Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b

1964-02-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:1, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 190b

1

Nr 1

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i lagen den

31 maj 1957 om kommunalförbund.

Till konstitutionsutskottet har båda kamrarna den 31 januari 1964 hänvisat

en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 24, vari Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 19 december 1963 föreslagit riksdagen att

antaga nedan intagna förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§

lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund.

I propositionen föreslås att kommunalförbund skall få i huvudsak samma

rätt att utan Kungl. Maj :ts medgivande uppta lån och ingå borgen som enligt

kommunallagen tillkommer primärkommunerna. Det skall ankomma på

förbundsmedlemmarna att i förbundsordningen bestämma om låne- och

borgensrätt skall finnas och vilka begränsningar som skall gälla för förbundets

låne- och borgensrätt. Underställningsfri kortfristig lånerätt föreslås

begränsad till högst 2 kronor för varje på förbundsmedlemmarna sammanlagt

belöpande skattekrona samt till vad som är skäligt med hänsyn till arten

och omfattningen av förbundets verksamhet och förbundsmedlemmaraas

ekonomiska förhållanden.

Beträffande de skäl som ligger till grund för Kungl. Maj :ts förslag får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa till

propositionen.

Nuvarande ordning

Då de föreslagna ändringarna i lagen om kommunalförbund anknyter till

de enligt 1953 års kommunallag för de borgerliga primärkommunerna gällande

lånebestämmelserna lämnas först en redogörelse för dessa, vilka är intagna

i 58—60 §§.

I 58 § första stycket finns bestämmelse om den allmänna, underställningsfria

lånerätten. Denna är till beloppet begränsad. Lån får upptas intill

ett sammanlagt belopp motsvarande för flertalet kommuner fem kronor

för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen samt för städer, som ej deltar i landsting,

sju kronor per skattekrona. Lånen skall vara ställda att återbetalas

inom fem år och att, vid längre lånetid än ett år, avbetalas årligen. Den i be1

—Bihang till riksdagens protokoll 19(ib. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964

stämmelsen avsedda lånerätten har tillkommit närmast för att tillgodose kommunernas

behov av kassaförlag och av medel för finansiering lånevägen

under kortare tid av vissa investeringar. Undantag från de stadgade tidsgränserna

görs för lån, som övertas vid förvärv av intecknad egendom. Lån,

som upptas för gäldande av äldre lån, är enligt 58 § andra stycket underställningsfria

om de enligt uttryckligt beslut skall användas för detta ändamål

och återbetalas inom de betalningsterminer, som gäller för det äldre

lånet. Några beloppsgränser uppställs inte för dessa avlösningslån och kommunerna

är också obundna av vad i första stycket stadgas om betalningstider

och betalningsordning. Enligt bestämmelsen i 58 § tredje stycket skall

med lån i 58 § avses även borgen.

Mera speciella fall av underställningsfrihet behandlas i 59 § kommunallagen.

Enligt 59 § första stycket äger kommun utan underställning uppta

lån av statsmedel, som beviljas kommunen av Kungl. Maj :t. Vidare må

lån av statsmedel, som beviljas av statlig myndighet, och lån för bostads^yggna(lsföretag,

som godkänts för statlig belåning, upptas i den omfattning

och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Enligt 59 § andra stycket

äger kommun åtaga sig ansvarighet gentemot staten för lån, som av statsmedel

beviljas annan än kommun, samt borgensansvar för lån åt bostadsJ)yggnadsföretag,

som godkänts för statlig belåning. Dessa åtaganden får

äga rum i den omfattning och på de villkor Kungl. Maj :t bestämmer. Slutligen

äger kommun enligt 59 § tredje stycket på de villkor Kungl. Maj :t

bestämmer upptaga lån till vatten- och avloppsanläggningar.

