Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964

1964-02-26 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:2, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964

1

Nr 2

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1965—1968 ävensom en i ämnet

väckt motion.

Till konstitutionsutskottets handläggning har båda kamrarna den 24 januari

1964 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition nr

29, vari Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag

till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för

perioden 1965—1968.

Beträffande motiveringen till lagförslaget får utskottet hänvisa till det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 19 december 1963.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad

motion nr 789 av herr Hagberg m. fl., vari hemställes »dels att riksdagen

i skrivelse till regeringen begär skyndsamt förslag till ny vallag för val

till riksdagens andra kammare, som tryggar en demokratisk, proportionell

och fullt rättvis fördelning av mandat i enlighet med varje i valet deltagande

partis röstsiffra, dels också som en följd härav att proposition nr 29 avslås».

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Andra kammarens ledamöter skall enligt riksdagsordningen väljas för en

tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare bestämmelser

härom meddelas i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på

användningen av väljarbeteckningar. Å valsedel skall finnas minst en väljarbeteckning,

och på samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen

ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning. Valsedlar med samma första

beteckning sammanföres i grupper. Genom särskilda uträkningar bestämmes

så långt erfordras ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupper
1

Iiihang till riksdagens protokoll 196b. 5 samt. 2 avd. Nr 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b

na. Därefter fördelas mandaten mellan grupperna. Fördelningen sker i enlighet

med en av belgiern Victor d’Hondt anvisad metod. Platserna tilldelas,

en efter annan, den grupp, som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.

För varje grupp utgöres jämförelsetalet av gruppens rösttal, så

länge gruppen ej erhållit någon plats. Därefter erhålles gruppens jämförelsetal

genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna platser ökat med 1.

Riksdagen hemställde i skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) om utredningav

frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.

I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951: 58) framlade utredningen

förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget

byggde på den s. k. uddatalsmetoden. Denna innebär att mandaten fördelas

mellan partierna med ledning av jämförelsetal, som erhålles genom att successivt

dividera rösttalet med talen 1, 3, 5, 7 o. s. v. För att förebygga partisplittring

och valtaktisk uppdelning av parti i mindre väljargrupper föreslog

utredningen att uddatalsmetoden skulle kombineras med en spärr. Parti,

vars rösttal ej översteg sextio procent av sammanlagda antalet röster i

valkretsen, delat med antalet av de platser, som där skulle besättas, skulle

icke få deltaga i mandatfördelningen. Utredningen var icke enhällig. En ledamot

ville icke förorda någon ändring i den d’Hondtska metoden; en annan

ledamot förordade en tredje valmetod. Vid den efterföljande remissbehandlingen

av förslaget yppades även tvekan eller skiljaktiga meningar

bland remissinstanserna.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 28 mars 1952 framhöll dåvarande

chefen för justitiedepartementet, att det var vanskligt att utan ytterligare

överväganden taga slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara

uttormat i tramtiden. Denne töreslog därför, att för mandatperioden 1953

—1956 skulle prövas den fördelningsmetod, som på det föreliggande utredningsmaterialet

kunde bedömas som den mest ändamålsenliga, nämligen en

jämkad uddatalsmetod. Den skilde sig från utredningens förslag därigenom

att någon särskild spärr icke förekom. I stället sattes det första divisionstalet

till 1,4. Jämförelsetalen skulle alltså erhållas genom att successivt dividera

partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 o. s. v. Vidare skulle å valsedel icke

få användas mer än en väljarbeteckning; två eller flera partier skulle alltså

icke såsom tidigare kunna gå samman i kartell. Reglerna föreslogs upptagna

i en särskild lag, gällande för mandatperioden 1953—1956. I enlighet med

vad sålunda förordats avläts proposition (nr 175) till 1952 års riksdag.

Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa jämkningar (se KU uti. 22

och rskr. 265), utfärdades den 30 maj 1952 lag med vissa bestämmelser om

val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS 267).

Samma bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11; KU uti. 4; rskr.

