Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U
1964-12-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1964:29, Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U
1
Nr 29
Utlåtande i anledning av riksdagens år 1963 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverket,
m. m., såvitt berättelsen hänvisats till jordbruksutskottet.
Berättelsen har, såvitt avser §§ 26—29 och 31, hänvisats till jordbruksutskottet.
1 :o) Den koncentrerade jordbruksrationaliseringen i norrlandslänen. Under
jordbruksdepartementet, § 26, har revisorerna lämnat en redogörelse för
den s. k. KR-verksamheten inom de fyra nordligaste länen och i anslutning
därtill fogat vissa reflexioner rörande kostnaderna för nämnda verksamhet.
(Del I, s. 225—239.)
Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen
och skogsstyrelsen samt vederbörande länsinstitutioner i
Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.
(Del II, s. 226—232.)
Utskottet. Under förevarande paragraf redovisar revisorerna resultatet av
vissa undersökningar rörande den hittills bedrivna verksamheten i fråga om
koncentrerade rationaliseringsinsatser på jordbrukets område inom de fyra
nordligaste länen samt knyter härtill vissa reflexioner rörande kostnaderna
för denna s. k. KR-vcrksamhet. Med hänsyn till att den ifrågavarande verksamheten
endast bedrivits under en jämförelsevis kort tid, cirka tre år, anser
revisorerna det ännu vara för tidigt att fälla något mera bestämt omdöme
om det uppnådda resultatet. Då de investeringar som företagits eller
förestår beträffande de berörda norrländska jordbruken är synnerligen omfattande,
finner revisorerna det angeläget, såväl från statsverkets synpunkt
som för vederbörande jordbrukare själva, att det eftersträvade syftet verkligen
vinnes, d. v. s. att enheterna utvecklas till ekonomiskt lönsamma och
på lång sikt bestående brukningsenheter. Revisorerna betonar önskvärdheten
av att det ekonomiska utfallet noga följes från vederbörande myndigheters
sida och understryker i sammanhanget behovet av förenklingar i
fråga om det administrativa arbetet vid de i verksamheten engagerade organen.
.
Vad revisorerna anför om vikten av att följa lönsamhetsutvecklingen pa
de rationaliserade gårdarna är såsom framgår av remissutlåtandena beaktat
genom att dessa gårdar deltar i bokföringskontroll enligt av lantbruksstyrelsen
utfärdade anvisningar till vederbörande länsorgan i de ifrågavarande
länen. Vidare har såsom framgår av utredningen i ärendet i anledning
av Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1963 en särskild arbetsgrupp
Bihang till riksdagens protokoll /Sfi''/. 10 samt. Nr 29
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i
inom lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen utrett det
samlade behovet av och formerna för särskilda rationaliseringsinsatser inom
jordbruket i Norrland och därmed jämförbara bygder samt den 29 september
1964 avlämnat en promemoria därom till lantbruksstyrelsen. Efter behandling
har styrelsen den 12 oktober 1964 med överlämnande till Kungl.
Maj :t av arbetsgruppens promemoria föreslagit att verksamheten med särskilda
rationaliseringsinsatser från och med budgetåret 1965/66 utvidgas på
sätt i promemorian föreslagits och i övrigt utformas i enlighet med de däri
framförda förslagen.
Enligt vad utskottet erfarit är ärendet efter remissbehandling för närvarande
föremål för Kungl. Maj :ts prövning, och förslag i ämnet torde kunna
förväntas till 1965 års riksdag. Vad revisorerna anfört torde vid sådant
förhållande enligt utskottets mening icke ge anledning till någon riksdagens
åtgärd. Utskottet har i enlighet härmed ansett sig kunna begränsa sig
till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
2:o) Den yttre jordbruksrationaliseringen i Örebro lön. Under jordbruksdepartementet,
§ 27, har revisorerna redogjort för vissa iakttagelser angående
den yttre rationaliseringen i Örebro län under åren 1957—1962. (Del I
s. 240—248.)
Utlåtanden har avgivits av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnden i
Örebro län. (Del II, s. 232—239.)
