Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b
1964-02-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:1, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b
1
Nr 1
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i lagen den
31 maj 1957 om kommunalförbund.
Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 31 januari 1964 hänvisat
en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 24, vari Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 19 december 1963 föreslagit riksdagen att
antaga nedan intagna förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§
lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.
I propositionen föreslås att kommunalförbund skall få i huvudsak samma
rätt att utan Kungl. Maj :ts medgivande uppta lån och ingå borgen som enligt
kommunallagen tillkommer primärkommunerna. Det skall ankomma på
förbundsmedlemmarna att i förbundsordningen bestämma om låne- och
borgensrätt skall finnas och vilka begränsningar som skall gälla för förbundets
låne- och borgensrätt. Underställningsfri kortfristig lånerätt föreslås
begränsad till högst 2 kronor för varje på förbundsmedlemmarna sammanlagt
belöpande skattekrona samt till vad som är skäligt med hänsyn till arten
och omfattningen av förbundets verksamhet och förbundsmedlemmaraas
ekonomiska förhållanden.
Beträffande de skäl som ligger till grund för Kungl. Maj :ts förslag får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till
propositionen.
Nuvarande ordning
Då de föreslagna ändringarna i lagen om kommunalförbund anknyter till
de enligt 1953 års kommunallag för de borgerliga primärkommunerna gällande
lånebestämmelserna lämnas först en redogörelse för dessa, vilka är intagna
i 58—60 §§.
I 58 § första stycket finns bestämmelse om den allmänna, underställningsfria
lånerätten. Denna är till beloppet begränsad. Lån får upptas intill
ett sammanlagt belopp motsvarande för flertalet kommuner fem kronor
för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under nästföregående
år fastställda taxeringen samt för städer, som ej deltar i landsting,
sju kronor per skattekrona. Lånen skall vara ställda att återbetalas
inom fem år och att, vid längre lånetid än ett år, avbetalas årligen. Den i be1
—Bihang till riksdagens protokoll 19(ib. 5 samt. 2 avd. Nr 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964
stämmelsen avsedda lånerätten har tillkommit närmast för att tillgodose kommunernas
behov av kassaförlag och av medel för finansiering lånevägen
under kortare tid av vissa investeringar. Undantag från de stadgade tidsgränserna
görs för lån, som övertas vid förvärv av intecknad egendom. Lån,
som upptas för gäldande av äldre lån, är enligt 58 § andra stycket underställningsfria
om de enligt uttryckligt beslut skall användas för detta ändamål
och återbetalas inom de betalningsterminer, som gäller för det äldre
lånet. Några beloppsgränser uppställs inte för dessa avlösningslån och kommunerna
är också obundna av vad i första stycket stadgas om betalningstider
och betalningsordning. Enligt bestämmelsen i 58 § tredje stycket skall
med lån i 58 § avses även borgen.
Mera speciella fall av underställningsfrihet behandlas i 59 § kommunallagen.
Enligt 59 § första stycket äger kommun utan underställning uppta
lån av statsmedel, som beviljas kommunen av Kungl. Maj :t. Vidare må
lån av statsmedel, som beviljas av statlig myndighet, och lån för bostads^yggna(lsföretag,
som godkänts för statlig belåning, upptas i den omfattning
och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Enligt 59 § andra stycket
äger kommun åtaga sig ansvarighet gentemot staten för lån, som av statsmedel
beviljas annan än kommun, samt borgensansvar för lån åt bostadsJ)yggnadsföretag,
som godkänts för statlig belåning. Dessa åtaganden får
äga rum i den omfattning och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Slutligen
äger kommun enligt 59 § tredje stycket på de villkor Kungl. Maj :t
bestämmer upptaga lån till vatten- och avloppsanläggningar.
