Utlåtande i anledning av motioner om tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.
1964-10-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1964:23, Utlåtande i anledning av motioner om tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 196b
1
Nr 23
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om
tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.
I de till konstitutionsutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 143
i första kammaren av herr Isacson och nr 174 i andra kammaren av herr
Björkman yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om skyndsam utredning av de ändringar i gällande tryckfrihetslagstiftning
samt i övrig lagstiftning som erfordras för att tryckfrihetslagen
jämväl skall kunna omfatta för allmän spridning producerad film, radiooch
TV-sändningar, ljudhand och grammofonskivor».
Beträffande motiveringen för motionsyrkandet hänvisas, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 174.
De i tryckfrihetsförordningen stadgade garantierna för yttrandefriheten
innebär i främsta rummet ett ovillkorligt förbud mot censur från myndighets
sida och förbud mot åtgärder från myndighets sida med syfte att,
på grund av innehållet i en skrift, hindra tryckning eller utgivning av
skriften eller dess spridning bland allmänheten. Skriftens innehåll får komma
under prövning endast i efterhand och da i judiciella former. Ingripande
i administrativ ordning får göras endast provisoriskt och för kort tid;
ändamålet skall då vara att åstadkomma att ett väntat domstolsbeslut
om konfiskation inte förlorar i betydelse genom att skriften redan har
blivit spridd. En annan huvudpunkt är den särskilda ansvarsordningen:
det straffrättsliga ansvaret för skriftens innehåll åvilar en enda person,
i princip skriftens författare och beträffande periodisk skrift dennas utgivare.
Annan som medverkat till skriftens innehåll eller lämnat meddelande
för offentliggörande däri är fri från straffrättsligt ansvar för innehållet
och kan inte heller förpliktas att erlägga skadestånd på grund därav.
Genom denna särskilda ansvarsordning blir det möjligt att skydda
pressens nyhetskällor. Tryckfrihetsförordningen stadgar till yttermera visso
straff för det fall att den, som har att taga befattning med skrifts
tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, mot författarens eller meddelarens
vilja uppenbarar vem denne är. Författarens eller meddelarens
rätt till anonymitet viker dock för eu i lag stadgad skyldighet
att röja vem han är; härmed avses främst vittnesplikten. För skada i anledning
av tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svarar ej blott ut
1
Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. 5 samt. 2 aud. Nr 23
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964
givaren utan även skriftens ägare. Beträffande annan tryckt skrift svarar
skriftens förläggare jämte författaren.
Beträffande film, radio (därmed avses här även television), ljudband
och grammofonskivor gäller icke några särskilda regler motsvarande dem
i tryckfrihetsförordningen. Frågor om straff och skadestånd på grund
av missbruk av yttrandefriheten avgöres i dessa fall enligt allmänna regler:
har ett otillåtet yttrande fällts eller har något otillåtet offentliggörande
gjorts, svarar var och en, som på något sätt har medverkat, för sin medverkan.
Offentlig visning av biograffilm (biografföreställning) är dessutom underkastad
vissa särskilda bestämmelser (kungl. förordning den 5 juni
1959, den s. k. biografförordningen). Vid biografföreställning må ej förevisas
film, som icke dessförinnan godkänts av statens biografbyrå (2 §
första stycket). Biografbyrån skall förbjuda offentlig förevisning av film
eller del av film, om en av följande omständigheter föreligger:
1) dess förevisande kan, på grund av det sätt, varpå händelserna skildras,
och det sammanhang, vari de förekommer, verka förråande eller skadligt
upphetsande eller förleda till brott;
2) dess förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till rikets förhållande
till främmande makt eller kan lända till upplysning om förhållanden,
vilkas uppenbarande kan medföra men för försvaret eller eljest
för rikets säkerhet;
3) biografbyrån finner eljest filmens förevisande uppenbarligen strida
mot allmän lag.
Biografbyrån skall vidare förbjuda förevisning för barn under femton
år, om filmen kan vålla sådana barn psykisk skada. Byrån skall bestämma
åldersgränsen till elva år, om den anser att filmen kan vålla endast
barn under elva år psykisk skada. Föreligger inte någon av de grunder
som angivits under 1—3 eller i detta stycke, får godkännande ej vägras
(3 §.)
Film, som visas i TV, är icke underkastad biografförordningens granskningsbestämmelser.
Sveriges Radio utövar själv en viss granskning, delvis
i samråd med statens biografbyrå. För samrådet har vissa riktlinjer
dragits upp.
Frågan om radions juridiska ansvar har efter framställning från riksdagen
utretts av en särskilt tillkallad utredningsman. Ett av utredningsmannen
framlagt förslag till lag om ansvarighet för innehållet i rundradiosändningar
in. m. (SOU 1962:27) innehåller föreskrifter om censurförbud,
ansvarsfrihet för meddelare och rätt till anonymitet som i väsentliga hänseenden
ansluter sig till vad som för tryckta skrifter gäller enligt tryckfrihetsförordningen.
Förslaget innehåller också särskilda ansvarighetsregler
för radiosändningar. Vidare stadgas i förslaget ett vidsträckt skadeståndsansvar
för programföretag. Med programföretag åsyftas främst Sve
-
3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964
riges Radio, men lagens bestämmelser är avsedda att tillämpas även på
andra företag som kan komma att bedriva radiosändningar.
