Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förstärkning av skyddet för valhemligheten i samband med allmänna val.

1964-04-07 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:10, Utlåtande i anledning av väckt motion om förstärkning av skyddet för valhemligheten i samband med allmänna val.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 196-''/

1

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om förstärkning av skyddet för valhemligheten i samband

med allmänna val.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 304 i andra kammaren

av herrar Anners och Björkman hemställes, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag

till ytterligare förstärkning av skyddet för valhemligheten i samband med

de allmänna valen».

Motionärerna förordar en utsträckning av skyddet för valhemligheten till

att omfatta även i vad mån en röstberättigad begagnat sin rösträtt, genom

inskränkning av röstlängdens offentlighet. Beträffande motiveringen får

utskottet, i den mån redogörelse icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Gällande bestämmelser. Vallagstiftningen innehåller ett flertal bestämmelser

i syfte att trygga valhemligheten. Därmed avses allenast, att ingen

skall kunna erhålla insyn i hur den enskilde väljaren röstar. Hänvisas må

särskilt till de likalydande bestämmelserna i 60 § lagen om val till riksdagen

och 26 § kommunala vallagen, att i vallokal skall till lämpligt antal

finnas avskilda platser, »avsedda att möjliggöra för väljaren att med valhemlighetens

bevarande inlägga sin valsedel i valkuvert». Däremot uppställer

vallagstiftningen icke något hinder mot att utröna, om en enskild

röstberättigad utövat sin rösträtt eller icke. Tvärtom följer av offentlighetsgrundsatsens

utformning, att ingen kan förvägras att göra sig underrättad

i detta hänseende genom de till grund för rösträttens utövande liggande

handlingarna, vid val till andra kammaren eller kommunala val sålunda

den avprickade röstlängden.

Röstlängd är offentlig handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Offentligheten torde inträda i och med att röstlängden avsänts eller avlämnats

på sätt i 39 § första stycket lagen om val till riksdagen och 9 § första

stycket kommunala vallagen sägs, sålunda senast den 30 juni varje år. I

de nämnda lagrummens andra stycken utsäges, att envar äger under behörig

tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra avskrift därav. Enligt

följande stadganden skall upprättad röstlängd vara framlagd för granskning

under viss tid samt underkastas särskilt anmärknings- och besvärsförfarande.

Enligt 52 § lagen om val till riksdagen och 10 § kommunala

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 5 samt. 2 avd. t\’r 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 196i

vallagen skall den därefter lända till efterrättelse, till dess ny röstlängd

upprättats. Dess giltighetstid är sålunda i princip ett år.

Historik. Röstlängderna tillskapades i samband med 1909 års lag om val

till riksdagen. Särskilt stadgande om röstlängdernas offentlighet upptogs

icke däri. över huvud berördes icke spörsmålet i samband med tillkomsten

av nämnda lag. Det upptogs emellertid vid 1914 års B-riksdag. Vid granskningen

av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning fäste sig lagutskottet

(uti. 2) särskilt vid två ärenden, avseende myndighets vägran att på begäran

förete röstlängd. Utskottet uttalade, att det vid vallagens stiftande

otvivelaktigt avsetts, att röstlängd skulle vara offentlig handling. Detta

framgick även av lagens närmare bestämmelser om röstlängderna. Dessa

syntes emellertid, såsom de båda anmärkta ärendena utvisade, icke medföra

erforderlig trygghet för att offentligheten blev iakttagen även under

tid, då röstlängd icke var framlagd för särskild granskning. Med hänsyn

till längdens betydelse syntes det vara av vikt, att vallagens bestämmelser

blev förtydligade på denna punkt. Då det ej ankom på utskottet att därutinnan

väcka förslag, ville utskottet fästa riksdagens uppmärksamhet på

förhållandet. Utlåtandet föranledde konstitutionsutskottet vid samma riksdag

(mem. 4) att med begagnande av dess särskilda initiativrätt framlägga

förslag i ämnet. Utskottet anslöt sig till lagutskottets uppfattning, att

det vid vallagens tillkomst måste ha ansetts självklart, att röstlängden

skulle vara offentlig handling. Med hänsyn till dess grundläggande betydelse

för rösträttens utövande måste det enligt utskottet betraktas som ett

allvarligt missförhållande, att en annan mening gjort sig gällande bland

myndigheter, som hade sig anförtrodd vård och uppsikt över röstlängder.