Det i 59 § åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att bestämma omfattning
och villkor för lånerätt har föranlett utfärdande av särskilda bestämmelser,
senast i kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa
bestämmelser angående kommuns upptagande av lån, m. m. Enligt kungörelsen
äger kommun utan Kungl. Maj:ts medgivande uppta lån samt
ikläda sig ansvarighet eller under vissa förutsättningar åtaga sig borgensansvar
för lån enligt kungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537) om bostadslån,
kungörelsen samma dag (nr 538) om förbättringslån och kungörelsen
den 19 maj 1961 (nr 153) om tvätterilån. Kungörelsen reglerar vidare villkoren
för kommuns rätt att utan underställning uppta bottenlån hos bank
eller annan kreditinrättning för byggnadsföretag, för vilka beviljats lån
enligt de nämnda lånekungörelserna, och att åtaga sig borgensansvar för
byggnadskreditiv och för sekundärlån åt statligt belånade byggnadsföretag.
För den underställningsfria lånerätten för vatten- och avloppsanläggningar
föreskrivs bl. a. att lånet skall avse nyanläggning inom kommunen för vattenförsörjning
och avlopp, vilken inte enbart eller i huvudsak är avsedd för
enskilt näringsföretag.
Den underställningskrävande lånerätten behandlas i 60 § kommunallagen.
Med Kungl. Maj :ts medgivande får enligt denna bestämmelse kommun uppta
lån eller ingå borgen även i andra fall än dem som avses i 58 och 59 §§.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 1964
3
Kommunalförbunden kan — med visst undantag — tillerkännas endast
underställningskrävande lånerätt. Enligt 18 § lagen den 31 maj 1957 om
kommunalförbund gäller nämligen att kommunalförbund ej må utan Kungl.
Maj:ts medgivande uppta lån i annat fall än i 59 § första stycket kommunallagen
sägs. Kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa bestämmelser
angående kommuns upptagande av lån, m. in. är avfattad med
utgångspunkt i kommuns löneförhållanden och innehåller inte några särbestämmelser
beträffande kommunalförbunden. — Kommunalförbunden
kan inte tilläggas rätt att ikläda sig borgen och andra dylika åtaganden för
annans skuld. Enligt 4 § kommunalförbundslagen skall förbundsordningen,
som enligt 21 § fastställs av länsstyrelsen, innehålla bestämmelser om bl. a.
den rätt att uppta lån, som finnes böra medges förbundet. Om kommunalförbund
medges lånerätt, bör enligt uttalanden vid bestämmelsens tillkomst
det högsta belopp förbundet äger upplåna alltid anges i förbundsordningen.
Enligt kreditmarknadsstatistiska uppgifter, som redovisas i kommunalrättskommitténs
betänkande, uppgick primärkommunernas tillfälliga lån
vid utgången av 1961 till sammanlagt 511 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet
av anläggningslån, upptagna med Kungl. Maj:ts tillstånd, uppgick enligt
den kommunala finansstatistiken vid utgången av 1960 till 5 492 miljoner
kronor. Huvuddelen av lånetillstånden avser planerings- och anläggningsverksamhet,
fastighetsförvaltning, industrier och affärsdrivande verk samt
undervisnings- och bildningsverksamhet.
F. n. finns omkring 250 kommunalförbund, av vilka de flesta avser polisväsendet.
Förbundens sammanlagda långfristiga lån uppgick 1959 till omkring
70 miljoner kronor. Härav belöpte större delen på förbunden för teknisk
verksamhet och skolförbunden. Förbundsmedlemmarna i de 11 tekniska
förbund, som fanns 1960, hade enligt 1961 års taxering ett sammanlagt
skatteunderlag på omkring 36 miljoner kronor och medlemmarna i de
1960 befintliga skolförbunden omkring 9 miljoner.
Kommunalrättskommittén
Sedan riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t (rskr. 1960:226) hemställt
om en förutsättningslös utredning av frågan om underställningsfri lånerätt
för kommunalförbund, uppdrog Kungl. Maj :t den 18 november 1960 åt
kommunalrättskommittén att verkställa den begärda utredningen. I sitt i
december 1962 framlagda betänkande angående komnnmalförbundens lånerätt
(SOU 1963: 2) anför kommittén i sammandrag följande.
Tillräckliga skäl för en reform kan finnas även om klara behov av en fri
lånerätt endast föreligger i ctl begränsat antal fall. Från kommunalförbundens
egen synpunkt skulle eu fri lånerätt ofta kunna medföra bestämda fördelar.