Utredningsförslaget har remissbehandlats. Inom Nordiska rådet bär vidare
väckts förslag om gemensam nordisk lagstiftning i ämnet. Sedan
frågan härom undersökts av särskilt utsedda sakkunniga och frågan beretts
av de nordiska justitieministrarna, upptogs frågan vid 1964 års session
med Nordiska rådet. Därvid beslöts att spörsmålet skulle anses vara
slutbehandlat för rådets del. Den gjorda undersökningen visade att det
skulle möta betydande svårigheter att inom Norden genomföra en enhetlig
lagreglering i fråga om ansvaret för radiosändningar men att förutsättningar
syntes föreligga att i vissa av de nordiska länderna åstadkomma
bestämmelser, grundade på åtminstone i huvudsak likartade principer och
riktlinjer. Chefen för justitiedepartementet har därefter, med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1964, tillkallat en särskild utredningsman
för det fortsatta arbetet med lagstiftning om radions juridiska
ansvar. Under utredningen bör enligt direktiven nära kontakt upprätthållas
med företrädare för de nordiska grannländerna.
Årets riksdag har, efter förslag av allmänna beredningsutskottet (uti.
nr 33), i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt om tillsättande av en förutsättningslös
utredning om den statliga filmcensurens ställning och därmed
sammanhängande spörsmål. Enligt vad utskottet inhämtat har chefen för
ecklesiastikdepartementet nyligen erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att
tillkalla sakkunniga för en sådan utredning.
Motionärerna framhåller att utvecklingen när det gäller massmedia, inte
minst genom televisionens utbredning, radikalt har förändrat situationen,
genom den snabba utvecklingen pa kommunikationsteknikens område sker
i dag information och opinionsbildning via en rad olika media. En för de
skilda media i huvudsak gemensam lagstiftning bör enligt motionärernas
mening eftersträvas. Juridiskt skulle alltså för allmän spridning producerade
filmer, radiosändningar, ljudband och grammofonskivor likställas
med det tryckta ordet. Att bekämpa osund spekulation i upphetsning och
råhet är enligt motionärerna nödvändigt inom alla massmedia. Detta kan
emellertid, menar motionärerna, åstadkommas utan en förhandscensur sådan
som den som nu gäller för film. »Särskilda ombudsmän» bör få i uppdrag
att övervaka de olika media och erhålla befogenhet att omedelbart
stoppa försäljning ellei'' upprepad visning av sådant som anses strida mot
lag i avbidan på prövning av domstol. Ansvarig utgivare bör finnas föl de
skilda inslag som produceras och distribueras i våra media.
Utskottet. Rätten att sprida information och åsikter bland allmänheten
regleras i vissa hänseenden på olika sätt efter beskaffenheten av den metod
som användes. För tryckta skrifter gäller särskilda, i grundlag införda
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964
regler: förbud mot förhandscensur, prövning av skriftens innehåll endast
i efterhand och då genom domstol samt en särskild ansvarsordning, som
lägger ansvaret på en enda person och utesluter påföljd för annan som har
medverkat vid skriftens tillkomst. För övriga metoder att sprida upplysning
och åsikter gäller allmänna ansvarsregler: var och en svarar för den
medverkan han faktiskt har lämnat. Film som visas på biograf är dessutom
underkastad bestämmelser om förhandscensur. ,,
Efter framställning av riksdagen pågår arbete med lagstiftning om juridiskt
ansvar för radio- och televisionssändningar. Ett lagförslag, som framlades
för år 1962 och syftade till att i någon mån göra tryckfrihetsförordningens
grundsatser tillämpliga på sådana sändningar, överarbetas nu inom
justitiedepartementet genom tillkallad utredningsman; kontakt skall härvid
hållas med företrädare för de övriga nordiska länderna. Vidare kommer,
likaledes efter framställning av riksdagen, en översyn av reglerna om filmcensur
att inom nära framtid påbörjas inom ecklesiastikdepartementet genom
särskilda sakkunniga.
Vissa skäl kan anses tala för att gränserna för vad som får sägas eller
visas offentligt dras på samma sätt, vilket tekniskt hjälpmedel som än
begagnas. Enligt tryckfrihetsförordningen har yttrandefriheten i allt väsentligt
samma innebörd och omfattning som enligt den allmänna lagstiftningen.
Skillnaderna gäller bland annat reglerna om vem som ansvarar.
Ensamansvaret för författaren eller, vid periodisk skrift, utgivaren syftar
främst till att garantera det tryckta ordets tillgång till nyheter även i ömtåliga
ämnen.
De förhållanden, som motiverar en särlagstiftning för tryckta skrifter,
kan måhända sägas ha sin motsvarighet i fråga om andra av motionärerna
åsyftade media; även härvidlag kan finnas ett behov av särskilda rättsregler
för att slå vakt om yttrandefriheten. Det är dock uppenbart, att
inte minst de stora tekniska skillnaderna mellan de olika metoderna att
vända sig till allmänheten måste påverka utformningen av dessa regler.
Det är enligt utskottets mening ändamålsenligt att överväga behovet av
sådana regler i särskild ordning för varje medel att sprida upplysning och
åsikter. Några praktiska problem torde knappast ha yppats i fråga om
andra media än radio, television och biograffilm, och på dessa områden
är översyn av lagstiftningen redan påbörjad eller nära förestående. Någon
anledning att nu begära en samlad översyn av det slag motionärerna önskat
föreligger av anförda skäl icke.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 143 och II: 174 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 oktober 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
TORSTEN ANDERSSON
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 196b
Närvarande:
5
från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru
Segerstedt Wiberg*, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén*, Erik
Olsson*, Hernelius och Dahl*; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, Adamsson*, Larsson i Luttra*,
Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Braconier, Alemyr*, Westberg*
och Anners*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.