Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.

1964-12-08 · 11 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1964:30, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr SO år 1964

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden,

jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härmed avge utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till

riksdagen den 6 november 1964 avlåtna proposition nr 190 angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65, i vad propositionen

avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande den närmare utredningen i berörda ärenden far utskottet

hänvisa till motsvarande punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för förenämnda dag (bilaga 7 s.

61—74).

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets

och trädgårdsnäringens område

1:0) 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Styrelsen för Sveriges utsädesförening

har hemställt, att på tilläggsstat I för budgetåret 1964/65

under förevarande rubrik måtte anvisas ett anslag av 96 200 kr. for tackande

av vissa personalkostnader. Styrelsen anför, att ändrat avtal för den

kollektivavtalsanställda personalen medför en ökad kostnad av 88 450 ki.

och att merkostnaderna för arbetsgivaravgifter till sjukförsäkring och tillläggspensioner

uppgår till 7 750 kr. Styrelsen för lantbrukshögskolan har

tillstyrkt förslaget.

Efter närmare redogörelse för ett av särskilt tillkallad utredningsman avgivet

betänkande angående marknadsföringen av för ädling sr esnltat från

Sveriges utsädesförening jämte däröver avgivna remissyttranden har depar
-

tementschefen anfört följande.

»Frågan om sättet för marknadsföring av utsädesförcningens växtförädlingsprodukter

har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, över
__

• I SL 1 t 1 1111utrorlnimfC.

vägts

skilda sammanhang. Den innevarande år tillkallade utrednings
-

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr SO

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1961

mannen har närmare undersökt olika alternativ för frågans lösning och

därvid stannat för att marknadsföringen även i fortsättningen lämpligast

bör ske genom ett enda företag. Detta har lett till att med utredningsmannens

medverkan ett nytt avtal om marknadsföringen träffats mellan föreningen

och Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget för tiden den 1 oktober

1963 den 1 oktober 1973. Avtalet innehåller bland annat en bestämmelse

om att bolaget skall saluhålla utsädesvaror framställda av föreningens växtförädlingsprodukter

i efterfrågade kvantiteter på skäliga och i förhållande

till köpens storlek lika villkor. Vidare uttalas, att avtalet inte skall äga

tillämpning på sorter, som omfattas av ett utvidgat rättsskydd till följd

av lagstiftning i anslutning till den internationella konventionen rörande

skydd för vaxtförädlingsprodukter. Härjämte har ersättningsbestämmelserna

indexreglerats.

\ id min prövning av utredningsmannens förslag till organisation av

marknadsföringen av utsädesföreningens växtförädlingsprodukter har jag

ej funnit skäl till invändning. Det nu träffade avtalet anser jag vara tillfredsställande

såväl ur allmänna synpunkter som med hänsyn till föreningens

intressen. Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor har ej

haft något att erinra.

De senast gallande avtalen har ej ansetts vara av sådan karaktär att de

underställts riksdagen. Föreliggande avtal har i huvudsak samma principiella

utformning. Då fråga är om ett relativt långfristigt avtal har jag

emellertid ansett att det huvudsakliga innehållet bör bringas till riksdagens

kännedom innan Kungl. Maj :t lämnar sitt slutliga godkännande.

De ökade kostnader, som utsädesföreningen fått vidkännas på grund av

andrat avtal för den kollektivavtalsavlönade personalen, bör enligt min

mening täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen

för innevarande budgetår ökas med 96 000 kr.»

L tskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt anfört föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa

ett anslag av 96 000 kr.

J. Fisker iväsendet m. m.

2ro) 9 a. Bidrag till vissa räkfiskare. Under hänvisning till vad som anförts

i det följande under kapitalbudgeten rörande lån till vissa räkfiskare

har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen måtte till bidrag till vissa räkfiskare

anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1:891 av herr

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b

Magnusson in. fl. och II: 1101 av herr Johansson i öckerö in. fl., i vilka

likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj :t låter

närmare utreda frågan om formerna för ersättning till äldre fiskare som tidigare

bedrivit och alltjämt bedriver räkfiske inom konventionsomradet men

på grund av de norska åtgärderna blir tvingade att sluta med detta fiske.

Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 1101.

