr. och sålunda till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för

budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 470 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till

motionen I: 229.

Utskottet. I motionerna I: 229 och II: 283 har föreslagits, att anslagsposten

till den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm uppräknas

med 40 000 kr. för att möjliggöra för anstalten att vidmakthålla visst

vetenskapligt material, härrörande från ett vid anstalten under en lång följd

av år bedrivet forskningsarbete rörande ärtväxtens genetik. Utskottet anser

i likhet med motionärerna, att det är av värde att ifrågavarande genetiska

material kan av anstalten sammanhållas och bevaras för framtiden och tillstyrker

därför motionsyrkandet.

Dä utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t i övrigt

under denna punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 229 och II: 283, till Bidrag

till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 470 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

39:o) Alnarpsinstitutet: Avlöningar. Det under punkten 60 (s. 126—133)

framlagda förslaget innebär — förutom hemställan till riksdagen att fastställa

ny avlöningsstat — en uppräkning av anslaget med 306 000 kr. till

2 334 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om anslagsökning med 352 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts en av statskontoret avgiven promemoria

nr 2 angående organisationen av de olika verksamheterna vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut m. in.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anslagsframställningen

ävensom för innehållet i omförmälda promemoria samt däröver

avgivna remissyttranden — anfört följande.

»På grundval av förslag av statskontoret tog statsmakterna förra året ställning

till frågan om samordningen i stora drag av de skilda verksamheterna

vid Alnarp, varvid bland annat beslöts att inrätta en samarbetsnämnd ävensom

ett för lantbrukshögskolans Alnarpsdel samt Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut gemensamt kansli. Statskontoret har nu framlagt

vissa ytterligare förslag.

Förslaget att den nuvarande benämningen på institutet ändras till Alnarpsinstitutet

föranleder ingen erinran från min sida. Jag har ej heller någon

principiell invändning mot att spörsmål rörande vård och planering

av Alnarps park- och prydnadsanläggningar skall

enligt Kungl. Maj :ts närmare betämmande handläggas av samarbetsnämnden

eller en av denna nämnd utsedd parkkommitté. Skötseln av anläggningarna

m. m. handhas lämpligen — såsom statskontoret föreslagit —

av en trädgårdsutbildad förman samt tre kollektivavtalsanställda arbetare

(parkpatrull). Jag delar ämbetsverkets mening att medel för patrullen bör

anvisas under institutets anslag. Anvisningen bör dock ske under olika anslag

enligt riksrevisionsverkets förslag. För budgetåret 1964/65 torde för

detta ändamål 52 000 kr. upptas under avlöningsanslaget. Under omkostnadsanslaget

bör beräknas 11 000 kr., varav 5 000 kr. för inköp av växter

m. m. För utrustning åt parkpatrullen bör ett engångsbelopp av 10 000 kr.

anvisas under anslaget till nyanskaffning och underhåll av utrustning.

Samtidigt kan lantbrukshögskolans omkostnadsanslag minskas med 36 000

kr. och institutets omkostnadsanslag, delposten till städning och renhållning,

minskas med 3 000 kr. För det arbete parkpatrullen utför åt Alnarps

egendom, mejeri och trädgårdar bör ersättning beräknas under sistnämnda

anslag.

Statskontorets förslag att ansvaret för vägunderhållet, som för närvarande

är splittrat på flera olika organ, i huvudsak skall anförtros Alnarps

egendom, anser jag ändamålsenligt. Alnarps egendom bör i enlighet därmed

få ersättning med självkostnaderna för underhåll av gemensamma vägar.

Under institutets omkostnadsanslag bör för detta ändamål beräknas 8 100

kr. för budgetåret 1964/65. _

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t är l!)6l

41

Beträffande värmeförsörjningen vid Alnarp förordar statskontoret, att all

maskintjänst för lantbmkshögskolans Alnarpsdel, Alnarpsinstitntet

och statens maskinprovningar sammanförs och inordnas under kansliet. I

anslutning till Kungl. Maj :ts beslut den 6 december 1963 att den gemensamma

maskinanläggningen vid Alnarp skall hänföras till klassificeringsgrupp

4 vill jag förorda, att för en på detta sätt organiserad maskinavdelning

inrättas tjänster för en reparatör i Ae 10 och en hantverkare i Ae 9.

Till avdelningen bör därjämte hänföras en befintlig tjänst som värmeskötare

i Ao 8. Tjänsten som hantverkare avses ersätta befintlig arvodesbefattning,

som nu avlönas av byggnadsstyrelsen. För de tjänster maskinavdelningen

ger de affärsdrivande enheterna vid Alnarp bör såsom statskontoret

föreslagit dessa lämna gottgörelse. För budgetåret 1964/65 torde under institutets

omkostnadsanslag böra upptas en uppbördspost å 10 000 kr. för

sådan gottgörelse.

Vad statskontoret anfört beträffande samarbetet mellan Alnarps egendom

och den vid Alnarp bedrivna forsknings- och försöksverksamheten i

fråga om markdisposition, djur- och maskinhållning m. m. föranleder ingen

erinran från min sida. Sådan jord som inte utnyttjas för försök bör sålunda

brukas av egendomen. För att begränsa kostnaderna för försöksverksamheten

bör vidare egendomens maskiner och djur mot ersättning utnyttjas

också av försöksverksamheten så långt detta är möjligt. Såsom statskontoret

föreslagit bör principiella frågor av detta slag regleras genom avtal mellan

lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet samt i övrigt handläggas av

samarbetsnämnden.

Med hänsyn till de fördelar, som bör kunna uppnås genom gemensamma

inköp, vill jag förorda att kansliet skall fungera som inköpstjänst för de

olika arbetsenheterna vid Alnarp i så stor utsträckning som möjligt. I samband

härmed bör en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 vid kansliet omändras

till kontorsskrivartjänst i Ae 13.

Vid anmälan av den särskilda proposition angående omorganisation av

bland annat statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, som bebådats

i det föregående, avser jag att föreslå att anstaltens kamerala göromål

förläggs till förut nämnda kansli i Alnarp. Till detta förslag, som ej torde

komma att för nästa budgetår leda till ökat utgiftsbehov under detta anslag,

torde jag få återkomma vid anmälan av nyss nämnda proposition.

Statskontorets förslag att de medel som är avsedda för ciceroner skall

vara gemensamma för lantbmkshögskolans Alnarpsdel och Alnarpsinstitutet

föranleder ingen erinran från min sida. Övriga av statskontoret framförda

förslag torde få anmälas för Kungl. Maj :t i annat sammanhang.

Utredningen rörande mejeriundervisning in. m. har den 7 november 1963

avlämnat delbetänkande rörande högre undervisning samt forskning på

mejeriområdet m. in. Betänkandet är under remissbehandling. Lantbruksstyrelsens

förslag att i detta läge tillgodose mejeriavdelningens och statens

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''r

mejeriförsöks behov av förstärkning genom eu ökning med sammanlagt

26 000 kr. av nuvarande medel till tillfällig personal anser jag böra bifallas.

Jag beräknar vidare 4 800 kr. för arvode åt studierektor vid lantbruksavdelningen.

Då den till följd av löneomräkning erforderliga anslagshöjningen

uppgår till 192 300 kr., torde anslaget böra uppföras med (2 028 000

+ 306 000) 2 334 000 kr.»

Utskottet. Under denna punkt föreslår departementschefen en i princip

viktig förändring av ett tidigare av riksdagen fattat beslut. Jordbrukshögskoleutredningen

föreslog i sitt betänkande (SOU 1960: 2) att parkanläggningarna

vid Alnarp skulle tillföras lantbruksliögskolans trädgårdssektion

för att disponeras för dess undervisning. Eftersom parkanläggningarna i

huvudsak skulle komma att tjäna trädgårdssektionens verksamhet borde

Alnarps park erhålla medelstilldelningen över lantbrukshögskolan. Detta förslag

godtogs av Kungl. Maj :t och riksdagen. I överensstämmelse härmed

erhöll lantbrukshögskolan för budgetåret 1963/64 anslag å riksstaten till

parkens underhåll och vård. Departementschefen föreslår nu att parkanläggningen

vid Alnarp underställes den förra året beslutade samarbetsnämnden

samt att anslagen till anläggningen upptages på Alnarpsinstitutets

stat.

Eftersom lantbrukshögskolans institution för trädgårdskonst och naturvård

innesluter den enda statliga vetenskapliga forskningen för parkanläggningar

i landet är det synnerligen betydelsefullt, att nämnda institution

får i tillräcklig omfattning disponera parkanläggningarna vid Alnarp

för försök och demonstrationer. Man kan ifrågasätta, om detta kommer att

bli tillgodosett vid ett genomförande av departementschefens förslag, därest

intressemotsättningar skulle uppkomma mellan institutet och högskolan.

Samarbetsnämnden är visserligen sammansatt av representanter för båda

dessa organ men tyngdpunkt bör ges åt sambandet mellan å ena sidan den

högre trädgårdsundervisningens absoluta behov av parkanläggningen som

undervisnings- och studieobjekt och å andra sidan parkens disposition.

Emellertid innefattar departementschefens förslag många fördelar ur

praktisk administrativ synpunkt, vilket gör att utskottet ändå anser sig

böra tillstyrka detsamma. För att bättre kunna tillgodose möjligheterna

för institutionen för trädgårdskonst och naturvård att för sina ändamål

utnyttja parkanläggningarna synes dock enligt utskottets mening, i överensstämmelse

med förslag av lantbrukshögskolans styrelse, den anordningen

böra träffas, att föreståndaren för nämnda institution blir självskriven

ordförande i den avsedda, under samarbetsnämnden lydande parkkommittén.

Full trygghet kommer då att föreligga för att högskolans synpunkter

kommer till sin rätt i förslagen till samarbetsnämnden. En dylik självskrivenhet

kan motiveras med att nämnda befattningshavare torde före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''r

43

träda den främsta sakkunskap på området som står till buds. Med den av

utskottet förordade anordningen kan givetvis inte garanteras tillgång på

tillräckliga medel för institutionens forskningsverksamhet i fråga om

parkanläggningar. Denna fråga bör övervägas i samband med institutionens

övriga anslagsäskanden.

Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har i övrigt icke föranlett

någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Alnarpsinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 648 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 15 300

3. Arvoden till övrig iclce-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 1 041 700

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 627 200

Summa kr. 2 334 000

b) till Alnarpsinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 2 334 000 kr.

40:o) Alnarpsinstitutet: Omkostnader. Vad Kungl. Maj:t under punkten

''61 (s. 133—135) föreslagit i fråga om medelsanvisning med ett i förhållande

till innevarande budgetår förhöjt belopp av 65 000 kr. ävensom vad

Kungl. Maj :t i övrigt anfört biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 564 000 kr.

41 :o) Alnarpsinstitutet: Materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 62 (s. 165) om en ökad medelsanvisning för ändamålet

med 7 000 kr. till 70 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Materiel för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

42:o) Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. Under

punkten 63 (s. 135—136) har Kungl. Maj :t föreslagit en uppräkning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

■11

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

anslaget med 13 000 kr. till 150 000 kr. Bland annat har ett belopp av 10 000

kr. förutsatts skola användas för engångsanskaffning av utrustning till

parkpatrullen.

Utskottet. Då utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj :t anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetaret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

43ro) Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning. Utskottet biträder

Kungl. Maj :ts under punkten 64 (s. 136) gjorda framställning om en med

3 000 kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kr.

44 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk

byrå. Under punkten 65 (s. 136—138) förordar Kungl. Maj:t i enlighet

med ett av trädgårdsnäringsutredningen framlagt förslag, att den trädgårdsekonomiska

byrån nedläggs.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit,, att anslaget uppförs med oförändrat

belopp av 23 000 kr.

Efter att närmare ha redogjort för trädgårdsutredningens förslag och däröver

avgivna remissyttranden anför departementschefen följande.

»Trädgårdsnäringsutredningen föreslår, efter kontakt med Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,

att den trädgårdsekonomiska byrån nedläggs

den 1 juli 1964 och att bokföringsverksamheten övertas av förbundet. Samtliga

remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt delta förslag. Även

jag biträder förslaget om nedläggning av den trädgårdsekonomiska byrån.

Den hittillsvarande statliga bidragsgivningen under denna anslagspunkt bör

sålunda upphöra med utgången av innevarande budgetår. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, styrelsen

för Alnarpsinstitutet att vidta de övergångsanordningar, som må påkallas i

samband med byråns avveckling.

Jag ansluter mig vidare till utredningens förslag att lantbrukshögskolan

tilldelas medel för att anskaffa för trädgårdsekonomisk forskning och undervisning

erforderligt bokföringsmaterial. Ett belopp av 50 000 kr. bör stå

till högskolans förfogande för ändamålet. Detta medelsbehov har jag tidigare

beaktat vid avvägningen av lantbrukshögskolans materielanslag.»

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

45

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må godkänna vad som i det föregående föreslagits

rörande nedläggning av Alnarpsinstitutets trädgårdsekonomiska

byrå.

45 :o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag

under punkten 66 (s. 138—139) innefattar — förutom förslag till ny avlöningsstat

— en förhöjd anslagsanvisning av 93 000 kr. Höjningen motiveras

av att den nya trädgårdsskolan beräknas vara i full verksamhet under budgetåret

1964/65.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för trädgårdsskolan i

Norrköping, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 2 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 165 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 97 000

Summa kr. 315 000

b) till Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kr.

46:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader. Under punkten 67 (s.

139—140) innebär Kungl. Maj:ts framställning en uppräkning med 9 000

kr. till 55 000 kr.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 55 000 kr.

47:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning. Utskottet tillstyrker den

under punkten 68 (s. 140—141) gjorda medelsberäkningen, som innebär

anslagsminskning med 200 000 kr. till 300 000 kr., och hemställer,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 196b

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

48 :o) Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. Under punkten

69 (s. 141—148) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget med

1 115 000 kr. till 16 711 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen 1: 350 av

herr Gustafsson, Nils-Eric, in. fl. och II: 401 av herr Dahlgren m. fl., i vilka

likalydande motioner hemställts, att riksdagen vid sin behandling av Bidrag

till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. under nionde huvudtiteln måtte

besluta, att bidrag till lärarlönerna vid lantbrukets yrkesskolor må utgå

med 100 procent av kostnaden och att bidrag till undervisningsmateriel vid

lantbrukets yrkesskolor må utgå med 90 procent av kostnaden enligt i motionen

förordade grunder samt att till Bidrag till driften av lantbrukets

yrkesskolor in. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

18 251 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen II: 401.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av lantbruksstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att anslaget

ökas med 4 350 000 kr.

1 detta sammanhang har anmälts

dels en av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning

och viss lärarutbildning verkställd utredning (SOU 1963: 13), i den mån

utredningen berör den pedagogiska utbildningen av lärare vid lantbrukets

yrkesskolor, jämte remissyttranden över densamma;

dels ock en av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande överlämnad framställning

av styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker, vari hemställts

att såsom särskilt driftkostnadsbidrag för budgetåret 1963/64 måtte anvisas

35 000 kr. till trädgårdsskolan i Söråker.

Efter närmare redogörelse för i sammanhanget framförda äskanden har

departementschef en anfört följande.

»Lantbruksstyrelsen förutsätter, att Klagstorps lantbruksskola i Skaraborgs

län nedläggs samt att i Örebro län lantbruksundervisningen koncentreras

till den nya skolan vid Kvinnersta efter nedläggning av de båda gamla

skolorna vid Fellingsbro och Kävesta. Med anledning av dessa förändringar

samt till följd av vissa övriga personal- och tjänsteförändringar samt

ändrad kursverksamhet minskar medelsbehovet för avlönings- och avgifts
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

47

bidrag med 225 600 kr., för driftbidrag med 60 000 kr. samt för hälsovårdsbidrag

med 5 800 kr. I samband med omläggningen av utbildningen på trädgårdsområdet

bortfaller vidare behovet av särskilda kurser för trädgårdslärlingar,

varigenom statsbidraget kan minskas med 12 800 kr.

Genom statsmakternas beslut år 1963 (prop. 92; SU 82; rskr. 197) har

gränserna mellan statlig och kommunal (landstingskommunal) personalpensionering

omreglerats så att de kommunalanställda tjänstemän, för vilka

gäller statliga avlöningsbestämmelser, numera omfattas av helstatlig

pensionering. Av lantbrukets yrkesskolor är flertalet landstingsägda. Rektorer

och lärare vid dessa skolor omfattas från och med den 1 juli 1963 av den

helstatliga pensioneringen. Huvudmännen för dessa skolor befrias härigenom

från avgift för personalpensioneringen och blir därjämte berättigade

att erhålla statsbidrag med 100 procent av kostnaderna för ATP-avgifterna.

Detta medför att statsbidraget till pensionsavgifter kan minskas med

400 700 kr., medan bidraget till ATP-avgifter bör ökas med 259 100 kr.

För de icke landstingsägda skolorna inträder däremot inte automatiskt

några förbättringar i fråga om pensionsavgifterna. Med hänsyn till angelägenheten

av att löne- och pensionsbestämmelser liksom de statliga bidragsreglerna

är enhetliga inom lantbrukets hela statsunderstödda yrkesskoleväsende

vill jag emellertid förorda, att motsvarande pensions- och avgiftsregler

skall gälla för dem från och med den 1 juli 1964. Då avgifterna för

personalpensioneringen utgår i efterskott, måste dock även för nästa budgetår

beräknas statsbidrag för ändamålet. Bidraget bör upptas till ett med

30 500 kr. förhöjt belopp. För att öka statsbidraget till ATP-avgifter vid

icke landstingsägda skolor från 90 till 100 procent erfordras 19 400 kr.

Då statsbidrag även skall utgå för flyttningskostnadsersättning torde

10 000 kr. beräknas för detta ändamål för budgetåret 1964/65. Bidraget till

undervisningsmateriel bör enligt min mening ökas med 25 000 kr. till

250 000 kr. På grund av lönegradsändringar, ändrade timlärararvoden samt

omräkning av driftbidraget behöver anslaget höjas med sammanlagt

1 221 100 kr. Utöver vad lantbruksstyrelsen upptagit i sina anslagsäskanden

bör vidare beräknas 65 100 kr. till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter.

Lantbruksstyrelsens förslag i övrigt om nya grunder för avlöningsbidrag och

driftbidrag anser jag mig inte kunna tillstyrka.

De av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och

viss lärarutbildning framlagda förslagen beträffande den pedagogiska utbildningen

överensstämmer i allt väsentligt med 1962 års riksdagsbeslut

(prop. 103; JoU 20; rskr. 307) i denna fråga. Som följd av detta beslut håller

pedagogisk utbildning för lantbrukslärare nu på att genomföras. Under

innevarande läsår kommer sålunda två lärarkurser att anordnas vid Alnarpsinstitutet.

För budgetåret 1964/65 har lantbruksstyrelsen äskat medel

till sådan utbildning också vid Jälla lantbruksskola, där två lärarkurser och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

en handledarkurs föreslås skola anordnas. I fråga om den pedagogiska utbildningens

längd och innehåll har remissinstanserna i huvudsak godtagit

de sakkunnigas förslag. Också jag vill förorda, att nuvarande utbildningstid

med 15 veckor för lärarkurser och fem veckor för handledarkurser bibehålls.

Jag förutsätter att lantbruksstyrelsen beaktar de synpunkter remissinstanserna

anfört beträffande utbildningens innehåll vid styrelsens fortsatta

arbete att förbättra denna utbildning. Förslaget att inrätta fasta lärartjänster

för den pedagogiska utbildningen är jag inte beredd tillstyrka. I

stället bör liksom för närvarande denna utbildningsverksamhet bedrivas

med arvodesavlönade lärare. Kungl. Maj :t har den 13 december 1963 gett

skogsbrukets yrkesutbildningskommitté i uppdrag att bland annat, efter

samråd med lantbruksstyrelsen, pröva möjligheterna att samförlägga utbildningsverksamheten

för lärare för skogsbrukets och lantbrukets yrkesskolor.

Under detta anslag torde medlen för den pedagogiska utbildningen

behöva ökas med 190 000 kr. till 410 000 kr.

I detta sammanhang torde få bringas till riksdagens kännedom att statsbidrag

från och med den 1 juli 1963 enligt beslut av Kungl. Maj :t utgår med

90 procent av kostnaderna för timlärare vid lantbrukets yrkesskolor i stället

för tidigare med högst 14 kr. för varje undervisningstimme.

Till trädgårdsskolan i Söråker bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit

särskilt driftbidrag utgå för läsåret 1963/64 med 30 000 kr. I likhet med vad

som skett under senare år torde, därest riksdagen inte har något att invända

däremot, nämnda belopp få bestridas ur det för nu löpande budgetår anvisade

anslaget till bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissyttrande över motionerna tillstyrkt

desamma.

överstyrelsen för yrkesutbildning har i huvudsak anfört följande.

