Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U

1964-12-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1964:29, Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196U

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1963 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av statsverket,

m. m., såvitt berättelsen hänvisats till jordbruksutskottet.

Berättelsen har, såvitt avser §§ 26—29 och 31, hänvisats till jordbruksutskottet.

1 :o) Den koncentrerade jordbruksrationaliseringen i norrlandslänen. Under

jordbruksdepartementet, § 26, har revisorerna lämnat en redogörelse för

den s. k. KR-verksamheten inom de fyra nordligaste länen och i anslutning

därtill fogat vissa reflexioner rörande kostnaderna för nämnda verksamhet.

(Del I, s. 225—239.)

Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen

och skogsstyrelsen samt vederbörande länsinstitutioner i

Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län.

(Del II, s. 226—232.)

Utskottet. Under förevarande paragraf redovisar revisorerna resultatet av

vissa undersökningar rörande den hittills bedrivna verksamheten i fråga om

koncentrerade rationaliseringsinsatser på jordbrukets område inom de fyra

nordligaste länen samt knyter härtill vissa reflexioner rörande kostnaderna

för denna s. k. KR-vcrksamhet. Med hänsyn till att den ifrågavarande verksamheten

endast bedrivits under en jämförelsevis kort tid, cirka tre år, anser

revisorerna det ännu vara för tidigt att fälla något mera bestämt omdöme

om det uppnådda resultatet. Då de investeringar som företagits eller

förestår beträffande de berörda norrländska jordbruken är synnerligen omfattande,

finner revisorerna det angeläget, såväl från statsverkets synpunkt

som för vederbörande jordbrukare själva, att det eftersträvade syftet verkligen

vinnes, d. v. s. att enheterna utvecklas till ekonomiskt lönsamma och

på lång sikt bestående brukningsenheter. Revisorerna betonar önskvärdheten

av att det ekonomiska utfallet noga följes från vederbörande myndigheters

sida och understryker i sammanhanget behovet av förenklingar i

fråga om det administrativa arbetet vid de i verksamheten engagerade organen.

.

Vad revisorerna anför om vikten av att följa lönsamhetsutvecklingen pa

de rationaliserade gårdarna är såsom framgår av remissutlåtandena beaktat

genom att dessa gårdar deltar i bokföringskontroll enligt av lantbruksstyrelsen

utfärdade anvisningar till vederbörande länsorgan i de ifrågavarande

länen. Vidare har såsom framgår av utredningen i ärendet i anledning

av Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1963 en särskild arbetsgrupp

Bihang till riksdagens protokoll /Sfi''/. 10 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i

inom lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen utrett det

samlade behovet av och formerna för särskilda rationaliseringsinsatser inom

jordbruket i Norrland och därmed jämförbara bygder samt den 29 september

1964 avlämnat en promemoria därom till lantbruksstyrelsen. Efter behandling

har styrelsen den 12 oktober 1964 med överlämnande till Kungl.

Maj :t av arbetsgruppens promemoria föreslagit att verksamheten med särskilda

rationaliseringsinsatser från och med budgetåret 1965/66 utvidgas på

sätt i promemorian föreslagits och i övrigt utformas i enlighet med de däri

framförda förslagen.

Enligt vad utskottet erfarit är ärendet efter remissbehandling för närvarande

föremål för Kungl. Maj :ts prövning, och förslag i ämnet torde kunna

förväntas till 1965 års riksdag. Vad revisorerna anfört torde vid sådant

förhållande enligt utskottets mening icke ge anledning till någon riksdagens

åtgärd. Utskottet har i enlighet härmed ansett sig kunna begränsa sig

till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

2:o) Den yttre jordbruksrationaliseringen i Örebro lön. Under jordbruksdepartementet,

§ 27, har revisorerna redogjort för vissa iakttagelser angående

den yttre rationaliseringen i Örebro län under åren 1957—1962. (Del I

s. 240—248.)

Utlåtanden har avgivits av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnden i

Örebro län. (Del II, s. 232—239.)