Förbunden skulle erhålla möjligheter att på enklaste sätt skaffa rörelsemedel
och medel för vissa investeringar. En fri lånerätt skulle också öka
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 5 samt. 2 avd. Nr 1
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1961
förbundens rörelsefrihet till förmån för förbundsverksamhetens effektivitet.
Den skulle medge större möjligheter till en från ekonomisk synpunkt lämplig
planering och utformning av förbundsverksamheten.
För vissa förbund — främst tekniska och förbund på skolans område —
kan en fri lånerätt ofta framstå såsom ett naturligt komplement till en underställningskrävande
sådan.
I anslutning till omfattande investeringar kan medel behöva upplånas
särskilt för utredningar, projektering och andra åtgärder, som i vart
fall inte omedelbart kan finansieras genom huvudlånen för investeringarna.
Kommittén anför i detta sammanhang ytterligare att förbund med omfattande
ekonomiskt betonad verksamhet knappast torde kunna undgå en
viss skuldsättning. Även om några lån inte upptas, måste i bokföringen
redovisas skulder i form av exempelvis inkomstförskott eller av affärskrediter
eller obetalda utgifter. Det kan framstå såsom från formell och saklig
synpunkt opåkallat att här alltför strikt upprätthålla en gräns mellan sådana
skulder och kortfristiga låneskulder.
Genom att kommunalförbund inte får göra borgensåtaganden försvåras
enligt kommittén användning av förbundsformen på socialvårdens och bostadsförsörjningens
områden.
För långivarna anser kommittén en fri lånerätt inte kunna medföra olägenheter
eller risker. Den nuvarande underställningskrävande lånerätten har
inte ansetts innebära några vådor, trots att den medger en större och långfristigare
upplåning än vad en fri lånerätt efter mönster av 58 § kommunallagen
skulle göra.
En utvidgning av ramen för den fria lånerätten skulle enligt kommittén
knappast ha någon betydelse ens om man antog att hela den upplåning,
som kan komma att ske genom förbunden, skulle vara ett nytillskott. För
kommunernas vidkommande utgör de kortfristiga lånen ungefär en tiondedel
av de långfristiga. Vid samma fördelning för kommunalförbundens del
skulle deras kortfristiga, stående lånebelastning hålla sig under 10 miljoner
kronor.
Kommittén anser på anförda skäl, att en uppmjukning av lånebestämmelserna
inte skulle innebära någon försvagning från lånekontrollsynpunkt
och att den centrala lånekontrollen väsentligen saknar betydelse för tillvaratagande
av förbundsmedlemmarnas intressen gentemot förbunden.
I fråga om den fria lånerättens betydelse i övrigt för relationerna mellan
förbundsmedlemmarna och förbunden erinrar kommittén först om att en
ökad lånerätt skulle kunna försvaga förbundsmedlemmarnas inflytande
över förbundens verksamhet men framhåller i det sammanhanget, att det
självfallet måste bli förbundsmedlemmarnas sak att bestämma om förbundet
skall ha fri lånerätt eller inte och att uppställa begränsningar för en
sådan.
För den allmänna, fria lånerätten överväger kommittén
Konstitutionsutskottets utlåtande nr l år 196''r 5
två alternativ. Det första avser en lånerätt som inryms i och inkräktar på
förbundsmedleminarnas lånerätt. Det skulle innebära att medlemmarna i
varje särskilt fall finge avgöra, hur stor del av deras lånerätt som skulle avstås
för förbundsverksamhet och de skulle tvingas att noggrant avväga omfattningen
av varje förbunds lånerätt. Det andra alternativet är en fristående,
ovanför förbundsmedlemmarnas lånerätt liggande förbundslånerätt.
Kommittén förordar det senare alternativet och anför till stöd härför bl. a.,
att detta medför avsevärda fördelar i tillämpningen, att det visserligen innebär
en vidgad ram för den sammanlagda kommunala upplåningen men att
kommunerna merendels inte helt utnyttjar sin egen fria lånerätt och alltså
redan nu har möjligheter att genom underställningsfria lån skaffa medel
för förbundsverksamhet samt att upplåningen från förbundens sida inte
kan väntas få någon sammantagen omfattning av betydelse. Under hänvisning
till att kommunalförbundslagens lånebestämmelser så långt som möjligt
bör anslutas till kommunallagens förordar kommittén att högsta lånebeloppet
i kommunalförbundslagen anges i förhållande till förbundsmedlemmarnas
sammanlagda ekonomiska resurser sådana dessa framgår av
sammanlagda antalet skattekronor. Kommittén framhåller att någia mera
exakta grunder för beräkning av lämpligt lånebelopp per skattekrona inte
torde stå att finna och stannar för en gräns av 2 kronor per skattekrona.
Det ankommer på förbundsmedlemmarna att i stadgarna för varje förbund
bestämma det belopp intill vilket lån skall få upptagas utan Ivungl. Maj :ts
tillstånd och de måste då hålla beloppet inom denna beloppsgräns. Kommittén
nämner vidare att den föreslagna gränsen kan synas hög men att den
bör anpassas även till tänkbara ytterlighetsfall av ingående samverkan på
flera kostnadskrävande verksamhetsområden.
Eftersom förbundens lånebehov varierar avsevärt, skulle enligt kommittén
den föreslagna beloppsgränsen uppenbarligen i många fall ha föga
värde som spärr. Om en beloppsbegränsning skall upprätthållas, synes det
därför nödvändigt med en kompletterande spärr beträffande beloppet. Det
är då enligt kommitténs bedömande lämpligt att beloppsbestämmelsen får
innehålla att förbunden kan medges rätt att i skälig omfattning upplåna
medel, dock högst intill ett belopp av 2 kronor per skattekrona. Skäligheten
bör bestämmas efter verksamhetens art och omfattning och eftei förbundsmedlemmarnas
ekonomiska förhållanden. Med denna skälighctsiegel ei bjuds
möjligheter att vid fastställande av förbundsordning eller efter besvär komma
till rätta med uppenbara överdrifter vid tilldelande av lånerätt.
I fråga om lånetid förordar kommittén i enlighet med kommunallagen att
en längsta återbetalningstid av 5 år får gälla för kommunalförbunden.
Särskilda bestämmelser för de speciella s a in v e r k a n s f a 11 då
en kommun deltar i flera kommunalförbund eller da primäikommun och
municipalsamhälle ingår i förbund skulle enligt kommittén lätt bli alltför
invecklade och sakna nämnvärd betydelse. Förslaget innebär därför att
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964
varje förbund skall kunna ges full lånerätt och att även municipalsamhällets
skatteunderlag skall medräknas särskilt. För kommunalförbund, vari
landstingskommun ingår, föreslås i beloppshänseende endast den förut
nämnda skälighetsregeln gälla.
Kommunalförbunden bör vidare enligt kommitténs förslag äga ingå borgen
och uppta lån för gäldande av äldre lån efter samma grunder
som enligt 58 § andra och tredje styckena kommunallagen gäller för
kommunerna. För den allmänna, fria borgensrätten och lånerätten bör gälla
gemensamma gränser. Om ett förbund tilldelas underställningsfri lånerätt
bör — om inte annat uttryckligen sägs —- rätten anses innefatta borgensrätt
och rätt att uppta lån för gäldande av äldre lån. Intet bör emellertid hindra
att medlemmarna bestämmer att borgensrätt eller rätt att uppta avlösningslån
inte skall finnas eller att särskilda beloppsgränser skall gälla för borgensrätten.
För avlösningslånen bör några särskilda beloppsbegränsningar
inte finnas. Dessa lån bör emellertid då inte få spränga de gränser, som
förbundsmedlemmarna satt för den underställningskrävande lånerätten.
Slutligen föreslår kommittén att kommunalförbund skall efter samma
grunder som enligt 59 § kommunallagen gäller för specialfallen av
underställningsfrihet få rätt att uppta lån av statsmedel, lån för
bostadsbyggnadsföretag, som godkänts för statlig belåning, och lån till vatten-
och avloppsanläggningar samt ingå borgen gentemot staten och för
godkända bostadsbyggnadsföretag.
Remissyttranden
Samtliga remissinstanser biträder kommitténs uppfattning om behovet
av underställningsfri lånerätt för kommunalförbund samt tillstyrker eller
lämnar utan erinran förslaget om en reform i sådant syfte. Också när det
gäller lånebestämmelsernas utformning ansluter sig remissinstanserna i allmänhet
till kommitténs förslag. Några remissorgan tar upp frågan om betydelsen
av en förändring beträffande skatteunderlaget efter förbundsordningens
fastställande och menar, att en nedgång av skatteunderlaget synes
kräva en ändring i förbundsordningens föreskrift om högsta fria lånebelopp
och att detta bör komma till uttryck i lagtexten.
Departementschefen
Departementschefen förordar kommitténs förslag att underställningsfri
låne- och borgensrätt skall kunna tillerkännas kommunalförbund. Den omständigheten
att dessa är förhållandevis få bör enligt hans mening inte medföra,
att man avstår från en reform som skulle bli till nytta för dem. Även
i fråga om lånebestämmelsernas utformning biträder departementschefen
kommitténs mening.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 196b
7
Det i några remissyttranden gjorda påpekandet, att en efter förbundsordningens
fastställande inträffad nedgång av skatteunderlaget syntes kräva
en ändring i förbundsordningens föreskrift om högsta fria lånebelopp och
att detta borde komma till uttryck i lagtexten upptages till behandling av
departementschefen. Han framhåller, att vid en nedgång av skatteunderlaget
kontrollsynpunkten gör sig gällande. Då de fall där lånerätten skulle komma
att ligga nära högsta tillåtna belopp torde bli sällsynta, anser han emellertid
att särskilda lagbestämmelser ej erfordras för dem. Han påpekar också, att i
förbundsordningen i stället kan intas en klausul om lägre lånetak, därest
skatteunderlaget nedgår till en viss angiven nivå.
Departementschefen överväger huruvida det för sådana samverkansfall
då en kommun deltar i flera kommunalförbund borde fastställas ett maximum
av två kronor för varje kommun, så att alla förbund i vilka kommunen
deltar så att säga finge dela på detta utrymme för lånerätt. Han finner dock,
att särskilda regler inte behövs för dessa specialfall enär förbundslånerätt i
stor utsträckning imiebär, att lånebehov flyttas från förbundsmedlemmarna
till förbunden och då den föreslagna skälighetsbegränsningen i förbundsordningen
utgör tillräcklig garanti mot en alltför omfattande lånerätt.
Som särskild motivering till de föreslagna lagändringarna anför departementschefen
följande.
4 § 5) innehåller i förhållande till gällande lydelse ett förtydligande av
hur låne- och borgensrätten skall anges i förbundsordningen. Dels skall anges
maximibelopp och dels i vad mån underställningsfri låne- eller borgensrätt
skall förekomma. Det måste anges särskilt om sådan rätt enligt 18 §
första stycket och enligt tredje stycket skall finnas. Olika beloppsgränser kan
bestämmas för fri och för underställningskrävande lånerätt samt för olika
typer av den fria lånerätten. Det vanligaste torde bli att så sker. I fråga om
underställningsfri låne- och borgensrätt enligt 18 § första och andra styckena
måste vid förbundsordningens fastställelse alltid iakttas de av lagen uppställda
begränsningarna. Skulle en föreslagen förbundsordning endast innehålla
ett maximibelopp för låne- och borgensrätt måste alltså detta belopp
falla inom lagens begränsningar såvitt avser det i 18 § första och andra
styckena nämnda fallet men inte i fråga om låne- och borgensrätt enligt 18 §
tredje stycket.