Enär huvudman för flertalet av lantbrukets yrkeskolor är landstingskommun

och elevupptagningen i huvudsak sker från landstingsområdet, blir

dessa skolor i viss mån jämförbara med de centrala yrkesskolorna. Vidare

bedrives vid de båda skolformerna yrkesundervisning av tämligen likartat

slag. Överstyrelsen finner därför skäl tala för att statsbidrag till lärarlönerna

medgives utgå med lika stor procentsats för de båda skolformerna.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang nämna följande. Vid lantbrukets

yrkesskolor utgår statsbidrag till undervisningsmateriel till såväl den första

uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom maskinundervisning

som till anskaffning successivt av nytillkommande maskiner. För de

centrala verkstadsskolorna däremot utgår dylikt statsbidrag endast till den

första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Tilläggas må att

härjämte till driftskostnaderna utgår ett statsbidrag om 7 000 kr. per år

och avdelning (bidrag till särskilda kostnader). Detta bidrag avser såsom

framgår bidrag till alla löpande kostnader i samband med undervisningen.

Det kan sålunda även användas för en fortlöpande förnyelse av undervisningsmaterielen.

Grunderna för statsbidragen till lantbrukets skolor och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

49

till de centrala verkstadsskolorna är sålunda i vad gäller undervisningsmaterielen

icke jämförbara och motiven för den föreslagna höjningen icke bärande.

Därest andra omständigheter kan anses föreligga som skäl för eu

höjning av statsbidraget har överstyrelsen intet att erinra häremot.

Utskottet. I motionsparet I: 350 och II: 401 föreslås att reglerna för erhållande

av statsbidrag till avlöningar av lärare samt till undervisningsmateriel

vid lantbrukets yrkesskolor göres likformiga med dem som gäller i

fråga om centrala yrkesskolor respektive centrala verkstadsskolor. Motionärernas

förslag innebär att statsbidraget till avlöningar skulle höjas från 90

till 100 procent, medan bidraget till undervisningsmateriel borde utgå med

90 procent i stället för såsom nu 75 procent, varjämte statsbidragsgivningen

skulle utvidgas till att omfatta undervisningsmateriel över huvud taget.

Vad gäller den föreslagna höjningen av statsbidraget till undervisningsmateriel

finner utskottet i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning att

grunderna för statsbidragen till lantbrukets yrkesskolor och till de centrala

verkstadsskolorna icke är jämförbara och motiven för den föreslagna höjningen

icke bärande. Däremot anser utskottet vissa skäl tala för att statsbidraget

till löner, såsom överstyrelsen anfört, medges utgå med samma

procentsats för lantbrukets yrkesskolor som för de centrala yrkesskolorna.

Problemet berör emellertid även andra skolformer än de nu nämnda. Frågan

om ändrade grunder för statsbidragsgivningen i nu förevarande avseende

bör därför bedömas i ett vidare sammanhang. Utskottet förutsätter

att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan och i sinom tid

framlägger de förslag, vartill gjorda överväganden kan föranleda. Med hänsyn

till det anförda synes nu föreliggande motionsyrkanden icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsberäkning under anslaget biträdes av utskottet.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

vad Kungl. Maj :t under denna punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 350 och II: 401, till Bidrag

till driften av lantbrukets yrkesskolor in. m. för budgetåret

1904/65 anvisa ett förslagsanslag av 16 711 000 kr.

49:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Kungl.

Maj :t har under punkten 70 (s. 148—150) föreslagit oförändrad medelsanvisning

av 6 000 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 1 000 000 kr.

samt att statsbidrag måtte beviljas de enskilda skolorna Apelryds lanthushållsskola

och önnestads lantbruksskola.

1 samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 617

av herr Pettersson, Harald, och fru Olsson, likalydande med II: 742 av herr

\ Itihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 196i

Börjesson i Glömminge m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor under nionde

huvudtiteln måtte anvisa ett reservationsanslag på 7 000 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen I: 617.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till 1961 års riksdags beslut beträffande byggnadsbidrag till

lokaler för enskilda lantbruksskolor in. fl. bör lantbruksstyrelsens framställning

om bidrag till ny- och ombyggnad av undervisningslokaler vid

Apelryds lanthushållsskola samt tillbyggnad av maskinhall vid Önnestads

lantbruksskola i Kristianstads län underställas riksdagens prövning. För

egen del vill jag töreslå, alt Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande

att bevilja bidrag till dessa byggnadsarbeten.

Den av lantbruksstyrelsen förordade ökningen av förevarande anslag anser

jag mig inte kunna biträda.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande bidragsgivningen till ny- och ombyggnadsåtgärder

samt för den fortsatta avvecklingen av sådana bidragsanspråk,

som avser före den 1 april 1960 färdigställda eller påbörjade byggnadsarbeten,

överensstämmer med vad som för respektive ändamål tidigare

godtagits av riksdagen. Utskottet finner ingen anledning att föreslå någon

ändring i vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Det i motionerna I: 617 och

II: 742 framförda yrkandet om ytterligare medelsanvisning under detta anslag

avstyrkes därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge att bidrag må beviljas till förut angivna bygg*

nadsarbeten vid Apelryds lanthushållskola och önnestads

lantbruksskola

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:617 och 11:742, till Bidrag till byggnadsarbeten

vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1964/65

anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

G. Veterinärväsendet m. m.

50:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 71 (s. 151—152) innebär — förutom hemställan att riksdagen

skall godkänna ny avlöningsstat — en anslagsuppräkning med 72 000

kr. Förslaget innefattar personalförstärkning på hygienbyrån med en veterinärtjänst

som byrådirektör i lönegrad Ag 27 samt extraordinariesättning

av eu kanslibiträdestjänst i Ag 7 på administrativa byrån. Personalförstärk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

51

ningen motiverar en anslagshöjning med 43 000 kr. Härtill kommer utgiftsökningar

av automatisk natur å 29 000 kr.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har utskottet

intet att invända och hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/

65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 358 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 12 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 445 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 361 700

Summa kr. 1 178 000

b) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 178 000 kr.

51 :o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under

punkten 72 (s. 152) innebär en medelsanvisning med 100 000 kr., vilket

är 7 000 kr. mer än för innevarande budgetår, ökningen motiveras bl. a. av

att intill 2 000 kr. av anslagsposten till reseersättningar skall få användas

för att bestrida kostnader för internordiska resor. Vidare bör anslaget uppräknas

i samband med den personalförstärkning som förordats under

föregående punkt.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kr.

52:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten 73 (s. 153—154) innebär

Kungl. Maj :ts förslag — förutom hemställan om ny avlöningsstat —

medelsanvisning med 8 946 000 kr. eller 397 000 kr. mera än för innevarande

budgetår. Huvuddelen av anslagsuppräkningen eller 357 000 kr. motiveras

av löneomräkningar. Återstående del av anslagshöjningen, 40 000

kr., hänför sig till höjda vikariatsersättningar till civila veterinärstipendiater.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år WGt

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 5 248 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 177 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 361 000

Summa kr. 8 946 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 8 946 000 kr.

53:o) Veterinärstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t föreslår under punkten

74 (s. 154), att anslaget höjes med 932 000 kr. till 1 182 000 kr. Anslagshöjningen

motiveras med att föreslagen kursverksamhet påkallar ökning

av anslagsposterna till kursverksamhet och reseersättningar med vardera

16 000 kr. Vidare uppräknas sistnämnda delpost med 900 000 kr.

avseende traktamentskostnader, betingade av att vikarie på läns- och

distriktsveterinärtjänster fr. o. m. den 1 juli 1963 erhållit rätt till traktamente

enligt allmänna resereglementet under tjänstgöring på annan ort

än där vikarien är bosatt.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Veterinär staten: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 182 000

kr.

54:o) Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.

Förslaget under punkten 75 (s. 155) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen — en anslagsuppräkning

med 269 000 kr. till 3 934 000 kr.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196å

53

att riksdagen må

a) bemyndiga Kung]. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för besiktningsveterinärorganisationen

som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid

kontrollslakterier för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 3 934 000 kr.

55:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 76 (s. 155—160) framlagda förslag innebär — förutom hemställan

till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen och att

fastställa ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 933 000 kr. eller en

uppräkning med 316 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för styrelsens för

statens veterinärmedicinska anstalt anslagsäskanden och däröver avgivna

yttranden —- i huvudsak anfört följande.

»På grundval av det i förra årets statsverksproposition omnämnda delbetänkandet

av veterinärhögskoleutredningen rörande veterinärmedicinsk

forskning och undervisning har Kungl. Maj:t den 5 juni 1963 uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader för en virologisk institution.

Utredningen torde inom kort komma att avge sitt slutbetänkande.

Med hänsyn till angelägenheten ur såväl freds- som krigsberedskapssynpunkt

av bättre resurser för epizootologiska undersökningar, vill jag förorda

att en särskild tjänst som statsepizootolog i lönegrad högst Ae 27 inrättas

från och med den 1 juli 1964. Härutöver kan jag tillstyrka, att anstaltens

personal utökas vid bakteriologiska avdelningen med en vaktmästare

i lönegrad Ae 7, vid vardera bakteriologiska och patologisk-anatomiska

avdelningen med ett laboratoriebiträde i högst Ae 9 samt vid maskinavdelningen

med en institutionstekniker i Ae 9. Anslagsposten till avlöningar

till personal för särskilda undersökningar bör ökas med 28 000 kr.

för att täcka avlöningskostnaderna för ett laboratoriebiträde i högst A 9

och viss begärd lönereglering samt löneomräkning. Nämnda anslagspost hör

således upptas med 243 000 kr., varav 113 000 kr. till undersökningar beträffande

tillverkning av mul- och klövsjukevaccin m. in., 128 000 kr. till undersökningar

rörande lymfadenos hos nötkreatur samt 2 000 kr. till andra särskilda

undersökningar. I anledning av löneomräkning beträffande andra anslagsposter

bör anslaget uppräknas med 174 000 kr. Jag beräknar vidare medel

för de lönegradsförändringar som chefen för civildepartementet föreslagit

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen liksom övriga

av Kungl. Maj :t under denna punkt framförda förslag föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för statens veterinärmedicinska anstalt

som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 811 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 600

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis ........................ 243 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 733 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 144 700

Summa kr. 3 933 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

3 933 000 kr.

56:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 77 (s. 160—161) tillstyrker

utskottet att anslaget höjes med 58 000 kr. till 1 097 000 kr. och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 097 000 kr.

57 :o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning in. m. Under punkten 78

(s. 161) har Kungl. Maj :t föreslagit ett reservationsanslag av 250 000 kr.

1 motiveringen härför har erinrats om att 1962 års riksdag å tilläggsstat 11

till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisade ett reservationsanslag av

700 000 kr. till komplettering av de befintliga laboratorieresurser, som under

beredskapstillstånd och krig skall tillgodose behovet av veterinärmedicinska

preparat och undersökningar. Genom beslut den 29 mars och den

1 augusti 1963 förklarade Kungl. Maj :t hinder inte föreligga för veterinärstyrelsen

att anlita anslaget för att anskaffa viss radiakskyddsmateriel. Då

kostnaderna för nämnda materiel beräknats uppgå till sammanlagt cirka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 55

291 000 kr., har veterinärstyrelsen hemställt, att anslaget tillförs ett belopp

av denna storleksordning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

58 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,

m. m. Med biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten 79 (s. 162)

framlagda förslag om anslagsnedräkning med 100 000 kr. till 400 000 kr.

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

59:o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. I

enlighet med Kungl. Majrts förslag under punkten 80 (s. 162—163) om oförändrad

medelsanvisning av 280 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll

hos nötkreaturen för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 280 000 kr.

60 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Jämlikt

Kungl. Maj :ts under punkten 81 (s. 163) framförda förslag om medelsanvisning

med ett från 750 000 kr. till 670 000 kr. minskat belopp hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader

för djursjukvård för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 670 000 kr.

61 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 82 (s. 163—169) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstat

— anslagsanvisning av 5 100 000 kr., innebärande anslagshöjning

med 219 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt

om anslagshöjning med i runt tal 852 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i

förenämnda anslagsframställning och däröver avgivet yttrande — anfört

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1964

»Såsom jag anfört under statens veterinärmedicinska anstalts avlöningsanslag

torde veterinärhögskoleutredningens slutbetänkande vara att vänta

inom den närmaste tiden. Jag finner mig likväl böra förorda, att den begärda

laboratorsbefattningen i Bo 1 vid avdelningen för farmakologi inrättas

från och med nästa budgetår. Vidare kan jag tillstyrka, att personalen utökas

vid medicinska avdelningen för icke-idisslare med en förste assistent i

Ae 21 och en djurvårdare i Ag 7, vid avdelningen för födoämneshygien med

ett kanslibiträde i Ae 7, vid ekonomiska avdelningen med ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång samt vid avdelningen

för kirurgi med ett kanslibiträde i Ag 7. Vid sistnämnda avdelning kan samtidigt

en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indras.

Nämnda personalförändringar föranleder en sammanlagd kostnadsökning

av 134 700 kr. Den i anledning av löneomräkning erforderliga anslagshöjningen

uppgår till 74 700 kr. Vidare beräknar jag medel för de lönegradsförändringar

som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har ej givit

anledning till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för veterinärhögskolan som föranleds av

vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/

65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 1 519 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 78 400

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,

förslagsvis ........................ 24 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 924 600

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . . 2 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 550 000

Summa kr. 5 100 000

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 196b

57

62:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag under punkten 83 (s. 169) om anslagshöjning med 64 000

kr. till 1 312 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 000

kr.

63:o) Veterinärhögskolan: Materiel. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag

under punkten 84 (s. 170) om anslagshöjning med 50 000 kr. till

425 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 425 000

kr.

64:o) Veterinärhögskolan: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. I

överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten 85 (s. 170—171) framförda

förslag om anslagshöjning med 50 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinär högskolan: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 350 000 kr.

65:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 86 (s. 171) om en anslagsökning med 10 000 kr. till

70 000 kr. biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kr.

66:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Det under punkten 87

(s. 171—172) framlagda förslaget innebär medelsanvisning med 385 000

kr., motsvarande en anslagshöjning med 49 000 kr., ävensom hemställan

om ny avlöningsstat. ökningen motiveras av förstärkning å klinikavdelningen

med eu förste assistent i Ag 21 samt erforderlig löneomräkning.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 69 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 1 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 194 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 119 000

Summa kr. 385 000

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kr.

67 :o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 88 (s. 172—173) och med hänsyn till

att särskilda uppbördsmedel gottgörs anslaget bör detsamma fortfarande

uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

H. Skogsväsendet

68:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag under punkten

89 (s. 174—177) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att medge

ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat — en

anslagsanvisning av 1 722 000 kr. eller 141 000 kr. mer än för innevarande

budgetår. För att nyttiggöra taxeringsmaterialet från den riksomfattande

äterväxttaxeringen föreslås att andra skogsbyrån förstärks med en tjänst

som assistent i Ae 17 och en kontoristtjänst i Ae 9. Kostnadsökningen härför

beräknas till 42 300 kr. Vidare förordas att två assistenttjänster i Ae 17,

avsedda för styrelsens lärarutbildning, ändras till sådana tjänster i Ae 19.

Kostnaderna härför upptas till 5 700 kr. Därjämte föreslås att två kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång skall ordinariesättas. Slutligen

uppräknas anslaget med 93 000 kr. på grund av löneomräkning.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under anslagspunkten tillstyrkes

av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för skogsstyrelsen, som föranleds av vad

som föreslagits i det föregående;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1964

59

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 330 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 17 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................. 858 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 516 500

Summa kr. 1 722 000

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 1 722 000 kr.

69:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 90 (s. 177—178) har

Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget minskas med 4 000 kr. till 303 000 kr.

Härvid har bl. a. avräknats ett för innevarande budgetår för maskinanskaffning

och programmering anvisat engångsbelopp av 46 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 303 000 kr.

70:o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 91 (s. 178—184) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna

ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 20 928 000 kr. eller

2 546 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget ökas

med 3 655 000 kr.

Efter cn närmare redogörelse för skogsstyrelsens äskanden jämte yttrande

däröver av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté, såvitt gäller föreslagna

personalförändringar vid skogsbruksskolorna, ävensom för en av

en särskild arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet överlämnad promememoria,

avseende teknisk undersökning av verkningarna i olika hänseenden

av det av 1960 års riksdag beslutade finansieringssystemet för skogsvårdsstyrelserna,

har departementschefen under punkten anfört följande.

»Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har inom jordbruksdepartementet

genom eu särskild arbetsgrupp utförts en teknisk undersökning

av verkningarna i olika avseenden av det enligt beslut av 1960 års riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

dag gällande finansieringssystemet för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

Jag anser i likhet med arbetsgruppen, att slutligt förslag till en omläggning

av finansieringssystemet inte kan utarbetas utan att samtidigt frågan om

skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter och organisation prövas. I enlighet

med arbetsgruppens förslag har därför dess promemoria genom beslut av

Kungl. Maj:t den 19 december 1963 överlämnats till 1960 års jordbruksutredning.

Enligt min mening bör det gällande finansieringssystemet, utan

att allvarliga olägenheter uppstår, kunna tillämpas i avvaktan på resultatet

av jordbruksutredningens överväganden.

För innevarande budgetår har antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsernas

uppgifter av offentlig natur beräknats till 103 000. Härav har

43 000 förrättningsdagar avsetts för styrelsernas verksamhet med skoglig

yrkesutbildning. För nästa budgetår bör ytterligare 1 000 dagar beräknas

för detta ändamål. Antalet förrättningsdagar för styrelsernas övriga offentliga

verksamhet bör samtidigt höjas med 1 000. Sammanlagda antalet ej

taxebelagda förrättningsdagar bör sålunda beräknas till 105 000.

För innevarande budgetår har medelstilldelningen per förrättningsdag

bestämts till 133 kr. Med hänsyn till löneomräkning och andra utgiftsökningar

av automatisk karaktär förordar jag, att nyss nämnda belopp höjs

till 147 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet

blir med utgångspunkt från detta belopp och antalet förrättningsdagar

15 435 000 kr. Detta innebär i föi''hållande till innevarande budgetår en höjning

med 1 736 000 kr. Härjämte skall skogsvårdsstyrelseorganisationen

tillföras medel för arvoden, reseersättningar och traktamenten åt styrelseledamöter,

investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar på byggnadslån

till sådana skolor och för att täcka driftunderskott vid dessa. Vidare bör

statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter i skogsvårdsstyrelsernas

serviceverksamhet. Kostnaderna för de nu nämnda, till den direkta förrättningsverksamheten

ej hänförliga utgifter, bör på sätt närmare framgår av

det följande bestämmas till 3 735 000 kr. Såsom chefen för finansdepartementet

tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter

för nästa budgetår beräknas till oförändrat 10 200 000 kr.

Jag förordar sålunda, att den totala kostnadsramen för den med statliga

medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret

1964/65 bestäms till 29 370 000 kr. eller till ett 2 066 000 kr. högre belopp

än jför innevarande budgetår.

De löpande pensioneringskostnaderna för personalen i skogsvårdsstyrelseorganisationen

bör bestridas från anslaget Personalpensionsförmåner

m. in. samt tjänstebrevskostnader från anslaget Ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör utgifterna för reseersättningar

åt undervisningspersonalen belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,

m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för

ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa bild
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964-

61

getår beräknas till 2 640 000, 235 000, 650 000 respektive 150 000 kr. eller

sammanlagt 3 675 000 kr. Den återstående delen av den sammanlagda medelsanvisningen,

25 695 000 kr., bör utgå över skogsvårdsstyrelsernas avlönings-

och omkostnadsanslag.

Jag tillstyrker på de skäl skogsstyrelsen anfört, att fem nya tjänster som

rektor i ABp 22—24 vid skogsbruksskolorna inrättas. Härigenom kan antalet

deltidstjänster som rektor minskas, vilket sänker medelsbehovet under

anslaget med 12 500 kr. Under hänvisning till vad jag uttalade om ordinariesättning

av lärartjänster vid skogsbruksskolorna i prop. 1963: 167 kan

jag biträda, att 14 tjänster som yrkeslärare i Ao 17 inrättas. De föreslagna

tjänsterna bör föranleda, att anslaget höjs med 513 500 kr. Skogsstyrelsens

övriga förslag till personal- och tjänsteförändringar under denna anslagspunkt

kan jag ej tillstyrka. På grund av löneomräkning bör anslaget uppräknas

med 2 045 000 kr.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och i övrigt anfört

under punkten hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för skogsvårdsstyrelserna som föranleds

av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 10 635 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 157 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 2 656 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 5 981 000

5. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 1 223 000

6. Arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen, förslagsvis

................................ 275 500

Summa kr. 20 928 000

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 928 000

kr.