Utskottet. Som framgår av vad utskottet anför i det följande under kapitalbudgeten

rörande lån till vissa räkfiskare (punkt 5:o) har utskottet ej

anslutit sig till motionsyrkandet om närmare utredning av frågan om formerna

för ersättning till vissa fiskare. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts

förslag under förevarande punkt, hemställer sålunda,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 891 och II: 1101, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad i propositionen föreslagits beträffande formerna

för bidragsgivning till vissa räkfiskare,

2) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i övrigt till Bidrag

till vissa räkfiskare å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

3:o) 2. Kontorsbyggnader för domänverket. Å riksstaten för budgetåret

1964/65 är under denna anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag av

70 000 kr.

i anledning av framställning från domänstyrelsen bär Kungl. Maj :t föreslagit

att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisar

25 000 kr. för att täcka vissa kostnadsökningar.

Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kontorsbyggnader för domänverket

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisa

ett investeringsanslag av 25 000 kr.

^ .qJ Bvggnadsarbeten in. m. vid de av statens centrala frökontrollanstalt

disponerade egendomarna i Stora Råby. 1963 års riksdag beviljade efter

framställning av styrelsen för statens centrala trökontrollanstalt ett inves
j!

Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 10 saml. Nr 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr SO år 1964

teringsanslag av 55 000 kr. för ombyggnad och iståndsättande av vissa ekonomibyggnader

i Stora Råby.

Kungl. Maj :t har under denna punkt i anledning av framställning från

anstaltsstyrelsen föreslagit, att riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetaret 1964/65 måtte anvisa 62 000 kr., då det visat sig, att kostnaderna

for ifrågavarande byggnadsarbeten uppgår till 117 000 kr. enligt prisläget

den 1 juli 1964. °

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. m. vid de av

statens centrala frökontrollanstalt disponerade egendomarna

i Stora Råby å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 62 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

5:°) 14 a- Lån tm vissa räkfiskare. Under förevarande punkt har Kungl

Maj :t hemställt, att riksdagen måtte till lån till vissa räkfiskare anvisa ett

investeringsanslag av 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna I: 891 av herr

Magnusson m. fl. och II: 1101 av lierr Johansson i öckerö m. fl, i vilka

likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

besluta att enligt fiskeristyrelsens förslag lånen skall vara avsedda för anskaffning

av räktrålare och något maximibelopp för enskilt lån icke fastställes

samt att avskrivning å beviljade lån skall medges med 40 procent

på sätt fiskeristyrelsen föreslagit.

Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 1101.

Departementschefen har efter närmare redovisning av ett av fiskeristyrelsen

avgivet förslag i ämnet anfört.

»Såsom framgår av redogörelsen i det föregående medför upphörandet av

19o0 års svensk-norska överenskommelse bland annat att det fiske som

svenska fiskare bedrivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgången

av 1964. Härigenom mister ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän sitt nuvarande

huvudsakliga fiskeområde, där de bedrivit räkfiske med ett årligt

fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare torde

inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva fiske med rimligt

utbyte på annat håll. I likhet med fiskeristyrelsen och remissinstanserna anser

jag i den uppkomna situationen befogat att åtgärder vidtas från statens

sida för att minska de svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare.

Stödåtgärderna bör avse yrkesfiskare, som är bosatta på kuststräckan

Svinesund Rossö och som under senare år stadigvarande bedrivit räkfiske

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 är 1!)6''r

inom ifrågavarande norska område. Huvudsyftet med det särskilda stödet

bör vara att bereda de fiskare, som önskar fortsätta med fiske inom andra

områden, möjlighet härtill. Av utredningen tramgår att ett rationellt fiske

inom de avlägsnare områden, som det blir fråga om, i allmänhet förutsättei

att nu använda fiskebåtar ombyggs eller utbyts mot andra. Den lämpligaste

formen för att underlätta denna omställning torde vara att, såsom fiskeristyrelsen

och remissinstanserna funnit, möjlighet ges till statliga lån som

täcker en stor del av kostnaderna för dessa åtgärder. Lånen bör kunna lämnas

förut nämnda fiskare, som ägt eller varit delägare i räkfiskebåt. Det

torde få förutsättas, att övriga medlemmar i berörda fiskelag om de så önskar

blir i tillfälle att ingå i de fiskelag som utnyttjar de nya eller ombyggda

båtarna. Lånen bör beviljas av fiskeristyrelsen, som i erforderlig mån bor

samråda med arbetsmarknadsstyrelsen och berörd fiskareorganisation.

Vid utformningen av lånevillkoren bör enligt min mening beaktas att skäl

knappast föreligger för så förmånliga villkor att berörda fiskare kan bedriva

sitt fiske med väsentligt lägre omkostnader än övriga västkustfiskare, som

i fråga om statligt stöd till anskaffning av båt in. in. är hänvisade till lån ur

fiskerilånefonden. Jag finner mig dock kunna tillstyrka fiskeristyrelsens

förslag, att förevarande lån skall få beviljas intill högst 80 procent av kostnaden

för att skaffa annan båt och motor samt för ombyggnad av båt ävensom

intill högst 100 procent av kostnaden för radaranläggning. Om särskilda skal

föreligger bör lånebeloppet få överstiga 80 procent av kostnaden. Ett sådant

skäl kan vara att inkomsten från försäljning av gammal båt eller motor blir

onormalt låg. Fiskeristvrelsen har utgått från att lämplig begagnad båt

bör kunna förvärvas för eu kostnad av cirka 200 000 kr. Med hänsyn härtill

och då högsta beloppet för lån ur fiskerilånefonden är 150 000 kr. vill jag

förorda att i förevarande fall varje enskilt lån inte bör få överstiga 180 000

kr. I de fall delägare i räkfiskebåt söker lån var för sig bor lan i regel ej beviljas

med större del av kostnaden än som motsvarar andelen i den gamla

I fråga om räntefot och amortering anser jag, att i princip bor galla samma

villkor som för lån ur fiskerilånefonden. Låntagare bör således få åtnjuta

två års ränte- och amorteringsfrihet. Lånen bör därefter förräntas med fyra

procent och återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp varje ar. Anstånd

med amortering bör för en tid av högst sex månader kunna beviljas av

fiskeristyrelsen och för längre tid av Kungl. Maj :t. Om särskilda omständigheter

föreligger bör Kungl. Maj:t äga medge befrielse från återhetalningsskvldighet.

Övriga lånevillkor torde böra bestämmas av kungl. Maj .t och bor

i tillämpliga delar vara desamma som gällde för de enligt beslut av l‘Jo9 års

riksdag utlämnade särskilda fiskerilånen i arbetslöshetsbekampande sytte.

Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin näring,

annan sysselsättning bör - liksom fallet är för yrkesgrupper som drabbas

av ändringar i näringslivets struktur — lösas genom gängse arbetsmark
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1964

nadspolitiska åtgärder. Enligt vad jag inhämtat har länsarbetsnämnden

uppmärksammat behovet av dylika åtgärder i det berörda området. På

grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall finner jag dock skäl

föreligga att visst bidrag skall kunna utgå till de fiskare, som ej kan eller

ej önskar utnyttja de nyss föreslagna lånen och som ej fyllt 67 år. Den av

liskeristyrelsen föreslagna bidragsformen att staten skulle inlösa båtar och

redskap kan jag ej tillstyrka. Jag förordar emellertid, att på kuststräckan

Svinesund Rossö bosatt yrkesfiskare, som under senare år stadigvarande

fiskat inom nu ifrågavarande norska område och som haft sin väsentliga

inkomst av fiske, skall — om han ej erhåller förut nämnda lån — i stället

tå ett engångsbidrag för att underlätta den omställning som följer av att

fisket inom området bortfaller med utgången av 1964. Engångsbidraget bör

utga med belopp, som motsvarar fiskarens genomsnittliga årsinkomst från

iske under åren 1961—1963, dock med högst 10 000 kr. Behovsprövning

or ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet att tillgodogöra sbrealisationsvärdet

av räkfiskebåt, vari han äger de!, och till hans förmögen!

hetsstallning i övrigt. Kungl. Majrt bör äga utfärda närmare bestämmelser

om bidragsgivningen, som bör handhas av fiskeristyrelsen.

Enligt min mening är det tillfyllest om berörda fiskare får möjlighet att

inom tva ar soka lån eller bidrag. Sådan ansökning skall sålunda inges till

fiskeristyrelsen före utgången av 1966. Medelsbehovet för långivningen, som

torde bora tackas genom investeringsanslag under fonden för låneunderstöd,

beräknar jag med utgångspunkt från de önskemål om lån som framkommit

under fiskenstyrelsens utredning till sammanlagt 5,5 milj. kr. Härav torde

3 milj. kr. böra anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Bidragen

hor utga från ett förslagsanslag på driftbudgeten med rubriken Bidrag till

'' lss3 räkfiskare. Det totala medelsbehovet för bidragsgivningen torde uppgå

till i runt tal 600 000 kr. Såsom jag förordat vid anmälan i det föregående av

nyssnämnda anslag bör på tilläggsstat för budgetåret 1964/65 anvisas

350 000 kr. för ändamålet.

Fiskeristyrelsen har i detta sammanhang föreslagit viss patrullering av

den nya fiskegränsen. Jag är inte beredd alt förorda så omfattande åtgärder

men avser att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt sjöfartss

tyr el sen att skyndsamt undersöka möjligheterna att på annat sätt underlätta

fiskarnas navigering invid den nya gränsen.»

Utskottet. Genom beslut den 29 mars 1963 godkände Kungl. Maj:t en

överenskommelse mellan Sverige och Norge av innebörd att den fiskerättsliga

reglering, som tillkom genom överenskommelsen den 20 december 1950

angående fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden,

skulle avvecklas under en övergångsperiod fram till den 31 december

1964. Såsom departementschefen anfört medför upphörandet av

1950 års överenskommelse bland annat att det fiske som svenska fiskare be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b

7

drivit på visst norskt vatten ej kan fortsätta efter utgången av 1964. Härigenom

kommer ungefär 200 fiskare i norra Bohuslän att mista sitt nuvarande

huvudsakliga fiskeområde, där de hedrivit räkfiske med ett årligt

fångstvärde av i runt tal 2,5 milj. kr. En stor del av dessa fiskare anses

inte med nuvarande båtar och utrustning kunna bedriva sitt fiske med rimligt

utbyte på annat håll. Departementschefen finner det i den uppkomna

situationen befogat, att åtgärder vidtas från statens sida för att minska de

svårigheter, som uppkommer för berörda fiskare, och har därför framlagt

närmare förslag till stödåtgärder.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att i detta fall särskilda

statliga stödåtgärder bör vidtas för att bereda de fiskare som önskar försätta

med fiske inom andra, avlägsnare områden möjlighet härtill. För att underlätta

den omställning som blir nödvändig bör i enlighet med departementschefens

förslag statliga lån kunna lämnas förut nämnda fiskare, som ägt

eller varit delägare i räkfiskebåt.

Beträffande lånevillkoren har i motionerna I: 891 och II: 1101 anförts

betänkligheter mot det i propositionen framlagda förslaget att varje enskilt

lån inte bör få överstiga 180 000 kr. Motionärerna har sålunda hemställt, att

något maximibelopp icke fastställes. Utskottet har icke kunnat ansluta sig

till detta yrkande annat än i så måtto att utskottet anser att, om särskilda

omständigheter föreligger, Ivungl. Maj :t bör äga medge att lån beviljas till

högre belopp.

I fråga om övriga lånevillkor har utskottet funnit sig kunna helt biträda

vad i propositionen föreslagits. Detta innebär, att utskottet icke ansett att

vad i förenämnda motioner anförts beträffande möjligheter till regelmässig

avskrivning av viss del av förevarande lån ävensom beträffande användningsområdet

för lånen bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om att bereda de fiskare, som ej önskar fortsätta att utöva sin

näring, annan sysselsättning bör såsom departementschefen anfört lösas

genom gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På grund av de särskilda

förhållandena i förevarande fall finner emellertid utskottet, i likhet med

departementschefen skäl föreligga, att dylika fiskare, vilka ej fyllt 67 år, på

sätt i propositionen närmare anges erhåller ett engångsbidrag av högst

10 000 kr. för att underlätta den omställning som följer av bortfallet av fisket.

Någon ytterligare utredning av frågan om formerna för ersättning till

dessa fiskare såsom påyrkats i motionerna I: 891 och II: 1101 anser utskottet

icke erforderlig.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i ämnet föranleder ej någon invändning

från utskottets sida. Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

i förevarande sammanhang,

att riksdagen må

1) lämna utan bifall motionerna 1:891 och II: 1101, såvitt

däri förordats viss generell avskrivning av lån til!

vissa räkfiskare,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196i

2) lämna utan åtgärd motionerna 1:891 och 11:1101

såvitt angår användningsområdet för nyssnämnda lån,

3) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

1:891 och 11:1101, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj :t att, när särskilda omständigheter föreligger,

medge att sagda lån må utgå med högre belopp än 180 000

kr.,

4) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i övrigt till Lån

till vissa råkfiskarc å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kr.

Stockholm den 8 december 1964

På jordbruksutskottets vägnar:

HJALMAR NILSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson och Gunnar Pettersson

;

från andra kammaren: herr Sköld, fru Lindskog, herrar Arweson,

Elnrwall, Johansson i öckerö, Stiernstedt, Eskilsson i Likenäs, Persson i

Heden och Haeggblom.

Särskilt yttrande

vid punkten 2:o) (Bidrag till vissa räkfiskare) av herrar Magnusson och

Arweson, vilka anfört:

»I proposition nr 190, punkten 2:o, har hemställts om viss medelsanvisning

för bidrag till vissa räkfiskare. Beträffande villkoren för och utformningen

av detta stöd, vilket avses utgå i form av ett engångsbidrag av högst

10 000 kr., har departementschefen under punkten 5:o anfört bland annat,

att behovsprövning bör ske såtillvida att hänsyn tas till fiskarens möjlighet

att tillgodogöra sig realisationsvärdet av räkfiskebåt, vari han äger del,

och till hans förmögenhetsställning i övrigt. Kungl. Maj:t bör enligt departementschefen

äga utfärda bestämmelser om bidragsgivningen, som bör

handhas av fiskeristyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196b

9

I motionerna I: 891 och II: 1101 har yrkats, att Kungl. Maj :t låter närmare

utreda frågan om formerna för ifrågavarande ersättning till vissa fiskare.

Utskottet har emellertid ej anslutit sig till detta motionsyrkande. Då

vi ansett oss kunna förutsätta, att bidragsgivningen kommer att ske i en

generös anda, vill vi särskilt understryka vikten av att behovsprövningen

utformas så att bundna tillgångar såsom fastigheter o. dyl. ej skall utgöra

hinder för eller medföra minskning i förevarande bidrag.»

Reservationer

1. vid punkien 2:o) (Bidrag till vissa räkfiskare) av herrar Nils Hansson,

Hermansson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö och Persson

i Heden, vilka ansett att utskottets utlåtande samt dess hemställan under

1) bort ha följande lydelse.

»Som framgår av vad utskottet anför i det följande under kapitalbudgeten

rörande lån till vissa räkfiskare (5:o) har utskottet ej något att

erinra mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet för den i

förevarande punkt behandlade bidragsgivningen till vissa räkfiskare, i runt

tal 600 000 kr. och ej heller mot att såsom departementschefen föreslagit

350 000 kr. redan för innevarande budgetår anvisas för ändamålet. I enlighet

med vad utskottet anför under förstnämnda punkt har utskottet

dock icke ansett sig berett att på grundval av nu framlagt förslag ta ställning

till den närmare utformningen av detta stöd utan funnit sig böra föreslå

att Kungl. Maj :t låter närmare utreda denna fråga samt så snart sig

göra låter för nästkommande vårriksdag framlägger närmare förslag i förevarande

avseende. Med hänvisning till det nu anförda och till vad utskottet

i övrigt uttalar i ämnet under punkten 5:o hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. med avslag å Kungl. Maj:ts framställning samt med

bifall till motionerna I: 891 och II: 1101, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t

låter närmare utreda frågan om formerna för ersättning

till vissa räkfiskare samt att Kungl. Maj :t så snart sig göra

låter för nästkommande vårriksdag framlägger närmare

förslag i detta avseende.

2. vid punkten 5:o) (Lån till vissa räkfiskare) av herrar Nils Hansson,

Hermansson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö och Persson

i Heden, vilka ansett, alt det stycke i utskottets utlåtande på s. 7, som bör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 196i

jar med orden »Frågan om» och slutar med orden »icke erforderlig» bort

ha följande lydelse:

»Frågan om —--(lika med utskottet)--— arbetsmarknadspoli
tiska

åtgärder. På grund av de särskilda förhållandena i förevarande fall

finner emellertid utskottet i likhet med departementschefen skäl föreligga,

att dylika fiskare, vilka ej fyllt 67 år, erhåller visst bidrag för att underlätta

den omställning som följer av bortfallet av fisket. Utskottet, som ej

har något att erinra mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet

för bidragsgivningen, i runt tal 600 000 kr., varav 350 000 kr. bör anvisas

på tilläggsstat för budgetåret 1964 65 i enlighet med utskottets hemställan

under punkten 2:o, är dock ej berett att på grundval av nu framlagt förslag

ta ställning till den närmare utformningen av detta stöd. I likhet med vad

i motionerna 1:891 och II: 1101 anförts och såsom även framgår av utskottets

hemställan under nyssnämnda punkt anser utskottet sålunda, att

Kung], Maj :t bör låta närmare utreda frågan om formerna för ifrågavarande

ersättning. Utskottet vill härutöver framhålla vikten av att denna

utredning sker snabbt. Goda förutsättningar härför torde föreligga genom

att, enligt vad utskottet erfarit, den arbetsgrupp som utarbetat det bakom

propositionen liggande förslaget i övrigt redan varit inne på tanken att

företa en sådan utredning men tills vidare åtnöjt sig med att föreslå viss

medelsanvisning för dylikt stöd från och med den 1 januari 1965 utan att

dock närmare ange formerna härför. Med hänsyn till att dylikt stöd bör

kunna utgå snarast möjligt efter årsskiftet 1964/65 vill utskottet vidare understryka

angelägenheten av att Kungl. Maj:t så snart sig göra låter för

nästkommande vårriksdag framlägger närmare förslag i förevarande avseende.

»

3. vid punkten 5:o) (Lån till vissa räkfiskare; av herrar Nils Hansson,

Hermansson. Magnusson, Gunnar Pettersson, Elmwall, Johansson i öckerö

och Persson i Heden, vilka ansett,

dels att det stycke i utskottets utlåtande på s. 7, som börjar med orden

»I fråga» och som slutar med orden »riksdagens åtgärd» bort ha följande

lydelse:

»I motionerna 1:891 och II: 1101 har vidare hemställts, att avskrivning

å beviljade lån skall medges med 40 procent på sätt fiskeristyrelsen föreslagit.

Motionärerna anger exempel på olika kungörelser rörande stöd åt

fisket, där generell avskrivning förekommer. Systemet med dylik avskrivning

i samband med lånestöd åt fiskare är således inte nytt. Utskottet finner

det aven i förevarande sammanhang berättigat att ett sådant system

tillämpas. Härvid vill utskottet framhålla, att bohuslänska fiskare sedan

urminnes tid fiskat i det ifrågavarande, numera norska området. De fiskare

varom nu är fråga har likaledes sedan mycket lång tid tillbaka fiskat

i nämnda område och huvudsakligen baserat sin tillvaro på detta fiske.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30 år 1964

11

Utskottet vill särskilt understryka, att vederbörande fiskare ej kunnat förutse

eller förebygga den situation som nu uppkommit och vilken för många

av dem kan förväntas medföra mycket stora ekonomiska problem. På

grund av sin bosättning ute på öarna och andra omständigheter kan de

inte rimligen övergå till annan sysselsättning utan är hänvisade till fortsatt

fiske under betydligt svårare förhållanden än vad hittills varit fallet.

Många av fiskarna torde härvid i samband med nödvändiga anskaffningar

av större begagnade eller nya båtar tvingas till ekonomiska åtaganden som

de får svårt att bära utan särskilt stöd utöver det som direkt föreslagits i

propositionen. Mot bakgrunden av det nu anförda finner utskottet sig kunna

på det sätt biträda motionärernas yrkande i förevarande del, att utskottet

föreslår att bestämmelserna rörande långivningen kompletteras med en

regel av innebörd att generell avskrivning å beviljade lån skall medges med

40 procent, dock högst med ett belopp av 60 000 kr. för varje enskilt lån.

I fråga om övriga lånevillkor har utskottet funnit sig kunna helt biträda

vad i propositionen föreslagits.»

dels att utskottets hemställan under 1) bort ha följande lydelse:

»1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 891 och II: 1101, såvitt däri förordats avskrivning av

lån till vissa räkfiskare, besluta att generell avskrivning

å sagda lån skall medges med 40 procent, dock högst med

ett belopp av 60 000 kr. för varje enskilt lån.»

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640150

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:399 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken i anledning av dels framställning angående Tumba pappersbruk, m. m., dels i ämnet väckt motion. a1 i texten