Utskottet. Vid företagen undersökning av den yttre rationaliseringen i

Örebro län under åren 1957—1962 har revisorerna erhållit intrycket, att i

lantbruksnämndens rationaliseringsarbete ingått ett påfallande stort antal

smärre åtgärder, vilka endast i ringa mån lett till de resultat som åsyftades

med 1947 års principbeslut för den yttre rationaliseringen och i än mindre

grad motsvarar 1959 års utvidgade normer. Revisorerna understryker därför

vikten av att rationaliseringsverksamheten i högre grad än hittills inriktas

på att åstadkomma brukningsenheter, som med dagens betraktelsesätt kan

väntas bli bestående på längre sikt.

Som framgår av vad lantbruksstyrelsen anfört har lantbruksnämndens

verksamhet med yttre rationalisering sedermera anpassats till den av revisorerna

förordade inriktningen. Med hänsyn härtill inskränker sig utskottet

till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

3:o) Visst jordbruksrationaliseringsärende i Örebro län. Under jordbruksdepartementet,

§ 28, har revisorerna uttalat kritik mot lantbruksstyrelsen

och lantbruksnämnden i länet i anledning av vissa åtgärder i samband med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i **

jordbruksrationaliseringsärende i Ervalla socken, Örebro län. (Del I, s.

249—257.)

Utlåtanden har avgivits av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnden i

Örebro län. (Del II, s. 240—245.)

Utskottet. Revisorerna påtalar vissa av lantbruksnämnden i Örebro län

vidtagna åtgärder i samband med försäljning år 1962 av viss av nämnden

för rationaliseringsändamål förvärvad jordbruksegendom i Ervalla socken.

Enligt revisorernas mening överensstämmer det inte med principerna för

rationaliseringsverksamheten att, såsom skett i det aktuella fallet, delar av

egendomen av nämnden tillskiftats sådana brukningsenheter, som inte ens

efter tillköpet på långt när fyller kravet att utgöra bärkraftiga jordbruk,

särskilt som samtidigt intresse förefanns hos andra lämpliga spekulanter.

Vidare finner revisorerna anmärkningsvärt, att nämnden, som icke beaktat

visst anbud, vid sin anbudsprövning tillmätt den omständigheten betydelse,

att vederbörande tidigare på samma fastighetsdel lämnat ett alltför lågt anbud.

Då enligt vad revisorerna försport ett sådant tillvägagångssätt tilllämpats

även av andra nämnder bär de velat understryka, att stöd härför

saknas i författning eller i för lantbruksnämnderna gällande instruktioner.

Revisorerna anser även, att lantbruksstyrelsen, som på hemställan av en

anbudsgivare företagit utredning rörande lantbruksnämndens åtgärder i

samband med ifrågavarande försäljning, hade bort lämna denne otvetydigt

besked om sitt ställningstagande i ärendet.

Utskottet finner för sin del att förevarande ärende kunde ha handlagts

på ett mera tillfredsställande sätt. Med anledning av vad revisorerna anfört

vill utskottet framhålla vikten av att gällande bestämmelser och riktlinjer

för rationaliseringsverksamheten noggrant följes av lantbruksnämnderna.

Vad härefter gäller revisorernas uttalande rörande lantbruksstyrelsens besked

till en anbudsgivare, finner utskottet visserligen att av styrelsen avlåten

skrivelse i frågan varit till fyllest som upplysning i ärendet, men att densamma

måhända kunde varit klarare avfattad. Utskottet anser sig kunna

begränsa sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

4:o) Tarvs sambruksförening. Under jordbruksdepartementet, § 29, har

revisorerna lämnat en redogörelse för verksamheten vid Tarvs sambruksförening

och har i anslutning därtill framfört vissa synpunkter rörande

samjordbruk. (Del I, s. 258—267.)

Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen och

lantbruksnämnden i Stockholms län. (Del II, s. 245—247.)

Utskottet. Revisorerna har redogjort för uppkomsten och utvecklingen av

det samjordbruk som sedan år 1951 bedrivits av larvs sambruksförening.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 dr 1964

Därvid har revisorerna fäst uppmärksamheten på de svårigheter som mött

denna sambruksförening samt pekat på vissa förhållanden som bidragit till

det dåliga resultatet vid föreningens jordbruk. I samband härmed har också

understrukits vikten av att, därest föreningsjordbruk med statligt stöd skall

fortsättas vid Tarv, en noggrann prövning sker av de jordbrukstekniska

och ekonomiska förutsättningarna härför. Med hänsyn till den ringa anslutning

systemet med samjordbruk vunnit i vårt land har revisorerna funnit

motiverat att ifrågavarande form för storjordbruk prövas i ytterligare

ett antal fall.

Såsom av utredningen i ärendet framgår har Tarvs sambruksförening

gått i likvidation, och föreningsjordbruket drivs numera i avvaktan på att

jordbruksdriften skall avvecklas senast vid arrendetidens utgång den 14

mars 1965. Med hänsyn härtill och då berörda myndigheter förklarat sig i

huvudsak instämma med de synpunkter rikdagens revisorer framfört i förevarande

fråga, vill utskottet begränsa sig till att vad i ärendet förevarit

för riksdagen

omförmäla.

5:o) Hjälmare Kanal- och Slussverks Aktiebolag. Under jordbruksdepartementet,

§ 31, har revisorerna uttalat sig i fråga om angelägenheten av att

bolagets skogar och jordbruk i största möjliga utsträckning införlivas med

domänverkets kronoskogar och jordbruksdomäner samt föreslagit prövning

av frågan om bolagsformens bibehållande i begränsad omfattning.

(Del I, s. 282—286.)

Utlåtande har avgivits av domänstyrelsen. (Del II, s. 264—266.)

Utskottet. Revisorerna erinrar om att domänstyrelsen i samband med statens

förvärv år 1958 av samtliga aktier i Hjälmare Kanal- och Slussverks

Aktiebolag föreslog att kanalrörelsen och den industriella verksamheten i

fortsättningen skulle drivas i bolagsform, intill dess utredning om kanalens

bibehållande verkställts, medan jordbruks- och skogsfastigheterna skulle

överföras till domänverket för att förvaltas enligt för kronoparker gällande

grunder. Någon ändring av bolagets driftsformer har emellertid ännu icke

vidtagits i vidare mån än att ett par rörelsegrenar avvecklats och att den

administrativa ledningen överförts till Västerås revir. Revisorerna anser anledning

saknas att ytterligare uppskjuta den rationalisering som skulle ernås

om bolagets skogar och jordbruk i största möjliga utsträckning införlivades

med domänverkets kronoskogar och jordbruksdomäner. Däremot är

revisorerna icke beredda att taga definitiv ställning till frågan om huruvida

kanaltrafiken och kvarstående bruksrörelse kan motivera bolagsformens

bibehållande i begränsad omfattning men anser att detta spörsmål

bör upptagas till prövning snarast.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 år 196i 5

Domänstyrelsen framhåller i sitt yttrande att styrelsen genom etappvis

vidtagna åtgärder av olika slag förberett ett fullständigt och slutligt inlemmande

av bolagets tillgångar i domänfonden. Detta förberedande avvecklingsarbete

har enligt styrelsen av sociala och företagsekonomiska skäl fått

ske med försiktighet och i en långsammare takt än vad som från början

planerades. Styrelsen uttalar att upplösning av bolaget och slutligt införlivande

av bolagets hela rörelse med domänverkets förvaltning bör under

förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande kunna ske före 1965 års slut.

Med denna tidsplan kan enligt styrelsens uppfattning rimliga krav på hänsynstagande

till arbetarnas och ortens intressen tillgodoses samtidigt som

företagsekonomiska och förvaltningstekniska synpunkter blir beaktade.

Av vad som sålunda inhämtats i ärendet finner utskottet skäl antaga, att

syftet med revisorernas uttalande blir tillgodosett utan att några särskilda

åtgärder från riksdagens sida behöver vidtagas. Utskottet har i enlighet

härmed velat begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 1 december 1964

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

beträffande §§26 och 27:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Garl Eskilsson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson,

Isacson och Manne Olsson*;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, Lindström,

östlund, fru Lindskog, herrar Johanson i Västervik*, Nilsson i Lönsboda*,

Eliasson i Moholm*, Franzén och Rimås*.

beträffande §§ 28, 29 och 31:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Carl Eskilsson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson

och Gunnar Pettersson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, östlund, fru

Lindskog, herrar Arweson, Johanson i Västervik’'''', Eliasson i Moholm*,

Eskilsson i Likenäs, Rimås* och Jönsson i Ingemarsgården.

° Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.