Utlåtande med anledning av väckta motioner angående inrättandet av ett fast kansli hos konstitutionsutskottet.
1964-05-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KBU 1964:1, Utlåtande med anledning av väckta motioner angående inrättandet av ett fast kansli hos konstitutionsutskottet.
Dokumentets text
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande nr 1 år 196b 1
Nr 1
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande med anledning
av väckta motioner angående inrättandet av ett
fast kansli hos konstitutionsutskottet.
I de likalydande motionerna nr 244 i första kammaren av herr Elmgren
m. fl. och nr 179 i andra kammaren av herrar von Friesen och Anners hemställes,
att riksdagen måtte besluta att med verkan från och med 1965 års
riksdag inrättas ett fast kansli hos konstitutionsutskottet med en personalförteckning,
en avlöningsstat och ett avlöningsanslag för detta kansli i enlighet
med de synpunkter, som utvecklas i motionerna samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta förslag till de åtgärder som erfordras härför.
Motionerna har hänvisats till konstitutionsutskottet såvitt avser ändringar
i riksdagsstadgan och i övrigt till bankoutskottet. Enligt överenskommelse
mellan de båda utskotten har motionerna hänskjutits till sammansatt konstitutions-
och bankoutskott.
I motionerna framhålles, att det visat sig nära nog omöjligt att inom
ramen för nuvarande personalorganisation förvärva lämpade personer för
konstitutionsutskottets utredande arbetsuppgifter. Vidare erinras om att
1963 års riksdag godkänt sammansatta konstitutions- och bankoutskottets
utlåtande nr 1, enligt vilket dellösningar av riksdagens personalorganisation,
vilka befinnes angelägna, bör kunna genomföras redan före ett slutligt
ställningstagande till den av författningsutredningen föreslagna revisionen
av riksdagens arbetsformer. Motionärerna anser, att ett sådant spörsmål,
som både kan och bör behandlas fristående, är frågan om konstitutionsutskottets
kansliorganisation, som länge väntat på sin lösning. Detta spörsmål
har enligt motionärerna den vikt och angelägenhetsgrad, att det bör
upptagas till behandling vid innevarande riksdag, så att ett fast kansli hos
konstitutionsutskottet kan inrättas vid början av 1965 års riksdag.
För varje riksdag anställes särskild personal för riksdagens utskott liksom
för dess kamrar och kansli. Denna personal, som utgöres av de s. k. tillfälligt
anställda tjänstemännen, kan för utskottens vidkommande bestå av följande
kategorier: sekreterare, notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål,
annan notarie, kanslist och kanslibiträde, varjämte för statsutskottet tillkommer
kamrerare och registrator. Jämlikt 30 § riksdagsstadgan äger varje
utskott, var för sig, utse sekreterare. Övriga här ifrågavarande befattningshavare
utses av utskottet efter samråd med sekreteraren.
Bihang till riksdagens protokoll 196b. 5 samt. 9 avd. Nr 1
2 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande nr l år 196i
Frågan om anställningsformerna för de hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemännen har under senare år varit föremål för behandling i olika sammanhang.
Det kan till en början erinras om att 1958 års kommitté för riksdagens
personalorganisation i sitt år 1959 avgivna betänkande framlade en
skiss till ett nytt anställnings- och avlöningssystem för riksdagens tjänstemän.
Kommittén, som förordade att en särskild riksdagens personalbudgetnämnd
skulle inrättas, sammanfattade systemet såvitt avser den tillfälligt
anställda personalen på följande sätt.
Tjänster inom kamrar och utskott, vilka av personalbudgetnämnden
klassificeras såsom heltidstjänster — endast de till den egentliga sekreter
arpersonalen hänförliga tjänster torde härvid komma i fråga
— inrättas med nedan nämnda undantag beträffande vissa sekreterare
såsom helårstjänster i Kungl. Maj:ts kansli, där tjänsterna hänföres
till med hänsyn till tjänstgöringens art lämpligt departement. Tjänsterna
inplaceras i den lönegrad i det statliga löneplanssystemet, som svarar mot
arten av arbetsuppgifterna i riksdagen; innehavarna av dessa tjänster kommer
således att uppbära lön och övriga förmåner enligt det statliga avlöningsreglementet.