71 :o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har

under punkten 92 (s. 184—186) förordat dels en anslagsminskning med

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

720 000 kr. till 4 767 000 kr., dels fastställande av en oförändrad kreditgarantiram

av 1 000 000 kr. för lån till skoglig plantskoleverksamhet.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade

motioner, nämligen I: 136 av herr Alexanderson m. fl., likalydande med

II: 171 av herr Keijer m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen för

aktivi sering av skogsbruket inom skärgårdsområdet i Stockholms län måtte

anvisa 30 000 kr. till Stockholms läns skogsvårdsstyrelse.

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen 11: 171.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av skogsstyrelsen, länsstyrelsen

i Stockholms län och riksrevisionsverket.

Skogsstyrelsen anför, att styrelsen, med hänsyn till det omedelbara behovet

för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län av åtminstone tillfällig personaiförstärkning

på grund av akut arbetsanhopning, gått i författning om

att tillförsäkra skogsvårdsstyrelsen en extra assistent med jägmästarutbildning

fr. o. in. den 1 mars 1963 tills vidare under obestämd tid. För att möjliggöra

fortsatt anställning under nästkommande budgetår för denne befattningshavare,

särskilt med sikte på att intensifiera insatserna med utvecklingen

av skogsbruket inom skärgårdsområdet, föreslår styrelsen, att i

enlighet med motionärernas syfte förevarande anslag måtte för nästa budgetär

höjas med 30 000 kr. utöver av Kungl. Maj :t förordat belopp. 1 samband

härmed anför styrelsen bl. a. följande.

Sedan länsstyrelsen i Stockholms län i samma syfte som motionärerna

gjort framställning om anvisande av ett årligt belopp av 30 000 kr. till skogsvårdsstyrelsen

för aktivisering av skogsbruket i länets skärgård uttalade

departementschefen i 1963 års statsverksproposition (IX ht. s. 238), att

skogsstyrelsen borde i anslutning till fastställandet av inkomst- och utgiftsstater

för skogsvårdsstyrelsen överväga den av länsstyrelsen väckta frågan.

Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Vid sitt ställningstagande följde statsmakterna

dock inte skogsstyrelsens anslagsyrkanden och kostnadsberäkningar

utan vidtog ganska betydande nedskärningar. Även styrelsens anslagsyrkanden

för nästkommande budgetår har på motsvarande sätt nedskurits

i årets statsverksproposition. Till följd härav anser sig styrelsen

inte ha tillräckliga möjligheter att vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag i erforderlig

grad tillgodose skogsvårdsstyrelsens i Stockholms län medelsbehov

för här ifrågavarande ändamål.

Länsstyrelsen i Stockholms län uttalar, med hänvisning till sin i förenämnda

utlåtande berörda framställning till Kungl. Maj :t i ämnet, att länsstyrelsen

är helt av samma uppfattning som motionärerna rörande behovet

av att aktivisera skogsbruket inom Stockholms skärgård. Det är enligt

länsstyrelsens mening erforderligt att under ett antal år avdela eu befattningshavare

med skoglig erfarenhet för dessa uppgifter, vilken bör knytas

till länets skogsvårdsstyrelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196J

G3

Riksrevisionsverket ifrågasätter för sin del — i betraktande av storleken

av de anslagsmedel det bär är fråga om — om inte möjlighet föreligger för

skogsstyrelsen att utan särskild medelsanvisning för ändamålet vidta åtgärder

för en effektivisering av skogsbruket i Stockholms läns skärgårdsområde

under nästkommande budgetår. Om detta ej bedöms möjligt lärer

enligt verket en uppräkning böra ske av förevarande anslag med erforderligt

belopp.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget höjs med

330 000 kr.

Efter redovisning av skogsstyrelsens anslagsframställning har departementschefen

anfört följande.

»I enlighet med vad jag förordat under föregående anslagspunkt bör detta

anslag uppföras med återstoden, 4 767 000 kr., av det belopp, som skall tillföras

skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag. I likhet med

vad fallet varit de senaste budgetåren bör det ankomma på Kungl. Maj :t att

fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader.

I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår tillstyrker

jag, att posten till täckande av driftunderskott vid skogsbruksskolor uppräknas

med 330 000 kr. Övriga poster bör enligt min mening vara oförändrade.

Posten till investeringar i skogsbruksskolor bör få tas i anspråk för

den utbyggnad av skogsbruksskolan i Vallmotorp, som kan erfordras för

skogsstyrelsens lärarutbildning. Posten bör liksom tidigare budgetår få disponeras

efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Kungl. Maj :t torde

böra äga bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela såväl detta anslag

som det nyss behandlade avlöningsanslaget mellan skogsvårdsstyrelserna

samt att fastställa inkomst- och utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen

även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tilllämpning.

Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas

till att även för budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig garanti för

lån till viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett belopp av

1 000 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit och uttalat

kan utskottet ansluta sig till. Detta innebär bl. a. att utskottet icke anser

någon särskild medelsanvisning erforderlig för den i motionerna I: 136

och II: 171 åsyftade aktiviseringen av skogsbruket inom skärgårdsområdet

i Stockholms län.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) medge att under budgetåret 1964/65 må beviljas stat
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

lig kreditgaranti för lån till slcoglig plantskoleverksamhet

intill ett belopp av 1 000 000 kr.

b) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 136 och II: 171, till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 4 767 000 kr.

72:o) Statens skogsförbättringsanslag. Under punkten 93 (s. 186—188) har

Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 7 900 000 kr., innebärande

höjning dels av medelsanvisningen till bidrag för skogsplantering av sämre

jordbruksmark med 400 000 kr. till 5 500 000 kr., dels av beloppet för med

anslaget i övrigt avsedda ändamål med 1 000 000 kr. till 2 400 000 kr. Inom

ramen för sistnämnda belopp bör enligt förslaget få disponeras erforderliga

medel för bidrag till åtgärder m. m. mot skadegörelse av skogsinsekter.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning under anslagspunkten tillstyrks

av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statsbidrag

på högst 5 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på

sämre jordbruksmark samt på högst 2 400 000 kr. till med

anslaget i övrigt avsedda ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t

att jämka fördelningen

b) till Statens skogsförbättringsanslag för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

73ro) Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Under punkten 94 (s. 188—

189) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret

1964/65 beviljas statsbidrag på sammanlagt högst 11 000 000 kr. till

vägbyggnader å skogar i enskild ägo, dels till förevarande anslag anvisa ett

med 2 000 000 kr. till 12 000 000 kr. höjt belopp.

Efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens anslagsframställning samt

med hänvisning till under nästföljande punkt i statsverkspropositionen redovisat

yttrande häröver har departementschefen anfört följande.

»Skogsbruksutredningen har den 18 oktober 1963 överlämnat ett delbetänkande

med förslag till kungörelse om statsbidrag till byggande av vissa

skogsvägar. Betänkandet, som remissbehandlats, övervägs för närvarande

inom jordbruksdepartementet. I avvaktan härpå bör bidragsgivningen fortgå

enligt nuvarande bestämmelser i den omfattning skogsvårdsstyrelsernas

kapacitet för vägprojektering tillåter. Jag delar skogsstyrelsens uppfattning,

att för inästa budgetår utrymme bör finnas för att bevilja bidrag med sammanlagt

11 000 000 kr. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 1 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I fortsättningen bör för varje budgetår fastställas det högsta belopp, intill

vilket bidrag får beviljas. Medelsanvisningen under anslaget, som bör

ges karaktär av förslagsanslag, bör avse medelsanspråkcn för att utbetala

statsbidrag. En sådan anslagsteknisk omläggning är motiverad av att bidragen

i regel inte kan utbetalas under samma budgetår som de beviljas.

Härigenom uppkommer en betydande reservation. I anledning av nyss

nämnda omläggning bör reservationsmedelsbehållningen vid ingången av

budgetåret 1964/65 överföras till budgetutjämningsfonden.

Medelsbehovet under nästa budgetår för att utbetala beviljade statsbidrag

beräknar jag till 12 000 000 kr. Anslaget torde sålunda böra uppföras med

detta belopp.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet ej

något att invända. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 ma beviljas statsbidrag

på sammanlagt högst 11 000 000 kr. till vägbyggnader

å skogar i enskild ägo

b) till Vägbyggnader å skogar i enskild ägo för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

74 :o) Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Under punkten

95 (s. 189—192) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 4 500 000

kr. eller 2 000 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

anslagsframställning, vari hemställts om höjning av anslaget med 1 500 000

kr., samt för däröver avgivet remissutlåtande — anfört följande.

»Frågan om ändrade bestämmelser för det statliga stödet till skogliga åtgärder

i lappmarken ingår i skogsbruksutredningens uppdrag. Redan vid

anmälan i 1962 års statsverksproposition av förevarande anslag uttalade jag,

att jag ansåg att gällande bestämmelser för detta stöd i vissa hänseenden

var otidsenliga. Jag delar därför utredningens uppfattning, att provisoriska

åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en bättre utformad stödgivning. I

överensstämmelse med utredningen förordar jag därför, att försöksvis den

för kustområdena och jämförbara områden av de fyra nordligaste länen

gällande stödformen skall få tillämpas inom Västerbottens och Norrbottens

lappmarker utanför de delar därav, där skogen såsom svårföryngrad är underkastad

bestämmelserna i 26—28 §§ skogsvårdslagen. Jag vill erinra om

att nämnda stödform, som beslöts av 1960 års riksdag (prop. 62; JoU 18

och 32; rskr. 305), huvudsakligen skall avse större eller nära sammanhängande

grupper av områden och endast far tillämpas om skoglig samvelkan

är organiserad. Statsbidrag utgår med högst 50 procent av kostnaderna, då

5 II i haag till riksdagens protokoll 196/t. 10 samt. Nr 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 1964

fråga är om skogsförbättringsåtgärder och vägbyggnadsföretag som avser

stamväg, samt med högst 40 procent vid sådant företag beträffande annan

väg. Efter Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall kan dock bidrag utgå

med högst 75 procent av kostnaderna.

Under anslaget har uppkommit en betydande reservation. Detta torde

bero på att de skogliga åtgärderna vanligen ej kan slutföras under det budgetår

då statsbidrag beviljas. Enligt min mening bör därför för varje budgetår

fastställas det belopp intill vilket bidrag må beviljas. Medelsanvisningen

under anslaget, som bör ha karaktär av förslagsanslag, bör avse behovet

av medel för att utbetala statsbidrag. Reservationsmedelsbehållningen

vid ingången av budgetåret 1964/65 bör överföras till budgetutjämningsfonden.

För att göra det möjligt att i ökad omfattning stödja skogliga åtgärder

inom samverkansområden förordar jag, att bidrag härför under nästa budgetår

får beviljas med högst 5 200 000 kr. Detta innebär i förhållande till innevarande

budgetår en ökning med 1 000 000 kr. Liksom för innevarande

budgetår beräknar jag att 800 000 kr. av bidragsbeloppet skall utnyttjas för

skogliga åtgärder i Tornedalen. För att fullfölja nuvarande skogsvårdsföretag

i lappmarken bör i enlighet med skogsstyrelsens beräkning bidrag under

nästa budgetår få beviljas med högst 1 900 000 kr. Kungl. Maj :t bör, om

förhållandena ger anledning därtill, äga jämka fördelningen mellan bidragsbeloppen

för samverkansområden och för skogsvårdsföretag i lappmarken.

Med ledning av hittillsvarande nettoutgift under anslaget beräknar jag, att

det för nästa budgetår bör uppföras med 4 500 000 kr.»

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit och uttalat under

förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statsbidrag

på sammanlagt högst 5 200 000 kr. till skogliga åtgärder

inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen

samt på sammanlagt högst 1 900 000 kr. för att fullfölja

skogsvårdsföretag i lappmarken

b) till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m.m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000

kr.

75 :o) Kostnader för virkesmätning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 96 (s. 192) om att anslaget — i avvaktan på resultatet

av pågående översyn av gällande bestämmelser och organisation inom virkesmätningens

område — upptas med oförändrat belopp 274 000 kr. och

hemställer alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

67

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

att riksdagen må till Kostnader för oirkesmutning för

budgetåret 1064/65 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.

76:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag under punkten

97 (s. 193_203) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att med
ge

ändringar i personalförteckningen och godkänna ändrad avlöningsstat

_ - en medelsanvisning av 7 214 000 kr., innebärande att anslaget uppräknas

med 726 000 kr.

Efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning

och däröver avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.

»Genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar har genomförts de första

etapperna av den av 1961 års riksdag (prop. 118; JoU 38; rskr. 371) i princip

beslutade successiva upprustningen av forskningen och den högre utbildningen

på skogsbrukets område. Ett betydande antal befattningar, bland

annat åtta laboraturer och ett flertal tjänster som forskarassistent samt assistent-

och biträdestjänster, har inrättats. Mot bakgrunden av nämnda riksdagsbeslut

framlägger jag i det följande förslag om ytterligare förstärkning

av högskolans personella resurser.

Vad först angår de föreslagna högre vetenskapliga befattningarna anser

jag mig böra tillstyrka, att vid institutionen för skogsgenetik inrättas en laboralur

i Bo 1 samt att vid högskolan inrättas ytterligare en tjänst som docent

i Ae 25. Jag kan vidare förorda, att vid envar av institutionerna för

skogsföryngring och skogsentomologi inrättas en laboratur i Bo 1 i utbyte

mot en försöksledartjänst i Ae 25 och en tjänst som förste assistent i Ae 21.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av högskolestyrelsen

besluta om ämnesområdena för ifrågavarande laboraturer. Härjämte föreslår

jag, att vid institutionen för skogstaxering en tjänst som försöksledare

i Ag 25 extraordinariesätts. Vad jag sålunda förordat medför en kostnadsökning

av 118 000 kr.

Beträffande assistentpersonalen vid institutionerna biträder jag, att en ny

tjänst som forskarassistent i Ae 21 inrättas vid envar av institutionerna för

skogsbotanik och skogsekologi. Vidare förordar jag, att sistnämnda institution

och institutionerna för matematisk statistik, skogsföryngring, skogstaxering

och virkeslära tilldelas vardera ytterligare 500 assistenttimmar.

Härjämte kan jag tillstyrka, att en tjänst som assistent i reglerad befordringsgång

vid institutionen för skogstaxering omvandlas till 1 000 assistenttimmar.

Här nämnda personalförändringar föranleder en merkostnad av

126 000 kr.

1 fråga om övrig personal vid institutionerna föreslår jag, att vid institutionen

för virkeslära inrättas en tjänst som laboratorieingenjör i högst Ae

15. Vidare bör en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11 inrättas vid institutionen

för skogsbotanik. Likaså bör vid institutionen för skoglig marklära

inrättas en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9. Vid institutionerna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 196''r

för skogszoologi och skogsteknik bör inrättas en tjänst som djurvårdare i

Ae 7 respektive en tjänst som tekniker i Ae It. Härutöver bör vid institutionen

för skoglig matematisk statistik inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9

avsedd för sekreterare åt institutionsföreståndaren. Likaså bör för samma

uppgift vid institutionen för skogsteknik en kontorsbiträdestjänst i Ag 5 ombildas

till en kontoristtjänst i Ae 9. Vidare bör vid institutionen för virkeslära

inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9 avsedd för vissa beräkningsarbeten.

Vid institutionen för skogsekonomi bör tillkomma en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 och vid institutionen för virkeslära en tjänst som institutionsbiträde

i reglerad befordringsgång. Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar

som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor. En vakant tjänst som

skogsmästare i Ao 15 bör indras. Merutgifterna i anledning av dessa förslag

beräknar jag till 142 000 kr.

Vid högskolans bibliotek bör inrättas en tjänst som fotobiträde i reglerad

befordringsgång. Detta medför en kostnadsökning av 13 000 kr.

I anledning av vad högskolestyrelsen yrkat beträffande den i Garpenberg

placerade personalen föreslår jag, att där inrättas en arvodesbefattning som

övningsledare med lön motsvarande lönegrad A 23. För detta ändamål bör

anslaget uppräknas med 30 000 kr.

I avvaktan på att ställning tas till universitetsväsendets administration är

jag inte beredd att slutligt pröva högskolans kamerala och administrativa organisation.

Enligt min mening bör dock vissa förstärkningar redan nu komma

till stånd. Ett belopp av 50 000 kr., som under de senaste tre budgetåren

anvisats för att bestrida kostnader i samband med högskolans omorganisation,

bör därför kvarstå och enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande användas

för att avlöna en närmast under rektor stående chef för kansliet. Vidare

föreslår jag, att 25 500 kr. ställs till förfogande för tillfällig, kvalificerad

arbetskraft och 57 000 kr. för skriv- och ritarbete. Härutöver bör inrättas

en tjänst som reparatör i Ae 10 och en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7. En

kanslibiträdesbefattning i Ae 7 bör utbytas mot en tjänst som ritare i Ae 9.

Å andra sidan kan anslaget nedräknas med ett under ordinarieposten kvarstående

belopp av 40 000 kr., som ej längre motsvaras av någon tjänst på

personalförteckningen. Här framförda förslag medför en utgiftsökning av

78 000 kr.

Under posten till avlöningar till tillfälliga biträden har upptagits medel

för att täcka samtliga avlöningskostnader för viss personal, vars löner och

omkostnader tidigare finansierats med konjunkturutjämningsavgiftsmedel.

I likhet med tidigare budgetår bör ett antal av dessa befattningar den 1 juli

1964 ombildas till extra ordinarie tjänster. Sålunda bör vid institutionen för

skogsproduktion inrättas en tjänst som försöksledare i Ae 25. Vidare bör vid

institutionen för skogsföryngring tillkomma en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Vid institutionen för skogsekologi bör inrättas en tjänst som laboratoriebi
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

69

träde i högst Ae 9 och vid institutionen för virkeslära en biträdande skogsteknikertjänst

i Ae 11. Kostnaderna för de extra ordinarie tjänsterna bör i

fortsättningen bestridas med medel under posterna för avlöningar till ickeordinarie

personal och för rörligt tillägg. I anledning härav bör till dessa

poster överföras 78 000 kr. Till posten för avlöningar till icke-ordinarie personal

bör även överföras 14 400 kr. för att täcka kostnaderna för att inrätta

en tjänst som skogstekniker i Ae 15 vid institutionen för skogsföryngring i

stället för från övriga medel under anslagsposten till tillfälliga biträden avlönade

befattningar.

Slutligen bör anslaget uppräknas med 219 000 kr. för att täcka kostnaderna

för löneomräkning.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och i övrigt

anfört biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för skogshögskolan som föranleds av vad

som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................... ............ .... 1 368 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 61 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 3 457 000

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . . 2 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 055 000

Summa kr. 7 214 000

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 7 214 000 kr.

77:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 98 (s. 203—204)

har Kungl. Maj :t på sätt framgår av under punkten intagen sammanställning

föreslagit, att anslaget höjs med 298 000 kr. till 2 118 000 kr. Härvid

förordas bl. a., att eu delpost upptas till kostnad för förhyrd datamaskintid

in. m. Delposten, som ersätter en tidigare upptagen post till hyra av

statistikmaskiner, avses även för att bestrida kostnader för datamaskinbearbetningar,

utförda vid statskontorets, försvarets forskningsanstalts,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

statistiska centralbyråns och andra statliga myndigheters datamaskinanläggningar.

Av anslagsposten till reseersättningar beräknas 6 000 kr. för

internordiska resor.

Utskottet ansluter sig till Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 118 000

kr.

78:o) Skogshögskolan: Materiel. Kungl. Maj :t har under punkten 99 (s.

204—205) föreslagit, att anslaget såsom ett led i den fortsatta upprustningen

av skogshögskolan höjs med 150 000 kr. till 1 000 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kr.

79:o) Skogshögskolan: Nyanskaffning av apparater m. m. Under punkten

100 (s. 205—206) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med

375 000 kr. till 625 000 kr. Härvid beräknas till nyanskaffning av apparater

in. in. ett med 50 000 kr. förhöjt belopp. Vidare upptas under en särskild

anslagspost ett belopp av 325 000 kr. till inredning och utrustning av nya

lokaler för institutionerna för skogsbotanik samt skogsuppskattning och

skogsindelning.

I sammanhanget har anmälts, att Kungl. Maj :t genom beslut den 6 september

1963 funnit hinder ej möta för högskolestyrelsen att mottaga donationsmedel

på 160 000 kr. för att finansiera investeringsutgifter för fvtotronanläggning

vid högskolan.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Nyanskaffning av

apparater m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 625 000 kr.

80:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag under punkten 101 (s. 206) att anslaget skall uppräknas

med 10 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kr.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

71

81 :o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 102 (s. 207—209) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat — höjning av anslaget med

19 000 kr. till 248 000 kr. Av ökningen hänför sig 8 700 kr. till ökade kostnader

för speciallärare, skrivhjälp och testning av inträdessökande. Vidare

uppräknas anslaget med 10 300 kr. på grund av löneomräkning.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 23 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 119 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 61 000

Summa kr. 248 000

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 248 000 kr.

82:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 103 (s.

209) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget ökas med 9 000 kr. till 156 000

kr. Förslaget innebär bl. a., att för bokinköp anvisas 5 000 kr. under delposten

till utrustning m. m. Från denna delpost har avräknats ett för

innevarande budgetår anvisat engångsbelopp av 25 000 kr.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t

föreslagna medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

156 000 kr.

83:o) Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 104 (s. 210—212) innefattar — förutom godkännande

av ny avlöningsstat — en medelsanvisning av 1 062 000 kr., innebärande

att anslaget minskas med 256 000 kr.

Skogsstyrelsen har föreslagit, att anslaget minskas med 101 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsäskanden samt med hänvisning

till under punkten H 3 i propositionen redovisat yttrande häröver

har departementschefen anfört följande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

»Skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har i gemensam skrivelse

den 16 november 1963 anmält, att efterfrågan på skogsskoleutbildad personal

visat tydliga tendenser att minska under de senaste åren. Ett fyrtiotal

elever vid de hösten 1963 avslutade skogsskolekurserna har ej omedelbart

erhållit anställning. Under hänvisning härtill har ämbetsverken hemställt

om åtgärder för att minska elevintagningen vid kompletteringskurserna för

inträde vid skogsskolorna. Skrivelsen har för yttrande remitterats till skogsbrukets

yrkesutbildningskommitté. I avvaktan bland annat härpå föreslår

jag, att det får ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta i frågan och

att vidta de åtgärder i övrigt, som kan föranledas av en eventuellt minskad

elevintagning.

Genom beslut den 27 september 1963 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att vid

statens skogsskolor skall finnas inrättade personliga tjänster som kontorist

i Ae 9. I anledning därav bör anslaget uppräknas med 5 000 kr. Till ledamöterna

i skogsskolornas lokalstyrelser bör utgå arvode enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande. Kostnaderna härför beräknar jag till 9 000

kr. Vidare bör anslaget tillföras 16 000 kr. med anledning av ökat behov av

speciallärare.

Anslaget bör minskas med 563 000 kr., som under en särskild post i avlöningsstaten

anvisats som ersättning till domänverkets fond för vissa avlöningskostnader

under tiden den 1 januari—den 30 september 1963. Å andra

sidan bör anslaget i övrigt, som huvudsakligen avser utgifter för tiden

den 1 oktober 1963—den 30 juni 1964, uppräknas med 277 000 kr. för att

motsvara medelsbehovet för hela nästa budgetår och för att täcka kostnader

i anledning av löneomräkning.

Skogsstyrelsens övriga, i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden,

kan jag inte biträda.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt biträds av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsskolor

in. in. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 261 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 70 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 458 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 273 000

Summa kr. 1 062 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

73

b) till Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kr.

84 :o) Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader m. m. Under punkten

105 (s. 212—213) har Kungl. Maj :t förordat, att anslaget minskas med

754 000 kr. till 653 000 kr.

Skogsstyrelsen har föreslagit, att anslaget minskas med 229 000 kr.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsäskanden

och med hänvisning till under punkten H 3 i propositionen redovisat

remissutlåtande häröver, anfört följande.

»Medelsanvisningen för studiehjälp till eleverna vid bland annat skogsbrukets

yrkesskolor avses att behandlas i den särskilda proposition angående

de studiesociala åtgärderna, som chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare

denna dag bebådat. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag minskas

med det belopp av 260 000 kr., som för innevarande budgetår avsetts för

studiehjälp. Likaså bör anslaget nedräknas med ett belopp av 624 000 kr.,

som anvisats under särskild anslagspost för ersättning till domänverkets

fond för vissa omkostnader och byggnads- och underhållsarbeten under tiden

den 1 januari—den 30 september 1963. Vidare har jag beaktat, att för

innevarande budgetår under övriga anslagsposter medel beräknats i huvudsak

endast för tiden den 1 oktober—den 30 juni 1964. Av ett för innevarande

budgetår anvisat engångsbelopp av 75 000 kr. för inköp av fordon för transport

av elever bör 30 000 kr. få kvarstå för att under nästa budgetår användas

för samma ändamål.

Med hänvisning till det anförda och till beräkningen i den föregående

sammanställningen föreslår jag, att anslaget upptas med (1 407 000 —

754 000) 653 000 kr.»

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsskolor in. in.: Omkostnader

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 653 000 kr.

85:o) Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. Under punkten 106 (s.

214—217) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen

med 600 000 kr. till 4 800 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen 1:306 av herrar Hedlund och Bengtson

samt II: 412 av herr Vigelsbo m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att den centrala maskinskolan för skogsbruket samförläggs med

statens skogsmästarskola i Skinnskatteberg.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 195''t

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen II: 412.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av skogsstyrelsen,

domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund och Föreningen skogsbrukets arbetsgivare.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit dels att anslaget

ökas med 1 394 000 kr., dels att den till deltagare i lärarkurs utgående

ersättningen, 1 200 kr. per månad, må utgå även under assistentlärartjänstgöring.

Under punkten har anmälts det av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning avlämnade betänkandet

(SOU 1963: 13) angående utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk,

in. m., i vad det avser den pedagogiska utbildningen av lärare vid

skogsbrukets yrkesskolor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens

anslagsframställning samt med hänvisning till under punkten H 3

i propositionen redovisat yttrande häröver ävensom med redogörelse för

innehållet i angiven del av omförmälda betänkande samt däröver avgivna

remissyttranden — anfört följande.

»I det föregående har kortfattat redovisats av 1955 års sakkunniga för

yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning framlagda förslag

rörande den pedagogiska utbildningen av lärare vid skogsbrukets yrkesskolor.

Såsom berörts under anslagen till statens skogsmästarskola och statens

skogsskolor ingår i uppgifterna för skogsbrukets yrkesutbildningskommitté

att avge förslag rörande undervisningens omfattning och inriktning

vid skogsbrukets yrkesskolor. Enligt min mening kan utformningen och förläggningen

av den betydelsefulla pedagogiska lärarutbildningen för dessa

skolors behov ej slutligt prövas annat än i samband med att ställning tas till

de frågor, som omfattas av kommitténs uppdrag. Med hänsyn härtill har

Kungl. Maj:t på min föredragning den 13 december 1963 uppdragit åt kommittén

att utreda jämväl med den pedagogiska lärarutbildningen på det

skogliga området sammanhängande spörsmål. I avvaktan på resultatet av

kommitténs arbete bör ej annan ändring vidtas i den av skogsstyrelsen nu

bedrivna lärarutbildningen än att däri inordnas pedagogisk utbildningskurs

med en längd av 15 veckor för civiljägmästare. Utbildningen bör således tills

vidare alltjämt vara förlagd till skogsbruksskolan i Vallmotorp.

För innevarande budgetår har medelsanvisningen under förevarande anslag

ökats med 800 000 kr. Med hänsyn till den vikt jag tillmäter den skogliga

yrkesutbildningen föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår tillförs

ytterligare 300 000 kr. Såsom uttalats under punkten H 17 i det föregående

kommer medelsbehovet för studiehjälp till eleverna vid bland annat skogsbrukets

yrkesskolor att behandlas i den särskilda proposition angående de

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

75

studiesociala åtgärderna, som chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare

denna dag bebådat. Till följd härav bör förevarande anslag minskas med

900 000 kr. Av anslaget bör liksom innevarande budgetår få utnyttjas

183 000 kr. för skogsvårdsstyrelsernas interna fortbildningsverksamhet

samt för fortbildning i skogsodling, skogsvägbyggnad och skogliga rationaliseringsåtgärder.

Från anslaget bör liksom hittills utgå bidrag till Svenska

skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund. Närmare bestämmelser

angående anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skogsstyrelsen.

Med anledning av vad skogsstyrelsen hemställt beträffande ersättning

under assistentlärartjänstgöring tillstyrker jag, att ersättning härför skall

utgå med samma belopp, 1 200 kr. för månad, som deltagare i lärarkurs

erhåller.

I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom att

Kungl. Maj :t den 8 november 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta

byggnadsprogram för erforderliga byggnadsarbeten för den centrala

maskinskola för skogsbruket, varom 1962 års riksdag (prop. 115; JoU 16;

rskr. 253) fattade principbeslut. Utgångspunkt för upprättandet av byggnadsprogrammet

skall vara ett av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté

framlagt förslag, vari kommittén förordat att skolan skall samförläggas med

statens skogsskola i Bjurfors.»

Av de remissinstanser, som yttrat sig över motionerna, ansluter sig

skogsstyrelsen, domänstyrelsen och Föreningen skogsbrukets arbetsgivare

till det av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté framlagda förslaget om

samförläggning av den centrala maskinskolan för skogsbruket med statens

skogsskola i Bjurfors.

Till motivering för denna ståndpunkt anför skogsstyrelsen för sin del till

en början följande.

Antalet elever vid skogsskolorna blir under läsåret 1964/65 136 och föreslås

under läsåret 1965/66 blir 100. Skogsskoleeleverna kommer dock alltfort

att utgöra den största elevgruppen vid den centrala maskinskolan.

Det synes redan nu troligt, att kompletleringskursen i Skinnskatteberg

bör nedläggas, samt att åtminstone en skogsskola bör indras, om antalet

slcogsskoleelever begränsas enligt förslaget. Därvid synes det ligga närmast

till hands att nedlägga en av de tillfälliga skogsskolorna, vilka bedrivs i

förhyrda lokaler. Bjurfors skogsskola kommer sannolikt inte att beröras,

eftersom yrkesutbildningskommittén har uttalat sig för en samförläggning

av denna skogsskola och den centrala maskinskolan. Snarare torde skolan

i fråga böra utbyggas. I sammanhanget må erinras om att skogsstyrelsen

i sin utredning om skogsskolorna förordade en utvidgning av utbildningskapaciteten

vid Bjurfors till 40 eller 60 elever.

Skogsstyrelsen lämnar vidare eu redogörelse för hur den aktuella utbildningen

i maskinfrågor nu bedrivs och bur den preliminärt planerats

för liden fram till den centrala maskinskolans start och finner, att någon

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

tidsvinst knappast är möjlig att uppnå genom att förlägga den centrala

maskinskolan till Skinnskatteberg. Slutligen anför styrelsen följande.

Styrelsen anser det väsentligt, att man omedelbart tillvaratar nuvarande

resurser och intensifierar pågående verksamhet för att skaffa erfarenheter

inför den centrala maskinskolans start. Genom att förlägga försöksverksamheten

till tre skolor i skilda delar av landet erhålls även synpunkter

på om och i vilken utsträckning utbildningen vid en maskinskola behöver

differentieras för landets olika delar.

Domänstyrelsen finner på grunder liknande skogsstyrelsens starka skäl

alltjämt tala för samförläggning av maskinskolan med en skogsskola även

om skogsskoleutbildningens volym framdeles skulle komma att minska.

Styrelsen anför bl. a. att maskinutbildningen vid maskinskolan i sina huvudavsnitt

är att betrakta som en grundläggande och för framtiden synnerligen

betydelsefull del av skogsskoleelevernas utbildning under det att

den för flertalet elever vid skogsmästarskolan i huvudsak tjänar som

repetition och komplettering av tidigare inhämtade kunskaper.

Beträffande av motionärerna ifrågasatt tidsvinst och kostnadsbesparingar

genom att vissa byggnader, som nu disponeras av ASSI, skulle kunna

överlåtas till maskinskolan anför styrelsen följande invändningar.

Enligt vad domänstyrelsen kunnat utröna är här fråga om en cirka

2ö år gammal garagebyggnad som successivt kommer att friställas under

de närmaste två åren. Styrelsen har inte haft tillfälle att i detalj bilda sig

en uppfattning om möjligheterna att utnyttja byggnaden för maskinskolans

räkning, men är med hänsyn till byggnadens ålder och tidigare användning

synnerligen tveksam inför detta alternativ. En sådan omdisposition som

det här är fråga om blir ofta nära nog lika kostnadskrävande som en nybyggnad

under förutsättning att kravet på ändamålsenlighet inte eftersätts.

Styrelsen understryker i detta sammanhang starkt att skogsbrukets

maskinutbildning, med hänsyn till dess växande betydelse, ges fullgoda

välutrustade lokaler. Mot denna bakgrund framstår en eventuell tidsförlust

vid utbyggnad av lokaler för maskinskolan som mindre betydelsefull.

Den av motionärerna angivna tidsvinsten om 3—4 år vid förläggning av

maskinskolan till ASSI:s garage i Skinnskatteberg synes vara överskattad

med hänsyn till att denna byggnad inte blir helt disponibel förrän om 2 år.

Domänstyrelsen kan slutligen inte finna, att lärarfrågan på något sätt

skulle tala för en förläggning till Skinnskatteberg framför Bjurfors. Lärarna

bör enligt styrelsens uppfattning kunna rekryteras ur alla skogsbrukets

personalkategorier samt inte minst från rent tekniska yrken.

Föreningen skogsbrukets arbetsgivare uttalar, att de skäl alltjämt kvarstår

som synes tala till Bjurfors fördel och vilka har samband med bättre

läge ur kommunikationssynpunkt och närheten till en större tätort.

I motsats till förenämnda remissinstanser finner Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund de sakförhållanden som enligt motionärerna nu

tillkommit vara så väsentliga, att en omprövning av beslutet om förlägg
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

77

ning av den centrala maskinskolan till Bjurfors är motiverad. Vid en omprövning

bör enligt förbundet den av motionärerna anförda tidsfaktorn

och kostnadsfrågan tillmätas en avgörande betydelse.

Slutligen anför arbetsmarknadsstyrelsen, att styrelsen i sitt yttrande

över yrkesutbildningskommitténs förslag i förevarande fråga från arbetsmarknads-

och allmänna lokaliseringssynpunkter förordade i första hand

Ljusdal som lokaliseringsplats. Styrelsen fann dock ej från de synpunkter

som den hade att företräda skäl motsätta sig att skolan förlädes till Bj urfors.

Styrelsen finner ej heller skäl motsätta sig skolans förläggning till

Skinnskatteberg. Då styrelsen delar motionärernas uppfattning om angelägenheten

av att ifrågavarande utbildning snabbt kommer till stånd bör

enligt styrelsens mening förutsättningar härutinnan tillmätas väsentlig

betydelse vid valet mellan ifrågakommande lokaliseringsalternativ.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna

punkt har utskottet icke något att invända.

Vad under punkten anmälts i fråga om av Kungl. Maj :t vidtagna åtgärder

beträffande byggnadsprogram för blivande central maskinskola för

skogsbruket, samförlagd med statens skogsskola i Bjurfors, föranleder ingen

erinran från utskottets sida. I motionsparet I: 306 och II: 412 framfört yrkande

i ämnet avstyrks sålunda av utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.

II. lämna motionerna 1:306 och 11:412 utan åtgärd.

86:o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Under punkten 107 (s. 218—219) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att anslaget

upptages med 295 000 kr., dels att kyrkofonden skall för år 1963 ersätta

domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket med

384 376 kr. 60 öre på sätt framgår av särskild, under punkten intagen sammanställning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och

hemställer,

att riksdagen må

a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 295 000 kr.

b) besluta att kyrkofonden skall för år 1963 ersätta domänverkets

fond för övertalig personal vid domänverket

med 384 376 kr. 60 öre.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

87:o) Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket. Med biträdande av

Kungl. Maj :ts förslag under punkten 108 (s. 219—220) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge att under år 1964 må för bostadslån

till fast anställda skogsarbetare vid domänverket utnyttjas

odisponerad del av tidigare för ändamålet ur domänverkets

driftsinkomster avsatta medel.

I. Lantmäteri- och kartväsendet

88:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 109 (s. 221—227) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat

— en medelsanvisning av 2 725 000 kr. eller 184 000 kr. mer än för

innevarande budgetår.

Departementschefen har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden

samt för däröver avgivna yttranden anfört följande.

»I likhet med lantmäteristyrelsen och statskontoret anser jag, att det är

angeläget att användningen av automatisk databehandling inom lantmäteriväsendet

ökas. Jag har ej något att erinra mot att samverkan i fråga om

dylik databehandling sker mellan lantmäteriet och det kommunala mätningsväsendet.

Vidare bör, såsom statskontoret uttalat, möjligheterna att

utnyttja lantmäteriets metodik på området för kartverkets räkning och inom

gruvmätningen tas till vara. Med hänsyn till vad statskontoret anfört kan

jag dock inte tillstyrka förslaget att för verksamheten inrätta en särskild

dataavdelning hos styrelsen och att anskaffa utrustning för automatisk databehandling.

Det ytterligare personalbehov, som efter hand uppkommer vid

styrelsen för arbetet med databehandling, bör täckas genom att styrelsen

utnyttjar erhållet bemyndigande att tillfälligt förordna personal inom lantmäteristaten

att tjänstgöra hos styrelsen. Behovet av tillgång till datamaskin

bör kunna tillgodoses genom att styrelsen träffar avtal om att hyra

maskintid. Utgifterna härför bör bestridas från den under lantmäteristatens

omkostnadsanslag upptagna anslagsposten till kostnader i samband med

lantmäteriförrättningar.

Med hänsyn till det stora antalet anställda inom lantmäteriväsendet tillstyrker

jag, att 21 000 kr. anvisas för att anställa särskild befattningshavare

för att handlägga personalvårdsärenden. Medel för att anlita sakkunniga

bör i enlighet med lantmäteristyrelsens förslag anvisas under en särskild

anslagspost till ersättningar till sakkunniga. Jag förordar, att posten för

nästa budgetår upptas med 40 000 kr., vilket innebär en ökning med

16 000 kr. i förhållande till för ändamålet hittills beräknat belopp. Vidare

tillstyrker jag styrelsens förslag, att på administrativa byrån inrättas en

kanslisttjänst i reglerad befordringsgång i utbyte mot en tjänst som kon
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 79

torist i Ao 9. På stadsbyrån bör inrättas en sådan kanslisttjänst i utbyte

mot en kontorsskrivartjänst i Ao 13. Härjämte tillstyrker jag att en byrådirektörstjänst

i Ag 25 på utredningsbyrån extraordinariesätts. Styrelsens

yrkande om fortsatt förordnande att bestrida göromål, som ankommer på

överingenjör i Bo 3 på stadsbyrån, har tillgodosetts genom Kungl. Maj :ts

beslut den 6 december 1963.

Vad jag nu förordat föranleder att anslaget bör höjas med 39 000 kr. På

grund av löneoinräkning bör anslaget därjämte uppräknas med 95 000 kr.

Styrelsens övriga, i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag

ej tillstyrka.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och i övrigt

anfört biträds av utskottet, som således hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för lantmäteristyrelsen som föranleds av

vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/

65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 686 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

...................................... 3 300

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis..... 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 226 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 769 000

Summa kr. 2 725 000

c) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 725 000 kr.

89:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts under punkten

110 (s. 227—228) gjorda medelsberäkning, innebärande att anslaget höjs

med 26 000 kr. till 310 000 kr., föranleder ingen erinran från utskottets sida,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 310 000

kr.

90:o) Lantmäteristaten: Avlöningar. Under punkten 111 (s. 228—231)

innefattar Kungl. Maj :ts framställning — förutom hemställan till riksdagen

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''t

att godkänna dels förslag om ersättning för förrättningar och uppdrag som

utförs av lantmäteriet, dels ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av

do 292 000 kr., vilket innebär en höjning av anslaget med 802 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

a) I: 308 av herr Hubinette m. fl., likalydande med II: 410 av herr Stiernstedt

m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

begära att åtgärder skyndsamt vidtas för att göra lantmäteriet bättre ägnat

att fullgöra sina åligganden på ett för samhället och de enskilda mera tillfredsställande

sätt än för närvarande samt att därvid i första hand beakta

behovet av snabba åtgärder i de län, där utvecklingen präglas av särskild

intensitet;

b) I: 447 av herr Schött, likalydande med II: 536 av herr Turesson in. fl.,

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att två tjänster som jägmästare

i lönegrad Ae 21 och fem tjänster som skogsingenjör i lönegrad Ae

17 inrättas vid lantmäteriet samt att förevarande anslag uppräknas med

därav föranlett belopp av 183 684 kr.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 410 och II: 536.

Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget ökas

med 1 459 000 kr.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens

framställning, anfört följande.

»Såsom lantmäteristyrelsen uttalat ökar efterfrågan på service från lantmäteriet

för fastighetsbildningsåtgärder och därmed sammanhängande uppgifter.

Med hänsyn härtill kan jag även i år tillstyrka vissa personalförstärkningar.

Jag föreslår sålunda, att den 1 juli 1964 inrättas tio ingenjörstjänster

i Ae 17, en kontorsslcrivartjänst i Ae 13 för arkivserviceuppgifter och fem

för specialutbildad kontorspersonal avsedda extra ordinarie tjänster i den

för vissa kartritningsbiträden gällande reglerade befordringsgången. Härjämte

bör medel nu beräknas för tio ingenjörstjänster i högst Ae 15, vilka

Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1963 medgett lantmäteristyrelsen att

inrätta från och med innevarande budgetår. I samband härmed bör indras

fem lantmätartjänster i högst Ae 19, som enligt Kungl. Maj :ts nyss nämnda

beslut ej får återbesättas. Antalet vakanta lantmätartjänster är för närvarande

betydligt fler. Vad jag nu förordat föranleder en kostnadsökning av

391 000 kr.

På de skäl lantmäteristyrelsen anfört tillstyrker jag, att tolv för länslantmäterikontoren

avsedda kanslisttjänster i reglerad befordringsgång inrättas.

För att erforderlig utbildningskurs skall medhinnas bör dock dessa tjänster

inte tillkomma förrän den 1 januari 1965. Kostnadsökningen för nästa budgetår

beräknar jag till 112 000 kr. Till följd av kanslisttjänsternas inråttan
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W(H

81

de bör emellertid samma antal kansliskrivartjänster i Ao 11 vid länslantmäterikontoren

inte få återbesättas vid nuvarande innehavares avgång. Styrelsens

övriga förslag till personalförändringar kan jag ej biträda. 1 anledning

av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 299 000 kr.

Ersättning för av lantmäteriet utförda förrättningar och uppdrag utgår

enligt grunder, som beslutats av 1960 års riksdag (prop. 74; JoU 19; rskr.

212). Enligt dessa grunder skall i vissa fall ersättningen ej helt täcka lantmäteriets

självkostnader. Detta är bland annat fallet i fråga om fastighetsbildning

för helårsbebyggelse utanför enligt byggnadslagen detaljplanerade

områden samt andra förrättningar på landsbygden, vilka ej hänger samman

med verksamheten för yttre rationalisering av jordbruks- och skogsfastigheter.

Härvid skall ersättningen nedsättas till mellan 50 och 90 procent av

lantmäteriets självkostnader. Enligt min mening föreligger ej längre anledning

att med här ifrågakommande relativt obetydliga belopp subventionera

förrättningskostnaderna för avstyckningsförrättningar för helårsbebyggelse

och andra ändamål, som ej är att hänföra till jordbruk eller skogsbruk. Jag

förordar därför, att ersättningen för sådana förrättningar — liksom redan

är fallet inom områden med detaljplan enligt byggnadslagen och då avstyckning

avser fritidsbebyggelse — skall motsvara lantmäteriets självkostnader.

Vidare bör kostnadstäckningen för andra förrättningar på landsbygden, som

ej avser jordbruks- eller skogsbruksändamål, höjas med genomsnittligen tio

procent. Kungl. Maj :t bör liksom hittills äga bestämma den närmare differentieringen

av självkostnadstäckningen beträffande nyss nämnda förrättningar.

Vad jag nu föreslagit kan uppskattas medföra en inkomstökning för

statsverket av storleksordningen 1 200 000 kr. för år.»

Utskottet. Med hänsyn till den fortsatta, besvärande arbetsbalansen inom

lantmäteriet är det med tillfredsställelse utskottet konstaterar, att departementschefen

även i år föreslagit ej oväsentliga personalförstärkningar i

fråga om ingenjörs- och kontorspersonal, beträffande vilka personalgrupper

rekryteringsmöjligheterna nu blivit mera gynnsamma. Antalet vakanta

lantmätartjänster är fortfarande stort. Utskottet har emellertid bemärkt,

alt i årets statsverksproposition framlagts förslag om att intagningen av

lantmäteristuderande vid tekniska högskolan i Stockholm ökas från och

med nästa budgetår. Det otillfredsställande läget kommer härigenom så

småningom att förbättras också i fråga om lantmätarpersonalen.

De förstärkningsåtgärder som Kungl. Maj:t föreslagit under denna punkt

finner utskottet väl avvägda. Några ytterligare åtgärder i anledning av de

i motionerna I: 808 och II: 410 gjorda yrkandena finner utskottet ej erforderliga.

Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Maj:t liksom hittills töljer

utvecklingen med uppmärksamhet.

Vad nu sagts innebär även, att utskottet ej funnit sig böra biträda det i

motionerna 1:447 och 11:536 framförda förslaget om inrättande av vissa

6 Bihang till riksdagens protokoll /.%''*. 10 saml. Nr 1

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

skogiiga tjänster vid lantmäteriet. Utskottet vill hänvisa till att lantmäteriets

behov av skoglig expertis bör i väsentlig omfattning kunna tillgodoses

genom samarbetet med de skogliga länsmyndigheterna.

Då utskottet även biträder vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under förevarande

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 447 och II: 536,

a) godkänna vad i det föregående föreslagits om ersättning

för förrättningar och uppdrag soin utförs av lantmäteriet

;

b) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 9 022 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 15 578 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 10 692 000

Summa kr. 35 292 000

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 35 292 000 kr.

II. lämna motionerna I: 308 och II: 410 utan åtgärd.

91 :o) Lantmäteristaten: Omkostnader. Under punkten 112 (s. 231—232)

har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsuppräkning med 1 013 000 kr. till

7 340 000 kr. Härvid har förordats bl. a. att under en ny anslagspost skall

anvisas 170 000 kr. för att påbörja fotografering av de i länslantmäterikontoren

förvarade handlingarna rörande lantmäteriförrättningar.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning tillstyrks av utskottet, som

alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 340 000 kr.

92:o) Lantmäteristaten: Utrustning. Kungl. Maj :t har under punkten 113

(s. 232—234) föreslagit att anslaget höjs med 100 000 kr. till 550 000 kr.

för att inrätta ytterligare flygbildarkiv vid länslantmäterikontor. Arkiven

avses kunna utnyttjas även av andra länsorgan. För att göra det möjligt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 83

fortsätta anskaffningen av tidsenlig och arbetsbesparande utrustning lör

lantmäteriets behov förordas oförändrat 450 000 kr.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmåteristaten: Utrustning för

budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 550 000

kr.

93 :o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Under punkten

114 (s. 234—236) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget uppförs med

210 000 kr. eller 221 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens

anslagsframställning anfört följande.

»Utbildningen av ingenjörspersonal håller på att överflyttas från kurser

i lantmäteristyrelsens regi till mätningstekniska facklinjer vid tekniska

gymnasier. Såsom styrelsen förutsatt bör utbildningen i dess regi kunna

avvecklas med utgången av nästa budgetår. Mot styrelsens beräkning av

medelsbehovet, 212 000 kr., för att slutföra den hösten 1963 påbörjade tvååriga

kursen har jag intet att erinra.

Jag delar lantmäteristyrelsens uppfattning, att det är angeläget att överflytta

bland annat handläggningen av vissa vägförrättningar till ingenjörer

och vågmästare. Med hänsyn härtill bör i anledning av styrelsens förslag

om fortbildningskurs för att underlätta sådan delegering medelsanvisningen

till fortbildning av ingenjörer och kontorspersonal ökas till 50 000 kr.

Ej heller i övrigt föranleder styrelsens yrkanden under anslaget någon

invändning från min sida.»

Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 210 000 kr.

94:o) Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 115 (s. 236) om

medelsanvisning med oförändrat belopp av 445 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader i samband med

lantmäteri- och vägförrättningar m. m. för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr.

95:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts tramställning

under punkten 116 (s. 236—244) innefattar — förutom hemställan till riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr J år 1964-

dagen att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat

— en anstagsanvisning av 8 004 000 kr. eller 880 000 kr. mer än

för innevarande budgetår.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsframställning hemställt, att

anslaget ökas med 988 000 kr.

I detta sammanhang liar anmälts ett av utredningen om försvarets kartförsörjning

avgivet betänkande (stenc. Jo 1963:2) med förslag angående

samordningen i fredstid av den civila och den militära

kart försörjningen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning

ävensom för innehållet i omförmälda betänkande samt

däröver avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har utredningen om försvarets kartförsörjning

den 25 juni 1963 avlämnat betänkande angående samordningen i

fredstid av den civila och den militära kar tf ör sörj ningen. I likhet med de

myndigheter, som avgett yttrande över betänkandet, anser jag, att från och

med den 1 juli 1964 i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag

bör skapas ett enhetligt system för denna kartförsörjning. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter m. m., som erfordras för

att genomföra samordningen. I anslutning härtill tillstyrker jag kartverkets

på betänkandet grundade förslag, att förevarande anslag uppräknas med

27 000 kr. för att anställa personal för arbetet med vägpåtryck på generalstabskartan.

Jag kan härutöver biträda kartverkets yrkande att en tjänst som förste

kartassistent i Ae 15 och två ritbiträdestjänster i reglerad befordringsgång

inrättas för att ämbetsverket skall kunna övergå till fotosättning i egen regi

av namntryck på kartor. Vidare bör inrättas fem tjänster som ritbiträde i

reglerad befordringsgång för uppgifter som hänger samman med framställningen

av den ekonomiska kartan. På den administrativa avdelningen bör

tillkomma två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en

tjänst som kanslibiträde i Ae 7. Sistnämnda tjänst och en av kontorsbiträdestjänsterna,

vilka erfordras för skötsel av telefonväxeln i ämbetsverkets

nya lokaler, bör dock inrättas först den 1 januari 1965. På de skäl kartverket

anfört förordar jag, att en ritbiträdestjänst i Ae 7 och sex sådana tjänster

i Ao 5 utbyts mot sju tjänster som ritare i Ae 9. Vad jag nu föreslagit föranleder

att anslaget bör höjas med 166 000 kr. På grund av ökade kostnader

för att anlita särskild arbetskraft för avskrift av jord- och arkivregister bör

anslaget härjämte uppräknas med 10 000 kr.

Kartverkets förslag att inrätta tjänster för uppgifter, som hänför sig till

ämbetsverkets arbete med vissa internationella kartor kan jag inte biträda.

Till frågan om anvisande av medel för ändamålet återkommer jag under

anslaget till kartarbeten m. in. Jag kan ej heller tillstyrka att en byråingen
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 85

jörstjänst inrättas för att tillgodose behovet av arbetsstudier. Härför bör

kartverket i första hand kunna erhålla biträde av statskontoret.

Till följd av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 186 000 kr. Övriga,

i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag inte biträda.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen

för rikets allmänna kartverk som föranleds

av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 3 926 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 7 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 655 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 415 400

Summa kr. 8 004 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 004 000 kr.

96:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Under punkten 117 (s.

244) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget uppräknas med 311 000 kr.

till 738 000 kr. Förslaget innebär bl. a. att 200 000 kr. anvisas under en särskild

anslagspost för att täcka kostnaderna för kartverkets flyttning till

Hässelby.

Utskottet biträder den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

738 000 kr.

97:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 118 (s. 244—246) innebär en medelsanvisning av

3 391 000 kr. eller 598 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 444 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 534

av herr Larsson i Norderön m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

mätte besluta att höja förevarande anslag med 200 000 kr. utöver vad som

angivits i statsverkspropositionen.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 534.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning har departementschefen

anfört följande.

»Under posten till diverse kartarbeten bär för innevarande budgetår anvisats

55 000 kr. för att påbörja arbetet med topografisk kartläggning av

raketfält i Kirunaområdet. I enlighet med kartverkets yrkande bör detta

belopp uppräknas med 45 000 kr. Vidare bör anslagsposten tillföras 200 000

kr. för att göra det möjligt för kartverket att i erforderlig takt framställa

kartor i samband med den intensifierade malmletningsverksamhet i Norrbottens

län, varom chefen för handelsdepartementet senare denna dag framlägger

förslag.

Någon höjning av anslaget i syfte att allmänt påskynda det program för

den ekonomiska och topografiska kartläggningen i landet fram till 1970,

som godkändes av 1961 års riksdag, kan jag inte tillstyrka. Enligt min mening

bör ytterligare förstärkning av kapaciteten för att genomföra detta

program främst ske genom teknisk rationalisering av kartframställningen.

Goda förutsättningar härför torde föreligga i och med att kartverket inflyttar

i de nya, för verksamheten särskilt utformade lokalerna i Hässelby.

Såsom jag berört under kartverkets avlöningsanslag bör kostnaderna för

kartverkets arbete med Sveriges andel av upprättandet av internationella

världskartan och flygkartan samt världsflygkartan bestridas från förevarande

anslag. För ändamålet bör enligt mina beräkningar under en ny post

anvisas 100 000 kr.

Senare denna dag ämnar jag föreslå att på tilläggsstat för innevarande

budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisas 307 000 kr. för att täcka

inträffade kostnadsökningar. Härjämte har Kungl. Maj :t den 13 december

1963 från anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner m. m.

till kartverkets förfogande ställt 31 000 kr. för inerutgifter under förevarande

anslag. Detta bör sålunda för nästa budgetår uppräknas med 338 000

kr. Vidare bör anslaget höjas med 15 000 kr. till följd av vissa reproduktionskostnader.

Ä andra sidan kan anslaget sänkas med 100 000 kr. på

grund av minskade kostnader för flygfotografering.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma anslagsmedlens

fördelning på de olika posterna under anslaget.»

Utskottet. I anledning av väckta motioner i fråga om den ekonomiska

kartan för Jämtlands län anförde utskottet vid föregående års riksdag, att

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

utskottet utgick ifrån att kartverket med kraft verkar för ett genomförande

så snabbt som möjligt av gällande kartläggningsprogram. Mot utskottets

uttalande anfördes ingen erinran från riksdagens sida. Departementschefen

har i årets statsverksproposition förklarat sig inte kunna tillstyrka någon

höjning av anslaget i syfte alt allmänt påskynda det program för den ekonomiska

och topografiska kartläggningen i landet fram till 1970, som godkändes

av 1961 års riksdag. Enligt hans mening bör ytterligare förstärkning

av kapaciteten för att genomföra detta program främst ske genom teknisk

rationalisering av kartframställningen.

I de nu väckta motionerna I: 444 och II: 534 har föreslagits att ett belopp

av 200 000 kr. skall tillföras anslaget för att påskynda genomförandet

av kartläggningsprogrammet. Utskottet vill inte förneka, att den av departementschefen

berörda tekniska rationaliseringen är av väsentlig betydelse

för kartframställningen. Utskottet finner dock skäl föreligga att kartverket

genom ökad medelsanvisning bereds tillfälle att ytterligare intensifiera

kartläggningsverksamheten. Det av motionärerna föreslagna beloppet

synes i detta hänseende väl avvägt. Utskottet föreslår således att ytterligare

200 000 kr. anvisas under anslaget.

Då utskottet i övrigt biträder vad Kungl. Maj :t föreslagit under punkten

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 444 och II: 534, till Rikets

allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 3 591 000 kr.

98:o) Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 119 (s. 246—248), innebärande att i

förhållande till löpande budgetår anslaget höjs med 333 000 kr. på grund av

ökade omkostnader, tillstyrks av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk

uppdragsverksamhet för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 2 969 000 kr.

99:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Under punkten 120

(S. 248—250) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsökning med 920 000 kr.

till 2 170 000 kr. För nästa budgetår erfordras en medelsanvisning av

1 960 000 kr. till kostnaderna för utrustning till kartverkets nya lokaler i

Hässelby. I övrigt förordas, att 210 000 kr. beräknas för utbyte av vissa instrument

för stereoarbeten.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot den av Kungl. Maj:t föreslagna

anslagsberäkningen, hemställer,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1961

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 2 170 000 kr.

100:o) Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Under punkten

121 (s. 250) har Kungi. Maj :t föreslagit att anslaget i enlighet med

kartverkets framställning uppförs med 1 685 000 kr. eller 245 000 kr. mer

än som för innevarande budgetår anvisats under rubriken Rikets allmänna

kartverk: Inlösen och tryckning av kartor m. in.

Efter närmare redogörelse för anslagsframställningen har departementschefen

anfört följande.

»Med hänsyn till att ytterligare medelsanvisning för inlösen av kartor från

Generalstabens litografiska anstalt enligt den överenskommelse, som anmäldes

i 1962 års statsverksproposition, ej erfordras bör anslagsrubriken

ändras till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Såsom

framgår av vad jag anfört under punkten I 8 vid behandlingen av frågan

om samordning av den civila och militära kartförsörjningen biträder jag

kartverkets förslag rörande de kostnader för karttryckning, som i fortsättningen

bör bestridas från anslaget. Ej heller har jag något att invända mot

kartverkets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget.

»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Tryckning

av kartor m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 685 000 kr.

J. Fiskeriväsendet m. m.

101 :o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag under punkten 122 (s. 251—253) innefattar

— förutom hemställan till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 1 790 000 kr. eller 25 000 kr. mer än för innevarande

budgetår. För att möjliggöra anställning av extra personal vid

tillfälliga befälsvakanser på fiskeriundersökningsfartyget Skagerak uppräknas

anslaget med 10 000 kr. Vidare förordas att anslaget ökas med

ett engångsbelopp av 26 000 kr. till biträdeshjälp vid havsfiskelaboratoriet.

På grund av löneomräkning m. m. bör anslaget minskas med 16 700 kr.

Medel har vidare beräknats för de lönegradsförändringar, som chefen för

civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961 89

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 326 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 13 000

3. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis

.................................. 392 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 659 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 399 600

Summa kr. 1 790 000

b) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristgrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 1 790 000 kr.

102:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:

Omkostnader. Under punkten 123 (s. 253—254) har Kungl. Maj :t föreslagit,

att anslaget uppräknas med 30 000 kr. till 645 000 kr. Därvid har

inräknats 16 500 kr. för engångsanskaffning av instrument vid havsfiskelaboratoriet.

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna

anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Fiskeristyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 645 000 kr.

103:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Avlöningar. Under punkten 124 (s. 254—255) innefattar Kungl. Maj :ts

förslag — förutom hemställan till riksdagen att medge ändring i personalförteckning

och godkänna en ny avlöningsstat — en höjning av anslaget

med 101 000 kr. till 950 000 kr. För att möjliggöra eu ökad industritillsyn

föreslås, att vatteninspektionen förstärks med en tjänst som vatteninspektör

i Ae 23. Vidare förordas, att en tjänst som laboratoriebiträde i högst

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år

Ae 9 inrättas vid inspektionens radiobiologiska avdelning samt att en

tjänst som fiskerikonsulent i Ae 17 vid samma avdelning uppflyttas till

Ae 19. För nn angivna ändamål behöver anslaget uppräknas med sammanlagt

52 800 kr. På grund av löneomräkning erfordras en ökning med

48 200 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 140 av herr Pettersson, Harald,

m. fl. och II: 169 av herr Grebäck m. fl., i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och

förslag angående fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel

och underhåll, varvid i första hand bör undersökas möjligheterna av det

allmännas övertagande av de större vattendragens underhåll, samt b) vid

behandlingen av förevarande anslagspunkt medge att utöver Kungl. Maj:ts

förslag 200 000 kr. må ställas till vatteninspektionens förfogande att disponeras

enligt motionen och därmed till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Vatteninspektionen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.

Beträffande innehållet i nämnda motioner får utskottet hänvisa till motionen

II: 169.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, statens

naturvårdsnämnd, statens vatteninspektion och styrelsen för Svenska

kommunförbundet.

Vad först gäller yrkandet i motionerna om att riksdagen skall hos

Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående fördelningen av

kostnaderna för vattendragens skötsel och underhåll, m. m. ställer sig de

tre förstnämnda remissinstanserna i huvudsak positiva härtill.

Sålunda anser lantbruksstyrelsen liksom motionärerna, att frågan om

fördelningen av kostnaderna för vattendragens framtida skötsel och underhåll

och därmed sammanhängande organisations- och finansieringsproblem

snarast måste bringas till en lösning. Styrelsen anför att — ehuru

hithörande problem måhända i viss omfattning berörs av redan pågående

utredningar — det enligt styrelsens mening är välmotiverat att tillsätta

en särskild utredning i enlighet med motionärernas förslag. Styrelsen anför

härvid mera allmänt följande.

Samhällets utveckling mot koncentration av konsumtion och produktion

till tätortsbildningar har inedfört ett allt hårdare utnyttjande av våra

vattendrag och deras självrenande förmåga. Underhållet av vattendragen

blir alltmer betungande för markägarna. Detta har kommit att huvudsakligen

åvila de markägare längs vattendragen, som för livsmedelsproduktionen

haft nytta av regleringen och underhållet av desamma.

Nu gällande bestämmelser i vattenlagen som reglerar frågor av denna

art formades till sina grunddrag under en tidsperiod, då naturresurserna

utnyttjades på ett helt annat sätt än i dag och då det ur samhällelig syn
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år i96''i

91

punkt ansågs angeläget att öka produktionsunderlaget för en ökad livsmedelsproduktion

genom att torrlägga marker för nyodling. Denna lagstiftning

har dock genom kompletteringar successivt anpassats till utvecklingen

bl. a. genom 1920 års lag om kloakledningar, som erhöll ny lydelse

år 1941 med bestämmelser om åtgärder för motverkande av föroreningar

och skärptes ytterligare genom lagändringar 1956.

Med stöd av sålunda gällande bestämmelser i vattenlagen hävdas från

markägarehåll allt hårdare, att tätorter och industrier m. fl. som genom

kloakutsläpp ger upphov till ökat underhållsbesvär genom att igenväxning

och slambildning i vattendragen sker snabbare, skall delta i kostnaderna

för vattendragens underhåll. Det har under senare år blivit allt

vanligare, att större årensningar ej kommer till utförande med mindre

särskilda statliga och kommunala bidrag ställs i utsikt. Som exempel på

ett dvlikt företag må nämnas Kvismaredalsföretaget, vartill beviljats särskilda

bidrag enligt beslut av 1962 års riksdag. Det utredningsarbete som

måste föregå ett sådant beslut är, såsom motionärerna framhållit, ytterst

tidskrävande och behovet av nya regler och organisationsformer som möjliggör

en förenkling av förfarandet har länge gjort sig gällande.

I fråga om redan pågående utredningar på förevarande område anför

styrelsen följande.

Efter framställning av lantbruksstyrelsen tillkallade Kungl. Maj :t 1962

särskild sakkunnig för alt verkställa översyn av vattenlagens bestämmelser

rörande torrläggning av mark. Vidare tillkallades 1959 särskild sakkunnig

för att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer

som följdverkningar av större torrläggningsföretag (Emåutredningen).

Utredningarna har ännu inte avlämnat slutrapport.

Del må även erinras om, att 1953 års vattenvårdskommitté fortsätter sitt

utredningsarbete med en förnyad översyn av vattenvårdens organisation

och i samband därmed frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för

tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden samt frågan om forskning

inom vattenvården.

I syfte att finna en lämplig form för översiktliga utredningar rörande

samordning av förbättrings- och underhållsåtgärder inom ett och samma

vattendragssystem samt åstadkommande i samband därmed av en rimlig

kostnadsfördelning mellan olika intressentgrupper har vidare Kungl. Maj:t

1962 ställt 30 000 kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för en särskild utredning

rörande vattendragssystemet Sävjaån, Funboån och Storån inom

Uppsala och Stockholms län. Undersökningen bedrivs i samarbete med

bl. a. lanthrukshögskolans institution för lantbrukets hydroteknik och

limnologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Statens naturvårdsnämnd framhåller, att vattendragen förutom betydelse

för samfärdseln ofta har ett mycket stort ekonomiskt värde för ägare

av fallhöjder och fiske och anför att, även om det allmännas övertagande

av ansvaret för de större vattendragens funktion onekligen skulle innebära

en i förevarande sammanhang rationell lösning, sistnämnda förhållande

synes tala mot att eu eventuell utredning inriktas på ett sådant

övertagande. Naturvårdsnämnden finner sålunda skäl förorda, att eu för
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år I96''i

utsättningslös utredning om ändring i grunderna för fördelningen av kostnaderna

för vattendragens underhåll kommer till stånd.

1 fråga om behovet av en sådan utredning anför nämnden till en början,

att beträffande företag enligt 3 kap. vattenlagen, d. v. s. sådana vattenavledningstöretag,

som sker såväl för torrläggning av mark som för åstadkommande

av bättre hushållning med vattnet eller för beredande av ökad möjlighet

att utnyttja vattenkraft, motionärernas önskemål kan sägas vara i viss

mån tillgodosedda genom olika föreskrifter i vattenlagen. Bestämmelserna

synes dock vara i behov av översyn för att motionärernas krav på en rättvisare

kostnadsfördelning skall kunna tillgodoses. Nämnden anför närmare

härom.

För vattenbyggnadsföretag enligt 3 kap. skall det finnas en särskild samfällighet.

I denna skall ingå bl. a. markägare, som genom företaget vinner

stadigvarande torrläggning. Sådan deltagare i företaget är i princip skyldig

svara för kostnaderna i proportion till den båtnad, som hans egendom vinner

genom företaget. Genom kravet på att torrläggningsbåtnaden skall vara

av stadigvarande art torde det finnas möjligheter att befria en del markägare

från nämnda skyldighet i bl. a. sådana sammanhang, som motionärerna

kan åsyfta. Enligt 3 kap. 4 § vattenlagen kan samma skyldighet i vissa

tall begränsas till att gälla endast den del av företaget, som markägaren

har direkt nytta av.

Markägare, som är delägare i en regleringssamfällighel men ej är sökande

till företaget, är inte skyldig att bidraga till dess anläggningskostnader med

större andel än som svarar mot värdet av den båtnad han vinner genom

företaget. Han är däremot skyldig att taga del i underhållskostnaderna efter

sitt av vattendomstolen fastställda ojämkade andelstal. 1 de fall, där underhållskostnaderna

i huvudsak är föranledda av kommunala och industriella

vattenföroreningar eller andra faktorer, vilka markägarna inte har

möjlighet att påverka, torde sistnämnda lagbestämmelse kunna åsamka

markägare oskäliga kostnader.

1 anslutning till vad motionärerna anfört i fråga om skälen för det allmännas

övertagande av kostnaderna för de större vattendragens underhåll

må vidare erinras om bestämmelserna i 3 kap. 8 § vattenlagen. Enligt detta

stadgande kan kommun, landsting och kronan efter särskilt förbehåll därom

bil delaktiga i ett regleringsföretag genom att bevilja anslag till företagei.

Härför fordras emellertid dessutom att kommun eller kronan genom företaget

får stadigvarande nytta av annat slag än vattenkrafts- eller torrläggningsbåtnad.

Det måste således vara fråga om avloppsföretag, allmän farled

eller andra liknande företag. Även 3 kaj). 9 f; är av intresse i sammanhanget.

Där stadgas nämligen att ägare av allmän hamn, annan allmän farled

eller avloppsanläggning på talan av regleringssamfälligheten under närmare

angivna förutsättningar kan förpliktas betala viss del av regleringsföretagets

anläggningskostnad. Med hänsyn till vad motionärerna påtalat

kan det här sägas vara en brist, att icke motsvarande gäller företagets underhållskostnader.

Beträffande företag varå 7 kap. vattenlagen är tillämpligt till vilken

kategori av företag hör torrläggning genom vattenavledning, dikning eller

invallning — synes däremot, anför naturvårdsnämnden vidare, motsvarande

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b 93

möjligheter att förhindra de av motionärerna påtalade olägenheterna inte

finnas.

Slutligen framhåller naturvårdsnämnden, att samhället nu gör allt större

ansträngningar för att motverka de omfattande kommunala och industriella

vattenföroreningarna samt olägenheterna därav.

Som ett led i denna strävan har man att se proposition nr 42 till årets

riksdag med förslag till lag om ändring i vattenlagen i syfte att bereda

bättre skydd för vattenförsörjningen genom bl. a. förbud mot utsläpp av

kloakvatten i vissa ytvattenområden. I samband härmed föreslås även bestämmelser

av kostnadsfördelning i vissa fall mellan vattentäktsägare och

ägare av avloppsföretag.

På grund av den mera aktiva vattenvårdspolitik, som numera förs, finns

det anledning vänta, att förhållandena i vattendragen så småningom kommer

att förbättras. Trots detta är det dock realistiskt att räkna med att det

ännu kommer att gå många år, innan restaureringen av vattendragen fortskridit

så långt, att de olägenheter försvinner, som nu åsamkar markägare

extra underhållskostnader på sätt motionärerna beskrivit.

Statens vatteninspektion anför, att inspektionen i sin verksamhet ofta

ställts inför praktiska problem av det slag som avses i motionerna, och att

det därför torde vara motiverat att utredning sker om möjligheterna att på

ett smidigt sätt åstadkomma lämplig fördelning av kostnaderna för vattendragens

skötsel. I sammanhanget nämner inspektionen, att syneförrättningssakkunniga,

som har att verkställa utredning rörande metodiken vid

syneförrättningar enligt 7 kap. vattenlagen m. in., delvis torde komma atl

beröra hithörande spörsmål. I övrigt anför inspektionen följande.

Det förhåller sig utan tvivel så att många vattendrag tidigare endast påverkades

genom urlakning av omgivande marker och av gödsel, som tillfördes

dessa marker, men numera tillförs mycket stora mängder näringsämnen

genom avloppsutsläpp från tätorter och industrianläggningar. Sådana

utsläpp kan, såsom anförs i motionerna, i åtskilliga fall utsätta ägare av

nedströms liggande marker för större ekonomisk belastning än tidigare på

grund av ökat behov av rensningar och andra underhållsarbeten i vattendragen.

Självfallet är också den förorening som vållas av kloakvatten och

av i vart fall vissa industriella spillvatten vanligen otrevligare än näringstillförseln

från markerna.

Genom vattendomstolsprövning eller genom syneförrättning finns redan

nu möjlighet att pålägga förorenare skadestånd. Sådana förfaranden är

emellertid omständiga och framför allt tidsödande.

Stor betydelse har naturligtvis i detta sammanhang frågan om hur stor

del av näringsämnena som härrör från naturlig mark och odlad jord samt

från kommunalt och industriellt avloppsvatten. Vatteninspektionens undersökningsavdelning

sysslar med vissa grundläggande utredningar som berör

detta problem. Lantbrukshögskolans hydrotekniska institution har vidare

redovisat en undersökning härom för ett visst vattendrag (Almaåns vattensystem

i Kristianstads län). Det kan nämnas att enligt denna undersökning

skulle för nämnda vattendrag inte fullt tre fjärdedelar av reningskostnaderna

falla på torrläggningsinlressena och något mer än en fjärdedel på spillvattenintressen.

Förhållandena är dock självfallet olika i olika vattendrag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W6i

Nämnda institution bedriver också i samråd med limnologiska institutionen

i Uppsala fortsatta undersökningar på området.

Motionärernas nu ifrågavarande förslag avstyrks däremot av styrelsen

för Svenska kommunförbundet. Styrelsen anför härvid, att såsom framgår

av 1964 års riksdagsberättelse vattenvårdskoinmittén fortsätter sitt arbete

bl. a. med frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda

vattendrag eller vattenområden. Enligt styrelsens mening får frågan

om fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel och underhäll

anses ligga inom ramen för detta vattenvårdskoinmitténs arbete.

Vad därefter gäller motionärernas hemställan om ökad medelstilldelning

tillstyrks denna av styrelsen för Svenska kommunförbundet, då det synes

styrelsen angeläget, att en systematisk översikt av vattendragens tillstånd

och saneringsbehov snarast erhålls.

Statens vatteninspektion anför, att inspektionen i den årliga redovisningen

av personalbehov för kommande treårsbehov aviserat äskanden motsvarande

ungefärligen den i motionerna föreslagna ökningen. En successiv förstärkning

av resurserna har emellertid ansetts lämplig med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna

och i avvaktan på tillfälle att erhålla ytterligare

lokalutrymmen från sötvattenslaboratoriet. Under förutsättning att i vart

fall provisoriska lokaler kan ställas till förfogande, förklarar sig inspektionen

dock beredd att forcera utbyggnaden av personalorganisationen. Vid

bifall till motionärernas förslag är det emellertid enligt inspektionen nödvändigt,

att en del av det föreslagna ökningsbeioppet, exempelvis en tredjedel,

upptas under vatteninspektionens omkostnadsanslag, eftersom ökad

personal oundgängligen fordrar ökade resurser till expenser, resor och undersökningsmaterial.

Slutligen vill statens naturvårdsnämnd för sin del endast framhålla, att

vattenföroreningarnas bekämpande åratal framåt kommer att kräva stora

insatser från det allmännas sida. Med hänvisning till Kungl. Maj :ts förslag

under lorevarande anslagspunkt anför naturvårdsnämnden, att vatteninspektionens

medelsäskanden och därmed också det aktuella medelsbehovet

synes komma att tillgodoses i stor utsträckning.

Utskottet. I motionsparet I: 140 och II: 169 har bl. a. begärts utredning

och förslag angående fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel

och underhåll, varvid i första hand borde undersökas möjligheterna av det

allmännas övertagande av de större vattendragens underhåll. Sålunda skulle

för större vattendrag kunna bildas vattendragsförbund.

För att komma till rätta med de alltmer angelägna vattenvårdsproblemen

är det enligt utskottets mening av stor vikt att frågan om fördelningen av

kostnaderna för vattendragens skötsel och underhåll bringas till en snar

lösning. Av remissutlåtandena över motionerna framgår, att hithörande problem

i viss omfattning berörs av redan pågående utredningar. Sålunda arbe
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

95

tar exempelvis vattenvårdskommittén för närvarande på eu förnyad översyn

av vattenvårdens organisation och behandlar i samband därmed bl. a.

frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda vattendrag

eller vattenområden. Utskottet utgår ifrån att kommittén i samband

därmed även bör upptaga nu förevarande spörsmål till behandling. I

den mån dessa icke skulle falla inom ramen för kommitténs nuvarande

uppdrag bör erforderliga tilläggsdirektiv meddelas.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under denna punkt föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Det i förenämnda motionspar framförda

yrkandet om en anslagshöjning med 200 000 kr. i förhållande till Kungl.

Maj :ts förslag finner sig utskottet således inte kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

i. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna I: 140 och II: 169, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i personalförteckningen

för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

vatteninspektionen som föranleds av vad som

föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 23 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 616 700

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 11 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 288 300

Summa kr. 950 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa

ett förslagsanslag av 950 000 kr.

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet

anfört i anledning av i motionerna I: 140 och II: 169 framfört

utredningsyrkande.

104:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag under punk
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år t96k

ten 125 (s. 256) om en med 50 000 kr. till 207 000 kr. minskad medelsanvisning

för ändamålet hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Vatteninspektionen: Omkostnader för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 207 000 kr.

105 :o) Undersökningar inom fiskeriorganisationen. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 126 (s. 256) om anslagsanvisning med oförändrat belopp

tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar inom fiskeriorganisationen

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

106:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten

127 (s. 256—258) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat — en ökning av anslaget

med 21 000 kr. till 323 000 kr. Av ökningen avses 20 000 kr. för biträdeshjälp

åt fiskeriintendenterna i övre södra och Nedre södra distrikten samt

i österhavets och Västerhavets distrikt, medan 1 000 kr. hänför sig till

löneomräkning.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ....................................... 224 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 95 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 900

Summa kr. 463 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgifts
-

medel ................................ 65 000

Ersättningar för undersökningar........ 75 000 140 000

Nettoutgift kr.

323 000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

97

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 323 000 kr.

107:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 128 (s. 258) att anslaget skall uppräknas med 12 000 kr.

till 39 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

39 000 kr.

108 :o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts

under punkten 129 (s. 258—259) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.

109:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten 130

(s. 259—262) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsökning med 40 000 kr.

till 275 000 kr.

Utskottet har i förevarande sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 232 av herr Karlsson, Helge,

m. fl. samt II: 286 av herr Johansson i öckerö m. fl., vari hemställts att

riksdagen måtte besluta att under förevarande anslag Svenska fiskarenas

studieförbund måtte beviljas dels ett anslag av 15 000 kr. till sin allmänna

verksamhet, dels ett anslag av 20 000 kr. till utgivande av vissa kurser att

användas i yrkesundervisning för fiskare.

Beträffande skälen för motionärernas yrkanden får utskottet hänvisa

till motionen II: 286.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget

ökas med 90 000 kr. I samband härmed har styrelsen bl. a. vidarebefordrat

en ansökning från Svenska fiskarenas studieförbund om ett engångsanslag

av 50 000 kr. för att utge korrespondensbrev för fiskare.

I detta sammanhang har anmälts en inom fiskeristyrelsen upprättad promemoria

angående översyn av yrkesutbildningen för fiskare.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens

anslagsäskanden ävensom för innehållet i omförmälda promemoria samt

däröver avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Fiskeristyrelsens förslag rörande utbildningsverksamheten på fiskerinäringens

område innebär, att fiskarnas yrkesutbildning även i fortsättningen

främst skall tillgodoses genom s. k. ambulatoriska kurser. Vissa

7 Dihang till riksdagens protokoll 196 i. 10 samt. Nr 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

skäl talar enligt min mening för att denna utbildning ges fastare former

samt att den organisatoriskt samordnas med annan yrkesutbildning. Utvecklingen

torde dock böra avvaktas ytterligare, innan några initiativ tas

1 denna riktning. Vad jag nu anfört bör givetvis inte hindra, att ändringar

genomförs i syfte att förbättra den nu använda utbildningsformen.

Statsbidrag till kursverksamheten på fiskets område bör kunna utgå till

hela kostnaden för muntlig kurs respektive för den muntliga delen av

kombinerad muntlig-skriftlig kurs. Samtidigt torde dock föreskrivas att

muntlig kurs i regel skall anordnas som kurs för särskilt antagna elever

samt att annan muntlig kurs får anordnas endast efter fiskeristyrelsens

medgivande i det särskilda fallet. Styrelsen får vid en sådan prövning möjlighet

att tillgodose behovet av utbildning för de fiskargrupper, som av

olika skäl inte har tillfälle att delta i kurser för särskilt antagna elever.

För att underlätta kursverksamheten med särskilt antagna elever vill jag

vidare tillstyrka, att det för statsbidrag erforderliga minsta antalet deltagare

vid kursens början sänks från sju till fem.

För såväl fiskets som lantbrukets kurser gäller för närvarande som bidragsberättigande

kostnad för skriftlig undervisning ett högsta belopp av

2 kr. per studiebrev. Någon höjning av detta belopp speciellt för fiskets

kurser kan jag inte biträda.

På lantbruksområdet kan statsbidrag utgå även till undervisningsverksamhet

för andra än lantbrukare. Jag är beredd att tillstyrka fiskeristyrelsens

förslag att en motsvarande möjlighet öppnas i fråga om den statsunderstödda

utbildningen på fiskerinäringens område. Kurser i navigation

och maskinteknik bör dock även i fortsättningen förbehållas fiskare. Överensstämmelse

mellan fiskets och lantbrukets kurser torde vidare böra åstadkommas

i fråga om beräkningen av statsbidrag till kostnader för arvoden

åt lärare och instruktörer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidta de författningsändringar,

som föranleds av bifall till de förslag jag här framfört. Vid bifall

till dessa förslag torde även påkallas en anslagsökning med 20 000 kr.

I likhet med fiskeristyrelsen anser jag mig böra tillstyrka en höjning av

statsbidraget till Södra Sveriges fiskeriförening med 5 000 kr. Därjämte

synes det till Kungl. Maj :ts disposition stående beloppet i enlighet med

styrelsens förslag böra uppräknas med 15 000 kr. Vad gäller det begärda

statsbidraget till utgivning av vissa korrespondensbrev att användas i yrkesundervisningen

vill jag på det sättet tillmötesgå anspråket att jag förordar,

att för budgetåret 1964/65 20 000 kr. avdelas för ändamålet ur anslaget

till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

»

Utskottet. I motionerna I: 232 och II: 286 har bl. a. framställts yrkande

om medelsanvisning med 15 000 kr. till Svenska fiskarenas studieförbunds

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

99

allmänna verksamhet. I anslutning härtill erinrar motionärerna om att förbundet

tidigare intill nu löpande budgetår erhållit ett visst årligt bidrag

härtill under åttonde huvudtiteln. Emellertid fann 1963 års riksdag att

studieförbundets behov i detta avseende kunde tillgodoses genom samarbete

med länsbildningsförbunden. Enligt motionärernas mening är dock den

verksamhet som förbundet bedriver ej helt jämförlig med den studieverksamhet,

som bedrives av övriga studieförbund, varför sådan samordning

med dessa, som av riksdagen förutsattes, ej synes möjlig. Enligt utskottets

förmenande talar vissa skäl för att förbundet bör få åtnjuta bidrag i enlighet

med motionärernas förslag. Utskottet biträder därför förevarande motionsyrkande.

1 anledning av en utav studieförbundet gjord framställning har Kungl.

Maj :t under denna punkt förordat att till utgivning av vissa korrespondensbrev

att användas i yrkesundervisningen 20 000 kr. avdelas ur anslaget till

gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Förenämnda

motionärer finner emellertid detta belopp vara för lågt för att

möjliggöra utgivandet av nu aktuella kurser i navigation och motorlära och

föreslår därför att härutöver 20 000 kr. skall utgå för ändamålet under nu

förevarande anslagspunkt. Utskottet har för sin del ansett sig kunna biträda

motionsyrkandena såtillvida, att utskottet föreslår att jämväl sistnämnda

belopp avdelas ur anslaget till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej funnit anledning

till erinran mot vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:232 och 11:286, såvitt

nu är i fråga, till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 290 000 kr.

110:o) Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske. Kungl. Maj :ts förslag

under punkten 131 (s. 263) om lämnande av statlig garanti intill ett

belopp av 160 000 kr. liksom för innevarande budgetår samt om oförändrad

anslagsanvisning med 20 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 statlig garanti

för befrämjande av försöksfiske må beviljas intill ett sammanlagt

belopp av 160 000 kr.

b) till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kr.

7f liihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. .Yr 1

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år lf)6l

lll:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller

radiotelefonstation. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under punkten

132 (s, 263) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende

med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kr.

112:o) Stödfartyg för sillfisket. Utskottet biträder det av Kungl. Maj:t

under punkten 133 (s. 264) framlagda förslaget om att anslaget endast

skall uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

113 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Kungl. Maj:ts förslag under

punkten 134 (s. 264) om medelsanvisning med oförändrat 20 000 kr. tillstyrkes

av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000

kr.

114:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Under punkten 135 (s. 265) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget

upptages med ett oförändrat belopp av 910 000 kr.

I samband därmed har departementschefen — under hänvisning till

vad härom anförts under punkten 130 i propositionen — förordat att 20 000

kr. avdelas som bidrag till engångskostnaderna för vissa korrespondensbrev.

Utskottet. I enlighet med vad utskottet anfört under punkten 109 :o) bör

ur förevarande anslag ett belopp av 40 000 kr. avdelas som bidrag till engångskostnaderna

för vissa korrespondensbrev. Då utskottet i övrigt intet

har att invända mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 232 och II: 286, såvitt nu är i fråga, till

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd

bensinskatt för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av

910 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

115:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt in. m. Under punkten

136 (s. 265) har Kungl. Maj :t förordat, att anslaget uppförs med oför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

101

ändrat 4 000 000 kr. I samband därmed har anmälts, att i föregående års

statsverksproposition för riksdagen anmält beslut om partiell tjänstebefrielse

för fiskeriintendenterna i övre norra distriktet och österhavets

distrikt från utredningar och yttranden i ärenden om ersättning för mistad

fiskerätt m. m. förlängts att gälla intill den 1 juli 1964.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under denna punkt anfört föranleder ingen

erinran av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kr.

L. Lappväsendet m. m.

116:o) Lappväsendet: Avlöningar. Med biträdande av Kungl. Maj:ts under

punkten 142 (s. 274—275) gjorda framställning om godkännande avny

avlöningsstat samt om höjning av anslaget med 29 000 kr. till 679 000 kr.

för att täcka kostnaderna i anledning av löneomräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lappväsendet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................. 271 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 184 000

Summa kr. 679 000

b) till Lappväsendet: Avlöningar för budgetåret 1964/

65 anvisa ett förslagsanslag av 679 000 kr.

117:o) Lappväsendet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten

143 (s. 275—276) hemställt att medelsanvisningen ökas med 21 000 kr.

till 233 000 kr.

Utskottet, som tillstyrker anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Lappväsendet: Omkostnader för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 233 000 kr.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

118:o) Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. Under punkten

144 (s. 276—277) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget uppförs med

75 000 kr. eller 5 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit oförändrad

medelsanvisning. Styrelsen har vidare hemställt, alt under två särskilda anslag

måtte anvisas sammanlagt 96 300 kr. till avlöningar och omkostnader

vid försöksstationen för renforskning på Kuolpavare.

I detta sammanhang har anmälts, att Svenska samernas riksförbund

hemställt om anslag med 135 000 kr., varav 116 000 kr. för viss konsulentverksamhet,

15 000 kr. för ungdomsverksamhet samt 4 000 kr. för oförutsedda

utgifter. Tillika har redovisats remissyttrande häröver av lantbruksstyrelsen.

Departementschefen har anfört följande.

»För att ge det i mindre skala påbörjade organisationsarbetet inom olika

grupper i samhället en stimulans har statsmakterna i vissa fall lämnat

särskilda initialbidrag. Kostnaderna för det fortsatta organisationsarbetet

har därelter bestritts uteslutande med medel från de organiserade grupperna

själva. Jag vill i detta sammanhang erinra om att från förevarande anslag

enligt beslut av 1962 års riksdag (prop. 68; JoU 13; rskr. 238) bland

annat skall täckas utgifterna för ekonomisk och teknisk information till

rennäringens utövare i allmänhet samt för att anordna särskilda kurser

för de ledande inom driftsenheterna.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig inte kunna tillstyrka Svenska

samernas riksförbunds framställning om ett särskilt anslag å riksstaten för

bestridande av kostnaderna för förbundets konsulentverksamhet. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för tillgängliga medel stödja

den verksamhet på området som bedöms angelägen.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 december 1963 har riksförbundets

skrift i vad den avser stöd till ungdomsverksamhet bland samerna överlämnats

till 1962 års ungdomsutredning för att tas under övervägande vid

fullgörandet av utredningens uppdrag. I avvaktan på resultatet av denna

utrednings arbete anser jag det motiverat att enligt Kungl. Maj :ts närmare

bestämmande medel i begränsad omfattning till stöd åt samernas ungdomsverksamhet

får tas ur förevarande anslag. Detta bör för nästa budgetår

uppräknas med 5 000 kr.

Utgifterna för verksamheten vid försöksstationen för renforskning på

Kuolpavare bör enligt min mening bestridas av särskilda medel.»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rådgivningsverksamhet för rennäringens

främjande för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kr.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år

103

M. Diverse

119:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

145 (s. 278) om medelsanvisning med 9 533 000 kr. mot 7 985 000 kr. för

löpande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 533 000 kr.

120 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Kungl. Maj :ts

förslag under punkten 146 (s. 278) att anslaget för nästa budgetår skall

uppföras med ett belopp av 721 000 kr. biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond

för upplåten mark för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 721 000 kr.

121 ro) Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 147 (s. 278—279) om medelsanvisning

med oförändrat 30 000 kr. — varav 5 000 kr. avses för att bestrida

kostnader för servitutsnämndernas verksamhet samt 25 000 kr. för att täcka

utgifter vid arrendenämnder och för arrenderådgivning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder och servitutsnämnder,

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kr.

122:o) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Akademien. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 148 (s. 279—280) gjorda förslag

om medelsanvisning med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

Akademien för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 130 000 kr.

123ro) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Kostnader för jordbrukets

forskningsråd m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under

punkten 149 (s. 280—281) om oförändrad medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. in. för

budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kr.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1964

124:o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 150 (s. 281) förordar utskottet

att anslaget upptages med ett formellt belopp av 1 000 kr. och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.

125:o) Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Under punkten 151 (s. 281—

283) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget minskas med 50 000 kr. till

475 000 kr.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens och skogsstyrelsens anslagsäskanden

har departementschefen anfört följande.

»Såsom chefen för ecklesiastikdepartementet berört vid anmälan tidigare

denna dag av 1962 års ungdomsutrednings betänkande angående stöd åt

ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bör det statliga stödet till

Jordbrukarungdomens förbund, till viss lokal klubbverksamhet och till ungdomsverksamhet

på skogsbrukets område alltjämt utgå från förevarande

anslag. Det årliga bidraget till nämnda ändamål bör enligt min mening

utgå med oförändrat 275 000 kr., 100 000 kr. respektive 100 000 kr.

Anslaget bör i förhållande till innevarande budgetår minskas med det

engångsbidrag på 50 000 kr., som anvisats för att bidra till att sanera ekonomien

för Jordbrukarungdomens förbund.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till viss ungdomsverksamhet

för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 475 000 kr.

126:o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Kungl. Maj :t

har under punkten 152 (s. 283—284) föreslagit, att anslaget uppföres med

1 880 000 kr. eller 280 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Anslagshöjningen

hänför sig med 275 000 kr. till posten avseende Sveriges kostnader

i samband med FAO:s verksamhet och med återstoden, 5 000 kr., till

posten för bidrag till internationella byrån i Paris för bekämpande av smittsamma

husdjurssjukdomar (OIE).

I detta sammanhang har erinrats om att man från svensk sida den 6 december

1963 beslutat uppsäga den internationella konventionen för reglering

av valfångst, varigenom Sverige även upphör att vara medlem i valfångstkommissionen.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t anfört

och hemställer sålunda,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961

105

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 1 880 000 kr.

127:o) Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder. Det av Kungl.

Maj :t under punkten 153 (s. 284) framförda förslaget om medelsanvisning

med 133 000 kr. mot 142 000 kr. för löpande budgetår biträdes av utskottet,

som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för förvaltningen av

vissa lånefonder för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 133 000 kr.

128 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet

ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag under punkten 154 (s. 284—285) om

anslagsanvisning med oförändrat belopp och hemställer därför,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kr.

129 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Under punkten

155 (s. 285) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget med hänsyn till den

genomsnittliga belastningen under de senaste budgetåren uppräknas med

25 000 kr. till 125 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat den till utskottet hänvisade

motionen II: 656 av herr Börjesson i Glömminge, vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till ändrade

bestämmelser angående ersättning för tam- eller hemdjur som dödas

av vilda djur så att ersättning utgår även när räv dödar sådana djur.

Beträffande skälen för motionärens yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Över motionen har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen

— som tillika överlämnat yttrande av Svenska jägareförbundet —

samt Hushållningssällskapens förbund.

Remissinstanserna avstyrker genomgående bifall till motionen. Sålunda

anför lantbruksstyrelsen, att frågan enligt styrelsens uppfattning ej har

sådan betydelse för djurägarna, att bestämmelser om ersättning för tameller

liemdjur, som dödas av räv, kan anses erforderliga.

Enligt de uppgifter lantbruksstyrelsen införskaffat och enligt den kännedom

lantbruksstyrelsen i övrigt har i denna fråga, synes det av motionären

anförda förhållandet att räv i vissa fall kan angripa får och lamm

cj vara något problem i de flesta delar av riket. Visserligen synes dylika

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961

fall lia förekommit inom vissa områden med stor fårtäthet och stort rävantal,

men i dylika speciella fall torde en intensifierad rävjakt vara tillräcklig

för att lösa problemet.

Helt annat är förhållandet i fråga om de skador som av björn, varg,

järv och lo tillfogas renägare och fårägare och vilka skador i en del fall

haft mycket stor omfattning.

Svenska jägareförbundet anför i huvudsak följande.

Det författningsrum, motionärerna avser, är 27 § 2 mom. jaktstadgan, så

lydande: »Förorsakas av björn, lo eller örn skada å tamdjur, skall skadan

ersättas av statsverket, där ej densamma är att tillskriva uppenbar

vårdslöshet vid djurens bevakning eller djuren utsläppts å område, där

de icke må för betning inkomma.» Motsvarande gäller enligt Kungl. Maj :ts

kungörelse den 12 april 1946 (nr 146) i fråga om ersättning för skada av

varg och järv.

Lagstiftaren har velat medverka till bevarandet av en liten stam av de

stora och sällsynta rovdjuren. Följdriktigt har 27 § 2 mom. jaktstadgan

kompletterats med 1946 års kungörelse.

Lagstiftaren har vidare sökt att så långt det är möjligt ge fjällbefolkningen

ekonomiskt skydd mot lidna förluster på grund av de angrepp på

tamdjur, som görs av de uppräknade rovdjuren, vilka huvudsakligen opererar

i fjälltrakterna.

Några motsvarande motiv finns inte beträffande räven, som är så långt

ifrän utrotningsgränsen, att den är tillåten att jaga under hela året. Man

beräknar omkring 80 000 rävar i årligt jaktbyte i vårt land. På sina håll

utgår skottpengar för räv. Det finns alltså ingen anledning att minska jakttrycket

på räven genom att utge ersättning till ägare av tamdjur, som dödats

av räv. I stället bör jakttrycket intensifieras, helst i trakter där man

inte inhägnar betesmarkerna. Så t. ex. har det visat sig möjligt att efterhålla

räven på tillfredsställande sätt inom de områden av Gotlands län, där

man bedriver intensiv fårskötsel.

Jägareförbundet vill slutligen erinra om det omfattande administrativa

arbete, som skulle bli följden, om det allmänna med frångående av hittills

gällande grunder för bidragsgivningen skulle villfara motionärens

önskemål om skadeersättning på grund av rävrivna tamdjur, inte minst

får (lamm) i Gotlands län och på Öland samt höns i större delen av riket.

Domänstyrelsen delar den uppfattning som kommit till uttryck i Svenska

jägareförbundets yttrande. Härvid understryker styrelsen särskilt de

bevissvårigheter och i anslutning därtill det administrativa merarbete, som

enligt styrelsens mening måste uppkomma vid bifall till förslaget. Vidare

framhåller styrelsen att räven är fredlös och att dess fällande kan i någon

mån kompensera de förluster den åsamkar.

Hushållningssällskapens förbund anför, att det ibland inträffar att får

och lamm blir ihjälrivna av utsvultna rävar och att i vissa fall ömmande

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

107

skäl torde tala för att ersättning av allmänna medel bör utgå för de rivna

djuren. På grund av svårigheten att avgöra om det är en räv eller annat

djur, exempelvis en lösgående hund, som varit förövaren, och på grund

av kostnaderna för utredning härom anser sig dock förbundet böra avstyrka

bifall till motionen. Förbundet tillägger, att sistnämnda kostnader

i de flesta fall torde bli större än värdet av det eller de djur, som dödats

av en räv.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda medelsberäkningen föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Motionsledes har hemställts om viss ändring i bestämmelserna angående

ersättning för tam- eller hemdjur som dödas av vilda djur, innebärande

att ersättning skulle utgå även när räv dödar sådana djur. Utskottet

finner i likhet med remissinstanserna ej skäl tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 125 000

kr.

II. avslå motionen II: 656.

130:o) Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Av Kungl.

Maj:t under punkten 156 (s. 285) gjord framställning om uppräkning av

anslaget med 10 000 kr. till 60 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett

förslagsanslag av 60 000 kr.

131 :o) Reseunderstöd för studier på lantbrukets område. Under punkten

157 (s. 285—287) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget skall minskas

med 20 000 kr. till 55 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts trädgårdsnäringsutredningens betänkande

rörande verksamheten inom vissa ämnesområden vid lantbrukshögskolans

trädgårdssektion i Alnarp, m. m. såvitt gäller frågan om statsstipendier

för utbildning i trädgårdsfacket.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

samt för omförmälda betänkande och däröver avgivna

remissyttranden i nu ifrågavarande del — anfört följande.

»Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning, att några särskilda resesti
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1964

pendier för studerande inom trädgårdsfacket inte bör avdelas under anslaget.

Det är nämligen enligt min mening lämpligare att Kungl. Maj:t i

likhet med vad som gäller i motsvarande fall inom jordbruks- och skogsområdet

beviljar reseunderstöd från anslaget efter prövning i varje särskilt

fall. Av samma skäl bör ej längre avdelas särskilt belopp för resestipendier

till veterinärer. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att upphäva kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 298) angående villkoren för erhållande av

statsstipendium för högre utbildning i trädgårdsfacket.

Mitt förslag att inrätta en befattning som lantbruksrepresentant med placering

i Washington torde medföra minskat behov av studieresor till Amerika.

Med hänsyn härtill bör anslaget kunna minskas med 20 000 kr. till

55 000 kr.»

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på lantbrukets

område för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

132:o) Kontorsbyggnader för domänverket. Under punkten 158 (s. 288) har

Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med 70 000 kr. till ny kontorsbyggnad

för Malingsbo revir. I sammanhanget har anmälts, att Kungl. Maj :t

den 8 november 1963 uppdragit åt domänstyrelsen att utföra projektering

tram till och med färdigställande av huvudhandlingar avseende ämbetsbyggnad

för styrelsen i Bergshamra, Solna stad. 1

1 samband härmed har utskottet behandlat två likalydande motioner,

nämligen I: 349 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och herr Sundin och II: 408

av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att projektering icke må utföras

för ämbetsbyggnad för domänstyrelsen i Bergshamra, Solna stad,

samt att frågan om lokaliseringsort för domänstyrelsen må avgöras först

i samband med att ställning tas till statens skogsföretagsutrednings och

framför allt lokaliseringsutrednings rörande statlig verksamhet förslag.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till motionen 11:408.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 dr 1.964 109

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen för ifrågavarande

kontorsbyggnad möter ingen invändning från utskottets sida. Ej

heller föranleder den under punkten gjorda anmälan i fråga om projektering

av ämbetsbyggnad för domänstyrelsen någon erinran av utskottet, som

alltså avstyrker de i sammanhanget framförda motionsyrkandena. Utskottet

hemställer således,

att riksdagen må

1) till Kontorsbyggnader för domänverket för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 kr.

2) avslå motionerna I: 349 och II: 408.

133 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna

kronoegendomar. Kungl. Maj :ts under punkten 159 (s. 288 289) förslag

om medelsanvisning av 170 000 kr. föranleder ingen erinran från utskottets

sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till

sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 170 000 kr.

134 :o) Ersättning till domänverkets markfond. Sedan domänstyrelsen på

Kungl. Maj :ts uppdrag för lantbrukshögskolans räkning inköpt fastigheten

Nåntuna 31 i Danmarks socken, Uppsala län, för 500 000 kr. och förskotterat

köpeskillingen från domänverkets markfond, har Kungl. Maj :t under punkten

160 (s. 289) hemställt om medelsanvisning med nämnda belopp, 500 000

kr., för gottgörelse till fonden. I * * * * * * 8

I förevarande sammanhang har behandlats två till utskottet hänvisade,

likalydande motioner, nämligen I: 233 av herr Mattsson m. fl. och II: 282

av herr Grebäck m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts ifrågavarande förslag.

Beträffande motionärernas stöd för sitt yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 282.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att domänfonden tillförs

500 000 kr., motsvarande köpeskillingen för angivna fastighet.

Domänstyrelsen tillstyrker att domänfonden gottgörs köpeskillingen för

Nåntuna 31 och att fastigheten i sin helhet förvaltas av lantbrukshögskolan.

Styrelsen utgår från att fastigheten skall redovisas under domänfonden och

att styrelsen framdeles genom riksstatsanslag bereds ersättning med viss

procent av bokföringsvärdet. Även riksrevisionsverket tillstyrker, att fastig
heten

redovisas under domänverkets fond och mot ersättning i vanlig ord
ning

från vederbörligt anslag upplåts till lantbrukshögskolan.

8 Iiihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. AV 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

110 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

att itrågavarande tastighet upptages till redovisning under domänfonden

och att domänfonden i sedvanlig ordning gottgöres köpeskillingen. I motionsparet

1:233 och 11:282 framställt avslagsyrkande biträdes således ej

av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 233 och II: 282, till

Ersättning till domänverkets markfond för budgetåret 1964/

65 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

135:o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet

disponerade jordbruksegendomar. Under punkten 161 (s. 290)

har Kungl. Maj :t hemställt om medelsanvisning med 64 000 kr., varav 10 000

kr. för torrläggnings- och planeringsarbeten vid Röbäcksdalen, 20 000 kr.

för inhägnad av fårbeten vid Stornorrforsen, Röbäcksdalen, och 34 000 kr.

för täckdikning vid Stenstugu, Wiad och Ugerup.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för

lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar

för budgeåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 64 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

136 :o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. Under punkten 163 (s. 291_

292) har Kungl. Maj:t föreslagit en medelsanvisning av 50 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att 460 000 kr. anvisas för inredning av

vindsutrymmen vid skogshögskolan och 60 000 kr. för påbörjad mässbyggnad

vid skogshögskolans försökspark vid Bogesund.

Efter redogörelse för byggnadsstyrelsens anslagsframställning har departementschefen

anfört följande.

»Jag har intet att invända mot byggnadsstyrelsens beräkningar rörande

kostnaderna för mässbyggnaden vid försöksparken i Bogesund. Behov av

ytterligare medel för att bestrida byggnadskostnaderna torde föreligga

redan under innevarande budgetår. Ombyggnaden av skogshögskolans

\ indsutrymmen, som erfordras i anledning av den pågående upprustningen

av högskolans resurser, bör kunna påbörjas under innevarande budgetår.

För de nu nämnda ändamålen beräknar jag medelsbehovet under budgetåret

1963/64 till 250 000 kr. Jag avser därför att senare denna dag åter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1961

111

komma till Kungl. Maj :t med förslag att detta belopp anvisas på tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Med hänsyn till att kostnaderna för ombyggnaden av vindsutrymmena

kan beräknas minska betydligt genom att hiss och särskild ventilationsanläggning

uteslutits bör för budgetåret 1964/65 under förevarande anslagsrubrik

endast anvisas 50 000 kr.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen för nästa

budgetår har ej gett utskottet anledning till erinran. I fråga om medelsbehovet

för innevarande budgetår får utskottet hänvisa till att årets riksdag

(prop. 2 bil. 7; JoU 2; rskr. 49) anvisat det av Kungl. Maj :t äskade beloppet.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan

för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av

50 000 kr.

Statens utlåningsfonder

137:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkten 164 (s. 292) föreslår

Kungl. Maj :t — under hänvisning till vad som anförts vid anmälan av anslaget

Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond —

en anslagsanvisning av 1 000 000 kr. Förslaget innebär vidare att förefintlig

outnyttjad behållning på det för budgetåret 1955/56 anvisade investeringsanslaget

till fonden skall sammanslås med det föreslagna anslaget.