Utskottet. Vid företagen undersökning av den yttre rationaliseringen i
Örebro län under åren 1957—1962 har revisorerna erhållit intrycket, att i
lantbruksnämndens rationaliseringsarbete ingått ett påfallande stort antal
smärre åtgärder, vilka endast i ringa mån lett till de resultat som åsyftades
med 1947 års principbeslut för den yttre rationaliseringen och i än mindre
grad motsvarar 1959 års utvidgade normer. Revisorerna understryker därför
vikten av att rationaliseringsverksamheten i högre grad än hittills inriktas
på att åstadkomma brukningsenheter, som med dagens betraktelsesätt kan
väntas bli bestående på längre sikt.
Som framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört har lantbruksnämndens
verksamhet med yttre rationalisering sedermera anpassats till den av revisorerna
förordade inriktningen. Med hänsyn härtill inskränker sig utskottet
till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
3:o) Visst jordbruksrationaliseringsärende i Örebro län. Under jordbruksdepartementet,
§ 28, har revisorerna uttalat kritik mot lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnden i länet i anledning av vissa åtgärder i samband med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i **
jordbruksrationaliseringsärende i Ervalla socken, Örebro län. (Del I, s.
249—257.)
Utlåtanden har avgivits av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnden i
Örebro län. (Del II, s. 240—245.)
Utskottet. Revisorerna påtalar vissa av lantbruksnämnden i Örebro län
vidtagna åtgärder i samband med försäljning år 1962 av viss av nämnden
för rationaliseringsändamål förvärvad jordbruksegendom i Ervalla socken.
Enligt revisorernas mening överensstämmer det inte med principerna för
rationaliseringsverksamheten att, såsom skett i det aktuella fallet, delar av
egendomen av nämnden tillskiftats sådana brukningsenheter, som inte ens
efter tillköpet på långt när fyller kravet att utgöra bärkraftiga jordbruk,
särskilt som samtidigt intresse förefanns hos andra lämpliga spekulanter.
Vidare finner revisorerna anmärkningsvärt, att nämnden, som icke beaktat
visst anbud, vid sin anbudsprövning tillmätt den omständigheten betydelse,
att vederbörande tidigare på samma fastighetsdel lämnat ett alltför lågt anbud.
Då enligt vad revisorerna försport ett sådant tillvägagångssätt tilllämpats
även av andra nämnder bär de velat understryka, att stöd härför
saknas i författning eller i för lantbruksnämnderna gällande instruktioner.
Revisorerna anser även, att lantbruksstyrelsen, som på hemställan av en
anbudsgivare företagit utredning rörande lantbruksnämndens åtgärder i
samband med ifrågavarande försäljning, hade bort lämna denne otvetydigt
besked om sitt ställningstagande i ärendet.
Utskottet finner för sin del att förevarande ärende kunde ha handlagts
på ett mera tillfredsställande sätt. Med anledning av vad revisorerna anfört
vill utskottet framhålla vikten av att gällande bestämmelser och riktlinjer
för rationaliseringsverksamheten noggrant följes av lantbruksnämnderna.
Vad härefter gäller revisorernas uttalande rörande lantbruksstyrelsens besked
till en anbudsgivare, finner utskottet visserligen att av styrelsen avlåten
skrivelse i frågan varit till fyllest som upplysning i ärendet, men att densamma
måhända kunde varit klarare avfattad. Utskottet anser sig kunna
begränsa sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.
4:o) Tarvs sambruksförening. Under jordbruksdepartementet, § 29, har
revisorerna lämnat en redogörelse för verksamheten vid Tarvs sambruksförening
och har i anslutning därtill framfört vissa synpunkter rörande
samjordbruk. (Del I, s. 258—267.)
Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnden i Stockholms län. (Del II, s. 245—247.)
Utskottet. Revisorerna har redogjort för uppkomsten och utvecklingen av
det samjordbruk som sedan år 1951 bedrivits av larvs sambruksförening.
4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 dr 1964
Därvid har revisorerna fäst uppmärksamheten på de svårigheter som mött
denna sambruksförening samt pekat på vissa förhållanden som bidragit till
det dåliga resultatet vid föreningens jordbruk. I samband härmed har också
understrukits vikten av att, därest föreningsjordbruk med statligt stöd skall
fortsättas vid Tarv, en noggrann prövning sker av de jordbrukstekniska
och ekonomiska förutsättningarna härför. Med hänsyn till den ringa anslutning
systemet med samjordbruk vunnit i vårt land har revisorerna funnit
motiverat att ifrågavarande form för storjordbruk prövas i ytterligare
ett antal fall.
Såsom av utredningen i ärendet framgår har Tarvs sambruksförening
gått i likvidation, och föreningsjordbruket drivs numera i avvaktan på att
jordbruksdriften skall avvecklas senast vid arrendetidens utgång den 14
mars 1965. Med hänsyn härtill och då berörda myndigheter förklarat sig i
huvudsak instämma med de synpunkter rikdagens revisorer framfört i förevarande
fråga, vill utskottet begränsa sig till att vad i ärendet förevarit
för riksdagen
omförmäla.
5:o) Hjälmare Kanal- och Slussverks Aktiebolag. Under jordbruksdepartementet,
§ 31, har revisorerna uttalat sig i fråga om angelägenheten av att
bolagets skogar och jordbruk i största möjliga utsträckning införlivas med
domänverkets kronoskogar och jordbruksdomäner samt föreslagit prövning
av frågan om bolagsformens bibehållande i begränsad omfattning.
(Del I, s. 282—286.)
Utlåtande har avgivits av domänstyrelsen. (Del II, s. 264—266.)
Utskottet. Revisorerna erinrar om att domänstyrelsen i samband med statens
förvärv år 1958 av samtliga aktier i Hjälmare Kanal- och Slussverks
Aktiebolag föreslog att kanalrörelsen och den industriella verksamheten i
fortsättningen skulle drivas i bolagsform, intill dess utredning om kanalens
bibehållande verkställts, medan jordbruks- och skogsfastigheterna skulle
överföras till domänverket för att förvaltas enligt för kronoparker gällande
grunder. Någon ändring av bolagets driftsformer har emellertid ännu icke
vidtagits i vidare mån än att ett par rörelsegrenar avvecklats och att den
administrativa ledningen överförts till Västerås revir. Revisorerna anser anledning
saknas att ytterligare uppskjuta den rationalisering som skulle ernås
om bolagets skogar och jordbruk i största möjliga utsträckning införlivades
med domänverkets kronoskogar och jordbruksdomäner. Däremot är
revisorerna icke beredda att taga definitiv ställning till frågan om huruvida
kanaltrafiken och kvarstående bruksrörelse kan motivera bolagsformens
bibehållande i begränsad omfattning men anser att detta spörsmål
bör upptagas till prövning snarast.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i 5
Domänstyrelsen framhåller i sitt yttrande att styrelsen genom etappvis
vidtagna åtgärder av olika slag förberett ett fullständigt och slutligt inlemmande
av bolagets tillgångar i domänfonden. Detta förberedande avvecklingsarbete
har enligt styrelsen av sociala och företagsekonomiska skäl fått
ske med försiktighet och i en långsammare takt än vad som från början
planerades. Styrelsen uttalar att upplösning av bolaget och slutligt införlivande
av bolagets hela rörelse med domänverkets förvaltning bör under
förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande kunna ske före 1965 års slut.
Med denna tidsplan kan enligt styrelsens uppfattning rimliga krav på hänsynstagande
till arbetarnas och ortens intressen tillgodoses samtidigt som
företagsekonomiska och förvaltningstekniska synpunkter blir beaktade.
Av vad som sålunda inhämtats i ärendet finner utskottet skäl antaga, att
syftet med revisorernas uttalande blir tillgodosett utan att några särskilda
åtgärder från riksdagens sida behöver vidtagas. Utskottet har i enlighet
härmed velat begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 1 december 1964
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
beträffande §§26 och 27:
från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils
Hansson, Garl Eskilsson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson,
Isacson och Manne Olsson*;
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, Lindström,
östlund, fru Lindskog, herrar Johanson i Västervik*, Nilsson i Lönsboda*,
Eliasson i Moholm*, Franzén och Rimås*.
beträffande §§ 28, 29 och 31:
från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils
Hansson, Carl Eskilsson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson
och Gunnar Pettersson;
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, östlund, fru
Lindskog, herrar Arweson, Johanson i Västervik’'''', Eliasson i Moholm*,
Eskilsson i Likenäs, Rimås* och Jönsson i Ingemarsgården.
° Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.