Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.

1964-10-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1964:23, Utlåtande i anledning av motioner om tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 196b

1

Nr 23

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om

tillämpning av trgckfrihetslagstiftningen å film m. m.

I de till konstitutionsutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 143

i första kammaren av herr Isacson och nr 174 i andra kammaren av herr

Björkman yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

om skyndsam utredning av de ändringar i gällande tryckfrihetslagstiftning

samt i övrig lagstiftning som erfordras för att tryckfrihetslagen

jämväl skall kunna omfatta för allmän spridning producerad film, radiooch

TV-sändningar, ljudhand och grammofonskivor».

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 174.

De i tryckfrihetsförordningen stadgade garantierna för yttrandefriheten

innebär i främsta rummet ett ovillkorligt förbud mot censur från myndighets

sida och förbud mot åtgärder från myndighets sida med syfte att,

på grund av innehållet i en skrift, hindra tryckning eller utgivning av

skriften eller dess spridning bland allmänheten. Skriftens innehåll får komma

under prövning endast i efterhand och da i judiciella former. Ingripande

i administrativ ordning får göras endast provisoriskt och för kort tid;

ändamålet skall då vara att åstadkomma att ett väntat domstolsbeslut

om konfiskation inte förlorar i betydelse genom att skriften redan har

blivit spridd. En annan huvudpunkt är den särskilda ansvarsordningen:

det straffrättsliga ansvaret för skriftens innehåll åvilar en enda person,

i princip skriftens författare och beträffande periodisk skrift dennas utgivare.

Annan som medverkat till skriftens innehåll eller lämnat meddelande

för offentliggörande däri är fri från straffrättsligt ansvar för innehållet

och kan inte heller förpliktas att erlägga skadestånd på grund därav.

Genom denna särskilda ansvarsordning blir det möjligt att skydda

pressens nyhetskällor. Tryckfrihetsförordningen stadgar till yttermera visso

straff för det fall att den, som har att taga befattning med skrifts

tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, mot författarens eller meddelarens

vilja uppenbarar vem denne är. Författarens eller meddelarens

rätt till anonymitet viker dock för eu i lag stadgad skyldighet

att röja vem han är; härmed avses främst vittnesplikten. För skada i anledning

av tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svarar ej blott ut
1

Bihang till riksdagens protokoll 19Gi. 5 samt. 2 aud. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964

givaren utan även skriftens ägare. Beträffande annan tryckt skrift svarar

skriftens förläggare jämte författaren.

Beträffande film, radio (därmed avses här även television), ljudband

och grammofonskivor gäller icke några särskilda regler motsvarande dem

i tryckfrihetsförordningen. Frågor om straff och skadestånd på grund

av missbruk av yttrandefriheten avgöres i dessa fall enligt allmänna regler:

har ett otillåtet yttrande fällts eller har något otillåtet offentliggörande

gjorts, svarar var och en, som på något sätt har medverkat, för sin medverkan.

Offentlig visning av biograffilm (biografföreställning) är dessutom underkastad

vissa särskilda bestämmelser (kungl. förordning den 5 juni

1959, den s. k. biografförordningen). Vid biografföreställning må ej förevisas

film, som icke dessförinnan godkänts av statens biografbyrå (2 §

första stycket). Biografbyrån skall förbjuda offentlig förevisning av film

eller del av film, om en av följande omständigheter föreligger:

1) dess förevisande kan, på grund av det sätt, varpå händelserna skildras,

och det sammanhang, vari de förekommer, verka förråande eller skadligt

upphetsande eller förleda till brott;

2) dess förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till rikets förhållande

till främmande makt eller kan lända till upplysning om förhållanden,

vilkas uppenbarande kan medföra men för försvaret eller eljest

för rikets säkerhet;

3) biografbyrån finner eljest filmens förevisande uppenbarligen strida

mot allmän lag.

Biografbyrån skall vidare förbjuda förevisning för barn under femton

år, om filmen kan vålla sådana barn psykisk skada. Byrån skall bestämma

åldersgränsen till elva år, om den anser att filmen kan vålla endast

barn under elva år psykisk skada. Föreligger inte någon av de grunder

som angivits under 1—3 eller i detta stycke, får godkännande ej vägras

(3 §.)

Film, som visas i TV, är icke underkastad biografförordningens granskningsbestämmelser.

Sveriges Radio utövar själv en viss granskning, delvis

i samråd med statens biografbyrå. För samrådet har vissa riktlinjer

dragits upp.

Frågan om radions juridiska ansvar har efter framställning från riksdagen

utretts av en särskilt tillkallad utredningsman. Ett av utredningsmannen

framlagt förslag till lag om ansvarighet för innehållet i rundradiosändningar

in. m. (SOU 1962:27) innehåller föreskrifter om censurförbud,

ansvarsfrihet för meddelare och rätt till anonymitet som i väsentliga hänseenden

ansluter sig till vad som för tryckta skrifter gäller enligt tryckfrihetsförordningen.

Förslaget innehåller också särskilda ansvarighetsregler

för radiosändningar. Vidare stadgas i förslaget ett vidsträckt skadeståndsansvar

för programföretag. Med programföretag åsyftas främst Sve
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964

riges Radio, men lagens bestämmelser är avsedda att tillämpas även på

andra företag som kan komma att bedriva radiosändningar.