125; SFS 78) att gälla med avseende å andrakammarvalen för perioden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b

3

1957—1960 och enligt beslut år 1960 (prop. 8; KU uti. 8; rskr. 135; SFS 68)

för perioden 1961—1964.

Det år 1952 för andrakammarvalen införda valsystemet antogs, likaledes

som ett provisorium, år 1954 (prop. 71; KU uti. 3; rskr. 111; SFS 79) för

val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958

och erhöll förlängd giltighet för kommunalvalen enligt beslut år 1958 (prop.

24; KU uti. 11; rskr. 156; SFS 139) för perioden 1959—1962 och enligt beslut

år 1961 (prop. 175; KU uti. 18; rskr. 376; SFS 608) för perioden 1963

—1966.

I förevarande proposition nr 29 till årets riksdag föreslås att det nuvarande

provisoriska valsystemet vid andrakammarvalen skall gälla för ytterligare

en mandatperiod. Lagförslaget anknyter till den särskilda lag, som antogs

år 1952, och avser val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i andra kammaren för perioden 1965—1968. Liksom 1952 års

lag innebär förslaget, att endast en väljarbeteckning får användas samt att

mandaten fördelas mellan partierna efter uddatalsmetoden med första divisorn

jämkad till 1,4.

1 motionen II: 789 yrkas dels avslag på förevar ande lagförslag, dels ock

skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om skyndsamt förslag till ny lag

avseende andrakammarvalen.

Författningsutredningen har i sitt föregående år avgivna betänkande rörande

Sveriges statsskick (SOU 1963: 16—19) framlagt förslag om en mera

genomgripande grundlagsrevision och i samband därmed uppdragit vissa

huvudlinjer för ett nytt valsystem. Betänkandet upptar två alternativa författningsförslag,

det ena utformat efter ett enkammarsystem och det andra

efter ett tvåkammarsystem. I fråga om valmetoden har i enkammaralternativet

för valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för andrakammarvalens

del den år 1952 införda metoden för fördelningen av mandaten mellan

partierna godtagits. Författningsutredningens förslag är för närvarande

föremål för remissbehandling. Ett ställningstagande till förslaget kan

såsom fördragande departementschefen framhållit icke äga rum å sådan

tid att frågan om valsystemets utformning kan erhålla en slutlig lösning

före de ordinarie andrakammarvalen i september 1964. Vid sådant förhållande

får utskottet, med avstyrkande av de i förevarande motion II: 789

framställda yrkandena, förorda att det nuvarande provisoriska valsystemet

vid andrakammarvalen får gälla för ytterligare en mandatperiod. Utskottet

hemställer alltså,

1) att riksdagen, med bifall till förevarade proposition nr

29, måtte antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b

Lag

med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare

för perioden 1965—1968

Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för besättande

av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968 förordnas

härigenom,

att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 icke

skall gälla,

att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §

4 mom, 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skola gälla

de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna

i lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om val till riksdagens

andra kammare för perioden 1953—19562,

att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag

sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu

ifrågavarande lag,

att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas

av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar

samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen

om val till riksdagen» skola utbytas mot orden »enligt lagen med vissä

bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—

1968».

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP81ft utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,

vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.

2) att motionen II: 789, i den mån den icke blivit besvarad

genom vad utskottet ovan under 1) hemställt, icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Senaste lydelse av 56 § 3 mom., se SFS 1944: 84; av 56 § 4 mom., se SFS 1952: 264;

av 57 §, se SFS 1963: 127; av 59 §, se SFS 1952:264; av 72 §, se SFS 1962: 71; av 79 8, se

SFS 1952: 264, samt av 81, 87 och 88 §§, se SFS 1944: 84.

! Se SFS 1952:267.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,

fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén*,

Dahlén*, Hernelius* och Dahl; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*,

von Friesen, Magnusson i Tumhult*, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson

i Östersund, Hamrin i Jönköping, Wahlund* och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1964:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2), med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 och 18 §§ lagen den 31 maj 1957 a1 i texten