Det i 59 § åt Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet att bestämma omfattning

och villkor för lånerätt har föranlett utfärdande av särskilda bestämmelser,

senast i kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa

bestämmelser angående kommuns upptagande av lån, m. m. Enligt kungörelsen

äger kommun utan Kungl. Maj:ts medgivande uppta lån samt

ikläda sig ansvarighet eller under vissa förutsättningar åtaga sig borgensansvar

för lån enligt kungörelsen den 5 oktober 1962 (nr 537) om bostadslån,

kungörelsen samma dag (nr 538) om förbättringslån och kungörelsen

den 19 maj 1961 (nr 153) om tvätterilån. Kungörelsen reglerar vidare villkoren

för kommuns rätt att utan underställning uppta bottenlån hos bank

eller annan kreditinrättning för byggnadsföretag, för vilka beviljats lån

enligt de nämnda lånekungörelserna, och att åtaga sig borgensansvar för

byggnadskreditiv och för sekundärlån åt statligt belånade byggnadsföretag.

För den underställningsfria lånerätten för vatten- och avloppsanläggningar

föreskrivs bl. a. att lånet skall avse nyanläggning inom kommunen för vattenförsörjning

och avlopp, vilken inte enbart eller i huvudsak är avsedd för

enskilt näringsföretag.

Den underställningskrävande lånerätten behandlas i 60 § kommunallagen.

Med Kungl. Maj :ts medgivande får enligt denna bestämmelse kommun uppta

lån eller ingå borgen även i andra fall än dem som avses i 58 och 59 §§.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr i år 1964

3

Kommunalförbunden kan — med visst undantag — tillerkännas endast

underställningskrävande lånerätt. Enligt 18 § lagen den 31 maj 1957 om

kommunalförbund gäller nämligen att kommunalförbund ej må utan Kungl.

Maj:ts medgivande uppta lån i annat fall än i 59 § första stycket kommunallagen

sägs. Kungörelsen den 16 november 1962 (nr 581) med vissa bestämmelser

angående kommuns upptagande av lån, m. in. är avfattad med

utgångspunkt i kommuns löneförhållanden och innehåller inte några särbestämmelser

beträffande kommunalförbunden. — Kommunalförbunden

kan inte tilläggas rätt att ikläda sig borgen och andra dylika åtaganden för

annans skuld. Enligt 4 § kommunalförbundslagen skall förbundsordningen,

som enligt 21 § fastställs av länsstyrelsen, innehålla bestämmelser om bl. a.

den rätt att uppta lån, som finnes böra medges förbundet. Om kommunalförbund

medges lånerätt, bör enligt uttalanden vid bestämmelsens tillkomst

det högsta belopp förbundet äger upplåna alltid anges i förbundsordningen.

Enligt kreditmarknadsstatistiska uppgifter, som redovisas i kommunalrättskommitténs

betänkande, uppgick primärkommunernas tillfälliga lån

vid utgången av 1961 till sammanlagt 511 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet

av anläggningslån, upptagna med Kungl. Maj:ts tillstånd, uppgick enligt

den kommunala finansstatistiken vid utgången av 1960 till 5 492 miljoner

kronor. Huvuddelen av lånetillstånden avser planerings- och anläggningsverksamhet,

fastighetsförvaltning, industrier och affärsdrivande verk samt

undervisnings- och bildningsverksamhet.

F. n. finns omkring 250 kommunalförbund, av vilka de flesta avser polisväsendet.

Förbundens sammanlagda långfristiga lån uppgick 1959 till omkring

70 miljoner kronor. Härav belöpte större delen på förbunden för teknisk

verksamhet och skolförbunden. Förbundsmedlemmarna i de 11 tekniska

förbund, som fanns 1960, hade enligt 1961 års taxering ett sammanlagt

skatteunderlag på omkring 36 miljoner kronor och medlemmarna i de

1960 befintliga skolförbunden omkring 9 miljoner.

Kommunalrättskommittén

Sedan riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t (rskr. 1960:226) hemställt

om en förutsättningslös utredning av frågan om underställningsfri lånerätt

för kommunalförbund, uppdrog Kungl. Maj :t den 18 november 1960 åt

kommunalrättskommittén att verkställa den begärda utredningen. I sitt i

december 1962 framlagda betänkande angående komnnmalförbundens lånerätt

(SOU 1963: 2) anför kommittén i sammandrag följande.