Utredningsförslaget har remissbehandlats. Inom Nordiska rådet bär vidare

väckts förslag om gemensam nordisk lagstiftning i ämnet. Sedan

frågan härom undersökts av särskilt utsedda sakkunniga och frågan beretts

av de nordiska justitieministrarna, upptogs frågan vid 1964 års session

med Nordiska rådet. Därvid beslöts att spörsmålet skulle anses vara

slutbehandlat för rådets del. Den gjorda undersökningen visade att det

skulle möta betydande svårigheter att inom Norden genomföra en enhetlig

lagreglering i fråga om ansvaret för radiosändningar men att förutsättningar

syntes föreligga att i vissa av de nordiska länderna åstadkomma

bestämmelser, grundade på åtminstone i huvudsak likartade principer och

riktlinjer. Chefen för justitiedepartementet har därefter, med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1964, tillkallat en särskild utredningsman

för det fortsatta arbetet med lagstiftning om radions juridiska

ansvar. Under utredningen bör enligt direktiven nära kontakt upprätthållas

med företrädare för de nordiska grannländerna.

Årets riksdag har, efter förslag av allmänna beredningsutskottet (uti.

nr 33), i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt om tillsättande av en förutsättningslös

utredning om den statliga filmcensurens ställning och därmed

sammanhängande spörsmål. Enligt vad utskottet inhämtat har chefen för

ecklesiastikdepartementet nyligen erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att

tillkalla sakkunniga för en sådan utredning.

Motionärerna framhåller att utvecklingen när det gäller massmedia, inte

minst genom televisionens utbredning, radikalt har förändrat situationen,

genom den snabba utvecklingen pa kommunikationsteknikens område sker

i dag information och opinionsbildning via en rad olika media. En för de

skilda media i huvudsak gemensam lagstiftning bör enligt motionärernas

mening eftersträvas. Juridiskt skulle alltså för allmän spridning producerade

filmer, radiosändningar, ljudband och grammofonskivor likställas

med det tryckta ordet. Att bekämpa osund spekulation i upphetsning och

råhet är enligt motionärerna nödvändigt inom alla massmedia. Detta kan

emellertid, menar motionärerna, åstadkommas utan en förhandscensur sådan

som den som nu gäller för film. »Särskilda ombudsmän» bör få i uppdrag

att övervaka de olika media och erhålla befogenhet att omedelbart

stoppa försäljning ellei'' upprepad visning av sådant som anses strida mot

lag i avbidan på prövning av domstol. Ansvarig utgivare bör finnas föl de

skilda inslag som produceras och distribueras i våra media.

Utskottet. Rätten att sprida information och åsikter bland allmänheten

regleras i vissa hänseenden på olika sätt efter beskaffenheten av den metod

som användes. För tryckta skrifter gäller särskilda, i grundlag införda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1964

regler: förbud mot förhandscensur, prövning av skriftens innehåll endast

i efterhand och då genom domstol samt en särskild ansvarsordning, som

lägger ansvaret på en enda person och utesluter påföljd för annan som har

medverkat vid skriftens tillkomst. För övriga metoder att sprida upplysning

och åsikter gäller allmänna ansvarsregler: var och en svarar för den

medverkan han faktiskt har lämnat. Film som visas på biograf är dessutom

underkastad bestämmelser om förhandscensur. ,,

Efter framställning av riksdagen pågår arbete med lagstiftning om juridiskt

ansvar för radio- och televisionssändningar. Ett lagförslag, som framlades

för år 1962 och syftade till att i någon mån göra tryckfrihetsförordningens

grundsatser tillämpliga på sådana sändningar, överarbetas nu inom

justitiedepartementet genom tillkallad utredningsman; kontakt skall härvid

hållas med företrädare för de övriga nordiska länderna. Vidare kommer,

likaledes efter framställning av riksdagen, en översyn av reglerna om filmcensur

att inom nära framtid påbörjas inom ecklesiastikdepartementet genom

särskilda sakkunniga.

Vissa skäl kan anses tala för att gränserna för vad som får sägas eller

visas offentligt dras på samma sätt, vilket tekniskt hjälpmedel som än

begagnas. Enligt tryckfrihetsförordningen har yttrandefriheten i allt väsentligt

samma innebörd och omfattning som enligt den allmänna lagstiftningen.

Skillnaderna gäller bland annat reglerna om vem som ansvarar.

Ensamansvaret för författaren eller, vid periodisk skrift, utgivaren syftar

främst till att garantera det tryckta ordets tillgång till nyheter även i ömtåliga

ämnen.

De förhållanden, som motiverar en särlagstiftning för tryckta skrifter,

kan måhända sägas ha sin motsvarighet i fråga om andra av motionärerna

åsyftade media; även härvidlag kan finnas ett behov av särskilda rättsregler

för att slå vakt om yttrandefriheten. Det är dock uppenbart, att

inte minst de stora tekniska skillnaderna mellan de olika metoderna att

vända sig till allmänheten måste påverka utformningen av dessa regler.

Det är enligt utskottets mening ändamålsenligt att överväga behovet av

sådana regler i särskild ordning för varje medel att sprida upplysning och

åsikter. Några praktiska problem torde knappast ha yppats i fråga om

andra media än radio, television och biograffilm, och på dessa områden

är översyn av lagstiftningen redan påbörjad eller nära förestående. Någon

anledning att nu begära en samlad översyn av det slag motionärerna önskat

föreligger av anförda skäl icke.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 143 och II: 174 icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 oktober 1964

På konstitutionsutskottets vägnar:

TORSTEN ANDERSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 196b

Närvarande:

5

från första kammaren: herrar Torsten Andersson, Damström, fru

Segerstedt Wiberg*, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén*, Erik

Olsson*, Hernelius och Dahl*; samt

från andra kammaren: herrar Spångberg, Adamsson*, Larsson i Luttra*,

Bengtsson i Halmstad, Nilsson i Östersund, Braconier, Alemyr*, Westberg*

och Anners*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.