De förutsättes skola under riksdagstiden helt ägna sig åt
riksdagsarbetet. Antalet dylika riksdagstjänster avvägs med hänsyn härtill
och med beaktande jämväl av att extra föredragande med särskilt av personalbudgetnämnden
bestämt arvode, skall kunna liksom hittills anlitas vid
handläggningen av särskilda frågor eller vid arbetsanhopning. Man torde
kunna utgå från att varje kammare och utskott tilldelas en sekreterare och
utskotten därutöver erforderligt antal avdelningssekreterare eller biträdande
sekreterarpersonal. Ifrågavarande personal bör vara skyldig att i särskilda
fall tjänstgöra å andra motsvarande sekreterartjänster. Under tid, då
de ifrågavarande heltidstjänstemännen ej behöver anlitas av riksdagen, disponeras
de med bibehållna löneförmåner i innehavande tjänster för departementstjänstgöring,
tjänstgöring inom domstolsväsende eller annan statlig
tjänstgöring. Tjänsterna skulle alltså ingå i karriären i statstjänst.
Förordnande å ifrågavarande tjänster skulle meddelas för ett år i sänder.
Tjänsterna skulle tillsättas av Kungl. Maj :t på förslag av respektive riksdagsorgan
efter ansökan.----
Med hänsyn till den särställning, som kammarsekreterarna och sekreteraren
i konstitutionsutskottet intager, torde dessa böra anställas direkt av
respektive kammare och utskott och för dem torde särskilda tjänster inrättas
hos riksdagen.
I anledning av den sålunda framlagda skissen anförde fullmäktige i riksgäldskontoret
i skrivelse till bankoutskottet den 5 november 1959 bl. a. följande.
Själva grundtanken i den av kommittén sålunda skisserade nyordningen
är att de för riksdagsarbetet erforderliga sekreterareänsterna skulle inrättas
såsom helårstjänster (med heltidstjänstgöring) med en lön, som skulle avpassas
efter tjänsteåliggandenas art och omfattning. Till denna grundtanke
vill fullmäktige helt ansluta sig. Det står nämligen enligt fullmäktiges uppfattning
klart, att en sådan ordning erbjuder uppenbara fördelar i jämförelse
med den som nu tillämpas.
Vad angår frågan hur en sådan nyordning bör genomföras, vill fullmäktige
först understryka, att en självklar utgångspunkt enligt fullmäktiges upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts »låtande nr t år 1964 ii
fattning måste vara, att riksdagen och dess olika organ skall äga att själva
utse sina tjänstemän och att varje åtgärd, som skulle kunna innebära risk
för ett intrång i detta prerogativ, bör undvikas. Ur denna synpunkt har fullmäktige
icke kunnat godtaga kommitténs förordande av att de ifrågavarande
tjänsterna skulle inrättas i departement och tillsättas av Kungl.
Maj :t. Även om fullmäktige beaktat kommitténs uttalande, att någon inskränkning
i riksdagens befogenheter därmed icke avsetts och även om
Kungl. Maj :ts funktion i sammanhanget sålunda skulle vara avsedd att begränsas
till en ren formalitet, kan man enligt, fullmäktiges mening icke
bortse från, att kommitténs ifrågavarande förslag är ägnat att inge betänkligheter
av konstitutionell art. Härtill kommer, att vissa praktiska svårigheter
vid tillämpningen av ett sådant system torde vara ofrånkomliga.
Såvitt fullmäktige kan finna torde vidare de reella fördelar, som kommittén
åsyftat med sitt förslag om inrättande av helårstjänster, kunna vinnas
även på andra vägar. Ett nära till hands liggande alternativ, genom vilket
nyssnämnda konstitutionella betänkligheter kan undvikas, synes sålunda
vara att inrätta de avsedda helårstjänsterna å riksdagens stat och att med
innehav av dylik tjänst förknippa det villkoret, att vederbörande under tid,
då han ej behöver tagas i anspråk för riksdagsarbetet, skall vara skyldig
fullgöra arbete i statlig eller kommunal tjänst. Ett dylikt villkor skulle väl
exempelvis för statstjänstemän, som erhåller här ifrågavarande riksdagstjänster,
normalt innebära, att de under de tider, då de ej är upptagna med
riksdagsarbetet, skulle sysselsättas å sina innehavda ordinarie eller extra
ordinarie statstjänster.
Frågan, hur man från de förut angivna allmänna utgångspunkterna bör
utforma ett nytt lönesystem för riksdagens personal synes emellertid böra
närmare utredas, innan slutlig ställning tages till densamma. Fullmäktige
vill därför i likhet med kommittén förorda, att frågan göres till föremål för
en ingående utredning, varvid olika tänkbara alternativ för ett nytt lönesystem
bör upptagas till förutsättningslöst övervägande.
I anledning av skrivelsen jämte väckta motioner uppdrog 1960 års riksdag
(se konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 och bankoutskottets utlåtande
nr 39) åt kanslideputerade att fungera som en riksdagens personalnämnd
med befogenhet att ta de initiativ till ändringar i personalorganisationen
eller delar av denna, vilka de fann av behovet påkallade.
I frågan om den framtida gestaltningen av riksdagens personalorganisation
har härefter bankoutskottet i sitt av 1961 års riksdag godkända memorial
(nr 28) med förslag till ändrad lydelse av vissa stadganden i avlöningsbestämmelserna
för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän bl. a.
framhållit följande.
Avlönings- och anställningsförhållandena för hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemän har sedan flera år tillbaka varit i behov av en översyn
och revision. 1 avvaktan på slutförandet av författningsutredningens arbete
har emellertid — som senast framhölls av föregående års riksdag (jfr KU:s
uti. nr 26/1960 och BoU:s uti. nr 39/1960) — - ansetts alt med åtgärder för
att åstadkomma eu mer omfattande reglering av dessa frågor lämpligen bör
få anstå. De förslag till ändringar i avlöningsbestämmelserna, som på grundval
av förhandlingar mellan kanslideputerade och riksdagstjänstemännens
personalorganisationer nu framlagts av talmanskonferensen, får ses mot
4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts ulåtande nr 1 år 196i
denna bakgrund. Utskottet har även vid sin behandling av förevarande förslag
utgått från att dessa förslag närmast får betraktas som smärre justeringar
gjorda i avvaktan på en allmän omprövning av alla de frågor som
sammanhänger med de tillfälligt anställda tjänstemännens anställningsoch
avlöningsförhållanden. För att underlätta en reglering av nuvarande
provisoriska förhållanden i samband med ställningstagandet till författningsutredningens
väntade förslag på hithörande område är det, enligt utskottets
mening, angeläget att kanslideputerade uppmärksamt följer dessa
frågor och med stöd av de vidgade befogenheter som gavs deputerade vid
föregående års riksdag snarast vidtar åtgärder och undersökningar i detta
syfte.
Frågan om riksdagens personalorganisation har upptagits till behandling
av författningsutredningen i dennas föregående år avgivna slutbetänkande
angående Sveriges statsskick (SOU 1963: 16—18). I detta betänkande, del 1,
har utredningen härom sammanfattningsvis framhållit.
En tillfredsställande utformning av riksdagens personalorganisation är
enligt utredningens mening nödvändig, om riksdagsarbetet skall kunna
effektiviseras och moderniseras. På riksdagens tjänstemannastab måste
ställas kraven att den är högt kvalificerad och intar en självständig ställning
gentemot såväl den övriga statsförvaltningen som kommunala och enskilda
sammanslutningar och företag. Om man icke skall bli nödsakad att göra avkall
på dessa krav, synes huvudparten av riksdagens befattningshavare böra
beredas fast anställning. Den personal som erhåller sådan anställning, kommer
att stå till förfogande även under tid då riksmöte icke pågår. För att
arbetskraften därvid skall kunna utnyttjas rationellt bör denna personal
under sådan tid kunna användas vid annat riksdagens organ eller verk.
I slutbetänkandets del 3 har författningsutredningen närmare utvecklat
vissa synpunkter av principiellt slag rörande riksdagens personalorganisation
och härvid i huvudsak anfört följande.
Hithörande frågor tillmätes av utredningen stor vikt, då deras lösning utgör
ett väsentligt led i strävandena att effektivisera och modernisera riksdagens
arbetsformer.
På riksdagens tjänstemannastab måste ställas kraven att den är högt
kvalificerad och intar en självständig ställning gentemot såväl den övriga
statsförvaltningen som kommunala och enskilda sammanslutningar och
företag. Om man icke skall bli nödsakad att göra avkall på dessa krav i det
framtida riksdagsarbetet sådant detta föreslås utformat i utredningens förslag,
synes huvudparten av riksdagens befattningshavare böra beredas fast
anställning å riksdagens egen stat. Att riksdagens sekreterar- och kanslipersonal
alltjämt går under beteckningen »riksdagens tillfälligt anställda
tjänstemän» och tillsättes endast för ett riksmöte i sänder är väsentligen ett
uttryck för principen att ett riksmöte icke ansetts böra binda ett efterföljande
riksmöte. Denna princip har emellertid icke haft nämnvärd effekt på riksdagst
jänstemännens faktiska anställningsförhållanden. Förnyat förordnande
har i regel erhållits, och det är icke ovanligt att tjänstemän kvarstår i
tjänst till uppnådda 70 års ålder.
Utredningen har funnit sig böra förorda att huvudparten av riksdagens
tjänstemän i olika befattningar beredes fast anställning å riksdagens stat.
Utredningen anser vidare ett betydande mått av kontinnitet i anställningen
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande nr 1 år 1964 5
vara av principiellt värde. Tidigare har omnämnts att även riksgäldsfullmäktige
i sitt yttrande över det betänkande, som avgavs av 1958 års kommitté
för riksdagens personalorganisation, förordade ett anställningssystem
med vissa helårstjänster å riksdagens stat. Denna lösning angavs som
ett alternativ till kommitténs förslag att de ifrågavarande tjänsterna skulle
inrättas i departementen och tillsättas av Kungl. Maj :t, vilket förslag enligt
fullmäktiges — av författningsutredningen delade — mening var ägnat att
inge betänkligheter av konstitutionell art.
Vad gäller sekreterarpersonal och viss notariepersonal synes höra övervägas
att i viss utsträckning ge den fasta anställningen formen av s. k. förordnandetjänster.
Sådana tjänster har inrättats hos riksdagens revisorer,
inom riksbanken och riksgäldskontoret samt hos JO- och MO-expeditionerna.
Vid angivandet av den tid, för vilken vederbörande skall förordnas, synes
den fyraåriga valperioden utgöra en naturlig utgångspunkt. Riksdagens sekreterare
förutsättes komma att utses för valperioden. Samma princip bör i
betydande utsträckning kunna tillämpas även i fråga om utskottets sekreterarpersonal.
Man torde dock få räkna med vissa olikheter utskotten emellan
i vad avser anställningens faktiska varaktighet.
Författningsutredningen framhåller vidare att konstitutionsutskottet och
lagutskotten enligt utredningens uppfattning mellan riksmötena bör kunna
avstå personal till JO- och MO-ämbetena. Därjämte erinrar utredningen
om att konstitutionsutskottets granskningsverksamhet förutsättes komma
att i större utsträckning än vad som för närvarande är fallet inriktas på undersökning
och redovisning av allmän praxis i regeringsärenden.
Frågor om riksdagens personalorganisation behandlades ånyo av 1963
års riksdag, som godkände sammansatta konstitutions- och bankoutskottets
utlåtande nr 1. Utskottet anförde bl. a.
Enligt sammansatta konstitutions- och bankoutskottets mening är det av
synnerlig vikt bland annat för en effektivisering och modernisering av riksdagens
arbetsformer att riksdagens egen personalfråga är löst på ett fullt
tillfredsställande sätt. En översyn av riksdagens nuvarande personalorganisation
anser utskottet därför påkallad. Utskottet delar författningsutredningens
mening, att denna översyn bör företas genom riksdagens egen försorg.
De spörsmål, som härvid uppkommer till bedömande, faller till vissa
delar inom konstitutionsutskottets och till andra delar inom bankoutskottets
kompetensområde. Sammansatta utskottet får som sin mening uttala, att
utskottet finner det naturligt, att dessa båda utskott, med begagnande av den
initiativrätt som tillkommer vart och ett av dem, till behandling upptar
frågan om revision av riksdagens nuvarande personalorganisation. En ändamålsenlig
lösning av detta spörsmål hör i sin helhet kunna träda i tillämpning,
så snart riksdagen tagit slutlig ställning till författningsutredningens
förslag angående omläggning av riksdagens arbetsformer; dellösningar, som
befinnas angelägna, höra dock redan dessförinnan genomföras.
Genom en behandling på sätt nyss angivits av frågan om revision av riksdagens
personalorganisation skulle enligt utskottets mening huvudsyftet
med föreliggande motioner tillgodoses på ett både smidigt och ändamålsenligt
sätt.
6 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande nr 1 år 196b
Utskottet. Som framgått av den lämnade redogörelsen har frågan om ett
fast kansli för konstitutionsutskottet varit föremål för behandling åtskilliga
gånger under senare år. Senast uttalade sammansatta konstitutions- och
bankoutskottet vid föregående års riksdag i sitt av riksdagen godkända utlåtande,
att det är av synnerlig vikt att riksdagens egen personalfråga är
löst på ett fullt tillfredsställande sätt och att en översyn av riksdagens personalorganisation
är påkallad. En lösning av detta spörsmål i sin helhet
torde enligt utskottet kunna träda i tillämpning så snart riksdagen tagit
slutlig ställning till författningsutredningens förslag angående omläggning
av riksdagens arbetsformer; dellösningar, som befanns angelägna borde
dock dessförinnan genomföras.
I motionerna göres gällande att konstitutionsutskottets kanslifråga är
av sådan vikt att den bör lösas nu. Sammansatta konstitutions- och bankoutskottet
delar motionärernas mening att spörsmålet är en sådan delfråga
som nu påkallar särskild uppmärksamhet, framför allt med hänsyn till
konstitutionsutskottets ställning som dechargeorgan. De överväganden, som
erfordras för att frågan skall få en tillfredsställande lösning, är delvis av
teknisk art och kan icke medhinnas under innevarande session. Med hänsyn
till att motionerna berör riksstaten kan de ej uppskjutas till höstsessionen.
På grund av det anförda finner utskottet — med understrykande av vikten
av att konstitutionsutskottets kanslifråga får en tillfredsställande lösning —
att något förslag i ämnet icke nu bör framläggas. Utskottet vill erinra om
att såväl konstitutions- som bankoutskottet äger initiativrätt. Enligt utskottets
mening är det naturligt, att dessa utskott begagnar denna initiativrätt
och lägger fram förslag i den väckta frågan.
Utskottet hemställer,
att förevarande motioner måtte anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 20 maj 1964
På sammansatt konstitutions- och bankoutskotts vägnar:
BENGT ELMGREN
härvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,
Sveningsson, Åke Larsson och Palm; samt
från andra kammaren: herrar Regnéll, von Friesen, Adamsson, Persson
i Skänninge och Hyltander.
ESSELTE AB. STHLM 64
414835
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.