Tillräckliga skäl för en reform kan finnas även om klara behov av en fri

lånerätt endast föreligger i ctl begränsat antal fall. Från kommunalförbundens

egen synpunkt skulle eu fri lånerätt ofta kunna medföra bestämda fördelar.

Förbunden skulle erhålla möjligheter att på enklaste sätt skaffa rörelsemedel

och medel för vissa investeringar. En fri lånerätt skulle också öka

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1964. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1961

förbundens rörelsefrihet till förmån för förbundsverksamhetens effektivitet.

Den skulle medge större möjligheter till en från ekonomisk synpunkt lämplig

planering och utformning av förbundsverksamheten.

För vissa förbund — främst tekniska och förbund på skolans område —

kan en fri lånerätt ofta framstå såsom ett naturligt komplement till en underställningskrävande

sådan.

I anslutning till omfattande investeringar kan medel behöva upplånas

särskilt för utredningar, projektering och andra åtgärder, som i vart

fall inte omedelbart kan finansieras genom huvudlånen för investeringarna.

Kommittén anför i detta sammanhang ytterligare att förbund med omfattande

ekonomiskt betonad verksamhet knappast torde kunna undgå en

viss skuldsättning. Även om några lån inte upptas, måste i bokföringen

redovisas skulder i form av exempelvis inkomstförskott eller av affärskrediter

eller obetalda utgifter. Det kan framstå såsom från formell och saklig

synpunkt opåkallat att här alltför strikt upprätthålla en gräns mellan sådana

skulder och kortfristiga låneskulder.

Genom att kommunalförbund inte får göra borgensåtaganden försvåras

enligt kommittén användning av förbundsformen på socialvårdens och bostadsförsörjningens

områden.

För långivarna anser kommittén en fri lånerätt inte kunna medföra olägenheter

eller risker. Den nuvarande underställningskrävande lånerätten har

inte ansetts innebära några vådor, trots att den medger en större och långfristigare

upplåning än vad en fri lånerätt efter mönster av 58 § kommunallagen

skulle göra.

En utvidgning av ramen för den fria lånerätten skulle enligt kommittén

knappast ha någon betydelse ens om man antog att hela den upplåning,

som kan komma att ske genom förbunden, skulle vara ett nytillskott. För

kommunernas vidkommande utgör de kortfristiga lånen ungefär en tiondedel

av de långfristiga. Vid samma fördelning för kommunalförbundens del

skulle deras kortfristiga, stående lånebelastning hålla sig under 10 miljoner

kronor.

Kommittén anser på anförda skäl, att en uppmjukning av lånebestämmelserna

inte skulle innebära någon försvagning från lånekontrollsynpunkt

och att den centrala lånekontrollen väsentligen saknar betydelse för tillvaratagande

av förbundsmedlemmarnas intressen gentemot förbunden.

I fråga om den fria lånerättens betydelse i övrigt för relationerna mellan

förbundsmedlemmarna och förbunden erinrar kommittén först om att en

ökad lånerätt skulle kunna försvaga förbundsmedlemmarnas inflytande

över förbundens verksamhet men framhåller i det sammanhanget, att det

självfallet måste bli förbundsmedlemmarnas sak att bestämma om förbundet

skall ha fri lånerätt eller inte och att uppställa begränsningar för en

sådan.

För den allmänna, fria lånerätten överväger kommittén

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr l år 196''r 5

två alternativ. Det första avser en lånerätt som inryms i och inkräktar på

förbundsmedleminarnas lånerätt. Det skulle innebära att medlemmarna i

varje särskilt fall finge avgöra, hur stor del av deras lånerätt som skulle avstås

för förbundsverksamhet och de skulle tvingas att noggrant avväga omfattningen

av varje förbunds lånerätt. Det andra alternativet är en fristående,

ovanför förbundsmedlemmarnas lånerätt liggande förbundslånerätt.

Kommittén förordar det senare alternativet och anför till stöd härför bl. a.,

att detta medför avsevärda fördelar i tillämpningen, att det visserligen innebär

en vidgad ram för den sammanlagda kommunala upplåningen men att

kommunerna merendels inte helt utnyttjar sin egen fria lånerätt och alltså

redan nu har möjligheter att genom underställningsfria lån skaffa medel

för förbundsverksamhet samt att upplåningen från förbundens sida inte

kan väntas få någon sammantagen omfattning av betydelse. Under hänvisning

till att kommunalförbundslagens lånebestämmelser så långt som möjligt

bör anslutas till kommunallagens förordar kommittén att högsta lånebeloppet

i kommunalförbundslagen anges i förhållande till förbundsmedlemmarnas

sammanlagda ekonomiska resurser sådana dessa framgår av

sammanlagda antalet skattekronor. Kommittén framhåller att någia mera

exakta grunder för beräkning av lämpligt lånebelopp per skattekrona inte

torde stå att finna och stannar för en gräns av 2 kronor per skattekrona.

Det ankommer på förbundsmedlemmarna att i stadgarna för varje förbund

bestämma det belopp intill vilket lån skall få upptagas utan Ivungl. Maj :ts

tillstånd och de måste då hålla beloppet inom denna beloppsgräns. Kommittén

nämner vidare att den föreslagna gränsen kan synas hög men att den

bör anpassas även till tänkbara ytterlighetsfall av ingående samverkan på

flera kostnadskrävande verksamhetsområden.

Eftersom förbundens lånebehov varierar avsevärt, skulle enligt kommittén

den föreslagna beloppsgränsen uppenbarligen i många fall ha föga

värde som spärr. Om en beloppsbegränsning skall upprätthållas, synes det

därför nödvändigt med en kompletterande spärr beträffande beloppet. Det

är då enligt kommitténs bedömande lämpligt att beloppsbestämmelsen får

innehålla att förbunden kan medges rätt att i skälig omfattning upplåna

medel, dock högst intill ett belopp av 2 kronor per skattekrona. Skäligheten

bör bestämmas efter verksamhetens art och omfattning och eftei förbundsmedlemmarnas

ekonomiska förhållanden. Med denna skälighctsiegel ei bjuds

möjligheter att vid fastställande av förbundsordning eller efter besvär komma

till rätta med uppenbara överdrifter vid tilldelande av lånerätt.

I fråga om lånetid förordar kommittén i enlighet med kommunallagen att

en längsta återbetalningstid av 5 år får gälla för kommunalförbunden.

Särskilda bestämmelser för de speciella s a in v e r k a n s f a 11 då

en kommun deltar i flera kommunalförbund eller da primäikommun och

municipalsamhälle ingår i förbund skulle enligt kommittén lätt bli alltför

invecklade och sakna nämnvärd betydelse. Förslaget innebär därför att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964

varje förbund skall kunna ges full lånerätt och att även municipalsamhällets

skatteunderlag skall medräknas särskilt. För kommunalförbund, vari

landstingskommun ingår, föreslås i beloppshänseende endast den förut

nämnda skälighetsregeln gälla.

Kommunalförbunden bör vidare enligt kommitténs förslag äga ingå borgen

och uppta lån för gäldande av äldre lån efter samma grunder

som enligt 58 § andra och tredje styckena kommunallagen gäller för

kommunerna. För den allmänna, fria borgensrätten och lånerätten bör gälla

gemensamma gränser. Om ett förbund tilldelas underställningsfri lånerätt

bör — om inte annat uttryckligen sägs —- rätten anses innefatta borgensrätt

och rätt att uppta lån för gäldande av äldre lån. Intet bör emellertid hindra

att medlemmarna bestämmer att borgensrätt eller rätt att uppta avlösningslån

inte skall finnas eller att särskilda beloppsgränser skall gälla för borgensrätten.

För avlösningslånen bör några särskilda beloppsbegränsningar

inte finnas. Dessa lån bör emellertid då inte få spränga de gränser, som

förbundsmedlemmarna satt för den underställningskrävande lånerätten.

Slutligen föreslår kommittén att kommunalförbund skall efter samma

grunder som enligt 59 § kommunallagen gäller för specialfallen av

underställningsfrihet få rätt att uppta lån av statsmedel, lån för

bostadsbyggnadsföretag, som godkänts för statlig belåning, och lån till vatten-

och avloppsanläggningar samt ingå borgen gentemot staten och för

godkända bostadsbyggnadsföretag.

Remissyttranden

Samtliga remissinstanser biträder kommitténs uppfattning om behovet

av underställningsfri lånerätt för kommunalförbund samt tillstyrker eller

lämnar utan erinran förslaget om en reform i sådant syfte. Också när det

gäller lånebestämmelsernas utformning ansluter sig remissinstanserna i allmänhet

till kommitténs förslag. Några remissorgan tar upp frågan om betydelsen

av en förändring beträffande skatteunderlaget efter förbundsordningens

fastställande och menar, att en nedgång av skatteunderlaget synes

kräva en ändring i förbundsordningens föreskrift om högsta fria lånebelopp

och att detta bör komma till uttryck i lagtexten.

Departementschefen

Departementschefen förordar kommitténs förslag att underställningsfri

låne- och borgensrätt skall kunna tillerkännas kommunalförbund. Den omständigheten

att dessa är förhållandevis få bör enligt hans mening inte medföra,

att man avstår från en reform som skulle bli till nytta för dem. Även

i fråga om lånebestämmelsernas utformning biträder departementschefen

kommitténs mening.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 196b

7

Det i några remissyttranden gjorda påpekandet, att en efter förbundsordningens

fastställande inträffad nedgång av skatteunderlaget syntes kräva

en ändring i förbundsordningens föreskrift om högsta fria lånebelopp och

att detta borde komma till uttryck i lagtexten upptages till behandling av

departementschefen. Han framhåller, att vid en nedgång av skatteunderlaget

kontrollsynpunkten gör sig gällande. Då de fall där lånerätten skulle komma

att ligga nära högsta tillåtna belopp torde bli sällsynta, anser han emellertid

att särskilda lagbestämmelser ej erfordras för dem. Han påpekar också, att i

förbundsordningen i stället kan intas en klausul om lägre lånetak, därest

skatteunderlaget nedgår till en viss angiven nivå.

Departementschefen överväger huruvida det för sådana samverkansfall

då en kommun deltar i flera kommunalförbund borde fastställas ett maximum

av två kronor för varje kommun, så att alla förbund i vilka kommunen

deltar så att säga finge dela på detta utrymme för lånerätt. Han finner dock,

att särskilda regler inte behövs för dessa specialfall enär förbundslånerätt i

stor utsträckning imiebär, att lånebehov flyttas från förbundsmedlemmarna

till förbunden och då den föreslagna skälighetsbegränsningen i förbundsordningen

utgör tillräcklig garanti mot en alltför omfattande lånerätt.

Som särskild motivering till de föreslagna lagändringarna anför departementschefen

följande.

4 § 5) innehåller i förhållande till gällande lydelse ett förtydligande av

hur låne- och borgensrätten skall anges i förbundsordningen. Dels skall anges

maximibelopp och dels i vad mån underställningsfri låne- eller borgensrätt

skall förekomma. Det måste anges särskilt om sådan rätt enligt 18 §

första stycket och enligt tredje stycket skall finnas. Olika beloppsgränser kan

bestämmas för fri och för underställningskrävande lånerätt samt för olika

typer av den fria lånerätten. Det vanligaste torde bli att så sker. I fråga om

underställningsfri låne- och borgensrätt enligt 18 § första och andra styckena

måste vid förbundsordningens fastställelse alltid iakttas de av lagen uppställda

begränsningarna. Skulle en föreslagen förbundsordning endast innehålla

ett maximibelopp för låne- och borgensrätt måste alltså detta belopp

falla inom lagens begränsningar såvitt avser det i 18 § första och andra

styckena nämnda fallet men inte i fråga om låne- och borgensrätt enligt 18 §

tredje stycket.

Enligt 18 § kommunalförbundslagen äger kommunalförbund f. n. uppta

lån utan Kungl. Maj :ts medgivande i de fall som avses i 59 § första stycket

kommunallagen. En förutsättning härför är självfallet att förbundet i förbundsordningen

medgivits rätt att över huvud taget uppta lån. Sådant medgivande

är enligt gällande ordning inte uppdelat på underställningskrävande

och underställningsfria lån. Enligt den föreslagna lydelsen av 4 § 5) skall

däremot i förbundsordningen särskilt anges i vad mån lån får upptas utan

Kungl. Majrts medgivande. Den underställningsfria lånerätten enligt 59 §

första stycket kommunallagen skulle därmed bortfalla för de redan beståen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964

de förbunden, eftersom de i sina förbundsordningar saknar särskilda bestämmelser

som anger i vad mån underställningsfri lånerätt får förekomma.

Dessa förbund skulle således nödgas ändra sina förbundsordningar för att

behålla hittills gällande fria lånerätt. Den föreslagna övergångsbestämmelsen

innebär att detta syfte vinns utan sådana ändringar.

För att redan verksamma förbund skall få underställningsfri låne- eller

borgensrätt i övrigt krävs däremot ändring i förbundsordningen.

Föreskrifterna i 18 § första och andra styckena motsvarar 58 § första och

tredje styckena kommunallagen, med den skillnaden att beloppsgränsen inte

prövas i varje låneärende utan vid förbundsordningens fastställande.

Utskottet

Konstitutionsutskottet finner ej anledning till erinran mot det i propositionen

framlagda förslaget till underställningsfri låne- och borgensrätt för

kommunalförbund, varför utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts föreliggande

proposition, nr 24, måtte antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 (nr 281)

om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 om kommunalförbund

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

För kommunalförbund---deras tjänstgöringstid;

5) den rätt att upptaga lån, som 5) den rätt att upptaga lån eller

finnes böra medgivas förbundet; ingå borgen, som finnes böra medgivas

förbundet, med angivande av det

; högsta sammanlagda belopp, intill

vilket lån må upptagas eller borgen

<. tecknas, och i vad mån lån eller bor
gen

som ej fordrar Konungens medgivande

må förekomma;

6) den rätt------och förvaltning.

Förbundsordning skall---tillhandahålla medel.

Därest förbund skall — — — olika förvaltningsorganen.

Därest förbund har---skall ske.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

18

Kommunalförbund må ej utan Konungens

medgivande upptaga lån i

annat fall än i 59 § första stycket

kommunallagen sägs.

utlåtande nr 1 år 196b

(Föreslagen lydelse)

§•

Kommunalförbund må utan Konungens

medgivande upptaga lån intill

det sammanlagda belopp, som är

skäligt med hänsyn till arten och omfattningen

av förbundets verksamhet

och till förbundsmedlemmarnas ekonomiska

förhållanden, dock, om

landstingskommun ej ingår i förbundet,

högst med det belopp som motsvarar

en utdebitering av två kronor

för varje å förbundsmedlemmarna

belöpande skattekrona enligt de under

nästföregående år fastställda

taxeringarna. Lån, som här avses,

skall vara ställt att återbetalas inom

fem år och, därest lånetiden är mer

än ett år, att årligen avbetalas; dock

må kommunalförbund vid förvärv av

intecknad egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen

intecknad gäld, som är ställd

att betalas inom längre tid eller i annan

ordning.

Med lån avses i första stycket även

borgen.

I övrigt må kommunalförbund ej

utan Konungens medgivande upptaga

lån eller ingå borgen i andra fall

än som avses i 58 § andra stycket

och 59 § kommunallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1964.

Har förbundsordning fastställts före lagens ikraftträdande, må kommunalförbund

inom ramen för den i förbundsordningen bestämda lånerätten

upptaga lån, som avses i 59 § första stycket kommunallagen, utan hinder av

att i förbundsordningen icke särskilt angivits i vad mån sådant lån må

upptagas.

Stockholm den 26 februari 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,

fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén,

Erik Olsson, Källqvist och Hubinette; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*,

-von Friesen, Adamsson, Larsson i Luttra, Nilsson i Östersund, Hamrin i

Jönköping, Braconier, Alemyr och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB, STHLM 64

412272

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten