Sök i Ratio Lex

Memorial angående televisionsutsånd ningar av kamrarnas förhandlingar. Konstitutionsutskottet får med begagnande av sin initiativrätt angående bestämmelser av karaktär att tillhöra riksdagsstadgan föreslå förlängning på viss tid av gällande provisoriska ordning för televisionsutsändningar av kamrarnas förhandlingar.

1964-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:17, Memorial angående televisionsutsånd ningar av kamrarnas förhandlingar. Konstitutionsutskottet får med begagnande av sin initiativrätt angående bestämmelser av karaktär att tillhöra riksdagsstadgan föreslå förlängning på viss tid av gällande provisoriska ordning för televisionsutsändningar av kamrarnas förhandlingar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 17 År 19611

1

Nr 17

Konstitutionsutskottets memorial angående televisionsutsånd
ningar

av kamrarnas förhandlingar.

Konstitutionsutskottet får med begagnande av sin initiativrätt angående

bestämmelser av karaktär att tillhöra riksdagsstadgan föreslå förlängning

på viss tid av gällande provisoriska ordning för televisionsutsändningar av

kamrarnas förhandlingar.

Den första televisionssändningen till allmänheten från riksdagen gjordes

under höstsessionen 1957 och gällde andra kammarens remissdebatt. Sändningen

ägde rum efter särskilt tillstånd från talmanskonferensen. Under

de följande åren lämnades tillstånd till televisionsutsändningar från kamrarnas

förhandlingar för varje särskilt tillfälle av talmanskonferensen. Denna

ordning fastställdes år 1960 genom konstitutionsutskottets detta år avgivna,

av riksdagen godkända utlåtande (nr 18), i anledning av väckta

motioner angående televisionsutsändningar från riksdagen. Utskottet anförde

därvid bl. a.:

Vid bedömningen av det i motionerna framställda förslaget finner utskottet

det riktigt, att tillstånd tills vidare från fall till fall lämnas till utsändning

i television av de av kamrarnas förhandlingar, som ej hållas

inom lyckta dörrar. Frågan i vilken utsträckning och på vad sätt sådan

utsändning bör få äga rum utan att kamrarnas arbete därigenom förryckes,

torde med hänsyn till den allsidiga sammansättningen av talmanskonferensen

— av vilken talmännen, vice talmännen, de ständiga utskottens

ordförande samt fyra av vardera kammaren utsedda ledamöter äro

röstberättigade medlemmar — lämpligen böra anförtros detta organ.

I skrivelse den 13 oktober 1961 anhöll Sveriges Radio hos talmanskonferensen

om tillstånd bl. a. till kontinuerlig televisionsbevakning av i första

hand debatterna i andra kammaren. Sändningarna avsågs omfatta ca 10 minuter

och förekomma som inslag i programpunkten Aktuellt. Talmanskonferensen

beslöt vid sammanträde den 17 oktober 1961 att avslå framställningen

och hänvisade därvid till att det uppdrag konferensen genom beslutet

år 1960 erhållit avsåg tillstånd från fall till fall.

I skrivelse till konstitutionsutskottet den 27 november 1962 anförde chefen

för Sveriges Radio därefter följande:

Enligt beslut av Riksdagens Konstitutionsutskott får televisionsutsändningar

från riksdagens debatter endast ske efter särskilt medgivande av talmanskonferensen.

Sådant medgivande skall inhämtas för varje särskilt

sändningstillfälle. Televisionen ser som en av sina viktigaste uppgifter att

1 Dihang till riksdagens protokoll 1964.5 samt. 2 avd. Xr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr il år 1964

liksom press och radio kunna informera allmänheten om vad som sker i

riksdagen. På grund av ovannämnda bestämmelse kan televisionen dock

icke fullfölja en kontinuerlig bevakning av kamrarnas arbete på samma sätt

som t. ex. ljudradion. Jag får därför hemställa, att Konstitutionsutskottet

måtte ta under övervägande möjligheterna att ändra bestämmelserna för

televisionssändningar från riksdagen, så att televisionen får frihet att utan

särskilt tillstånd återutsända kamrarnas debatter eller delar därav. Jag vill

framhålla, att en sådan bevakning av vanliga arbetsplena kan genomföras

utan de stora tekniska arrangemang, som är nödvändiga för återutsändningen

av t. ex. remissdebatterna.

Konstitutionsutskottet erhöll vid beredningen av frågan genom förmedling

av en representant för Sveriges Radio följande närmare informationer.

Det begärda tillståndet avsågs skola omfatta även tillstånd till utsändningar

av remissdebatter ctc. Utsändningarna vid dessa större debatter avsågs

skola ske som hittills. Den kontinuerliga bevakningen av vanliga arbetsplena

avsågs huvudsakligen få formen av återutsändningar, anordnade

som redigerade referat av debatterna. Programmen skulle förekomma dels

som inslag i Aktuellt och dels som särskilda riksdagsprogram av samma

typ som radions Riksdagen i dag. I de redigerade referaten koinme de

principer att tillämpas, som följts vid de redigerade referaten av remissdebatter

och i radions ordinarie riksdagssändningar. Formen för sändningarna

finge emellertid under cirka ett år framåt betraktas som provisorisk,

och den slutgiltiga formen för sändningarna kunde bestämmas först

efter utgången av denna tid och med ledning av de erfarenheter som därunder

vunnes.

Konstitutionsutskottet avgav sedan med begagnande av sin initiativrätt

betänkande till 1963 års riksdag (mem. nr 4) med förslag till viss ändring

av bestämmelserna om televisionssändningar från kamrarnas förhandlingar.

Efter att ha redogjort för den hittills gällande ordningen för sådana

sändningar anförde utskottet därvid:

De sändningar som i enlighet med sålunda lämnade tillstånd kommit till

stånd torde ha visat att upptagningar för televisionssändningar från riksdagen

bör kunna ordnas så, att de ej alltför mycket stör kamrarnas förhandlingar.

Utskottet finner därför ej hinder möta mot att generellt tillstånd

lämnas på prov för den kontinuerliga bevakningen, som angivits skola

ske från såväl första som andra kammaren. Härigenom öppnas möjlighet

att fortlöpande ge allmänheten en representativ bild av överläggningarna

i riksdagens båda kamrar. För de troligen alltmer sällsynta fall då större

anordningar för sändningarna erfordras anser utskottet det emellertid lämpligt

att tillstånd liksom hittills lämnas från fall till fall.

Enär det kan förväntas att resultatet av den kontinuerliga bevakningen

kan bedömas efter cirka ett års erfarenheter, torde tillstånd till upptagningarna

i riksdagshuset böra ges tills vidare till och med utgången av vårsessionen

1964. Vid slutet av nämnda session torde frågan om televisionssändningarna

av kamrarnas förhandlingar böra ånyo upptagas till bedömande.

Det torde även denna gång böra uppdragas å talmanskonferensen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr IT år 196b

3

meddela tillstånden. På nämnda konferens eller av den tillsatt delegation

torde även ankomma att följa sändningarna samt att utgöra det organ med

vilket Sveriges Radio vid behov kan samråda i tekniska och andra frågor.

Utskottet hemställde därefter, att riksdagen måtte uppdraga åt talmanskonferensen

att, i anslutning till vad utskottet anfört, lämna tillstånd till

upptagningar för televisionssändningar tills vidare till och med slutet av

1964 års riksdags vårsession av de av kamrarnas förhandlingar, som ej

hålles inom lyckta dörrar.

Kamrarna biföll den 13 mars 1963 utskottets hemställan.

Utskottet Såsom framgått av vad ovan anförts öppnades genom 1963 års

riksdagsbeslut möjlighet för kontinuerlig televisionsbevakning av kamrarnas

förhandlingar. Den då beslutade ordningen var dock endast avsedd

som ett prov och upphör att gälla i och med utgången av innevarande

session. Den prövning av resultatet av den kontinuerliga televisionsbevakningen,

som förutsattes skola ske, innan frågan ånyo togs upp till bedömning,

är emellertid ej slutförd. En prolongering av nu gällande ordning

till och med innevarande riksdags avslutning torde därför böra ske.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa

att riksdagen måtte uppdraga åt talmanskonferensen att,

i anslutning till de principer som fastställdes år 1963, lämna

tillstånd till upptagningar för televisionssändningar tills

vidare till och med 1964 års riksdags avslutning av de kamrarnas

förhandlingar, som ej hållas inom lyckta dörrar.

Stockholm den 14 maj 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, fru Segerstedt

Wiberg*, herrar Sveningsson, Olsén, Erik Olsson, Dahlén, Dahl, Harald

Pettersson* och Hiibinette; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, von Friesen*, Magnusson

i Tumhult, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund*, Hamrin

i Jönköping, Henningsson, Hedin* och Boo.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.