En uttrycklig bestämmelse om offentligheten syntes därför av behovet påkallad.

En sådan föreslogs upptagen i vallagen. Sedan riksdagen antagit det

framlagda lagförslaget och även Kungl. Maj :t godkänt detsamma, företogs

lagändring samma år.

Det stadgande, som sålunda tillkom 1914, överfördes sedermera med oförändrad

avfattning och placering till nu gällande lag om val till riksdagen

såsom 39 § andra stycket. Det har ej ändrats och icke heller upptagits

till särskilda överväganden efter 1914. För dess innehåll liksom för motsvarande

stadgande i kommunala vallagen har ovan redogjorts.

Motionen. Motionärerna framhåller, att möjligheterna att utröna, vilka

som utövat rösträtt vid allmänt val, kan utnyttjas för påtryckningar gentemot

sådana röstberättigade, som underlåtit att rösta. Det skall även ha

förekommit, att valförrättare ansett sig skyldig att under pågående valförrättning

upplysa, om viss person röstat eller icke. Att väljare på detta sätt

kan utsättas för påtryckningar utgör enligt motionärerna missförhållanden,

som bör undanröjas genom en utvidgning av skyddet för valhemligheten

till att avse även i vad mån en röstberättigad utövat sin rösträtt. Lämpligen

kunde detta ske genom ett stadgande i lagen om inskränkningar i rätten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 196b

3

att utbekomma allmänna handlingar, enligt vilket avprickad röstlängd icke

skulle få utlämnas, där icke med hänsyn till det ändamål, för vilket utlämnande

åstundades, och omständigheterna i övrigt trygghet kunde anses

vara för handen, att den icke komme att missbrukas genom yppande, huruvida

viss person utövat rösträtt eller icke. Motionärerna uttalar, att något

bärande skäl icke föreligger för att en avprickad röstlängd skall hållas tillgänglig

för allmänheten. Dess enda funktion vore att möjliggöra för valförrättaren

att kontrollera, dels under själva valförrättningen, att ingen röstar

mer än en gång, dels vid sammanräkningen, att antalet valkuvert stämmer

med antalet avprickningar i längden.

Utskottet. Skyddet för valhemligheten är, som i det föregående framhållits,

begränsat till att avse, hur de enskilda väljarna röstat. Envar kan sålunda

göra sig underrättad, om en enskild person röstat. Detta kan vid val till

andra kammaren och kommunala val inhämtas ur den avprickade röstlängden,

vilken är offentlig handling.

Som redogörelsen ovan visat, ansågs det vid röstlängdernas införande

självklart, att dessa skulle vara offentliga. Till undanröjande av varje möjlighet

till tvekan härvidlag upptogs 1914, vid sidan av tryckfrihetsförordningens

bestämmelser, ett uttryckligt stadgande i lagen om val till riksdagen,

enligt vilket envar skall äga taga del av röstlängd. Dennas grundläggande

betydelse för den politiska rösträttens utövande ansågs motivera en

sådan särskild bestämmelse. Motsvarande stadganden har därefter, utan att

bliva föremål för närmare överväganden, intagits i senare lagstiftning om

både val till riksdagen och kommunala val.

Att röstlängd är offentlig handling är ej ett uttryck allenast för den allmänna

offentlighetsgrundsatsen utan även för vallagstiftningens speciella

hänsyn. Denna bygger sålunda på grundprincipen, att valförrättning skall

vara offentlig, med möjlighet till full insyn från allmänheten men med väl

garanterat skydd för valhemligheten i dess förut angivna betydelse. Sålunda

sker både röstavgivningen, den preliminära rösträkningen och den slutliga

sammanräkningen inför öppna dörrar. Ett led i detta system är, att även

röstlängd, som ligger till grund för valet, skall vara offentlig handling. Avsikten

med dessa bestämmelser är att skapa starka garantier för förrättade

vals äkthet och mot obehöriga förfaranden.

Enligt utskottets mening är det icke möjligt att på något sätt inskränka

den offentlighet vid valförrättning, som tillhör vallagstiftningens grundprinciper.

Såvitt möjligt fullständiga garantier måste upprätthållas mot obehöriga

förfaranden. Av största vikt är även, att allmänheten hyser fullt förtroende

för valförrättningens korrekthet. Det framstår därför som otänkbart,

att avprickning av röstande sker i en handling, som är undandragen offentligheten.

Sådan avprickning sker både under röstavgivningen och, med avseende

å poströster, vid sammanräkningen. Att röstlängden även måste vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 196i

offentlig vid den preliminära rösträkningen är tydligt, då kontrollmöjligheter

eljest skulle saknas.

Redan den omständigheten, att röstlängd sålunda måste vara offentlig

under en valförrättnings alla led, föranleder enligt utskottets mening, att det

syfte, som avses med förevarande motioner, icke kan tillgodoses. Utskottet

hemställer därför,

att motionen II: 304 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 april 1963

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, fru Segerstedt

Wiberg, herrar Olsén, Erik Olsson, Dahl och fröken Stenberg; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Magnusson i

Tumhult, Larsson i Luttra, Nilsson i Östersund, Braconier, Alemyr*, Keijer*,

Andersson i Storfors och Johansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid justeringen

Reservation

av fru Segerstedt Wiberg, fröken Stenberg, herrar von Friesen, Magnusson

i Tumhult, Braconier och Keijer, vilka anfört:

Såsom motionärerna framhållit föreligger starka skäl för att utvidga

skyddet för valhemligheten till att avse även om den enskilde röstberättigade

utövat sin rösträtt eller ej. Att envar kan inhämta upplysningar i detta

hänseende ur den avprickade röstlängden kan medföra betydande olägenheter.

Den som avstått från att rösta kan sålunda bliva utsatt för påtryckningar

och obehag. Av gällande regler om röstlängds offentlighet följer rentav,

att en valförrättare kan bliva skyldig att under pågående val lämna upplysningar,

i vad mån enskilda personer röstat eller icke. Att påtryckningar

kan på detta sätt möjliggöras under själva valdagen framstår som särskilt

stötande. Det bör även beaktas, att underlåtenheten att rösta ofta kan utgöra

ett slags valhandling, jämförlig med att avgiva blank röst.

Hur en lagstiftning bör utformas, som tillgodoser det med motionen avsedda

syftet, är en fråga, vars lösning otvivelaktigt är förenad med vanskligheter.

Särskilt måste uppenbarligen beaktas det starka offentlighetsintres
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 196b

5

se, som anknyter till valförrättningen som sådan, för att värna om valets

äkthet och skapa garantier mot obehöriga förfaranden. Den av motionärerna

anvisade vägen synes emellertid kunna vara framkomlig. Ett sådant stadgande

i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

som åsyftas i motionen, skulle tvivelsutan böra så tillämpas, att erforderlig

kontroll av valförrättningens behöriga fortgång icke hindrades.

Stadgandets avfattning borde giva uttryck härför.

Enligt vår mening bör sålunda en utredning komma till stånd rörande en

sådan förstärkning av skyddet för valhemligheten, som åsyftas med förevarande

motioner. Vi anser, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen I: 304, i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och

förslag till ytterligare förstärkning av skyddet för valhemligheten

i samband med de allmänna valen.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.