Enligt 18 § kommunalförbundslagen äger kommunalförbund f. n. uppta
lån utan Kungl. Maj :ts medgivande i de fall som avses i 59 § första stycket
kommunallagen. En förutsättning härför är självfallet att förbundet i förbundsordningen
medgivits rätt att över huvud taget uppta lån. Sådant medgivande
är enligt gällande ordning inte uppdelat på underställningskrävande
och underställningsfria lån. Enligt den föreslagna lydelsen av 4 § 5) skall
däremot i förbundsordningen särskilt anges i vad mån lån får upptas utan
Kungl. Majrts medgivande. Den underställningsfria lånerätten enligt 59 §
första stycket kommunallagen skulle därmed bortfalla för de redan beståen
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964
de förbunden, eftersom de i sina förbundsordningar saknar särskilda bestämmelser
som anger i vad mån underställningsfri lånerätt får förekomma.
Dessa förbund skulle således nödgas ändra sina förbundsordningar för att
behålla hittills gällande fria lånerätt. Den föreslagna övergångsbestämmelsen
innebär att detta syfte vinns utan sådana ändringar.
För att redan verksamma förbund skall få underställningsfri låne- eller
borgensrätt i övrigt krävs däremot ändring i förbundsordningen.
Föreskrifterna i 18 § första och andra styckena motsvarar 58 § första och
tredje styckena kommunallagen, med den skillnaden att beloppsgränsen inte
prövas i varje låneärende utan vid förbundsordningens fastställande.
Utskottet
Konstitutionsutskottet finner ej anledning till erinran mot det i propositionen
framlagda förslaget till underställningsfri låne- och borgensrätt för
kommunalförbund, varför utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts föreliggande
proposition, nr 24, måtte antaga följande
Lag
angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 281)
om kommunalförbund
Härigenom förordnas, att 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
4 §.
För kommunalförbund---deras tjänstgöringstid;
5) den rätt att upptaga lån, som 5) den rätt att upptaga lån eller
finnes böra medgivas förbundet; ingå borgen, som finnes böra medgivas
förbundet, med angivande av det
; högsta sammanlagda belopp, intill
vilket lån må upptagas eller borgen
<. tecknas, och i vad mån lån eller bor
gen
som ej fordrar Konungens medgivande
må förekomma;
6) den rätt------och förvaltning.
Förbundsordning skall---tillhandahålla medel.
Därest förbund skall — — — olika förvaltningsorganen.
Därest förbund har---skall ske.
9
Konstitutionsutskottets
(Nuvarande lydelse)
18
Kommunalförbund må ej utan Konungens
medgivande upptaga lån i
annat fall än i 59 § första stycket
kommunallagen sägs.
utlåtande nr 1 år 196b
(Föreslagen lydelse)
§•
Kommunalförbund må utan Konungens
medgivande upptaga lån intill
det sammanlagda belopp, som är
skäligt med hänsyn till arten och omfattningen
av förbundets verksamhet
och till förbundsmedlemmarnas ekonomiska
förhållanden, dock, om
landstingskommun ej ingår i förbundet,
högst med det belopp som motsvarar
en utdebitering av två kronor
för varje å förbundsmedlemmarna
belöpande skattekrona enligt de under
nästföregående år fastställda
taxeringarna. Lån, som här avses,
skall vara ställt att återbetalas inom
fem år och, därest lånetiden är mer
än ett år, att årligen avbetalas; dock
må kommunalförbund vid förvärv av
intecknad egendom övertaga betalningsansvar
även för sådan i egendomen
intecknad gäld, som är ställd
att betalas inom längre tid eller i annan
ordning.
Med lån avses i första stycket även
borgen.
I övrigt må kommunalförbund ej
utan Konungens medgivande upptaga
lån eller ingå borgen i andra fall
än som avses i 58 § andra stycket
och 59 § kommunallagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.
Har förbundsordning fastställts före lagens ikraftträdande, må kommunalförbund
inom ramen för den i förbundsordningen bestämda lånerätten
upptaga lån, som avses i 59 § första stycket kommunallagen, utan hinder av
att i förbundsordningen icke särskilt angivits i vad mån sådant lån må
upptagas.
Stockholm den 26 februari 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,
fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén,
Erik Olsson, Källqvist och Hubinette; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*,
-von Friesen, Adamsson, Larsson i Luttra, Nilsson i Östersund, Hamrin i
Jönköping, Braconier, Alemyr och Hedin.
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE AB, STHLM 64
412272
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1964:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten