Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.
1964-12-08 · 11 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1964:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr SO år 1964
1
Nr 30
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden,
jämte i ämnet väckta motioner.
Utskottet får härmed avge utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till
riksdagen den 6 november 1964 avlåtna proposition nr 190 angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande den närmare utredningen i berörda ärenden far utskottet
hänvisa till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för förenämnda dag (bilaga 7 s.
61—74).
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
F. Forskning och undervisning på jordbrukets
och trädgårdsnäringens område
1:0) 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Styrelsen för Sveriges utsädesförening
har hemställt, att på tilläggsstat I för budgetåret 1964/65
under förevarande rubrik måtte anvisas ett anslag av 96 200 kr. for tackande
av vissa personalkostnader. Styrelsen anför, att ändrat avtal för den
kollektivavtalsanställda personalen medför en ökad kostnad av 88 450 ki.
och att merkostnaderna för arbetsgivaravgifter till sjukförsäkring och tillläggspensioner
uppgår till 7 750 kr. Styrelsen för lantbrukshögskolan har
tillstyrkt förslaget.
Efter närmare redogörelse för ett av särskilt tillkallad utredningsman avgivet
betänkande angående marknadsföringen av för ädling sr esnltat från
Sveriges utsädesförening jämte däröver avgivna remissyttranden har depar
-
tementschefen anfört följande.
»Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesförcningens växtförädlingsprodukter
har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, över
__
• I SL 1 t 1 1111utrorlnimfC.
vägts
skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utrednings
-
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr SO
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1961
mannen har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och
därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast
bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsmannens
medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan föreningen
och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober
1963 den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse
om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växtförädlingsprodukter
i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande
till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga
tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd
av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande
skydd för vaxtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelserna
indexreglerats.
\ id min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av
marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag
ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara tillfredsställande
såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till föreningens
intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej
haft något att erinra.
De senast gallande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de
underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma principiella
utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag
emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens
kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.
De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av
andrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min
mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen
för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.»
L tskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt anfört föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa
ett anslag av 96 000 kr.
J. Fisker iväsendet m. m.
2ro) 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad som anförts
i det följande under kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare
har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen måtte till bidrag till vissa räkfiskare
anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1:891 av herr
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b
Magnusson in. fl. och II: 1101 av herr Johansson i öckerö in. fl., i vilka
likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj :t låter
närmare utreda frågan om formerna för ersättning till äldre fiskare som tidigare
bedrivit och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsomradet men
på grund av de norska åtgärderna blir tvingade att sluta med detta fiske.
Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 1101.
Utskottet. Som framgår av vad utskottet anför i det följande under kapitalbudgeten
rörande lån till vissa räkfiskare (punkt 5:o) har utskottet ej
anslutit sig till motionsyrkandet om närmare utredning av frågan om formerna
för ersättning till vissa fiskare. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts
förslag under förevarande punkt, hemställer sålunda,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 891 och II: 1101, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad i propositionen föreslagits beträffande formerna
för bidragsgivning till vissa räkfiskare,
2) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i övrigt till Bidrag
till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
E. Domänverket
3:o) 2. Kontorsbyggnader för domänverket. Å riksstaten för budgetåret
1964/65 är under denna anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag av
70 000 kr.
i anledning av framställning från domänstyrelsen bär Kungl. Maj :t föreslagit
att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisar
25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.
Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Kontorsbyggnader för domänverket
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 25 000 kr.
^ .qJ Bvggnadsarbeten in. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt
disponerade egendomarna i Stora Råby. 1963 års riksdag beviljade efter
framställning av styrelsen för statens centrala trökontrollanstalt ett inves
j!
Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 10 saml. Nr 30
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Jordbruksutskottets utlåtande nr SO år 1964
teringsanslag av 55 000 kr. för ombyggnad och iståndsättande av vissa ekonomibyggnader
i Stora Råby.
Kungl. Maj :t har under denna punkt i anledning av framställning från
anstaltsstyrelsen föreslagit, att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetaret 1964/65 måtte anvisa 62 000 kr., då det visat sig, att kostnaderna
for ifrågavarande byggnadsarbeten uppgår till 117 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1964. °
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. m. vid de av
statens centrala frökontrollanstalt disponerade egendomarna
i Stora Råby å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
5:°) 14 a- Lån tm vissa räkfiskare. Under förevarande punkt har Kungl
Maj :t hemställt, att riksdagen måtte till lån till vissa räkfiskare anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna I: 891 av herr
Magnusson m. fl. och II: 1101 av lierr Johansson i öckerö m. fl, i vilka
likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
besluta att enligt fiskeristyrelsens förslag lånen skall vara avsedda för anskaffning
av räktrålare och något maximibelopp för enskilt lån icke fastställes
samt att avskrivning å beviljade lån skall medges med 40 procent
på sätt fiskeristyrelsen föreslagit.
Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 1101.
Departementschefen har efter närmare redovisning av ett av fiskeristyrelsen
avgivet förslag i ämnet anfört.
»Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av
19o0 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som
svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgången
av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nuvarande
huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt
fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde
inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt
utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna anser
jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens
sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.
Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan
Svinesund Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 är 1!)6''r
inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet
bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra
områden, möjlighet härtill. Av utredningen tramgår att ett rationellt fiske
inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsättei
att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste
formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeristyrelsen
och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som
täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna lämnas
förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det
torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar
blir i tillfälle att ingå i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda
båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bor
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.
Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl
knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva
sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som
i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt in. in. är hänvisade till lån ur
fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens
förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostnaden
för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom
intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skal
föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant
skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir
onormalt låg. Fiskeristvrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt
bör kunna förvärvas för eu kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill
och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag
förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180 000
kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bor lan i regel ej beviljas
med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla
I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bor galla samma
villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta
två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra
procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje ar. Anstånd
med amortering bör för en tid av högst sex månader kunna beviljas av
fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omständigheter
föreligger bör Kungl. Maj:t äga medge befrielse från återhetalningsskvldighet.
Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av kungl. Maj .t och bor
i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av l‘Jo9 års
riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekampande sytte.
Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin näring,
annan sysselsättning bör - liksom fallet är för yrkesgrupper som drabbas
av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmark
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
G Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1964
nadspolitiska åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden
uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På
grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl
föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller
ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av
liskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och
redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan
Svinesund Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande
fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga
inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället
tå ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att
fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör
utga med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från
iske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning
or ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sbrealisationsvärdet
av räkfiskebåt, vari han äger de!, och till hans förmögen!
hetsstallning i övrigt. Kungl. Majrt bör äga utfärda närmare bestämmelser
om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.
Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att
inom tva ar soka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till
fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som
torde bora tackas genom investeringsanslag under fonden för låneunderstöd,
beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit
under fiskenstyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde
3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen
hor utga från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till
'' lss3 räkfiskare. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå
till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av
nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas
350 000 kr. för ändamålet.
Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av
den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder
men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfartss
tyr el sen att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt underlätta
fiskarnas navigering invid den nya gränsen.»
Utskottet. Genom beslut den 29 mars 1963 godkände Kungl. Maj:t en
överenskommelse mellan Sverige och Norge av innebörd att den fiskerättsliga
reglering, som tillkom genom överenskommelsen den 20 december 1950
angående fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden,
skulle avvecklas under en övergångsperiod fram till den 31 december
1964. Såsom departementschefen anfört medför upphörandet av
1950 års överenskommelse bland annat att det fiske som svenska fiskare be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b
7
drivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgången av 1964. Härigenom
kommer ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän att mista sitt nuvarande
huvudsakliga fiskeområde, där de hedrivit räkfiske med ett årligt
fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare anses
inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva sitt fiske med rimligt
utbyte på annat håll. Departementschefen finner det i den uppkomna
situationen befogat, att åtgärder vidtas från statens sida för att minska de
svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare, och har därför framlagt
närmare förslag till stödåtgärder.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att i detta fall särskilda
statliga stödåtgärder bör vidtas för att bereda de fiskare som önskar försätta
med fiske inom andra, avlägsnare områden möjlighet härtill. För att underlätta
den omställning som blir nödvändig bör i enlighet med departementschefens
förslag statliga lån kunna lämnas förut nämnda fiskare, som ägt
eller varit delägare i räkfiskebåt.
Beträffande lånevillkoren har i motionerna I: 891 och II: 1101 anförts
betänkligheter mot det i propositionen framlagda förslaget att varje enskilt
lån inte bör få överstiga 180 000 kr. Motionärerna har sålunda hemställt, att
något maximibelopp icke fastställes. Utskottet har icke kunnat ansluta sig
till detta yrkande annat än i så måtto att utskottet anser att, om särskilda
omständigheter föreligger, Ivungl. Maj :t bör äga medge att lån beviljas till
högre belopp.
I fråga om övriga lånevillkor har utskottet funnit sig kunna helt biträda
vad i propositionen föreslagits. Detta innebär, att utskottet icke ansett att
vad i förenämnda motioner anförts beträffande möjligheter till regelmässig
avskrivning av viss del av förevarande lån ävensom beträffande användningsområdet
för lånen bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin
näring, annan sysselsättning bör såsom departementschefen anfört lösas
genom gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På grund av de särskilda
förhållandena i förevarande fall finner emellertid utskottet, i likhet med
departementschefen skäl föreligga, att dylika fiskare, vilka ej fyllt 67 år, på
sätt i propositionen närmare anges erhåller ett engångsbidrag av högst
10 000 kr. för att underlätta den omställning som följer av bortfallet av fisket.