Utskottet har i samband härmed behandlat de till utskottet hänskjutna,

iikalydande motionerna I: 446 av herr Pettersson, Harald, in. fl. samt II: 533

av herrar Dahlgren och Magnusson i Nennesholm, vari hemställts att riksdagen

till förevarande fond anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Motiveringen för motionärernas yrkande finns återgiven i motionen II:

533, vartill utskottet får hänvisa.

Lantbruks styrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om ett kapitaltillskott

till fonden av 3 000 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att utlåningen från jordbrukets

maskinlånefond bibehålls vid oförändrad nivå eller omkring 7 000 000 kr.

årligen samt att fonden erhåller ett tillskott av 1 000 000 kr. Utskottet finner

vad sålunda förordats väl avvägt. Det motionsvis framförda yrkandet

om ökning av utlåningsvolym och medelsanvisning har utskottet därför ej

funnit skäl biträda. Den av Kungl. Maj :t föreslagna sammanslagningen avoutnyttjad

behållning på tidigare anvisat anslag till fonden med nu äskat

anslag föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196t

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 446 och II: 533, till Jordbrukets

maskinlanefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av 1 000 000 kr.

138:o) Fiskerilånefonden. Under punkten 165 (s. 292—293) bär Kungl.

Maj:t törordat att ramen för lån ur fonden höjs med 1 milj. kr. till 7 milj.

kr. vilket medför ett anslagsbehov av 3,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 ett belopp av

7 000 000 kr. må av Kungl. Maj :t disponeras för lån från

fiskerilånefonden,

b) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 3 400 000 kr.

139:o) Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 166 (s. 293—294) hemställt att ett

investeringsanslag anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning samt

däröver avgivet remissyttrande av riksrevisionsverket har departementschefen

anfört följande.

»Jag tillstyrker fiskeristyrelsens förslag att för långivning till främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. från och med den 1 juli 1964 inrättas

en särskild lånefond under statens utlåningsfonder. Utlåningen från

fonden bör ske enligt samma bestämmelser, som nu gäller för lån från

det under fonden för låneunderstöd upptagna anslaget för samma ändamål,

och ersätta denna låneverksamhet. Den under nyssnämnda anslag

den 30 juni 1964 förefintliga behållningen liksom de därefter inflytande

amorteringarna på från anslaget utlämnade lån bör överföras till den

nya lånefonden. Ifrågavarande amorteringar kan enligt vad jag under

hand inhämtat under budgetåret 1964/65 beräknas uppgå till omkring

300 000 kr. Då ytterligare medel för låneverksamheten under nämnda budgetår

inte torde erfordras, bör såsom anslag till den nya lånefonden endast

uppföras ett formellt belopp av 1 000 kr.»

Utskottet. Då utskottet inte har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Lånefonden till främjande av beredning och av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

113

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

sättning av fisk m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

b) godkänna de förslag i övrigt som framlagts i det föregående.

Fonden för låneunderstöd

140 :o) Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 167 (s. 295)

hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1947/48

anvisade investeringsanslaget Lån för anskaffande av skoljordbruk

vid lantmanna- och lanthushållsskolor må under

budgetåret 1964/65 användas till Lån för anskaffande av

skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.

Fonden för förlag till statsverket

141 :o) Lagring av jordbruksprodukter. Med biträdande av Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 168 (s. 295—296) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter

må under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

142:o) Ytterligare lagring av jordbruksprodukter. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts under punkten 169 (s. 296) framförda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

må under budgetåret 1964/65 användas för

det med anslaget avsedda ändamålet.

143 :o) Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Under tillstyrkande av Kungl.

Maj tts framställning under punkten 170 (s. 296) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

må under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196å

144 :o) Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbrukshögskolans

försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. Under punkten 171 (s.

-ä96 297) har Kungi. Maj :t föreslagit, att för nästa budgetår skall anvisas

ett lika stort belopp som det riksdagen anvisat för innevarande budgetår,

eller 400 0000 kr., samt att medlen skall få användas enligt oförändrade

regler beträffande amortering, räntebetalning m. m.

Utskottet har ej något att erinra mot framställningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Förskott för inköp au inventarier vid

vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade

jordbruksegendomar för budgetåret 1964/65 anvisa ett

investeringsanslag av 300 000 kr.

Diverse kapitalfonder

145 :o) Arrendeegnahemsfonden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten

172 (s. 297) biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1959/60

anvisade investeringsanslaget Arrendeegnahemsfonden må

under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

Uppskjutna frågor

146:o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivits i en vid detta utlåtande fogad Bilaga, kommer utskottet

att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 mars 1964

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson, Gunnar Pettersson,

Isacson och Weibull;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, Lindström,

Antby, östlund, fru Lindskog, herrar Arweson, Johanson i Västervik*, Nilsson

i Lönsboda och Stiernstedt;

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

115

dock att vid behandlingen av punkterna . , , „

3_4 herrar Manne Olsson, Eliasson i Moholm, Rimås och Persson i

Skänninge deltagit i stället för herrar Magnusson, Antby, fru Lindskog och

herr Stiernstedt, ... „. ..., ,

5—7 herrar Lundmark och Trana deltagit i stallet for herrar Skold och

Johanson i Västervik, ..

8 herrar Manne Olsson, Lundmark, Rimås, Hedin och Persson i bkanninge

deltagit i stället för herrar Magnusson, Sköld, Antby, Östlund och tru

Lindskog, , ,.

9 _jo herrar Wanhainen, Skårman, Lundmark och Hedin deltagit i stal
let

för herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Sköld och östlund,

11 herrar Manne Olsson, Franzén, Lundmark, Trana, Hedin och Hsegg
blom

deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Sköld, östlund, Arweson,

Johanson i Västervik och Stiernstedt, . .

12 herrar Franzén, Lundmark, Trana, Hedin och Hseggblom deltagit i

stället för herrar Sköld, Östlund, Arweson, Johanson i Västervik och

Stiernstedt, . ... , ....

13 14 herrar Lundmark och Trana deltagit i stallet for herrar Skold

och Johanson i Västervik, ,

15 herrar Skårman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson Lundmark

Trana, Hedin, Persson i Heden och Jönsson i Ingemarsgarden deltagit

i stället för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Hansson i Skegrie, Sköld, Antby, östlund och Johanson i Västervik,

16 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, „ ,

17 herrar Manne Olsson, Eliasson i Moholm, Trana, Rimås och Persson i

Skänninge deltagit i stället för herrar Magnusson, Antby, fru Lindskog och

herrar Johanson i Västervik och Stiernstedt,

18—25 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, ,. ,

26 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Lundmark, Trana, Hedin och

Jönsson i Ingemarsgården deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils

Hansson, Hermansson, Sköld, Antby, Östlund och Johanson i Västervik,

27 _31 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, , , ,

32—33 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Franzén, Lundmark,

Hedin och Jönsson i Ingemarsgården deltagit i stället för herrar Lage

Svedberg, Nils Hansson, Hermansson, Sköld, Antby, östlund och Arweson,

34_36 herrar Lundmark, Franzén och Trana deltagit i stället för herrar

Sköld, Arweson och Johanson i Västervik,

38 herrar Manne Olsson, Wallmark, Franzén, Rimas, Hedin och Persson

i Skänninge deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson, Weibull, Antby,

Arweson, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

48_49 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Lundmark, Hedin och

Jönsson i Ingennarsgården deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils

Hansson, Hermansson, Sköld, Antby och Östlund, . ...

50_67 herrar Johansson i Simrishamn och Trana deltagit i stallet tor

herrar Sköld och Johanson i Västervik, . .

70_71 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Jonasson, Eliasson i Moholm,

Franzcn, Rimås och Hedin deltagit i stället för herrar Hjälmar Nilsson,

Hermansson, Magnusson, Antby, östlund, Arweson och Stiernstedt,

85 herrar Wanhainen, Jonasson, Eliasson i Moholm, Franzén, Lundmark

opaginerad Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

^ Persson1 Tandö deltagit i stället för herrar Hermansson, Magnusson,

Skold, fru Lindskog, herrar Arweson och Stiernstedt,

88—91 herrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson,

^r^I1fie?’ J^.un<Jmark> Trana, Hedin och Jönsson i Ingemarsgården deltagit

ciStm etA «e^ar JHeidström’ Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Sköld, Antby, östlund, Arweson och Johanson i Västervik

97 herrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson, Franzen,

Lundmark, Trana, fru Edin, herrar Hedin och Jönsson i Ingemarsgården

deltagit i stallet för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson,

Isacson, Skold, Lindström, Antby, östlund, Arweson och Johanson i Västervik,

i01—?°2 kf™; Trana, Eskilsson i Likenäs och Johansson i Simrishamn

deltagit i stallet for herr Sköld, fru Lindskog och herr Johanson i Väster
103—104

fru Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Johansson i Simrishamn

fru Edm och herr Hedin deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson,

La1gnnSuedberg.’,NlIs Hansson’ Hermansson, Sköld, Lindström och Östlund,

109 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Wallmark, Johansson i öckerö,

JS“8*on1.1 Simrishamn, Rimås, Hedin och Persson i Skänninge deltagit i

stallet för berrar Hjalmar Nilsson, Hedström, Weibull, Sköld, Antby, Johanson

i Västervik, Nilsson i Lönsboda och Stiernstedt,

herrar Trana, Eskilsson i Likenäs och Johansson i Simris?ama

d.eltagit i stället för herr Sköld, fru Lindskog och herr Johanson i

Västervik,

114 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Wallmark, Johansson i öckerö,

Johansson i Simrishamn, Rimås, Hedin och Persson i Skänninge deltagit

i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Hedström, Weibull, Sköld, Antby Johanson

i Västervik, Nilsson i Lönsboda och Stiernstedt,

herrar Lundmark, Trana och Eskilsson i Likenäs deltagit i

stallet för herr Skold, fru Lindskog och herr Johanson i Västervik,

129 fru Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Trana, Johansson i Simrishamn,

fru Edin och herr Hedin deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson,

Lage Svedberg, Nils Hansson, Hermansson, Sköld, Lindström, östlund,

Johanson i Västervik och Stiernstedt,

„ ^32 f™Ni,.f?n’ kerrar Wanhainen, Skärman, Trana, fru Edin och herr

Hedin deltagit i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

ansson, Hermansson, Lindström, östlund, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

„ j34 f™ Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Trana, fru Edin och herr

Hedin deltagit i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Hermansson, Lindström, östlund, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

137 kerrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson, Lund.

,^fanaf. Hedin, Persson i Heden och Jönsson i Ingemarsgården deltagit

i stallet för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,

stedtSS°n * ^kegne’ Skö,d, Antby, östlund, Johanson i Västervik och Stiern
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

117

Reservationer

1* vid punkten 3:o) vLantbruksrepresentanter: Avlöningar) av herrar

Isacson, Weibull, Östlund och Eliasson i Moholm, vilka ansett att första

stycket i utskottets utlåtande å s. 4 bort ha följande lydelse:

»Jordbruksfrågorna intar — — — (lika med utskottet)---i Paris.

Utskottet finner i likhet med motionärerna och remissinstanserna att en

ytterligare förstärkning av utlandsrepresentationen är önskvärd. Då det

synes uppenbart att särskilt arbetet inom de internationella organisationerna

såsom EFTA och FAO ävensom de stundande GATT-förhandlingarna

fordrar ökad uppmärksamhet och rapportering synes en stationering till

Geneve dock böra föredragas. Även arbetet inom OECD och den dynamiska

utvecklingen inom det franska jordbruket bör med fördel kunna bevakas

av en lantbruksrepresentant, placerad i Geneve. Utskottet utgår från

att frågan överväges av Kungl. Maj :t i och för förslag till nästa års riksdag.

Med hänsyn till det anförda synes de nu föreliggande motionsyrkandena

icke böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.»

2. vid punkten 9:o) (Lantbruksnämnderna: Avlöningar) av herr Hermansson.

3. vid punkten 11 :o) (Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar)

av herrar Manne Olsson och Trana.

4. vid punkten 12:o) (Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader)

av herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Mossberger och Magnusson, fru

Lindskog samt herrar Franzén och Trana, vilka ansett

dels att första stycket i utskottets utlåtande å s. 16 och 17 bort ha följande

lydelse:

»Till kostnaderna för den för hushållningssällskapens allmänna omkostnader

avsedda anslagsdelen bör enligt Kungl. Maj :ts förslag ytterligare

medel ställas till förfogande. Kungl. Maj :t har funnit att för ändamålet

bör anvisas 215 000 kr. mera än för innevarande budgetår. Medelsberäkningen

är gjord med hänsyn till bl. a. att sällskapens egna utgifter kommer

att i enlighet med vad som föreslagits under nästföregående anslagspunkt

minskas genom statens övertagande av hela avlöningskostnaden

för 19 ekonomikonsulenter i lönegrad A 23. Vidare har Kungl. Maj:t, i enlighet

med vad i annat sammanhang föreslagits, utgått ifrån att ökade medel

skall tillföras lantbrukshögskolans försöksverksamhet för att det skall

bli möjligt att höja hushållningssällskapens ersättning för biträde i denna

verksamhet. I motionen II: 287 samt motionerna I: 311 och II: 284 har yrkats

att medelsanvisningen för sällskapens allmänna omkostnader ökas utöver

vad Kungl. Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit. Utskottet,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

som inte bär något att erinra mot vad Ivungl. Maj :t i förevarande avseende

anfört, finner för sin del den av Ivungl. Maj :t gjorda medelsberälmingen

lämpligt avvägd, varför utskottet avstyrker motionerna. Ej heller har

utskottet funnit anledning frångå den av Kungl. Maj :t gjorda anslagsanvisningen

beträffande statsbidragsgivningen till sällskapens egen försöksverksamhet.

I motionerna I: 351 och II: 400 yrkade ökningar i förevarande

avseende avstyrkes sålunda.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort lyda sålunda:

»I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 311 och II: 284, såvitt nu är i fråga, ävensom

motionen II: 287, till Bidrag till hushållningssällskapen:

Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kr.»

5. vid punkten 17 :o) (Befrämjande av husdjursaveln m. in.) av herr

Lindström, vilken ansett

dels att andra och tredje styckena i utskottets utlåtande å s. 22 bort ersättas

med text av följande lydelse:

»I anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra, att utskottet

i likhet med departementschefen anser, att statens stöd till hästaveln

bör i avvaktan på resultatet av 1963 års hästutrednings överväganden

alltjämt anvisas under förevarande anslag. Behovet av ökat statsstöd

bör, såsom departementschefen anfört, prövas mot bakgrunden av att hästens

betydelse för jordbruks- och skogsnäringen avtar. Utvecklingstendensen

hos de tongivande skogsbolagen utvisar sålunda en tydlig minskning

av hästanvändningen för skogskörslor. Detta kan man avläsa bl. a. genom

prisfallet på arbetshästar samt den ökade utslaktningen av föl och unghästar.

Att i ett sådant läge stimulera till en ökad produktion av brukshästar

kan enligt utskottets mening knappast vara försvarbart. Däremot torde

med hänsyn till den kostnadsstegring, som inträffat, den av departementschefen

förordade uppräkningen av anslagsposten till stöd åt hästaveln

med 100 000 kr. få anses skälig. Som en följd av vad nu anförts avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 259 och II: 409.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort lyda sålunda:

»II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 259 och II: 409,

a) medge, att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln

befintlig reservation under budgetåret 1964/65 600 000 kr.

må tas i anspråk till statsbidrag för att anordna ridhusanläggningar,

b) till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret

1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 515 000 kr.»

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

119

6. vid punkten 26 :o) (Särskilt stöd åt det mindre jordbruket) av herrar

Hjalmar Nilsson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Wanhainen och

[Andström, fru Lindskog samt herrar Arweson, Lundmark och Trana, vilka

ansett,

dels att andra stycket i utskottets utlåtande å s. 31 bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vad gäller---(lika med utskottet) —--— 95 milj. kr.

Departementschefen har under denna punkt erinrat om att den av 1962

års riksdag beslutade ändringen av reglerna för arealtillägg innebar att

ifrågavarande bidrag miste sin karaktär av övergångsstöd. Denna omläggning

stred emot av riksdagen i annat sammanhang fastställd målsättning

för rationaliseringen inom jordbruket. Ur social synpunkt är det enligt

departementschefens uppfattning betänkligt att främja förvärv av jordbruk,

som ej kan ge innehavaren tillfredsställande bärgning. Han förordar

därför, att arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder

brukningsenhet efter den 30 juni 1964. Vad departementschefen i

detta sammanhang anfört kan utskottet ansluta sig till. Utskottet förordar

därför att bestämmelserna rörande arealtillägg ändras på sätt Kungl. Maj :t

föreslagit. Motionerna I: 615 och II: 748 avstyrkes i enlighet härmed. Likaså

har utskottet ej funnit skäl biträda det i motionerna I: 310 och II: 411

framförda yrkandet om viss utvidgning av rätten till arealtillägg.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort lyda sålunda:

»a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:615 och 11:748 godkänna vad i det

föregående angivits beträffande nytillträdande jordbrukares

möjligheter att erhålla arealtillägg.»

7. vid punkten 38 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)

av herrar Lage Svedberg, Mossberger, Hedström, Magnusson, Manne Olsson,

Sköld och Lindström, fru Lindskog samt herrar Franzén och Persson

i Skänninge, vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan å s. 39 bort

ha följande lydelse:

»Med hänsyn till de inkomsttillskott W. Weibull AB erhåller i form av

växtförädlingsavgifter torde någon ökning av statsbidraget icke vara erforderlig.

Att såsom föreslås i motionerna 1:229 och 11:283 medge en

höjning av detta bidrag särskilt för forskning rörande ärtväxtens genetik

synes ej lämpligt. Antingen är denna forskning av direkt värde för bolagets

praktiska växtförädlingsverksamhct, i vilket fall det ligger i bolagets intresse

att fortsätta forskningsarbetet i fråga, så mycket mera som beloppet

endast utgör några procent av dess samtliga utgifter för växtförädlingen.

Eller också är det här fråga om ett sådant forskningsändamål, som

närmast faller inom området för forskningsrådens verksamhet. Bolaget

bär såsom upplysts ansökt om bidrag från statens naturvetenskapliga torsk
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

ningsråd men ej fått denna ansökan beviljad. Detta torde innebära att

forskningsrådet ej ansett ändamålet vara av större angelägenhetsgrad.

På grund av det anförda hemställer utskottet, som ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:229 och 11:283, till Bidrag

till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret

1964/65 anvisa ett anslag av 430 000 kr.»

8. vid punkten 90 :o) (Lantmäteristaten: Avlöningar) av herr Stiernstedt.

9. vid punkten 97:o) (Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. m.)

av herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Mossberger, Magnusson och

Erik Svedberg, fru Lindskog samt herrar Franzén, Lundmark och Trana,

vilka ansett att andra och tredje styckena i utskottets utlåtande och hemställan

å s. 87 bort ha följande lydelse:

»I de — — — (lika med utskottet)---— av kartläggningsprogram
met.

Som framgår av den under punkten 116 i statsverkspropositionen

lämnade redogörelsen har kartläggningsverksamheten hittills kunnat genomföras

i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda planer. I vissa

fall ligger kartläggningen även före det ursprungliga programmet. Med

hänsyn härtill och då den av departementschefen berörda tekniska rationaliseringen

torde komma att innebära att kartläggningen ytterligare effektiveras

finner utskottet ej erforderligt med någon höjning av anslaget utöver

vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Då utskottet även i övrigt biträder vad Kungl. Maj :t föreslagit under

punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 444 och II: 534, till Rikets

allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1964/

65 anvisa ett reservationsanslag av 3 391 000 kr.»

10. vid punkten 103:o) (Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:

Vatteninspektionen: Avlöningar) av herrar Isacson och Hedin.

11. vid punkten 134:o) (Ersättning till domänverkets markfond) av herr

Jonasson.

12. vid punkten 137:o) (Jordbrukets maskinlånefond) av herr Persson

i Heden.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

121

Bilaga

Punkt i statsverkspropositionen:

Bil.

11: Jordbruksdepartementet
15
16

17

19

29

40—41

44—51

52—54

55

58

59

137—138

139—141

162

Uppskjutna frågor

Anslagets rubrik

Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Avlöningar

Omkostnader

Lantbrukshögskolan:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel

Nyanskaffning av apparater m. m.

Bokinköp och bokbindning

F örsöksverksamheten

Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Inredning och utrustning

Statens forskningsanstalt för lantmannabvSSnader:

Avlöningar

Omkostnader

F örsöksverksamheten

Bidrag till jordbrukstekniska institutet

Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Åtgärder för att förebygga skördeskador

Statens naturvårdsnämnd:

Avlöningar

Omkostnader

Naturvård:

Bidrag till naturvårdsupplysning, in. m.

Ersättningar till markägare m. m.

Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt

Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640150

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1964:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rörlig kredit till försvarets fabriksstyrelse. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1964:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1964165 inom jordbruksde s. 1 i texten