Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1964-04-07 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1964:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående

statligt stöd till jordbrukets rationalisering, m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 dels (p. 15) till bidrag till

jordbrukets rationalisering, in. m., anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.

ävensom medge att under budgetåret 1964/65 statsbidrag må beviljas till

yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000 kr. och till inre rationalisering

intill ett belopp av 15 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj :t att, om

förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,

dels (p. 16) till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering anvisa

ett reservationsanslag av 400 000 kr., dels (p. 17) till täckande av förluster

på grund av statlig kreditgaranti anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

ävensom medge, att den årliga räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,

som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1 juli

1940, må för år 1965 nedsättas till 3,6 procent, att i avseende å köpeskilling

för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller

senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen

förräntas efter enahanda grunder, som gällt eller gäller för den stående delen

av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under

år 1965 utgå efter 3,6 procent, att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti

må beviljas för lån avseende yttre rationalisering intill ett belopp av

33 000 000 kr., för lån till inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000

kr., för jordförvärvslån intill ett belopp av 24 000 000 kr. och för driftlån

intill ett belopp av 11 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena

skulle ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,

att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende

uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål intill ett belopp

av 4 000 000 kr. samt att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti må

beviljas för lån avseende trädgårdsnäringens rationalisering m. m. intill ett

belopp av 6 000 000 kr., dels ock (p. 19) till bidrag till produktionsbefrämjande

åtgärder i Norrland m. m. anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 februari 1964 avlåten,

till jordbruksutskottet bänskjuten proposition, nr 49, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

1 Bihanq till riksdagens protokoll 1964. 10 samt. AV 8

in v råd 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964

dag, föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare

statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering

intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån intill ett belopp av

6 000 000 kr. och för driftlån intill ett belopp av 1 000 000 kr., med rätt för

Kungl. Maj:t att, om förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning

i angivna fördelning, dels till Jordfonden å tilläggssfat II till riksstaten

för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr., dels

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i propositionen anförts

utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om överföring till jordfonden

av sådan kronan tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets

rationalisering.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

,4. i samband med statsverkspropositionen:

1) I: 235 av herr Svanström, i vilken motion hemställts att riksdagen hos

Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag i syfte att begränsa domänverkets

inköp och främja det enskilda ägandet av svensk jord och skog

i enlighet med motionens syfte;

2) 1:237 av herr Svanström m. fl., likalydande med II; 280 av herrar

Eriksson i Bäckmora och Vigelsbo, vari hemställts att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t anhålla om sådana förändrade regler för tillämpningen av 11 §,

sista stycket i SFS 246/59, att densamma på initiativ av länsarbetsnämnd

kan utnyttjas för begränsad upprustning av ekonomibyggnad å småbruk,

där ägaren av länsarbetsnämnden icke anses lämplig för omskolning på

grund av ålder eller annan orsak, samt att dessa ärenden jämväl samordnas

med prövning av förutsättningarna för bostadsstöd i enlighet med bestämmelserna

i SFS 538/62;

3) I: 618 av herr Svanström m. fl. och II: 747 av herr Gustavsson i Alvesta

m. fl., i vilka likalydande mdioner hemställts att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t anhålla om åtgärder i syfte att åstadkomma en ändring av nu gällande

regler vid värderingsförfarandet och vid bedömningen av fastigheters

lämplighet för rationaliseringsändamål så att härigenom åstadkommes dels

en snabbare bytesverksamhet mellan lantbruksnämnder och domänverk,

dels att direkta överlåtelser till enskilda eller lantbruksnämnder sker av för

rationaliseringsändamål lämpliga fastigheter tillhörande domänverket;

4) I: 138 av herr Larsson, Thorsten, m. fl., likalydande med II: 172 av

herrar Persson i Heden och Elmwall, vari hemställts att riksdagen vid behandling

av nionde huvudtiteln måtte medge att under budgetåret 1964/65

statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende uppförande av lagerhus

in. m. för jordbruksändamål intill ett belopp av 10 000 000 kr.;

5) 1:614 av herrar Isacson och Sveningsson, likalydande med II: 745 av

herr Eliasson i Moholm m. fl., i vilka motioner hemställts A. att riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964

3

måtte besluta dels att de spärrar skall avlägsnas, vilka nu vid förmedling av

jordförvärvslån, statliga rationaliseringslån samt driftlån kan motverka ett

åstadkommande av den för varje jordbruksföretag enligt uppgjord driftplan

mest ändamålsenliga driftformen, att yngre jordbrukare vid uppbyggnad av

driftformer som bedömes rationella skall kunna beviljas statliga garantilån

med upp till 30 års amorteringstid, att de statliga rationaliseringsorganen

vid beviljande av garantilån i princip inte skall avkräva låntagare annan säkerhet

än som kan erhållas genom inteckning i fastighet eller förlagsinteckning

i levande och döda inventarier, dels ock att kreditramarna för lån till

jordbrukets rationalisering skall för budgetåret 1964/65 höjas med tillhopa

25 000 000 kronor; ävensom B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag

till de för genomförande av förslagen erforderliga författningsändringarna;
6)

I: 613 av herrar Isacson och Sveningsson, likalydande med II: 749 av

herr Hedin m.fl., vari hemställts att Kungl. Maj:t måtte till Bidrag till produktionsfrämjande

åtgärder i Norrland m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa

ett reservationsanslag av 3 825 000 kronor.

B. i anledning av propositionen nr 49:

1:664 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl. och 11:809 av herr Antonsson

m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts att riksdagen måtte

1) till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kronor,

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att å förslag till tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1964/65 måtte till Lantbruksnämnderna: Avlöningar

upptagas förslagsanslag om 500 000 kronor avseende ersättningar

till sakkunniga m. m. i enlighet med lantbruksstyrelsens framställning,

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att lantbruksstyrelsen måtte bemyndigas

att vid behov genomföra jämkningar mellan de olika medelsramarna

för kreditgarantier avseende lån till yttre rationalisering, lån till inre

rationalisering, jordförvärvslån och driftslån,

4) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag

avseende effektivisering av lantbruksrationaliseringens organisation och

därmed förknippade frågor rörande kapitalbehov och personalresurser i

enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till

motionerna I: 235, II: 280, II: 747, II: 172, I: 614, I: 613 och I: 664.