Någon ytterligare utredning av frågan om formerna för ersättning till
dessa fiskare såsom påyrkats i motionerna I: 891 och II: 1101 anser utskottet
icke erforderlig.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i ämnet föranleder ej någon invändning
från utskottets sida. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
i förevarande sammanhang,
att riksdagen må
1) lämna utan bifall motionerna 1:891 och II: 1101, såvitt
däri förordats viss generell avskrivning av lån til!
vissa räkfiskare,
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196i
2) lämna utan åtgärd motionerna 1:891 och 11:1101
såvitt angår användningsområdet för nyssnämnda lån,
3) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
1:891 och 11:1101, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj :t att, när särskilda omständigheter föreligger,
medge att sagda lån må utgå med högre belopp än 180 000
kr.,
4) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i övrigt till Lån
till vissa råkfiskarc å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000
kr.
Stockholm den 8 december 1964
På jordbruksutskottets vägnar:
HJALMAR NILSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils
Hansson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson och Gunnar Pettersson
;
från andra kammaren: herr Sköld, fru Lindskog, herrar Arweson,
Elnrwall, Johansson i öckerö, Stiernstedt, Eskilsson i Likenäs, Persson i
Heden och Haeggblom.
Särskilt yttrande
vid punkten 2:o) (Bidrag till vissa räkfiskare) av herrar Magnusson och
Arweson, vilka anfört:
»I proposition nr 190, punkten 2:o, har hemställts om viss medelsanvisning
för bidrag till vissa räkfiskare. Beträffande villkoren för och utformningen
av detta stöd, vilket avses utgå i form av ett engångsbidrag av högst
10 000 kr., har departementschefen under punkten 5:o anfört bland annat,
att behovsprövning bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet
att tillgodogöra sig realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del,
och till hans förmögenhetsställning i övrigt. Kungl. Maj:t bör enligt departementschefen
äga utfärda bestämmelser om bidragsgivningen, som bör
handhas av fiskeristyrelsen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b
9
I motionerna I: 891 och II: 1101 har yrkats, att Kungl. Maj :t låter närmare
utreda frågan om formerna för ifrågavarande ersättning till vissa fiskare.
Utskottet har emellertid ej anslutit sig till detta motionsyrkande. Då
vi ansett oss kunna förutsätta, att bidragsgivningen kommer att ske i en
generös anda, vill vi särskilt understryka vikten av att behovsprövningen
utformas så att bundna tillgångar såsom fastigheter o. dyl. ej skall utgöra
hinder för eller medföra minskning i förevarande bidrag.»
Reservationer
1. vid punkien 2:o) (Bidrag till vissa räkfiskare) av herrar Nils Hansson,
Hermansson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö och Persson
i Heden, vilka ansett att utskottets utlåtande samt dess hemställan under
1) bort ha följande lydelse.
»Som framgår av vad utskottet anför i det följande under kapitalbudgeten
rörande lån till vissa räkfiskare (5:o) har utskottet ej något att
erinra mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet för den i
förevarande punkt behandlade bidragsgivningen till vissa räkfiskare, i runt
tal 600 000 kr. och ej heller mot att såsom departementschefen föreslagit
350 000 kr. redan för innevarande budgetår anvisas för ändamålet. I enlighet
med vad utskottet anför under förstnämnda punkt har utskottet
dock icke ansett sig berett att på grundval av nu framlagt förslag ta ställning
till den närmare utformningen av detta stöd utan funnit sig böra föreslå
att Kungl. Maj :t låter närmare utreda denna fråga samt så snart sig
göra låter för nästkommande vårriksdag framlägger närmare förslag i förevarande
avseende. Med hänvisning till det nu anförda och till vad utskottet
i övrigt uttalar i ämnet under punkten 5:o hemställer utskottet,
att riksdagen må
1. med avslag å Kungl. Maj:ts framställning samt med
bifall till motionerna I: 891 och II: 1101, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t
låter närmare utreda frågan om formerna för ersättning
till vissa räkfiskare samt att Kungl. Maj :t så snart sig göra
låter för nästkommande vårriksdag framlägger närmare
förslag i detta avseende.