Yttranden har avgivits över motionerna I: 237 och II: 280 av arbetsmarknadsstyrelsen,

bostadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt remissyttrande i huvudsak anfört följande.

lf llilwng till riksdagens protokoll 196l>. 10 samt. Nr S

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196i

Som motionärerna framhållit skapar strukturomvandlingen i jordbruket

problem, vilka inte alltid kan lösas genom omflyttning av de i jordbruket

sysselsatta till andra näringsgrenar och till andra orter. Särskilda svårigheter

möter i de högre åldrarna. Problemet har beaktats av styrelsen och

behandlas även i styrelsens yttrande över lokaliseringsutredningens betänkande.

Motionärerna hänvisar till det stöd i form av bidrag och lån till förbättring

av bostäder och ekonomibyggnader som under vissa förutsättningar kan

lämnas av länsbostadsnämnder och lantbruksnämnder till här ifrågavarande

befolkning och föreslår, att länsarbetsnämnderna hos nämnda länsorgan

skall initiera sådana bidragsärenden.

Härtill kan framhållas, att i rutinen för arbetsförmedlingsarbetet ingår ett

nära samarbete med såväl länsbostadsnämnder som lantbruksnämnder. Arbetssökande

som innehar jordbruksfastighet skall sålunda genom länsarbetsnämnderna

informeras om lantbruksnämndens möjligheter att inköpa

eller medverka till försäljning av jordbruksfastighet, och lantbruksnämnden

skall inkopplas i de fall vederbörande är intresserad av försäljning.

Länsarbetsnämnderna skall vidare delge länsbostadsnämnderna informationer

om den lokala arbetsmarknaden av betydelse för de sistnämndas verksamhet,

och länsbostadsnämndens medverkan skall påkallas vid försäljning

av egna hem i de fall där arbetslösa egnahemsägare på grund av svårigheter

att avyttra sina bostäder hindras att anta arbete på annan ort. Det förefaller

också naturligt, att vederbörande befattningshavare på länsarbetsnämnden

i sina kontakter med arbetssökande jordbrukare tillhörande den i motionerna

avsedda kategorin lämnar informationer om bidrag in. in. som kan erhållas

från länsbostadsnämnden och lantbruksnämnden, råder vederbörande

att söka kontakt med dessa organ och vid behov även biträder med denna

kontakt. Någon ändring av nuvarande ansvarsfördelning mellan å ena sidan

länsarbetsnämnderna och å andra sidan länsbostads- och lantbruksnämnderna

finner styrelsen därför ej motiverad.

Lantbruksstijrelsen har i sitt remissvar anfört i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen vill erinra om att i årets statsverksproposition statsrådet

och chefen för inrikesdepartementet — i syfte alt vinna erfarenheter

om framkomliga vägar då det gäller att lösa de problem, som uppstår när

egnahemsägare på grund av arbetslöshet tvingas flytta från hemorten —

föreslagit att statlig inlösen av egnahem må komma till stånd såsom försöksverksamhet

i begränsad omfattning.

Den av inrikesministern föreslagna försöksverksamheten syftar till att

minska anpassningssvårigheterna i samband med jordbrukets strukturomvandling,

och de av motionärerna föreslagna åtgärderna skulle för en viss

begränsad grupp av småbrukare verka i liknande syfte. Motionärerna har

framhållit att deras förslag avser att öppna möjlighet att i vissa fall ge sådana

småbrukare, som inte rimligen kan flyttas, en hjälp till »självpensionering»

i form av hjälp till begränsade insatser till förbättring av deras

byggnader. Därvid skulle det statliga stödet för bostads- och ekonomibyggnader

anpassas till arbetsmarknadsorganets planeringsverksamhet.

Förslaget, som i princip väl ansluter sig till inriktningen av den föreslagna

försöksverksamheten, torde på ett lämpligt sätt kunna komplettera

försöksverksamheten genom att i vissa särskilda fall möjliggöra en smidig

anpassning. Givetvis bör försiktighet iakttagas så att felinvesteringar undviks.

Den av motionärerna föreslagna anordningen att det avsedda stödet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b 5

till begränsad upprustning av byggnader skall anslutas till arbetsmarknadsorganens

planeringsverksamhet och användas på initiativ av länsarbetsnämnd

torde vara betryggande för samordningen med åtgärder för

omskolning och omflyttning.

Styrelsen förordar att särskilda bestämmelser om statligt stöd i huvudsaklig

överensstämmelse med motionärernas intentioner infogas i den ovannämnda

försöksverksamheten.

Enligt styrelsens mening är det särskilt angeläget att bestämmelserna

får sådan utformning att verksamheten, som i huvudsak torde komma att

grundas på sociala överväganden, skarpt avgränsas från den på företagsekonomiska

överväganden grundade statliga stödgivningen till inre rationaliseringsåtgärder

vid långsiktigt bestående brukningsenheter.

Bostadsstyrelsen har uttalat bl. a. följande i sitt remissvar.

När en ansökan om förbättringslån avser hus på jordbruksfastighet,

skall länsbostadsnämnden enligt en föreskrift i kungörelsen inhämta yttrande

i ärendet från lantbruksnämnden, om inte sådant yttrande befinnes

obehövligt. Samverkan mellan lantbruks- och bostadsmyndigheterna kan

emellertid aktualiseras inte bara i länsbostadsnämndernas ärenden utan

även i lantbruksnämndernas ärenden rörande lånegaranti- och bidragsgivning

till jordbruken. Lantbruksstyrelsen och bostadsstyrelsen har den 21

september 1961 utfärdat anvisningar rörande samarbetet mellan de båda

nämnderna.

Det åligger länsbostadsnämnd och lantbruksnämnd att stå i kontakt med

varandra i ärenden rörande statligt stöd till anläggning för vatten och avlopp

samt till elektriska installationer, i vilka fråga är om företag, som

avser såväl bostadshus som för jordbruksdriften erforderliga ekonomibyggnader.

Ytterligare föreskrifter om samråd mellan de båda nämnderna torde inte

erfordras.

Vidkommande härefter länsarbetsnämndens handläggning av de i motionerna

omnämnda spörsmålen synes det på grund av redan befintliga

föreskrifter om samråd mellan denna nämnd och övriga länsorgan kunna

förutsättas, att nämnden tager erforderlig kontakt med länsbostadsnämnden

och lantbruksnämnden.

Slutligen må följande framhållas.

Socialpolitiska kommittén och bostadsstyrelsen har i december 1963

framlagt förslag om en rad åtgärder för att förbättra åldringarnas bostadsförhållanden.

Bostadsstyrelsen har i syfte att sprida kännedom om förbättringslånen

utarbetat en folder, som också har översänts till förmedlingsorganen för

att spridas till de berörda åldringarna.

Under bostadsstyrelsens ledning skall genomföras en inventering av åldringsbostäderna

med inriktning på de dåliga bostäderna. Vid inventeringen

skall undersökas vilka åtgärder, som bör vidtagas i individuella fall för att

hjälpa åldringarna att få en bättre bostad. Den ordinarie bostadsförbättringsverksamheten

med statliga lån och bidrag skall intensifieras.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t, med anledning av vad

socialpolitiska kommitténs utredning har visat, framhållit att det synes

angeläget att förbättringsåtgärderna i fråga om åldringarnas bostäder om

möjligt ges en ökad omfattning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 19OJ

Framställningarna i statsverkspropositionen

A. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. (p. 15)

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning och förslag

av styrelsen om ändrade bidragsbestämmelser för uppförande eller

förbättring av ekonomibyggnader samt en av styrelsen överlämnad utredning

med förslag till åtgärder för att främja tillkomsten av vissa geni

ensam hetsanläggningar vid framför allt mindre

brukningsenheter jämte över styrelsens förslag avgivna remissutlåtanden

har departementschefen anfört följande.

»I samband med ökning av brukningsenheternas storlek behövs ofta relativt

betydande investeringar för att anpassa ekonomibyggnaderna till de nya

driftsförhållandena. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående utgår

bidrag för att uppföra eller förbättra ekonomibyggnad m. in., som uppenbarligen

behövs till följd av yttre rationalisering av mera väsentlig omfattning

och kapitalkrävande natur, med något högre belopp än vad som normalt är

fallet. Höjningen av bidraget uppgår dock för närvarande till högst 500 kr.

I syfte att ytterligare främja strukturomvandlingen inom jordbruket föreslår

jag, att statsbidrag i nyss nämnda fall får beviljas högst med 25 procent

av kostnad intill 30 000 kr. och med 15 procent av överskjutande kostnad.

Detta innebär att någon särskild begränsning av bidragets storlek till visst

belopp ej längre bör gälla, när byggnadsåtgärd på nämnt sätt står i samband

med yttre rationalisering och då de allmänna förutsättningarna för bidrag

är uppfyllda. Såsom lantbruksstyrelsen anfört bör vid tillämpningen det

maximala bidraget reserveras för fall, då det ur allmän synpunkt är speciellt

angeläget att stimulera rationaliseringen. Enligt min mening bör vid bidragsgivningen

uppmärksammas angelägenheten av att byggnaderna utformas

på sådant sätt, att de kan anpassas till framtida ändringar i driften.

Enligt gällande föreskrifter beviljas vanligen ej bidrag till åtgärd för inre

rationalisering, då bidragsbeloppet skulle understiga 300 kr. I fråga om

bidrag till byggnadsåtgärder föreligger enligt min mening anledning höja

den nedre bidragsgränsen till 500 kr. Bidrag, som understiger detta belopp,

torde nämligen ha ringa betydelse ur stimulanssynpunkt när fråga är om

investeringar i byggnader.

Jag anser att det blir allt mera angeläget att jordbrukarna inom olika områden

går samman för att i gemensamma anläggningar av mindre storlek

framställa eller lagra jordbruksprodukter. Härigenom torde stora rationaliseringsvinster

kunna nås. Med hänsyn härtill och i anledning av vad lantbruksstyrelsen

föreslagit i den utredning, som redovisats i det föregående,

bör vissa ändringar ske i fråga om det statliga stödet till mindre gemensamhetsanläggningar.

Vad först gäller anläggningar för gemensam animalieproduktion delar jag

lantbruksstyrelsens uppfattning, att det är av värde att få denna form av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr S år 1964

7

samverkan ytterligare prövad. Med hänsyn härtill anser jag, att Kungl. Maj :t

bör ha möjlighet att bevilja statsbidrag till sådan anläggning utöver det bidrag

med 15 procent av anläggningskostnaden som nu kan utgå enligt rationaliseringskungörelsen.

Enligt min mening är det motiverat att bestämmelserna

om stöd till anläggningar för gemensam animalieproduktion utsträcks

att gälla även anläggningar, som sammanslutning av ett mindre antal

jordbrukare uppför för gemensam lagring och hantering av potatis och

andra jordbruksprodukter.

Bidrag till förut nämnda gemensamhetsanläggningar bör inte, såsom nu

är fallet beträffande anläggningar för animalieproduktion, begränsas till

visst belopp per hektar jordbruksjord, som brukas av sammanslutningens

medlemmar. En sådan begränsning kan nämligen inte anpassas efter de

olika typer av anläggningar, som kan komma i fråga för stöd. En tillräcklig

anknytning till den areella produktionen bör i stället kunna erhållas genom

att en allmän förutsättning för stöd anges vara att gemensamhetsanläggningen

inte får vara större än som huvudsakligen erfordras för förädling

eller lagring av produkter från delägarnas egna brukningsenheter. Nyss

nämnda anknytning till arealen jordbruksjord bör ej heller bibehållas beträffande

bidrag till sambruksförenings byggnader.

Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag, att sammanslutning för

gemensam animalieproduktion, som enligt kungörelsen den 5 juni 1963

(nr 305) om statligt kreditstöd till förvärv och drift av jordbruk m. m. kan

erhålla kreditgaranti för driftslån, även skall kunna erhålla garanti för

jordförvärvslån. Detta kan vara befogat, då sammanslutning i stället för

att uppföra ny ekonomibyggnad inköper befintlig byggnad med närmast

omgivande markområde. Lantbruksstyrelsen bör också enligt samma regler

kunna bevilja sammanslutning för gemensam lagring m. m. av jordbruksprodukter

kreditgaranti för jordförvärvslån och driftslån. Även som

villkor för detta kreditstöd bör gälla att gemensamhetsanläggningen inte får

vara större än som huvudsakligen erfordras för förädling eller lagring av

produkter från delägarnas egna brukningsenheter.

Det som i lantbruksstyrelsens utredning framkommit rörande jordbruksvägar

anser jag inte utgöra tillräckligt motiv för en ändring av reglerna för

det statliga stödet till dessa.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i rationaliseringskungörelsen

och förut nämnda kungörelse den 5 juni 1963, som

föranleds av bifall till de förslag jag i det föregående framlagt.

För innevarande budgetår har ramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering

höjts med sammanlagt 6 000 000 kr. och uppgår till 6 000 000

kr. respektive 15 000 000 kr. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör bidragsrainarna

bibehållas oförändrade under nästa budgetår. Kungl. Maj :t

bör liksom tidigare äga befogenhet att, om förhållandena motiverar det,

jämka fördelningen mellan de båda ramarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964

Under en särskild anslagspost har för innevarande budgetår anvisats

600 000 kr. för att intensifiera jordbrukets och skogsbrukets rationalisering

i Kopparbergs län. På de skäl lantbruksstyrelsen anfört föreslår jag, att anslagsposten

höjs med 100 000 kr.

Av det belopp om 500 000 kr., som 1963 års riksdag anvisade under förevarande

anslag för intensifierad rådgivning i anledning av den ökade strukturrationaliseringen,

har såsom nämnts i det föregående Kungl. Maj :t disponerat

92 500 kr. för bidrag till avlöning av ekonomikonsulenter. Under

hänvisning till vad jag anfört i detta ämne vid behandlingen av anslaget

för bidrag till hushållningssällskapens avlöningar anser jag, att medelsanvisningen

för intensifierad rådgivning under förevarande anslag bör

minskas till 410 000 kr.

Av anslaget bör slutligen medel få tas i anspråk för speciella ändamål i

samma utsträckning som innevarande budgetår.

Utbetalning av statsbidrag från anslaget kan ofta inte ske under det budgetår,

då bidrag beviljas. Till följd härav har uppkommit en betydande reservation.

Med hänsyn härtill och då storleken av bidragsgivningen nära nog

helt regleras av ramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering föreslår

jag, att anslaget i fortsättningen anvisas som förslagsanslag. Liksom

hittills bör de vinstmedel, som under budgetåret inflyter vid försäljning av

på jordfonden bokförda fastigheter, tillföras anslaget. Därutöver beräknar

jag, att för nästa budgetår för utbetalning av bidrag och för övriga utgiftsändamål

erfordras 18 000 000 kr. Reservationsmedelsbehållningen vid ingången

av budgetåret 1964/65 bör överföras till budgetutjämningsfonden.»

B. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering (p. 16)

Departementschefen har efter redovisning av lantbruksstyrelsens anslagsskrivelse

anfört följande.

»De genom beslut av 1962 års riksdag ändrade reglerna för stöd till trädgårdsnäringens

rationalisering ökar medelsbehovet för bidragsgivning. Det

torde dock vara till fyllest att anslaget, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit,

uppförs med oförändrat 400 000 kr.»

C. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (p. 17)

Efter att ha redogjort för lantbruksstyrelsens anslagsframställning har

departementschefen anfört.

»För innevarande budgetår har kreditgarantiutrjunmet för olika ändamål

i samband med jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering m. in.

höjts med sammanlagt 13 000 000 kr. i förhållande till de för budgetåret

1962/63 slutligt fastställda garantiramarna. Tillräckliga erfarenheter föreligger

ännu inte för att bedöma anspråken på garantiutrymme till följd av

den intensifierade strukturrationalisering och den omläggning av kreditstödet

till förvärv och drift av jordbruks- och trädgårdsföretag, som be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b

9

slöts av 1963 års riksdag. Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag,

att garanti för lån till yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån och

driftslån samt för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. under

nästa budgetår får beviljas med oförändrade belopp. Liksom under innevarande

budgetår bör, om förhållandena ger anledning därtill, Kungl. Maj :t

äga medge jämkning i fördelningen av garantiutrymmet mellan de fyra

förstnämnda ändamålen.

Även garantiramen för lån till uppförande av lagerhus bör enligt min

mening bibehållas oförändrad och sålunda fastställas till 4 000 000 kr. Jag

vill hänvisa till att chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande tillkallat en delegation för att uppta förhandlingar

med företrädare för jordbruksnäringen rörande inrättande av ett institut

för långfristig kreditgivning till företag, som företrädesvis distribuerar och

förädlar produkter från jordbruket m. m. Dessa förhandlingar torde, enligt

vad jag erfarit, avslutas inom en nära framtid.

Liksom hittills bör riksdagens medgivande inhämtas till nedsättning enligt

tidigare tillämpade grunder av räntan på bland annat vissa lån från

egnahemslånefonden. Därest riksdagen lämnar detta medgivande, torde det

få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de författningsbestämmelser, som

erfordras.

Anslaget bör uppföras med oförändrat 500 000 kr.»

D. Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. (p. 19)

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning

samt efter att ha lämnat en redogörelse för den hittillsvarande

verksamheten rörande de koncentrerade rationaliseringsinsatserna

i övre Norrland — anfört följande.

»För att få till stånd en upprustning av jordbruket i de fyra nordligaste

länen fattade 1960 års riksdag (prop. 62; JoU 18 och 32; rskr. 305) beslut

om särskilt statsstöd för ändamålet. Syftet med stödet är att inom utvalda

områden genom koncentrerade rationaliseringsinsatser skapa fullt bärkraftiga,

på längre sikt bestående brukningsenheter. Statsbidrag kan beviljas

med upp till 60 procent av kostnaderna för inre rationalisering och

driftsrationalisering, som sker i samband med omfattande ökning av fastighetsstorleken.

Vanligen begränsas dock bidraget till 40—50 procent av

nämnda kostnader. Samma villkor i fråga om åtgärds lönsamhet och rörande

förutsättningarna för jordbruksföretagets framtida bestånd tilllämpas

som vid stödgivning enligt rationaliseringskungörelsen. Från förevarande

anslag bestrids den del av bidragen, som ligger över vad som kan

utgå från anslaget för bidrag till jordbrukets rationalisering.

Av den i det föregående återgivna redogörelsen framgår bland annat att

hittills drygt 100 brukningsenheter varit föremål för storleksrationalisering.

Medelarealen vid dessa har därigenom ökat från 13 ha åker och 67

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196å

ha skogsmark till 22 ha åker och 99 ha skogsmark. Samtidigt därmed har

skett omfattande upprustningsåtgärder avseende inre rationalisering och

driftsrationalisering.

De hittillsvarande resultaten av verksamheten, som får betraktas som

försök i stor skala, anser jag vara av betydande intresse. Enligt min mening

är förhållandena inom Norrland och därmed jämförbara bygder ofta

sådana att inom många områden en snabb uppbyggnad av bärkraftiga enheter

är en förutsättning för att kunna bibehålla jordbruket. Med hänsyn

härtill och i anledning av framställning i ämnet av lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen

och skogsstyrelsen har Kungl. Maj:t på min föredragning

den 19 december 1963 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att i samråd med de

båda andra ämbetsverken mot bakgrunden av erfarenheterna från hittillsvarande

verksamhet undersöka det samlade behovet av och formerna för

insatser av förevarande slag inom jordbruket i Norrland och därmed jämförbara

bygder samt att inkomma med de förslag som kan föranledas därav.

Vid min bedömning av medelsbehovet nästa budgetår under anslagsposten

till koncentrerade rationaliseringsinsatser har jag bland annat beaktat,

att vid bifall till förslaget under punkten C 7 om ökat stöd till byggnadsåtgärder

från anslaget för bidrag till jordbrukets rationalisering förevarande

post kommer att avlastas medelsanspråk av storleksordningen

500 000 kr. Det är därför enligt min mening tillfyllest, att anslagsposten

för nästa budgetår höjs med 800 000 kr. till 4 000 000 kr.

De för innevarande budgetår anvisade medlen till främjande helt allmänt

av jordbruksnäringens framåtskridande i de fyra nordligaste länen

jämte Gävleborgs län avser bidrag härtill för endast första halvåret 1964.

Jag biträder därför lantbruksstyrelsens förslag, att anslagsposten för nästa

budgetår upptas med 550 000 kr.

Då nästa budgetårs behov av medel till fraktbidrag vid transport av fodermedel

inte beräknas komma att helt täckas av disponibel reservation,

bör anslagsposten tillföras 100 000 kr.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (3 825 000 + 1 175 000)

5 000 000 kr.»

Propositionen nr 49 angående anvisande av medel till jordfonden å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64, m. in.

I propositionen har redovisats vissa framställningar av lantbruksstyrelsen,

i vilka styrelsen hemställer dels att jordfonden för budgetåret 1964/

65 måtte tillföras ytterligare 25 milj. kr., samt att anslagsposten till ersättningar

för sakkunniga under lantbruksnämndernas avlöningsanslag för

nämnda budgetår uppräknas med 500 000 kr., dels att jordfonden under

innevarande budgetår erhåller ett tillskott av 10 milj. kr., dels ock att kre
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b

11

ditgarantiramarna för lån till jordbrukets rationalisering för innevarande

budgetår höjs med 15 milj. kr. utöver vad som tidigare medgetts.

Därjämte har i propositionen anmälts en av domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen

gjord gemensam skrivelse med förslag om att vissa kronoparker

i Uppsala län måtte överföras från domänfonden till jordfonden.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för framställningarna

— anfört följande.

»Vid anmälan av prop. 1963: 125 framhöll jag, att behovet av intensifierad

strukturrationalisering och av annan rationalisering inom det svenska

jordbruket är trängande. Riksdagen (JoU 15, rskr 286) biföll i propositionen

framlagda förslag till betydande förstärkningar av resurserna för

rationaliseringsverksamheten.

Av de framställningar från lantbruksstyrelsen, som redovisats i det föregående,

framgår att särskilt under andra halvåret 1963 efterfrågan på lantbruksorganisationens

medverkan i olika former i rationaliseringsarbetet ökat

kraftigt. En starkt bidragande orsak till jordbrukarnas stigande intresse för

rationaliseringen synes vara den upplysningsverksamhet, som numera bedrivs

i samarbete mellan rationaliseringsorganen och jordbrukets organisationer.

För egen del anser jag att det är synnerligen glädjande att jordbrukarna

alltmer strävar efter att anpassa sina företags storlek och driftsformer

efter utvecklingens krav. Mot bakgrunden av det anförda finner jag det

vara av stor vikt att tillräckliga medel och kreditgarantiramar står till förfogande

för det statliga stödet till rationaliseringsverksamheten.

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet med anlitande

av medel ur jordfonden har genom det betydande medelstillskott, som

fonden erhöll genom beslut av 1963 års riksdag, kunnat kraftigt ökas. I allt

större utsträckning hernbjuder innehavare av icke bärkraftiga jordbruk sina

fastigheter till lantbruksnämnderna. För närvarande torde ungefär en

tredjedel av antalet fastigheter, som säljs för kompletteringsändamål, förvärvas

av nämnderna. Härigenom underlättas starkt den angelägna strukturrationaliseringen.

Att så är fallet bestyrks av de i det föregående redovisade

uppgifterna rörande effekten av lantbruksnämndernas fastighetsförsäljningar

under andra halvåret 1963. Enligt vad jag inhämtat bedömer

lantbruksstyrelsen det vara möjligt att än mer inrikta försäljningarna på att

förstärka sådana företag, där förutsättningar finns att direkt eller inom

nära förestående lid nå full bärkraft. Jag anser det angeläget att styrelsen

eftersträvar en sådan inriktning av verksamheten.

På grund av att försäljningarna av de inköpta fastigheterna måste föregås

av vissa utredningar och förhandlingar har omsättningen av fondens

fastigheter inte kunnat öka i samma snabba takt som inköpen. Den genomsnittliga

omsättningstiden för fastigheterna har dock under de senaste åren

kunnat väsentligt nedbringas. Likaså har den andel av fastighetsinnehavet,

som inköpts för mer än tre år sedan, minskat. Jag vill i detta sammanhang

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande nr S år 1964

erinra om att 1961 års riksdag (prop. 201, JoU 42, rskr 402) bemyndigat

lantbrnksstyrelsen att på allmänna marknaden försälja fastigheter, som

förvärvats före 1953 och som varken direkt eller genom byten med bolag

eller domänverket visat sig kunna utnyttjas för förstärkning av jordbruksfastigheter.

Jag räknar med att även i övrigt omsättningen av jordfondsfastigheterna

kommer att ske så snabbt som omständigheterna medger.

Såsom lantbruksstyrelsen framhållit är det att vänta att under återstoden

av innevarande budgetår och under nästa budgetår större belopp än

tidigare kommer att inflyta genom fastighetsförsäljningar. Av vad styrelsen

uttalat framgår emellertid att det inte utan medelstillskott till jordfonden

är möjligt att under nämnda tid upprätthålla en inköpsverksamhet av nuvarande

omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttja de

möjligheter till strukturrationalisering, som inköpen medför, föreslår jag

att fonden tillförs ytterligare 35 miljoner kr. Beloppet bör enligt min mening

anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1963/64.

Lantbruksstyrelsens i detta sammanhang framlagda förslag om förstärkning

av lantbruksnämndernas personalresurser anser jag mig inte kunna

tillstyrka.

Domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens i det föregående återgivna framställning

om överföring av viss mark från domänfonden till jordfonden syftar

till att göra det möjligt att ta i anspråk viss kronoegendom för rationaliseringsändamål.

Belopp motsvarande egendomens värde skall därvid tillföras

domänverkets markfond. Avsikten är också att lantbruksorganisationen

skall överlåta mark av motsvarande värde till domänverket så snart

lämplig mark disponeras. Jag anser, att angivna tillvägagångssätt är ändamålsenligt

när det gäller att genomföra sådana markbyten mellan domänverket

och lantbruksnämnderna, som 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30,

rskr 284) uttalade sig för. Det torde även kunna uppkomma anledning att

för användning i rationaliseringssyfte på motsvarande sätt överföra till

jordfonden kronoegendom som redovisas på andra statliga fonder än domänfonden.

Med hänsyn till att på jordfonden redovisade fastigheter generellt

får försäljas utan särskilt medgivande kan det ifrågasättas huruvida

inte överföring till denna fond av kronoegendom, vars värde överstiger det

som anges i det av riksdagen årligen medgivna allmänna försälj ningsbemyndigandet

för Kungl. Maj :t, bör underställas riksdagen. Härigenom uppkommande

tidsutdräkt synes kunna bli till förfång för rationaliseringsverksamheten.

Jag vill föreslå, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta att

kronoegendom, som erfordras för rationaliseringsändamål, skall överföras

till jordfonden. Härvid skall naturligtvis belopp motsvarande egendomens

värde tillföras fond, varifrån egendomen överförs.

Intensifieringen av verksamheten med jordbrukets rationalisering har,

såsom lantbruksstyrelsen framhåller, medfört starkt ökad efterfrågan under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964

13

innevarande budgetår på kreditgaranti för lån till yttre och inre rationalisering

samt för jordförvärvslån och driftslån. Det kan förutses att brist

på garantiutrymme kommer att uppstå för lån till inre rationalisering,

jordförvärvslån och driftslån. Jag anser att det ökade intresset bland jordbrukarna

för sådana angelägna och lönsamma rationaliseringsåtgärder och

investeringar, som stöds genom kreditgarantigivningen, bör tas till vara så

långt det är möjligt med hänsyn till de samlade anspråken på garantiutrymme.

Jag tillstyrker därför lantbruksstyrelsens förslag, att för innevarande

budgetår garantiramarna för lån till inre rationalisering, för jordförvärvslån

och för driftslån ökas med 8 000 000, 6 000 000 respektive 1 000 000

kr. Kungl. Maj :t bör äga medge jämkning i fördelningen av de angivna lånegarantibeloppen.

Senare denna dag ämnar jag föreslå Kungl. Maj :t att bifalla styrelsens

hemställan om sådan tillfällig jämkning av de för innevarande budgetår

redan medgivna garantiramarna att från ramen för lån till yttre rationalisering

3 000 000 kr. överflyttas till ramen för lån till inre rationalisering.»

Utskottet

Med hänsyn till det starkt ökade intresset för strukturrationalisering och

annan rationalisering inom jordbruksnäringen har i propositionen nr 49

föreslagits att resurserna för statens medverkan härvid förstärks. Sålunda

förordas bl. a. att jordfonden, som för innevarande budgetår erhållit ett

kapitaltillskott av 26 000 000 kr., tillförs ett ytterligare belopp av 35 000 000

kr. Även utskottet finner det angeläget att de statliga insatserna för rationaliseringsverksamheten

intensifieras. Den av Kungl. Maj :t föreslagna

medelstilldelningen synes skapa goda förutsättningar härför. Att såsom i

motionerna 1:664 och 11:809 föreslagits tillföra fonden ett högre belopp

än Kungl. Maj :t förordat synes icke nu påkallat.

Det i propositionen i förevarande sammanhang framlagda förslaget att

garantiramarna för innevarande budgetår till inre rationalisering, jordförvärvslån

och driftslån skall ökas med resp. 8 000 000, 6 000 000 och 1 000 000

kr. föranleder ej någon erinran från utskottets sida. I likhet med vad som

hittills tillämpats bör Kungl. Maj :t bemyndigas att medge jämkning i fördelningen

av ifrågavarande lånegarantibelopp. Förslaget i motionerna I: 664

och 11:809 att lantbruksstyrelsen skulle i stället för Kungl. Maj :t få besluta

i jämkningsärendena avstyrkes sålunda.

Ett av lantbruksstyrelsen i förevarande sammanhang framlagt förslag

om ökning av lantbruksnämndernas avlöningsanslag med 500 000 kr. för

nästa budgetår till förstärkning av nämndernas personalresurser har departementschefen

förklarat sig inte kunna tillstyrka. Utskottet anser sig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1 Hd i

inte ha anledning att i denna fråga inta någon annan ståndpunkt än departementschefen.

Utskottet får i samband härmed erinra, att årets riksdag i

enlighet med utskottets utlåtande nr 1 bifallit Kungl. Maj :ts förslag att för

vissa personalförstärkningar uppräkna lantbruksnämndernas avlöningsanslag

med 446 000 kr. I motionerna I: 664 och II: 809 gjort yrkande om

bifall till lantbruksstyrelsens nyssnämnda framställning avstyrkes alltså.

Kungl. Maj :t har i propositionen begärt bemyndigande att besluta om

överföring till jordfonden av kronan tillhörig fast egendom som erfordras

för rationaliseringsändamål mot att belopp motsvarande egendomens värde

tillföres fond, varifrån egendomen överföres. Förslaget synes väl ägnat att

underlätta rationaliseringsverksamheten och tillstyrkes därför av utskottet.

Uti motionerna 1:664 och 11:809 har vidare framförts yrkande om att

Kungl. Maj :t skulle till nästa års riksdag avge förslag avseende effektivisering

av lantbruksrationaliseringens organisation och därmed förknippade

frågor rörande kapitalbehov och personalresurser. Utskottet finner ej erforderligt

biträda motionsyrkandet med hänsyn till att berörda spörsmål

är föremål för prövning av 1960 års jordbruksutredning.

Vad gäller de i statsverkspropositionen behandlade anslagen till bidrag

till jordbrukets rationalisering, m. m., bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,

täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti samt

bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. jämte i anslutning

härtill väckta motioner får utskottet anföra följande.

I fråga om anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. biträder

utskottet de av Kungl. Maj :t framlagda förslagen till förbättrat stöd

för byggnadsåtgärder i samband med yttre rationalisering samt till mindre

gemensamhetsanläggningar för förädling och lagring av jordbruksprodukter.

Likaså tillstyrker utskottet att ramarna för bidrag till yttre och inre

rationalisering bibehålies oförändrade. I överensstämmelse med vad Kungl.

Maj :t förordat bör vidare förevarande anslag i fortsättningen anvisas såsom

förslagsanslag och uppföras med ett belopp av 18 000 000 kr.

I motionen I: 235 har framförts yrkande om utredning och förslag i syfte

att begränsa domänverkets inköp och främja det enskilda ägandet av

jord och skog. Vidare har i motionsparet I: 618 och II: 747 hemställts om

åtgärder i syfte att åstadkomma en ändring av nu gällande regler för värderingsförfarandet

och för bedömningen av fastighets lämplighet för rationaliseringsändamål,

så att härigenom ernås dels en snabbare bytesverksamhet

mellan lantbruksnämnder och domänverket, dels direkta överlåtelser

till enskilda eller lantbruksnämnder av för rationaliseringsändamål

lämpliga fastigheter tillhörande domänverket. Motsvarande yrkanden

har varit föremål för prövning av de senaste årens riksdagar, som därvid

i enlighet med jordbruksutskottets förslag funnit motionsyrkandena ej

böra föranleda någon riksdagens åtgärd (JoU 1959:30, 1960:22, 1961:18,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196k

15

1962: 8 och 1963: 15). Utskottet, som förutsätter att kronans markinnehav

i enlighet med utskottets av riksdagen godkända uttalande av år 1959 vid

behov användes i rationaliseringsverksamheten bl. a. genom byten mellan

domänverket och lantbruksnämnderna, har ej funnit anledning att nu intaga

någon ny ståndpunkt i dessa frågor avseende principerna för domänverkets

deltagande i den yttre rationaliseringsverksamheten och domänverkets

disponerande av markinköpsfonden. Enligt utskottets mening

går nämligen utvecklingen mot ökande utbud av skogsmark i anslutning

till jordbrukets rationalisering och behov av att det allmänna i ökad utsträckning

inköper mark, som kan erfordras för att tillgodose fritidsintresset.

Utskottet vill i detta sammanhang jämväl erinra om att berörda

spörsmål torde komma under övervägande av 1962 års fritidsutredning

ävensom i samband med ställningstagandet till det av statens skogsföretagsutredning

avlämnade betänkandet. Vidare torde hithörande spörsmål komma

under bedömande vid den översyn av jordförvärvs- och bolagsförbudslagarna,

som enligt vad departementschefen upplyst i svar på en enkel

fråga, pågår inom jordbruksdepartementet.

I motionerna 1:237 och 11:280 har framförts förslag till gynnsammare

regler för stöd till upprustning av byggnader å mindre ej bestående jordbruk,

vars innehavare ej anses lämplig att omskolas för annan verksamhet.

Motionärerna har bl. a. framhållit att ett intimt samarbete härvid bör

äga rum mellan länsarbetsorganen samt länsbostads- och lantbruksnämnderna.

Såsom i remissyttrandena över motionerna även framhålles skall

redan enligt nu gällande föreskrifter dessa myndigheter samråda i sådana

ärenden. Enligt utskottets uppfattning torde det sålunda ej vara uteslutet

för en lantbruksnämnd att med stöd av gällande bestämmelser i vissa fall

bevilja byggnadsstöd åt innehavare av sådant småbruk som nu avses. Detta

ställningstagande överensstämmer i princip med vad utskottet uttalade i

anledning av de vid fjolårets riksdag väckta motionerna I: 735 och II: 890

rörande möjlighet att i vissa fall av huvudsakligen sociala skäl bevilja

statlig garanti till jordförvärvslån. De i motionerna I: 237 och II: 280 framförda

yrkandena torde sålunda ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:614 och 11:745 har framförts vissa förslag i syfte att

få till stånd vidgade lånemöjligheter i samband med startande och upprustning

av jordbruksföretag. Motionärerna har sålunda bl. a. föreslagit

upphävande av gällande föreskrifter beträffande maximering av driftslånens

storlek samt de spärrar som nu förhindrar att lån utgår till större

brukningsenheter än tvåfamilj sjordbruk. Vidare har i motionerna yrkats

viss förlängning av amorteringstiden för driftslån och borttagande av krav

på personborgen vid beviljande av garantilån. Utskottet får i anledning härav

erinra om att yrkanden av i huvudsak samma innebörd tidigare varit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr S år l!)6b

föremål för riksdagens prövning, senast föregående år då liknande motionsyrkanden

avvisades (JoU 1963: 15). Utskottet, som även vill hänvisa

till att 1960 års jordbruksutredning har att behandla jordbrukets kreditproblem,

finner ej anledning att frångå den av riksdagen tidigare sålunda

intagna ståndpunkten. De i motionerna I: 614 och II: 745 framförda yrkandena

i förevarande hänseenden avstyrkes alltså.

Kungl. Maj :ts framställning rörande nästa budgetårs anslagsanvisning

med 500 000 kr. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

tillstyrkes av utskottet. Likaså biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag beträffande

de ramar, inom vilka statlig lånegaranti må beviljas till yttre och

inre rationalisering samt till jordförvärvslån och driftslån. I motionerna

I: 614 och II: 745 framförda yrkanden om höjning av nyssnämnda kreditramar

bör sålunda ej föranleda någon åtgärd. I fråga om garantiramen

för lån till uppförande av lagerhus m. m. anser utskottet i likhet med Kungl.

Maj :t att densamma bör bibehållas vid oförändrat belopp av 4 000 000 kr.

Utskottet, som sålunda finner att den i motionerna I: 138 och II: 172 föreslagna

höjningen av garantiramen till 10 000 000 kr. bör lämnas utan bifall,

får erinra att i den numera avlämnade propositionen nr 117 framlagts

förslag om inrättande av kreditinstitut för anskaffande av långfristiga krediter

till bl. a. företag, vilkas verksamhet avser distribution av produkter

från jordbruket. Såsom exempel på ändamål för långivningen nämns i

propositionen bl. a. uppförandet av lagerhus.

Kungl. Maj :ts förslag att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

anvisa ett reservationsanslag å samma belopp som för innevarande

budgetår eller 400 000 kr. föranleder ingen erinran av utskottet.

Vad slutligen angår Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland

m. m. bör enligt utskottets mening anslaget härför uppräknas till det

av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet 5 000 000 kr. Utskottet har sålunda

ej ansett sig böra biträda det i motionerna I: 613 och II: 749 framförda

yrkandet om oförändrad medelsanvisning för ändamålet.

Med förmälan att utskottet biträder i propositionen nr 49 samt i förenämnda

punkter i 1964 års statsverksproposition av Kungl. Maj :t i övrigt

framlagda förslag och gjorda uttalanden, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare statlig

kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering

intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån

intill ett belopp av 6 000 000 kr. och för driftslån intill

ett belopp av 1 000 000 kr.,

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:664 och 11:809, såvitt nu är i fråga, be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196k

17

myndiga Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle ge anledning

därtill, medge jämkning i fördelningen av de under

l. angivna lånegarantibeloppen,

III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 664 och II: 809, såvitt nu är i fråga,

till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.,

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det

föregående anförts utan riksdagens samtycke i varje särskilt

fall besluta om överföring till jordfonden av sådan kronan

tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets rationalisering,

V. avslå motionerna I: 664 och II: 809 i vad avser medelsanvisning

för förstärkning av lantbruksnämndernas

personalresurser,

VI. lämna motionerna I: 664 och II: 809 utan bifall, såvitt

däri begärts förslag till 1965 års riksdag avseende

effektivisering av lantbruksrationaliseringens organisation

m. m.,

VII. medge att under budgetåret 1964/65 statsbidrag må

beviljas till yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000

kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000

kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena skulle

ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,

VIII. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde

huvudtiteln anvisa till Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m. m. ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.,

IX. lämna motionen 1:235 utan bifall,

X. avslå motionerna I: 618 och II: 747,

XI. lämna motionerna I: 237 och II: 280 utan åtgärd,

XII. medge, att den årliga räntan å den stående delen

av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången

av år 1920 men före den 1 juli 1940, må för år 1965

nedsättas till 3,6 procent,

XIII. medge, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920

eller senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i den

mån köpeskillingen förräntas efter enahanda grunder, som

gällt eller gäller för den stående delen av före den 1 juli

1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år

1965 utgå efter 3,6 procent,

XIV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med av
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b

slag å motionerna I: 614 och II: 745, såvitt nu är i fråga,

medge, att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti

må beviljas för lån avseende yttre rationalisering intill ett

belopp av 33 000 000 kr., för lån till inre rationalisering intill

ett belopp av 15 000 000 kr., för jordförvärvslån intill

ett belopp av 24 000 000 kr. och för driftslån intill ett belopp

av 11 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om

förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning

i angivna fördelning,

XV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 138 och II: 172, medge att under budgetåret

1964/65 statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende

uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål

intill ett belopp av 4 000 000 kr.,

XVI. medge att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti

må beviljas för lån avseende trädgårdsnäringens rationalisering

m. m. intill ett belopp av 6 000 000 kr.,

XVII. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde

huvudtiteln anvisa till Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

XVIII, avslå motionerna I: 614 och II: 745, såvitt däri

yrkats vissa ändringar i gällande bestämmelser för statliga

rationaliseringslån, jordförvärvslån och driftslån,

XIX. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde

huvudtiteln anvisa till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

ett reservationsanslag av 400 000 kr.,

XX. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 613 och II: 749, å riksstaten för budgetåret

1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa till Bidrag

till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. ett

reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 7 april 1964

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196i

19

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson*, Lage Svedberg,

Nils Hansson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Gunnar Pettersson, Isacson,

Weibull och Harald Pettersson*;

från andra kammaren, herrar Lindström*, Antby, östlund, fru Lindskog,

herrar Arweson, Lundmark, Rimås*, Hedin*, Persson i Skänninge och

Persson i Heden;

dock att vid behandlingen av frågor rörande propositionen nr 49 samt

Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. har närvarit:
från

första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson*, Lage Svedberg,

Nils Hansson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Isacson, Weibull, Jonasson

och Skårman*;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, östlund,

Arweson, Nilsson i Lönsboda, Lundmark, Persson i Tandö*, Stiernstedt,

fru Edin och herr Rimås*.

* Ej närvarande vid j usteringen.

Reservationer

1) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie (såvitt avser V. i utskottets

hemställan),

2) av herrar Harald Pettersson och Persson i Heden (såvitt avser IX. i

utskottets hemställan),

3) av herrar Isacson; östlund och Stiernstedt (såvitt avser XX. i utskottets

hemställan).

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640150

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.