2. vid punkten 5:o) (Lån till vissa räkfiskare) av herrar Nils Hansson,
Hermansson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö och Persson
i Heden, vilka ansett, alt det stycke i utskottets utlåtande på s. 7, som bör
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196i
jar med orden »Frågan om» och slutar med orden »icke erforderlig» bort
ha följande lydelse:
»Frågan om —--(lika med utskottet)--— arbetsmarknadspoli
tiska
åtgärder. På grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall
finner emellertid utskottet i likhet med departementschefen skäl föreligga,
att dylika fiskare, vilka ej fyllt 67 år, erhåller visst bidrag för att underlätta
den omställning som följer av bortfallet av fisket. Utskottet, som ej
har något att erinra mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet
för bidragsgivningen, i runt tal 600 000 kr., varav 350 000 kr. bör anvisas
på tilläggsstat för budgetåret 1964 65 i enlighet med utskottets hemställan
under punkten 2:o, är dock ej berett att på grundval av nu framlagt förslag
ta ställning till den närmare utformningen av detta stöd. I likhet med vad
i motionerna 1:891 och II: 1101 anförts och såsom även framgår av utskottets
hemställan under nyssnämnda punkt anser utskottet sålunda, att
Kung], Maj :t bör låta närmare utreda frågan om formerna för ifrågavarande
ersättning. Utskottet vill härutöver framhålla vikten av att denna
utredning sker snabbt. Goda förutsättningar härför torde föreligga genom
att, enligt vad utskottet erfarit, den arbetsgrupp som utarbetat det bakom
propositionen liggande förslaget i övrigt redan varit inne på tanken att
företa en sådan utredning men tills vidare åtnöjt sig med att föreslå viss
medelsanvisning för dylikt stöd från och med den 1 januari 1965 utan att
dock närmare ange formerna härför. Med hänsyn till att dylikt stöd bör
kunna utgå snarast möjligt efter årsskiftet 1964/65 vill utskottet vidare understryka
angelägenheten av att Kungl. Maj:t så snart sig göra låter för
nästkommande vårriksdag framlägger närmare förslag i förevarande avseende.
»
3. vid punkten 5:o) (Lån till vissa räkfiskare; av herrar Nils Hansson,
Hermansson. Magnusson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö
och Persson i Heden, vilka ansett,
dels att det stycke i utskottets utlåtande på s. 7, som börjar med orden
»I fråga» och som slutar med orden »riksdagens åtgärd» bort ha följande
lydelse:
»I motionerna 1:891 och II: 1101 har vidare hemställts, att avskrivning
å beviljade lån skall medges med 40 procent på sätt fiskeristyrelsen föreslagit.
Motionärerna anger exempel på olika kungörelser rörande stöd åt
fisket, där generell avskrivning förekommer. Systemet med dylik avskrivning
i samband med lånestöd åt fiskare är således inte nytt. Utskottet finner
det aven i förevarande sammanhang berättigat att ett sådant system
tillämpas. Härvid vill utskottet framhålla, att bohuslänska fiskare sedan
urminnes tid fiskat i det ifrågavarande, numera norska området. De fiskare
varom nu är fråga har likaledes sedan mycket lång tid tillbaka fiskat
i nämnda område och huvudsakligen baserat sin tillvaro på detta fiske.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1964
11
Utskottet vill särskilt understryka, att vederbörande fiskare ej kunnat förutse
eller förebygga den situation som nu uppkommit och vilken för många
av dem kan förväntas medföra mycket stora ekonomiska problem. På
grund av sin bosättning ute på öarna och andra omständigheter kan de
inte rimligen övergå till annan sysselsättning utan är hänvisade till fortsatt
fiske under betydligt svårare förhållanden än vad hittills varit fallet.
Många av fiskarna torde härvid i samband med nödvändiga anskaffningar
av större begagnade eller nya båtar tvingas till ekonomiska åtaganden som
de får svårt att bära utan särskilt stöd utöver det som direkt föreslagits i
propositionen. Mot bakgrunden av det nu anförda finner utskottet sig kunna
på det sätt biträda motionärernas yrkande i förevarande del, att utskottet
föreslår att bestämmelserna rörande långivningen kompletteras med en
regel av innebörd att generell avskrivning å beviljade lån skall medges med
40 procent, dock högst med ett belopp av 60 000 kr. för varje enskilt lån.
I fråga om övriga lånevillkor har utskottet funnit sig kunna helt biträda
vad i propositionen föreslagits.»
dels att utskottets hemställan under 1) bort ha följande lydelse:
»1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 891 och II: 1101, såvitt däri förordats avskrivning av
lån till vissa räkfiskare, besluta att generell avskrivning
å sagda lån skall medges med 40 procent, dock högst med
ett belopp av 60 000 kr. för varje enskilt lån.»
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640150
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:399 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av dels framställning angående Tumba pappersbruk, m. m., dels i ämnet väckt motion. a1 i texten